Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Producentobunden fortbildning ökar Intervju med Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare
Handen på Hjärtat hur mår dina hjärtsviktspatienter? Många läkare är för dåliga på att ge betablockerare till sina hjärtsviktspatienter och när de ger dem är det ofta i för låga doser. Även användningen av ACE-hämmare ligger en bra bit från rekommendationen. Professor Paul Hjemdahl är ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar. Problematiken för behandling av hjärtsviktspatienter är att det finns bra studier och en kunskap som skulle kunna förlänga livet på många patienter och samtidigt förbättra deras livskvalitet. Men rekommendationerna har inte fått tillräckligt genomslag. Det finns dokumenterat mycket goda resultat av betablockerare, men de används för lite och när de används så ges de ofta i för låga doser. Vi råder sjukvården att i större utsträckning försöka titrera upp doserna till de måldoser som använts i de stora studierna, för att öka chansen till de goda effekter som visas i dessa. Måldoserna anges i Kloka Listan. Finns det några problem med följsamheten till rekommendationerna? Ja, det finns även problem med så kallad RAASblockad. Vi rekommenderar sjukvården att redan vid lätt hjärtsvikt använda ACE-hämmare som har många gynnsamma effekter på hjärt-kärlsystemet. ACE-hämmarna motverkar bildningen av angiotensin II. Angiotensin II påverkar hjärta och blodkärl på olika sätt, det är bland annat blodtryckshöjande. Man kan även motverka Angiotensin IIs effekt på cellerna genom att blockera receptorn med angiotensinreceptorblockerare, ARB. ARB är ett betydligt nyare och dyrare läkemedel än ACEhämmare. Om patienten inte tolererar ACE-hämmaren så finns ARB som ett alternativ, men ARB har inte visats ge bättre effekter än ACE-hämmare. ACE-hämmare har i vissa fall en biverkan, nämligen hosta, som ARB ej ger (andra biverkningar är tämligen likartade). Det är i praktiken en väldigt liten andel av patienterna som behöver ARB, men en stor andel som får det ändå. ACE-hämmare bör användas om inte patienten besväras av biverkningar. Förutom ACE-hämmare och betablockerare används vätskedrivande läkemedel som symtomatisk tilläggsbehandling. Vid svårare hjärtsvikt rekommenderas även aldosteronhämmaren Spironolakton, som är ett gammalt läkemedel vilket har visat sig ha en god effekt på svårare hjärtsviktstillstånd. Det finns en studie som visar att man minskade dödligheten med en tredjedel vid användandet av spironolakton. Någon enstaka procent av patienterna får endokrina biverkningar (östrogena effekter), vilka visar sig som till exempel bröstförstoring hos män. För det fåtal patienter som får sådana biverkningar finns en vidareutveckling av spironolakton som heter eplerenone (Inspra). Eplerenone är mer selektiv för salteffekterna men kostar ungefär 25 gånger så mycket som spironolakton. Vi rekommenderar generellt spironolakton framför eplerenone (Inspra) om patienten inte får endokrina biverkningar. Det finns kvinnor också Hur ser behandlingen av hjärtsviktspatienter ut i ett genusperspektiv? Allmänt så inkluderar man inte tillräckligt med kvinnor i studierna om hjärt- och kärlsjukdomar i förhållande till förekomsten av sjukdomen. Det tycker jag är oetiskt. Prevalensen av hjärtsvikt är ungefär densamma hos män och kvinnor, ändå är det för få kvinnor med i studierna. I många studier görs en efterhandsanalys på kvinnor, äldre och diabetiker. Om nu kvinnorna är mer än hälften av materialet tycker jag att det är väldigt märkligt. Det har inte samma statistiska styrka, vilket är min stora, generella anmärkning, säger överläkare Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och chef för centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Vad beror detta på? Ytterst tror jag att det har varit manliga kardiologer som inte har tänkt på det. Jag tror inte att det har varit medvetet, de har bara inte tänkt på att det kan vara annorlunda för kvinnor. En viktig orsak är att patienterna i studierna varit yngre än patienterna i sjukvården. När det är en åldergräns