Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola
Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på? Hur minns du din egen ungdomstid? Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Identitet, känslor, fantasier, tändningsmönster Omgivningen att höra till, att duga, bekräftelse Sexuellt manus vad, med vem, var, när, hur ofta, hur ska det kännas? Samhälleliga aspekter, juridik, ekonomi osv. Styrs av rådande normer
Medvetenhet om normer Socialisering i en heterosexuell värld Kroppskontakt och närhet - samlag Kärleksideologi och risktagande Stegvisa erfarenheter och prestation Könsroller Relationssökande och självständighet Socialisering i en funktionell värld
Unga, sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för de allra flesta människor oavsett funktionsgrad Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) äger begränsad förmåga och medvetenhet omgivningen kan reagera Lägre kunskap om sexualitet hos personer med IF än hos befolkningen i allmänhet Hårdare regler, större sexuell utsatthet, privat utrymme saknas i högre grad Personal / anhöriga kan avgöra vad som är normalt/acceptabelt Personal / anhöriga kan även vara positiva till sexuella uttryck och sex- och samlevnadsundervisning. Positiv inställning tycks dessutom öka med tiden
Unga, sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning Könsstereotyper i synen på sexualitet. HBTQ-unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) osynliga Personer med IF antingen asexuell eller översexuell Beroende av andra, IF tillräckligt annorlunda i omgivningens ögon Fokus på preventivmetoder, STI, kärlek, samlag (förebygga föräldraskap, utsatthet, risk). Njutning, sex, och relationssnack saknas i högre grad Ej alltid i samklang med personens eget livsskede.
Unga, sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning Personal saknar ofta utbildning, praktik och handledning i att tala om sexualitet hemmasnickrade metoder, ambivalens, osäkerhet, varför bara jag? Personlig touch på undervisning och upplysning / värderingar tenderar att styra Personal / föräldrar fyller en förbildsfunktion Stöd och mandat viktigt för ett framgångsrikt arbete Anhöriga upplevs som överbeskyddande hur förhålla sig?
En tom arena Resultaten från tidigare forskning bekräftas i stora delar Ett riskperspektiv dominerar: omgivningen utgör hör en risk. Samtidigt är det den som lever med en IF som åläggs ett ansvar att undvika risker. Könsstereotyper råder. Flickor granskas hårdare än pojkar. Manliga egenskaper är lösningen på problem. Unga HBTQ-personer med IF syns i större utsträckning men utgör ett huvudbry.
En tom arena Personalen är ambivalent, osäker och rädd för att avslöja sitt privatliv. Man saknar kunskaper, stöd och uttalat mandat. Externa aktörer. Man vill hålla en distans till de unga. Samtidigt finns det en motivation. Man önskar en tillåtelse att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning. Man önskar kreativitet och självständighet.
Anpassad sex- och samlevnadsundervisning i särskolan (ASS) Teoretiska perspektiv Utgångspunkter Förslag på metoder och material Underlag kunskapsbas där var och en söker sitt svar
Helhetssyn på människan Biologi, psykologi, socialt Individen i sitt sammanhang Hela kroppen Hela livet Att bli sedd, hörd och vidrörd Det egna utrymmet att uttrycka sexualiteten Script Sexualiteten är inte statisk Omskapas ständigt Scripten ger svar på grundläggande frågor
Att arbeta med ASS Reflektion, bearbetning av tankar och känslor och värderingar skapa ett smörgåsbord Reflektera över egna referensramar Reflektera över ditt språk Motverka uteslutandets pedagogik Bekräftande och främjande av sexualitet Ett arbete som tar hänsyn till mångfalden av förutsättningar
Att arbeta med ASS Att lära sig att leva med begränsningar och med möjligheter Inte viktigast vad du tycker utan att du är medveten om att du tycker, och varför Att skapa en trygghet och öppenhet i att våga ställa frågor - ge tillåtelse Du behöver inte kunna svaret! Men, du behöver kunna lyssna och hänvisa vidare!
Förberedelser Era tidigare erfarenheter Bakgrund i personalen och i gruppen vår egen historik Resurser Attityder och värderingar Kunskaper Förutsättningar och mognadsmässiga nivåer Vardagsnära innehåll Intresse och engagemang
PLISSIT
PROBLEMFORMULERING Vilket är det huvudsakliga problem som ska lösas? Vad orsakas problemet av? Vad hindrar målgruppen från att själva lösa problemet? Vilka konsekvenser har problemet? Vem äger problemet?
TEMAN Vilka behov identifierar du i relation till målgruppen? Vilket är det övergripande målet? På vilket sätt ska gruppen märka av att arbetet förbättrar den sexuella hälsan? Vilka är delmålen?
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Aktiviteter Resurser Tid Lokaler Annat
HINDER & MÖJLIGHETER Externa risker? Interna risker? Förutsättningar? Den goda prognosen? Personalens behov
DISKUSSION Nästa steg Reflektion över arbetet Metoddiskussion