IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016
Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden. Nu. Det är en värld där det ställs krav på nya färdigheter och ny kunskap. Det är för en sådan värld som vi ska förbereda våra barn. Vi vet inte hur skolan eller förskolan kommer att se ut om några år, men vi kan genom en plan för den pedagogiska användningen av IKT (Informationsoch kommunikationsteknik) och medier, med ett gemensamt perspektiv från förskola till årskurs 9, försöka säkerställa att arbetet sker effektivt, är relevant och med en likvärdighet för alla barn och ungdomar i Ödeshögs kommun. Det är alltid svårt att göra planer på områden som utvecklas snabbt. Hur själva lösningarna eller de tekniska möjligheterna ser ut i framtiden är svårt att sia om. Här pekas därför snarare ut områden som är viktiga att fokusera på och problem som måste lösas. Verksamhetens uppdrag - framtiden Om skolan ska utbilda för framtiden är den digitala tekniken mer än bara bra verktyg för lärande. EU identifierar några nyckelkompetenser för livslångt lärande. En av dessa är den digitala kompetensen som innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i IKT. Ser man på övriga kompetenser inser man snart att även här behövs digitala verktyg. Läroplanen för grundskolan genomsyras därför av hänvisningar till datorer, internet osv och förutsätter en god tillgång till digitala verktyg. Det pågår också mycket forskning omkring IKT:s roll för ökad måluppfyllelse och allt tyder på att den rätt använd kan spela en avgörande roll. Det övergripande syftet med IKT i förskolan är att förbereda barn för det samhälle där IKT som hjälpmedel används överallt. IKT har kommit att bli en naturlig del av vardagen inom förskolan. Genom digitala verktyg ges nya förutsättningar och möjligheter att kunna individanpassa såväl material, metoder som arbetssätt. Nuläget På många sätt ligger Ödeshögs kommun långt framme då det gäller IKT- och mediepedagogik. Infrastrukturen i form av nätverk, datalagring och support är välfungerande. Det digitala klassrummet är redan här med interaktiva skrivtavlor och tillgången på datorer för lärare är god. Under läsåret 2014-2015 kommer kommunens en- till en-satsning, dvs en dator till varje elev i åk 4-9, vara helt implementerad och viljan finns att öka tillgången på digitala verktyg även i förskoleklass och årskurs 1-3. Förskolan har en hög användningsgrad och kompetens då det gäller IKT. Det som räknats upp så här långt gäller framför allt den fysiska utrustningen, men minst lika viktigt är den öppenhet för ny teknik och den samlade kunskap som nu finns hos pedagogerna. Det handlar visserligen om en blandad kompetens, men den fortsätter att utvecklas, och har både bredd och spets. Det finns personal som sköter hanteringen av elevdatorer och IKT-pedagog som arbetar med den pedagogiska utvecklingen. Bilden är alltså ljus, men det gäller att hela tiden fortsätta att utveckla det pedagogiska arbetet och organisationen. Att stå stilla är detsamma som att gå bakåt. På nationell nivå betonas behovet av en utveckling av hur de digitala verktygen används. Vi måste bibehålla en god teknisk nivå, men det som kommer att vara avgörande för hur framgångsrika vi blir, inte bara inom IKT utan överhuvudtaget som skola och förskola, är hur det pedagogiska arbetet utvecklas. Det här är en större utmaning än den som beskrevs i kommunens förra IKT- och mediepedagogiska plan. Huvudsyftet med den nya planen blir därför att peka på områden som måste prioriteras för att vi ska klara denna utmaning.