kommer inte kvinnorna med eftersom de oftast är tio år äldre då de insjuknar i hjärtsvikt. Då blir förhållandet mellan män och kvinnor ej representativt för sjukvården. När det gäller hjärtsvikt så vet man att det är fler kvinnor som har diastolisk dysfunktion. Det är en speciell typ av hjärtsvikt som man inte vet så mycket om. Det enda man vet är att den innebär sämre prognos, men vänsterkammaren är inte lika skadad som när man har den vanliga typen av hjärtsvikt som kallas för systolisk dysfunktion. Den diastoliska dysfunktionen är mycket vanligare hos kvinnor, trots det är den dåligt studerad hos kvinnor, 2
utom i någon enstaka studie som till exempel Charmstudien. Orsakerna till hjärtsvikt kan skilja sig mellan män och kvinnor. Kvinnorna har oftare högt blodtryck som orsak medan männen oftare har genomgången hjärtinfarkt. Än så länge har vi ingen evidens för att vi ska behandla kvinnors och mäns hjärtsvikt olika för det finns inga sådana studier, så tills vidare behandlar vi alla lika. Men det vi vet är att kvinnor rapporterar mer biverkningar i alla åldrar och att kvinnor också kan ha annorlunda besvär. Kvinnor rapporterar till exempel mer hosta av ACE-hämmare och även fler svullna ben av kalciumhämmare. Trots att man behandlar mot hjärtrusningar så kan man få hjärtrusningar av en del av de läkemedel som används och dessa biverkningar drabbar mest kvinnor. Den typen av hjärtrusningar som kvinnor kan få, men som inte är så vanliga hos män kallas torsade de pointe. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd, säger Karin Schenck-Gustafsson. Vad gör man åt detta? Det forskas en del, men alldeles för lite. Bra för män inte för kvinnor Ett exempel på könsolika läkemedelseffekter är digitalis som man har använt sedan 1700-talet mot hjärtsvikt. Den första riktiga studien kom 1992 och då gjorde man ingen genusanalys. När det gjordes, några år senare, visade det sig att det var kvinnor som hade en ökad dödlighet av digitalis, men inte män. Hade man gjort den här genusanalysen från början hade man kanske sagt att det här är ett preparat som är bra för män, men inte för kvinnor, säger Karin Schenck-Gustafsson. Det finns säkert många studier där man efter en genusanalys kanske skulle ha fått fram andra resultat. Sammanfattningsvis finns det alltså både välgjorda studier och väl underbyggda rekommendationer kring hur en hjärtsviktspatient bör behandlas, även om det finns mer att önska när det gäller framför allt de kvinnliga patienterna. Kloka Listans rekommendationer bygger på dessa bakgrundsfakta och är en bra väg mot optimal behandling av alla patienter med hjärtsvikt. TEXT: EVA BRENCKERT Förskrivningsprofiler ett användbart verktyg Sjukhusklinikernas förskrivningsprofiler är ett värdefullt verktyg i kvalitetsarbetet. Erfarenheter från återkoppling av läkemedelsstatistik vid fem olika sjukhus. En metod för att beskriva olika klinikers läkemedelsanvändning har utprovats vid fem olika svenska sjukhuskliniker. Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge var en av dessa. Läkemedelsvalet vid respektive klinik har redovisats enligt den så kallade DU90%-metoden. Den bygger på en redovisning av antalet läkemedel som utgör 90 procent av volymen och följsamheten till lokala rekommendationer (Kloka Listan i Stockholm) inom detta segment. På senare år har införandet av arbetsplats- och förskrivarkoder på recepten möjliggjort återkoppling av förskrivningsmönstret i öppenvård, men DU90%-profiler kan även appliceras på läkemedel rekvirerade till sjukhusklinikernas vårdavdelningar. Syftet med DU90%-och DC90%-profilerna (Drug Costs) är att snabbt få en ögonblicksbild av läkemedelsanvändningen för att identifiera ev. problemområden. Profilerna ger inte svar på om förskrivningen är rationell eller inte. Björn Wettermark, apotekare, med.dr., Apoteket AB och Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting samt Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge De utgör snarare ett diskussions-underlag och överlåter till de förskrivande läkarna att stå för tolkning och bedömning. Profilerna kan enligt den aktuella studien ge en intressant och överskådlig bild av läkemedelsanvändningen. Samtidigt uppskattas metoden som ett användbart verktyg i kvalitetsarbetet på klinikerna. Läs hela artikeln, författad av Björn Wettermark, apotekare, Kjell Haglund, informationsläkare och Ulf Bergman, professor, på www.janusinfo.se TEXT: INGELA WETTERGRUND 3
