Metodologier Forskningsdesign 1
Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research approaches Research designs Strategies of inquiry Exempel Posi6vism Konstruk6vism/Tolkningslära Kri6skt (Samhällskri6skt/ Deltagande) Pragma6sm (problemorienterat) Kvalita6v Kvan6ta6v Blandning av kvalita6v och kvan6ta6v Experiment Popula6onsundersökning Fallstudie Ak6onsforskning Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Research methods Kvan6ta6v mätning, ooa med mä6nstrument Enkätundersökning Intervju Observa6on Sta6s6sk analys 2
Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Forskningsdesign Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research approaches Research designs Strategies of inquiry Exempel Posi6vism Konstruk6vism/Tolkningslära Kri6skt (Samhällskri6skt/ Deltagande) Pragma6sm (problemorienterat) Kvalita6v Kvan6ta6v Blandning av kvalita6v och kvan6ta6v Experiment Popula6onsundersökning Fallstudie Ak6onsforskning Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Research methods Kvan6ta6v mätning, ooa med mä6nstrument Enkätundersökning Intervju Observa6on Sta6s6sk analys 3
Forskningsdesign Forskningfrågor/hypoteser Operationalisering av teorier Hur data kommer att samlas in Urval av undersökningsenheter Hur de insamlade data kommer att analyseras/tolkas Undersökningens validitet och reliabilitet 4
Kvantitativ forskningsdesign 5
Kvantitativ ansats I den kvantitativa forskningen vill man förklara observerade fenomen genom att använda kausala (orsak-verkan) modeller Reduktion: Forskaren gör empiriska observationer eller mätningar av valda variabler Forskaren är objektiv è Andra forskare bör kunna upprepa försöket och få samma resultat Generalisering av resultatet är viktigt è slumpmässigt urval när ett stickprov används, generalisering till hela populationen genom statistisk inferens 6
Urval och statistik inferens P = Population SP = Stickprov OSU Urvalsmetoder P SP SP Inferens Hypotesprövning 7
Kvantitativ ansats Exempel på kvantitativ forskningsdesign Experiment Icke-experimentella populationsundersökningar (ex. surveys) 8
Experimentella design Forskaren manipulerar den oberoende variabeln X, t.ex. genom en innovation eller behandling Observation eller mätning av den oberoende variabeln Y, i vilken utsträckning har den påverkats av variation i X (kausalitet) 9
Experimentella design Experiment kan genomföras i ett laboratorium eller i en verklig situation (fältexperiment) Vi skiljer också mellan: Klassiska experiment, kvasiexperiment och single-case design (singlesubject, single-system) Klassiska experiment ger starkaste stödet för kausala strukturer 10
Icke-experimentell kvantitativ design Vanligast är en tvärsnittsdesign där forskaren samlar in data från flera fall vid en viss tidpunkt Data har koppling till flera olika variabler, men forskaren manipulerar inte variablerna De insamlade data är kvantitativa eller kvantifierbara Ett specialfall är surveyundersökning där data samlas in med hjälp av enkäter och/eller strukturerade intervjuer 11
Icke-experimentell kvantitativ design Icke-experimentella undersökningar kan generera beskrivande statistik och kvantitativa data kan analyseras statistiskt för att hitta samband mellan variablerna Det är dock viktigt att komma ihåg att korrelation är nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för kausalitet 12
Kvalitativ forskningsdesign 13
Kvalitativ ansats I den kvalitativa forskningen vill man förstå fenomen genom tolkning Kvalitativa metoder fokuserar på att karaktärisera studieobjekt genom klassificering och kategorisering En viktig del av kvalitativa studier är att kunna identifiera meningsfulla fenomen som människor skapar genom att interagera med andra människor och artefakter 14
Kvalitativ ansats Exempel på kvalitativ forskningsdesign Hermeneutik Etnografi Grundad teori (Grounded theory) Aktionsforskning* Fallstudier* *Fallstudier och aktionsforskning kan även innehålla kvantitativa metoder för datainsamling och analys 15
Hermeneutik Forskaren tolkar tänkande, upplevande individers motiv och känslor genom att studera människors handlingar, språk och gester Summan av mänskliga fördomar, dvs våra erfarenheter och förkunskaper, utgör vår livsvärld (horisont) Datainsamlingen och analysen/tolkningen påverkas av dessa fördomar, därför är det viktigt att forskaren redogör för sin förförståelse 16
Hermeneutik Tolkningsprocessen sker genom den hermeneutiska spiralen Forskaren utgår från sin förförståelse och tolkar studieobjekt genom att pendla mellan helhet och delar Tolkningen leder till fördjupad förståelse och utvidgad horisont som sedan blir utgångspunkten för en ny tolkning osv. Processen pågår tills det sker en horisontsammansmältning; forskarens och de studerade individernas förståelse och livsvärld förenas Ingenting är någonsin slutgiltigt tolkat 17
Den hermeneutiska spiralen Horisontsammansmältning Fördjupad förståelse Helhet delar Tolkning 2 Helhet delar Fördjupad förståelse Helhet delar Tolkning 1 Helhet delar Förförståelse 18
Ursprung i antropologin Etnografi Etnografin beskriver hur samhällssystem och kulturer utgör en helhet genom att de styrs av koder, regler, rutiner och ritualer Datainsamlingen inkluderar ofta deltagande observationer under en längre tid Etnografiska studier kan genomföras på olika nivåer: komplexa samhällen likaväl som olika subkulturer 19
Grundad teori Forskningsområdet kartläggs genom att samla in data med hjälp av olika metoder Forskaren bör börja med så få förutfattade meningar som möjligt och de initiala forskningsfrågorna ska vara öppna och generellt formulerade Insamlandet av data avslutas när mättnad är nådd (subjektiv bedömning) Data bearbetas genom systematisering och kategorisering Med hjälp av empirin kan teorier genereras; sådana teorier gäller framförallt för det studerade området 20
Aktionsforskning Det primära syftet är att formulera en forskningsfråga som baseras på ett praktiskt problem, att undersöka frågan vetenskapligt och samtidigt lösa det praktiska problemet Aktionsforskningen ska leda till en ändring (aktion) i den praktiska verksamheten och en ömsesidig lärprocess för verksamheten och forskaren Forskningen bedrivs vanligen i samarbete med deltagare; forskaren är/blir ofta en del av den studerade verksamheten 21
Aktionsforskning Identifiera problem/ forskningsfråga Utvärdera lärprocess Planera för aktion/ undersökning Utvärdera effekt på problemet / Utvärdera forskningsresultat Genomföra aktion/ undersökning 22
Fallstudie En fallstudie innefattar en detaljerad och ingående undersökning av ett fall, dvs. ett aktuellt fenomen i sin naturliga kontext Forskningsfrågorna är relativt öppna, såsom Hur? Varför? Fallstudier pågår ofta under en längre tidsperiod och/eller samma fall kan studeras vid olika tidpunkter Det primära målet är att beskriva och belysa det studerade fenomenet och att matcha de empiriska resultaten med teoretiska ramverk och modeller 23