Digitala verktyg i förskolan och skolan Digitala verktyg är en självklar del av verksamheten, men om vi ska kunna ta ett steg till och utveckla det pedagogiska arbetet krävs ett fokus på följande tre områden: 1. Genomtänkta och väl förankrade mål och strategier 2. En miljö som underlättar arbete och utveckling 3. Hög kompetens hos pedagoger och elever/barn 1. Mål och strategier Digitala verktyg och arbetssätt är en naturlig del av all skolutveckling, i alla pedagogiska möten och i alla beslut. Den IKT- och mediepedagogiska planen är en viktig del av de mål och strategier som Ödeshögs kommunala skola och förskola väljer för sitt arbete. Ledningsguppen, bestående av skolchef, rektorer och förskolechef, leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och sätter in arbetet med IKT i ett större sammanhang. De ansvarar för att organisera verksamheten på ett sådant sätt att den digitala utvecklingen underlättas och att initiera uppföljningar av den IKT- och mediepedagogiska planen. I kommunen bör det finnas en IKT-pedagog, eller motsvarande, som arbetar med utveckling av verksamheten och med stöd och hjälp till pedagoger. IKT-pedagogen bör också rent praktiskt pröva och utvärdera olika program, tjänster och arbetssätt inom områdena IKT och mediakunskap. Kommunens verksamhetsutvecklare har ett övergripande ansvar, men dessutom en central roll som samordnare och länk, dels mellan olika delar av kommunorganisationen och dels mellan den kommunala organisationen och ITSAM. Ödeshögs kommun bildar tillsammans med Boxholm, Kinda, Vimmerby, Ydre och Åtvidaberg kommuner kommunalförbundet ITSAM. Dess huvudsakliga uppgift är att sköta drift och support av IT och telefoni i området. Ödeshög är en liten kommun och bör så långt det är möjligt sträva efter att hitta effektiva lösningar tillsammans med de andra kommunerna inom ITSAM-området. Det kan handla om utbildning av personal, tillvaratagande av kompetens inom olika områden, samarbete och kunskapsutbyte mellan pedagoger osv. Detta ligger utanför kommunalförbundets verksamhet men kan samordnas på annat sätt t ex genom kommunens verksamhetsutvecklare och IKT-pedagog. Att planen hålls levande i det dagliga arbetet i hela verksamheten och att det avsätts tillräckligt med personella resurser för pedagogisk utveckling och praktisk hantering av teknisk utrustning. Ansvariga: ledningsgrupp, IKT-pedagog och verksamhetsutvecklare Att planen följs upp och arbetet med en ny plan initieras under 2016. Ansvariga: ledningsgruppen 2. Miljö För att arbetet med digitala verktyg ska fungera bra och kunna utvecklas krävs att elever, barn och lärare arbetar i en bra miljö. Det innebär både att den fysiska miljön ska vara så ergonomiskt funktionell som möjligt och att den virtuella miljön är anpassad efter behoven hos användarna. Miljön ska i både sin fysiska och virtuella form vara praktisk, flexibel och hållbar.
När alla tillbringar mer och mer tid framför en skärm ställs nya krav på arbetsmiljö, arbetsställningar mm och på sikt en förändrad skolmiljö. Det här är ett långsiktigt arbete, men färdriktningen måste vara tydlig. Skolan och förskolan ska präglas av en miljö som uppmuntrar till framgångsrika arbetssätt för både personalen och eleverna/barnen. Inte minst den virtuella miljön är viktig. Den ska förenkla och underlätta lärprocesser, möta behoven hos barn och ungdomar och underlätta för lärare att ge instruktioner och feedback för en formativ bedömning. Det här blir möjligt genom samordning av inköp och tillhandahållande av baspaket, men också genom en frihet, inom givna ramar, för pedagogen att pröva och använda nya applikationer i undervisningen. Den hårdvara som används ska hålla minst samma tekniska nivå som motsvarande verktyg i samhället i övrigt och tillgången till dessa verktyg ska vara god. Verktygen ska möjliggöra pedagogisk utveckling och kreativitet, stödja lärandet och underlätta visualisering. För att hårdvarumiljön ska kunna kvalitetssäkras krävs tydliga rutiner för budgetering, inköp, hyra, byte och service. Det praktiska handhavande av hårdvaran på skolorna/förskolorna och kontakten med ITSAM kräver personal med särskilda tekniska serviceuppgifter. Lärarna arbetar också i en administrativ miljö med dokumentation och kommunikation. Det är viktigt att tydliga kommunikations- och informationskanaler tillhandahålls i