Hjärtsviktsbehandling på 24 vårdcentraler 40 procent får kombinationsbehandling med betablockad och angiotensinhämning Sedan flera år finns ett kvalitetssamarbete mellan ett 30-tal vårdcentraler i sydvästra Stockholm. Arbetet innebär bland annat att vi ur de elektroniska journaldatasystemen tar ut kvalitetsdata för sju vanliga kroniska sjukdomar. En av dessa är hjärtsvikt. Metoden för detta har kontrollerats mot manuellt uttag av journaler och även mot jämförelser med andra primärvårdsbaserade kvalitetsregister som till exempel Nationella diabetesregistret. Metoden för datauttag har då visat god överensstämmelse om än inte hundraprocentig. För år 2005 fanns 2007 patienter som fått diagnosen hjärtsvikt i ett befolkningsunderlag på knappt 300 000. Tyvärr finns inga uppgifter om hur många som fått diagnosen efter eko-kardiografisk undersökning. Det finns kompletta läkemedelsdata för 1651 av dessa 2007 patienter. Diuretika, betablockare och ACEhämmare används mest ACE hämmare och betablockad är hörnstenarna i hjärtsviktsbehandling. ACE-hämmare ges till drygt 40 procent av patienterna och betablockad till 60 procent (se figur nedan). Kombinationsbehandling med betablockad och ACE-hämmare eller ARB är den behandling som har allra bäst dokumentation och som minskar både dödlighet och sjuklighet. Den ges till cirka 40 procent av hjärtsviktspatienterna. Det är en siffra som är något högre än vad som brukar ses i undersökningar av hjärtsviktsbehandling i primärvård. I en undersökning från Värmland av 635 patienter med hjärtsvikt från år 2000 fann man att endast 21 procent fick kombinationsbehandling.det finns några osäkerhetsfaktorer som man måste beakta. Vi har inga säkra data på andelen patienter med ekokardiografi. På en vårdcentral är detta undersökt och där hade ekokardiografi gjorts på knappt 50 procent av patienterna. Inte heller finns det några uppgifter om vilka doser som använts av ACE-hämmare och betablockad. Trots dessa svagheter förefaller hjärtsviktsbehandlingen i sydvästra Stockholm ha en något bättre kvalité än vad som setts i andra primärvårdsundersökningar. TEXT: CHRISTER NORMAN & JAN HASSELSTRÖM 4
Fokus på: Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Efter nästan 40 år som doktor tillbringar numera docent Kjell Haglund en stor del av sina dagar i lägenheten invid Röda bergen i Stockholm. När vi träffas är det hans tredje dag som pensionär, men han har tränat under sommaren med över 60 dagars innestående semester. Foto: Solveig Edlund Tidigare trodde jag att jag skulle gå i pension när jag var 61 år. Men det var så roligt att vara informationsläkare att jag fortsatte tre år till, säger Kjell Haglund och lutar sig bakåt i den gräsgröna soffan. Kjell Haglund har i nästan 10 år arbetat som informationsläkare på Sydvästra läkemedelskommittén (SVLK) sista åren på heltid. Egentligen tycker jag inte att man ska arbeta där på heltid. Det är viktigt att behålla kontakten med sjukvården. Kjell Haglund pratar varmt om Kloka Listan. Kloka Listan är en hjälp för vanliga sjukdomar. Den är transparent, det går att se vilka som fattat beslut och vad de grundar sig på. Där finns ingen dold agenda. Kjell Haglund har sysslat med tre områden som informationsläkare. Farmaka i Fokus har varit ett. Ibland har jag försökt vara provocerande, men har fått väldigt lite respons. Så antingen har jag inte varit så provocerande som jag trott, eller så är det ingen som läser tidningen. Ett annat är lunchföreläsningarna på Karolinska Huddinge. Varje tisdag har rummet intill personalmatsalen fyllts med intresserade läkare. Jag har varit inkastare, hovmästare, ordförande, samtalsledare och bokat föreläsare. Ibland har jag hoppat in själv. Jag hoppas att det fortsätter för det har varit väldigt uppskattat