Europeisk e-inkludering och policy för e-tillgänglighet

Relevanta dokument
Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

En digital agenda för Sverige

Sammanfattande synpunkter

En språkpolitik för internet

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga?

Smart Belysning. Hur vi påverkas och hur vi kan använda det

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Internationell policy för Södertälje kommun

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Alkohol- och drogpolicy Stockholm Pride

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Sociala medier och uppdragsutbildning

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Rätt från början underlag till handlingsplan för e-inkludering

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Barnens Rättigheter Manifest

Internet of Everything (IoE) De 10 bästa lärdomarna från Ciscos IoE analys av Value at Risk (VaR) för den offentliga sektorn

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod Förslag och inspel

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Internetdagarna den digitala klyftan

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Europa Anne Graf

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

Checklista för kunders upplevelse av kontaktcenter

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle

Vad är det som avgör?

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

Strategi för IT- utveckling 2015

Innehållet i förslaget. Inledning. Socialdepartementet Stockholm

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Extremism och lägesbilder

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

Enkät för det offentliga samrådet

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

Vägledning för kanalstrategi

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle

It-politik Fakta i korthet

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

Vi revolutionerar digitaliseringen! Funktionsrätt Stockholms län om digital tillgänglighet

SV Förenade i mångfalden SV B8-0547/1. Ändringsförslag

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

Vården på webben Bidrag till God Vård

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Roland BLADH 30 augusti

Digital agenda för Sverige

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan

PRIMES. produktgrupp molntjänster. Energikontor Sydost

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Vår resa till bra Acceptanstestning. Ingela Hagman Thomas Cook Northern Europe

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation Ledarna 1

UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016

Svensk Standard SS ISO/IEC SS

Forska&Väx. Finansiering av utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Hur mycket? Max 5 miljoner kr/ansökan Ansökningarna bedöms i konkurrens.

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: Göteborg

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11

Hela landsbygden ska med!

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Copyright 2011 Libendo Education

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Sammanhållningspolitiken. Att investera i regioner: Lena Andersson Pench, Direktör Europeiska kommissionen DG Regional-o stadspolitik

En språkpolitik RICKARD DOMEIJ RAPPORTER FRÅN SPRÅKRÅDET

Transkript:

Europeisk e-inkludering och policy för e-tillgänglighet Funkas Tillgänglighetsdagar 15 april 2009, Sverige Videopresentation av: Paul Timmers Chef för avdelningen för IT och inkludering EU-kommissionen

IT för inkludering

Varför borde man jobba för en e-inkludering? Det handlar om social rättvisa 30-40% av alla människor lämnas utanför i informationssamhället Den digitala klyftan riskerar att öka Utanförskap i samhället underbygger utanförskap i informationssamhället

Varför ska vi arbeta för e-inkludering? Stor ekonomisk potential Mer e-inkludering leder till Mer mänskligt / socialt kapital och anställningsmöjligheter 30 miljarder i ökad arbetskraft 9 miljarder i ökad produktivitet Ökad försäljning inom IT-branschen 10 miljarder i ökad BNP-tillväxt från ökningen av försäljning inom IT Mer e-förvaltning skapar effektivitet och ökad produktivitet 7 miljarder i effektivitetsvinst genom minskade transaktionskostnader 30 miljarder extra BNP-tillväxt genom bättre e-förvaltning

Policy för e-inkludering i sitt sammanhang Policy för e-inkludering för ökad social rättvisa och leverera de ekonomiska möjligheter som följer av e-inkludering. E-inkludering är en av grundpelarna inom i2010, som är EUs policy för informationssamhället Policydokument gällande e-inkludering och e-tillgänglighet finns sedan år 2000 E-inkludering: Rigas ministerdeklaration från år 2006

e-inkludering: Rigadeklarationen 6 områden IT & åldrande E-tillgänglighet Geografisk klyfta inom IT Digital läs- och skrivkunnighet samt kompetens Kulturella skillnader & inkludering Inkluderande offentliga tjänster Rigas mål för 2010 inbegriper: 90% av befolkningen ska ha bredband Halvera antalet som ej använder internet Halvera klyftorna gällande digital läs- och skrivkunnighet 100% av offentlig sektors webbplatser ska vara tillgängliga

De senaste policydokumenten Sept 2005 Juli 2006 Nov 2007 Maj 2008 Juni 2008 Dec 2008 Mars 2009 Meddelande om e-tillgänglighet Rigadeklarationen e-inkluderingspolicy: Europeiska e-inkluderingsinitiativet FN-konvention gällande funktionshindrades rättigheter träder i kraft Förslag till generellt anti-diskrimineringsdirektiv Meddelande om tillgängligt informationssamhälle Konklusion om tillgängligt informationssamhälle

EUs e-inkluderingspolicy Europeiska e-inkluderingsinitiativet Ökad aktivitet Starka social och ekonomiska krafter för e-inkludering Fortfarande allt för små framsteg sedan Riga 2006 Skapa kännedom och engagemang: E-inkludering «Var en del av det» kampanj under hela 2008 Ministerkonferens 2008 i Wien, och e-inkluderingspris Möjliggör Påskynda Integrera handlingar Bredband; e-tillgänglighet; digital läs-och skrivkunnighet Åldras väl; inkluderande e-service; marginaliserade grupper Samarbete; jämförelser

Den nya e-tillgänglighetspolicyn «Ett tillgängligt informationssamhälle» EU-kommissionen; december 2008: Det är bråttom att nå en mer sammanhängande, allmän, effektiv insats inom e- tillgänglighet, särskilt gällande webbtillgänglighet Kombinera standardiseringar, stöd till innovationer, EU-lagstiftning, samarbete, EU-standarder, gör offentlig sektors webbplatser tillgängliga EU-möten i Reding och Špidla välkomnar W3Cs riktlinjer för tillgänglighet på webben (WCAG) 2.0 Ministerrådet; 31 mars 2009: Medlemsländer välkomnas att starta implementation av WCAG 2.0, som innehåller nödvändig teknisk specifikation

Konkret arbete med e-tillgänglighet på EU-nivå Standardisering: Mandat 376, fas 2 startar Forskning, t ex: Utvärderingsmetodik Storskalig automatisk kontroll Testfall för WCAG 2.0 Tillgänglig ARIA Nya forskningsområden Gruppering Nätverk behövs för webb, digital-tv, 112, bankomater Studier MeAC; nuläge av e-tillgänglighet i Europa, finns att tillgå Laglig status och perspektiv, finns att tillgå Övervakning av e-tillgängligheten i medlemsländerna Kostnader & fördelar med e-tillgänglighet Tillgängliga EU-kommissionswebbplatser Slide 10

Sammanfattning E-inkludering ger sociala och ekonomiska vinster som vi inte bör missa E-inkludering och e-tillgänglighet är en grundläggande del av EUs policy för informationsamhälletoch sociala/ekonomiska frågor E-tillgänglighet och webbtillgänglighet kan och borde göra stora framsteg Många av de nödvändiga bestämmelserna är nu klara: börja agera! http://ec.europa.eu/einclusion