denna miljö. Med hjälp av systemen ska personalen enkelt kunna gå tillbaka i dokumentation och sammanställa information. Lärarnas bedömning av elever ska underlättas och personalen ska kunna följa upp måluppfyllelse. På ett så smidigt sätt som möjligt ska användarna kunna hantera närvaro, betygsregistrering och rapportering av resultat på nationella prov och möjlighet ska ges att kommunicera med föräldrar och elever om t ex skriftliga omdömen. Förskolan och skolan ska genom de system som används i den administrativa miljön tillhandahållas en säker hantering med integritetsskydd och användarna ska kunna arbeta i en säker miljö förenliga med gällande lagstiftning, t ex Personuppgiftslagen (PUL) Att varje barn från ett års ålder erbjuds tekniska verktyg Att tillgången till tekniska verktyg i förskolan ökar till omfattningen 2 plattor per avdelning. Att varje elev i årskurs 4 till 9 samt Språkintroduktion har någon form av tekniskt verktyg lämpligt för lärandet. Att tillgången till tekniska verktyg från Förskoleklass till årskurs 3 ökar till omfattningen ett verktyg per två elever. Att en grupp utses med uppgift att komma med förslag på ergonomiska förbättringar på elevers och lärares arbetsmiljö med särskild tanke på den ökande användningen av digitala verktyg. Att funktionella virtuella miljöer skapas för alla elever från Förskoleklass till årskurs 9. Att en plan för anskaffning av tekniska verktyg inför det kommande läsåret upprättas senast den 1 april varje år., verksamhetsutvecklare och IKT-pedagog
3. Kompetens Det finns många olika definitioner av digital kompetens, men den grundskolan har att stå på är de centrala styrdokumenten. Betoningen i läroplanen på digitala förmågor är tydlig. Det mest effektiva lärandet sker alltid i det direkta arbetet med olika konkreta uppgifter och för att integrera IKT i allt skolarbete och för att uppnå bästa resultat krävs samsyn och gemensam planering. Det är också viktigt om undervisningen ska var likvärdig. Källkritik och kunskap om integritet och säkerhet måste genomsyra all undervisning. Skolan ska även sträva efter att uppmuntra en mer kreativ användning av de digitala verktygen i skolan. Pedagogernas IKT-kompetens är en viktig komponent för en utveckling av det pedagogiska arbetet. Deras eget arbetssätt och lärande måste förändras och detta kräver både en grundläggande teknisk kompetens och kunskap om olika digitala resurser och verktyg. För att möta barnen och eleverna behövs också en grundläggande kunskap om nätetik och den digitala värld som de rör sig i. Det behövs strukturerad och riktad fortbildning för att höja kompetensen, men viktigast är att det byggs upp ett nätverk och utvecklas arbetsformer som underlättar det kollegiala lärandet. För detta har chefer, arbetslag och individ ett delat ansvar. Det ska råda ett öppet och tillåtande klimat där alla har möjlighet att pröva olika arbetsformer och dela sina kunskaper med andra. Personalen ska ha en god kunskap om vilka regler som gäller för lagring av information och offentlighetsprincipen. Kommunen har att rätta sig efter de ramar som Personuppgiftslagen (PUL) ger. Personalen bör regelbundet uppdateras då det gäller tolkningen av lagen. Tydliga riktlinjer bör finnas för föräldrakontakt i samband med publicering. Diskussioner omkring tolkningen och vilka etiska riktlinjer som ska gälla vid publicering bör föras i arbetslagen. Offentlighetsprincipen måste alltid ställas mot individens säkerhet. Personalen måste också känna till grundläggande upphovsrättsprinciper och så långt det är möjligt praktisera dessa i det dagliga arbetet. Det bör finnas klargöranden angående rättigheter till i skolan producerat material och etiska överväganden i samband med detta. Skolan och förskolan ska sträva efter att hitta bra former för att informera och diskutera frågor omkring vad som är lagligt och lämpligt med föräldrar och elever. Att möjlighet ges till riktade utbildningsinsatser för individer eller arbetslag. Ansvar: Ledningsgruppen Att mötesplatser för kunskapsutbyte och kollegialt lärande skapas. Ansvar: Ledningsgruppen Att ett system för personlig handledning i användandet av digitala verktyg skapas. Att den pedagogiska användningen av de digitala verktygen ställs i fokus och utvecklas. Att personalen får relevant utbildning i system för dokumentation och kommunikation.