och ofta fullsatt. Lånad idé från läkemedelsindustrin Det tredje området har varit samtal i smågrupper på vårdcentraler och kliniker. Utgångspunkten har varit vilka läkemedel som skrivits ut på just den arbetsplatsen. Jag kommer inte med facit, men jag jämför med Kloka Listan och vi samtalar kollegor emellan. Ibland har vi varit tre personer, ibland 40. Jag brukar också referera till vad som kommit från Läkemedelsverket och SBU. Det viktiga är att det är opartisk information och att jag kommer till arbetsplatsen. Idén att komma som en slags konsult till arbetsplatsen har jag lånat av läkemedelsindustrin. Jag tycker att Kloka Listan är ett utmärkt hjälpmedel eftersom det är omöjligt för enskilda doktorer att sätta sig in i allt. Däremot är jag för en decentralisering när informationen ska ut igen. Jag tror på ett möte mellan informationsläkaren och doktorerna på deras arbetsplats. Ett papper läser man igenom och slänger nästan samtidigt. Att träffas på arbetsplatserna och samtala ger otroligt mycket mer. Har du sett några effekter av kommittéernas arbete? Vi har inte utvärderat oss själva. För att göra en utvärdering ska det skrivas planer och det ska projektläggas och sedan dröjer det innan pengarna kommer. Jag brukar säga att jag har arbetat istället för att skriva planer. Men den våldsamma prisstegringen på läkemedelsnotan har ju planat ut. Möjligen att vi har varit delaktiga i det. 5
Så gick det till Hur kom det sig att du valde läkarbanan? Delvis var det väl ett intresse, en idealitet, att jag ville hjälpa människor. Men det var också så på den tiden att var man duktig i skolan så blev man läkare. Tjänsten på Sydvästra Läkemedelskommittén, är den första tjänst som Kjell Haglund har valt själv under sitt yrkesliv. De andra tjänsterna hade han blivit ombedd av andra att arbeta med. Den första var en assistenttjänst, omkring 1968 på Gävle Lasarett, där min vetenskapliga skolning påbörjades med en hälsoundersökning av 20 000 människor för att man skulle kunna se vad som går att göra i förebyggande syfte. Tyvärr blev inte allt uppföljt. Sedan kom jag till Huddinge Sjukhus 1972 efter att en kollega frågat mig om jag inte borde jobba på ett universitetssjukhus ett år och jag tackade ja. På Huddinge arbetade Kjell Haglund som allmän internmedicinare, undervisade och forskade. På 1980-talet skrev han en avhandling om betablockerare och högt blodtryck. Varför just högt blodtryck? Det var det bredaste ämnet av dem som fanns just då. Idag används inte betablockerare som förstahandsmedel mot högt blodtryck längre. Man måste hela tiden vara beredd att ompröva det man tror sig veta. Jag brukar ta min avhandling som exempel när jag är ute och informerar. Efter tretton år på Huddinge blev Kjell Haglund tillfrågad om han var intresserad av ett vikariat i Södertälje. Han tackade ja. Vikariatet ledde till fast tjänst och Kjell Haglund blev kvar. Jag tyckte att det var skönt att göra en sak. På Huddinge hann jag till slut inte med vare sig forskning, undervisning eller tjänstgöringen på det sätt jag hade velat. I Södertälje tänkte han satsa på att bli chef över kliniken och gick en dyrbar chefskurs. Men jag klarade inte av köp-och-sälj-tänket som började i slutet av 80-talet. Som medicindoktor använder man mycket läkemedel så när jobbet som informationsläkare på halvtid dök upp tyckte jag det var kul. Inte för att jag var trött på patienterna, jag hade patienter till för tre år sedan. Däremot började jag tröttna på att delvis bo på sjukhus. Jag räknade ut att under ett år bodde jag en hel månad på jourrummet när jag arbetade i Södertälje. Trösta människor Vad har varit roligast under dina 45 år i sjukvården? De senaste åren. Jag tycker om att arbeta med framträdande. Jag sjunger mycket, även solo. Det ger mig en kick. Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. Vad tänker du göra av din tid nu? Än så länge njuter jag av en förlängd sommar. Jag läser tidningen - Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. länge. Det räcker med en sak om dagen, istället för som tidigare kanske fyra saker i almanackan. Jag har en viss oförmåga att göra flera saker samtidigt. Det har nog varit en hjälp när de gällt att hantera stress. Jag skjuter inte upp något utan tar itu med saker och håller på tills det är klart. Jag joggar tre gånger i veckan och så sjunger jag i kör, kyrkokör och en manskör. Vi går också ofta på teater och på Operan. Kjell Haglund och hustrun Inger Gretzer Qvick har både barn och barnbarn, vilka kommer få att se honom mer nu. Jag hann hämta på dagis ibland tidigare också, men nu kommer det nog att bli oftare. Vad är det viktigaste du har gjort under ditt yrkesliv? Att jag har tröstat många patienter, botat vet jag inte. Och att jag har talat om för ett antal doktorer att söka bevis för det man gör. Inte bara tycka, känna och vara snäll. TEXT: EVA BRENCKERT, FRILANSJOURNALIST FOTO: SOLVEIG EDLUND Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare Vill du vara med och jobba med fortbildning, information och bidra till kvalitetsutveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus? Vi utlyser nu en heltids projekttjänst, alternativt två halvtider med möjlighet till förlängning då vår tidigare informationsläkare gått i pension. Jobbet är intressant och sker tillsammans med kommitténs övriga medarbetare. Närmare information finns på: www.lsf.sll.se : lediga tjänster. 6
Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården Runt om i Sverige har man nu börjat genomföra läkemedelgenomgångar för äldre multisjuka patienter. Det görs på särskilda boenden, inom kommunens äldreomsorg och på sjukhuskliniker. På en del ställen, till exempel i Halland, har man lyckats få landsting och kommun att göra gemensamma satsningar. Som en fortsättning på Sydvästra Läkemedelskommitténs projekt Apotekare på vårdcentral (se FiF nr 2 2006) åker vi nu runt till vårdcentralerna, diskuterar med läkare, distriktssköterskor och undersköterskor tillsammans, samt utbildar sköterskegrupperna i hur man kan göra en läkemedelsgenomgång i hemmet. Utbildningsgruppen består av en distriktssköterska, en apotekare, och en distriktsläkare (Annelie Gusdal, Cecilia Lenander, Birgitta Danielsson). Patienterna i hemsjukvården har många förskrivna läkemedel, och kanske dessutom en del receptfria preparat och naturmedel. Att därför starta i hemmet med hjälp av distriktssköterskor och undersköterskor ter sig logiskt. Vi har börjat i liten skala på sex vårdcentraler, och kommer därefter att göra en utvärdering för att se om detta är en bra modell. TEXT: BIRGITTA DANIELSSON, DISTRIKTSLÄKARE, SYDVÄSTRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Seminarium med tema: Analgetika och nedsatt njurfunktion Datum Måndagen den 6 november 2006 Tid: Kl. 17.30-20.00 - Därefter middag Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10 Arrangör: Läksak expertgrupp njurmedicin och Stockholms läkemedelskommittéer Målgrupp: Läkare inom allmänmedicin, geriatrik, smärtenheter och njurmedicin Kostnad: 0 kr Anmälan: laksaksem@sll.se Fax: 08-737 29 26 Internposta Läkemedelscentrum, Att: Dolores Persson, Fatburen 2, via Västgötagatan 2, Stockholm Bekräftelse: OBS! Begränsat antal platser! Vi bekräftar din anmälan och plats. Frågor: Vänligen kontakta Carolina Romanus, enheten för Fortbildning, Läkemedelscentrum, carolina.romanus@sll.se, tel: 08-737 32 58, 073-96 12 838 Ta del av hela programmet på www.janusinfo.se 3-5 dagars behandling räcker vid nedre UVI hos kvinnor Okomplicerad nedre UVI hos kvinnor är bland de vanligaste infektionsdiagnoserna på en vårdcentral. Av all antibiotika i Sverige används uppskattningsvis 12 procent till kvinnliga urinvägsinfektioner. I en färsk metaanalys från Cochrane visas att det finns god evidens för att 3 dagars behandling är tillräckligt för flertalet av de vanliga UVI-antibiotika och för den stora majoriteten av kvinnor med nedre UVI. Dessutom ger 3-5 dagars behandling färre biverkningar vilket är viktigt inte minst för äldre kvinnor som generellt sätt är känsligare för läkemedel. I det nya vårdprogram från Strama i SLL som presenterades nyligen rekommenderas växelbruk mellan trimetoprim, pivmecillinam och nitrofurantoin i 3-5 dagar. Undersökningar både i Stockholm och i övriga landet från 2005 visar att 60-70 procent av kvinnorna behandlas i 7 dagar, 20-25 procent i 5 dagar och endast 5 procent i 3 dagar. Det finns således utrymme att förkorta behandlingstiderna. För ytterligare information se www.janusinfo.se under rubriken Behandlingsriktlinjer TEXT: CHRISTER NORMAN
