Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast
Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi Bedömningsinstrument Psykologiska insatser Sjukgymnastiska insatser Nilsson, Norén,Sandstdet
Vem har långvarig smärta? 2249 barn med långvarig smärta på en tysk smärtklinik Spänningshuvudvärk (48%) Migrän (43%) Funktionell magsmärta (11%) (Zernikow, 2012)
Vem har långvarig smärta? (Zernikow, 2012)
Vem har långvarig smärta? Omkring 400 000 barn i Sverige anger smärta från huvud, mage eller rygg minst en gång per vecka, enligt beräkningar från epidemiologiska studier. För många barn och ungdomar med långvarig smärta kvarstår problemen upp i vuxen ålder (Alfvén et al, Läkartidningen, 2012)
Vad händer med barn som har långvarig smärta?
Vuxna med långvarig smärta ca 1 miljon av Sveriges vuxna befolkning lider av långvarig smärta och de direkta kostnaderna för detta (läkarbesök, sjukgymnastbesök och läkemedel) uppgår till ca 7,3 miljarder kronor/år och de indirekta kostnaderna (sjukpension, sjukskrivningar) till ca 87 miljarder kronor/år (SBU; 2006. Rapport nr 177/1)
Vem hjälper barn med långvarig smärta? (Alfvén et al, Läkartidningen, 2012)
Vem hjälper barn med långvarig smärta? Smärtteamet i Göteborg Anna Norén, leg psykolog Eva Sandstedt, leg. sjukgymnast Joanna Norstrand, leg arbetsterapeut (Stefan Nilsson, leg. sjuksköterska)
Hur bemöter man barn med långvarig smärta? Det är en heterogen grupp som behöver ett multidisciplinärt omhändertagande.
Smärtfysiologi Långvarig smärta leder ofta till att smärtsystemet reagerar onormalt starkt, vilket i detta fall innebär att normal stimuli besvaras med en onormalt stark reaktion
Smärtfysiologi Smärtteckning
Upplevelse av smärta är beroende av: Ålder Kön Kognitiv utvecklingsnivå Tidigare smärtupplevelse Familjens erfarenheter av smärta Kultur
Anamnes Hur smärtan uppkommit Aktuell situation Skolsituation Tidig utveckling
Utvecklingspsykologiska faktorer vid smärta För tidigt född Sen språklig utveckling Sen motorisk utveckling Neuropsykiatrisk problematik
Utvecklingspsykologiska aspekter under för-adolescensen Latensfas lugnet före stormen 9-årskrisen Orolig och strulig Existentiella funderingar Större kognitiv förmåga
Utvecklingspsykologiska aspekter under adolescensen Tonårstiden den andra individuationen Självständighet Identitetsutveckling Större kognitiv och reflekterande förmåga
Utvecklingspsykologiska aspekter Osäkerhet Självkritik Kompisrelationer Ambivalent förhållande till föräldrarna
Orsaker till psykisk stress Skolsvårigheter, generella eller mer specifika
Orsaker till psykisk stress Höga prestationskrav inom skolan eller inom idrott
Orsaker till psykisk stress Svårigheter i social interaktion med jämnåriga
Orsaker till psykisk stress Svårigheter inom familjen t.ex. konflikter, missbruk eller sjukdom
Hinder för förbättring Frågetecken kring barnets diagnos Svårigheter att förstå de komplexa orsakerna till smärta Låg förväntan på förändring
Psykologiska behandling Hitta strategier för smärthantering Ökad livskvalitet
Målsättning med behandling Strategier för smärthantering i ett längre perspektiv Återgå till en vanlig livssituation Livskvalitet
Sjukgymnastisk bedömning / behandling Smärtanalys Kartlägger orsakerna kring smärta Kroppsundersökning
Anamnes Var När Hur, och hur påverkar det vardagen? Skola, skolväg, kamrater, skolprestation Skolgymnastik, aktiv/deltar Fritid Kvällsrutiner Sömn
..undersökning Rörlighet Muskelspänningar Känsel Sittställning Hållning
inaktivitet dålig självuppfattning orkar inte/ kan inte dåligt självförtroende
Sjukgymnastisk bedömning /behandling Skolsituation Kamrater Fritid / intressen Sömn
Fysisk aktivitet kan vara ett sätt att bryta långvarig smärta
OM SMÄRTA.. Upplevelsen är individuell, komplex och svår att gradera Smärtan tolkas i hjärnbarken och i vårt limbiska system Genom att utnyttja kroppsegna substanser oxytocin endorfin hämmas smärtupplevelsen
Behandlingsmål Smärtlindring Kunskap om smärta, kroppens reaktioner Hantera smärtsituationen Finna copingstrategier Återgå till sitt sammanhang
KASAM Hanterbarhet känslan av sammanhang att mobilisera resurser inom sig själv eller i sitt sociala nätverk som gör det möjligt att lösa problemen Meningsfullhet att ha en känsla av att leva sitt liv i ett större sammanhang Begriplighet Anton Antonovsky, medicinsk sociolog att förstå de händelser som drabbar en
KASAM i skolan Meningsfullhet upplevs då begriplighet och hanterbarhet är uppfyllda. Känner barnet inte till vad som ska hända i skola och kan påverka det som sker, upplevs inte skolan som meningsfull.
Smärthantering Ansvarig läkare Utredning /bedömning Behandlingsupplägg /period Samordning yrkesmässigt
Genom ökad kunskap om smärtan och förståelse av konsekvenser själv kunna påverka sin smärta Självförtroende Delaktighet Skolnärvaro Fysisk aktivitet
Tack för oss!