Producentobunden fortbildning ökar Läkemedelskommittéerna och Läksak har sedan flera år successivt ökat fortbildningsutbudet till förskrivarna i Stockholms län. Under år 2004 genomfördes cirka 700 arrangemang med runt 18000 deltagare. År 2005 hade utbudet ökat till 900 arrangemang med cirka 20 000 deltagare. Förutom att antalet aktiviteter ökar breddas också utbudet så att flera flerdagskurser av fördjupningskaraktär nu finns att tillgå. Att vi kan erbjuda detta till förskrivarna bygger på landstingets fortbildningssatsning. Innehållet i fortbildningen byggs upp i nära samarbete med målgruppen. Flera av våra fortbildningsarrangemang har följts upp och visar att de evidensbaserade råd som vi sprider tas upp och omsätts i praktiken. Vill du vara med och jobba med fortbildningsfrågor är du välkommen att höra av dig till oss på Sydvästra Läkemedelskommittén. Rättelse om långvarig smärta Vi fick ett brev från en av våra läsare, Märta Segerdahl, som varit med och jobbat fram SBUrapporten om långvarig smärta. Hon har en kommentar till vårt referat av den. I vår text påstår vi att NSAID inte har någon effekt vid fibromyalgi, det har aldrig SBU sagt. Det man istället konstaterar är att det saknas evidens på området. Märta Segerdahl vill även förtydliga att frågan om NSAID/Coxiber och deras påverkan på stroke och hjärtinfarkt inte är klarlagd ännu. Vi är glada för Märtas uppmärksamma läsning och hoppas att vi på detta sätt bringat lite större klarhet. TEXT: JH TEXT: JH redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström (JH), ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén. Redaktör: Ingela Wettergrund (IW), Wettergrund Text & Design, Åsa Overgaard, Kommittéservice och Information, Läkemedelscentrum Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman (CN), docent Kjell Haglund (KH), distriktsläkare Birgitta Danielsson (BD), vetenskaplig sekreterare Anders Helldén (AH), klinisk farmakologi Karolinska, Huddinge, apotekare Cecilia Lenander (CL), journalist Ingela Wettergrund (IW), informatör Teresa Alton-Borgelin. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra Läkemedelskommittén Alfred Nobels Allé 8, plan 9 141 83 Huddinge Telefon: 08-524 889 22 E-post: sydvastra.lk@sll.se Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf, på: www.janusinfo.se Sök efter: Farmaka i Fokus Omslagsbild: TIOFOTO 8
Kurser och aktiviteter i Sydvästra Läkemedels- kommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl 12-13 Restaurang 61:an 24/10 Kommunikation och reklam i marknadsföring. Så påverkas vi! 31/10 Program meddelas senare 7/11 Inkontinens hos kvinnor 14/11 Aktuella rekommendationer för behandling av kronisk hjärtsvikt 21/11 Biosimilars nu har de första produkterna kommit, men vad är det? 28/11 MRSA-epidemiologi 5/12 ADHD-modediagnos? Kollegor emellan, farmakologi för sjuksköterskor En torsdag i månaden kl 14.00-16.45. Lokal: Alfred Nobels Allé 8 sal 9Q 16/11 Hjärtsvikt 23/11 Kronisk smärta 7/12 Äldre och läkemedel Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl. 13.15-16.30 Huddinge Folkets Hus 10/11 Bröstcancer 8/12 Infektioner Läkemedelsinformation utan reklam En onsdag i månaden kl 12-13 restaurang Kringelgumman, Södertälje sjukhus 1/11 Behandling av långvarig smärta - vad finns det evidens för? 6/12 Kalcium och D-vitamin vid osteoporos har ifrågasatts. Hur ser den medikamentella behandlingen av osteoporos ut idag? Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl.15.00-16.45. Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti, http:// inuti.karolinska.se. Sök på Allergicentrum Syd 16/11 Liljeholmens VC 6/12 Karolinska Huddinge Med reservation för ändringar i programmet! se även www.janusinfo.se *Föranmälan till Sydvästra Läkemedelskommittén via sydvastra.lk@sll.se