Digital agenda för Sverige

Transkript

1 Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter

2 Svenskt inflytande Lars Lundqvist

3 Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad omvärld, med full sysselsättning. Att hantera effekterna av en åldrande befolkning samtidigt som offentliga tjänster uppnår bättre kvalitet. Ett omdömesgillt ansvarstagande för offentliga utgifter och miljömässiga konsekvenser.

4

5

6 Rådsslutsatser om en Digital Agenda för Europa Bryssel 31 maj 2010

7 IT-politiken Europa Sverige Digital agenda för Europa Digital agenda för Sverige i2010 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället eeurope I och II Ett informationssamhälle för alla

8 Strategiska insatsområden inom IT politiken 2010 Handlingsplan för e- förvaltning Nationell Bredbandsstrategi Nationell IT-strategi för vård & omsorg IT för en grönare förvaltning Digitalisering av kulturarvet Tjänsteinnovationsstrategi Frihet och säkerhet på Internet ICT4D Digitalisering av kulturarvet m.m. 2015/2020?

9 Syftet med en Digital agenda för Sverige Svara mot en Digital agenda för Europa Sätta goda initiativ i ett gemensamt sammanhang Stärka insatserna de kommande åren Nya mål

10 Exempel mål EUs digitala agenda EU Sverige utgångsläge Utgångsläge 2009 Mål Andel av befolkningen som regelbundet använder Internet 60 % 75 % 86 % Andel av befolkningen som aldrig har använt Internet (16-74 år) 30 % 15 % 7 % Andel av befolkningen som handlar on-line (16-74 år, senaste 12 mån.) 37 % 50 % 63 % Andel av befolkningen som handlar on-line över gränserna (dito) 8 % 20 % 10 % Andel av befolkningen som använder offentliga e-tjänster (dito) 38 % 50 % 57 %

11 Samordna åtgärder inom IT politiken t.ex. Säkerhet Infrastruktur Kompetensförsörjning Tillit Tillgänglighet Användbarhet Standarder Entreprenörskap & innovation

12 Statssekreterargrupp för Digital agenda 1. Utarbeta Digital agenda för Sverige och bedöma behov av mål 2. Samordning av aktiviteter av strategisk betydelse för utveckling av IT-politik & andra initiativ på IT området 3. Utveckling, utvärdering och uppföljning 4. Ökad samverkan med myndigheter, intresseorganisationer, näringsliv mfl.

13 Statssekreterargrupp forts 5. Myndigheternas e-förvaltningsarbete 6. Regeringskansliets e-förvaltningsarbete 7. Utveckling av regeringens/regeringskansliets eget IT-stöd 8. Rättsliga infrastrukturella förutsättningar kring e- förvaltning. 9. Öppenhet i offentliga beslutsprocesser och tillgängligheten till offentlig information

14 Dialogmöten Rundabordssamtal: 3 februari Digitalt innanförskap 14 februari IT för miljön 16 februari IT-relaterade innovationer/forskning 21 februari IT i skola och undervisning 22 februari Digital kompetens 9 mars IT inom vård och omsorg 10 mars E-förvaltning och digitala samhällstjänster Digitaliseringsrådet: 14 mars Första mötet med Digitaliseringsrådet

15 Processen /2020 Utarbeta sammanhållen strategi 2011 BP-12 Genomförande & uppföljning Arbete på längre sikt ? Statssekreterargrupp Interdepartemental arbetsgrupp Dialog med berörda aktörer

16 En modern e-förvaltning Regeringens handlingsplan för eförvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Överenskommelse mellan E-delegationen och SKL om tre målbilder Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet Enklare för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet

17 Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet 1. Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet Rätt förutsättningarna på koncernnivå Standardisering Informationsstrukturer Infrastrukturella tjänster Ex. E-legitimationsnämnd och ny e-leg

18 Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet 2. Ett effektivt verksamhetsstöd Möjligheter till stora besparingar Centraliserade system efaktura, ebeställningar och eupphandling sparar miljardbelopp ekonomi- och personaladministration, ska drivas i ett gemensamt servicecenter och säljas inom staten som standardiserade tjänster. Fler verksamhetsprocesser? Förstudier om earkiv/ediarium, standardiserade IT-tjänster och effektivare hantering av basinformation i förvaltningen.

19 Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet 3. En kärnverksamhet i ständig förnyelse Exempel: tandvårdsförsäkringen 99 % automatiserat

20 Enklare för privatpersoner och företag Många myndigheter och kommuner har bra nätnärvaro Varförsig Men stuprörsbetonat och anpassat för den egna verksamheten, snarare än medborgarnas behov i många fall Ex. Vab där föräldrar måste samordna FK och kommunala barnomsorgen

21 Men många bra exempel finns Några exempel på e-tjänster som är byggda efter medborgarnas och inte myndigheternas behov: minpension.se verksamt.se körkortsportalen.se Järfälla kommun Automatiserade myndighetsbeslut via webben

22 Nu driver vi på processen Fyra myndigheter som ska ansvara för utvecklingen inom fyra olika områden Skatteverket ansvarar för privatpersoner Bolagsverket för företag och företagande Transportstyrelsen för förare och fordon Lantmäteriet för geodata och fastighetsinformation Första delrapportering den 15 september i år.

23 Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Tredje generationens e-förvaltning Växelverkan mellan civilsamhället och det offentliga Ministerdeklaration från Malmö-konferensen egovernment to empowering citizens and businesses Opengov Sociala medier och öppen data Nya tjänster växer fram

24 Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter

25 Bredbandsstrategi för Sverige

26 År procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s

27 Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband

28 Ett nytt perspektiv Vi tror på marknaden, men det kräver en del saker Politisk tydlighet ger trygga investeringar Bra konkurrensförutsättningar

29 Bättre konkurrens Telekompaketet Funktionell separation och effektivare LEK Reglering av fiber Ny lag mot att offentliga institutioner går upp i värdekedja

30 Och mer samverkan - Bredbandsforum Hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan Uppmärksamma, identifiera och undanröja hinder för utbyggnad Mötesplats för dialog och samverkan

31 Bredbandsforums organisation Hitta medel till utbyggnad av bredband i glesbygd Identifiera hinder (klar). Tydliggöra nyttan med bredband Hitta lösningar på problemen i AG II

32 Riktade åtgärder Offentliga smörjmedel Kanalisationsstöd Barroso-pengar Robusthetspengar HUS-avdrag Sammanlagt 910 mkr under Höjd USO-nivå Och inte att förglömma

33 Den digitala dividenden Det gamla analoga TV-nätets frekvenser, det s.k bandet Ett band med synnerligen bra yttäckningsegenskaper Sverige först i världen, nu följer nästan hela EU efter Genomförd auktion, första veckan i mars

34 Telia, Tre och Net4Mobility (Tele2/Telenor) vinnare i auktionen och har tilldelats 2x10 MHz vardera Net4Mobility har tilldelats FDD6 med krav på att täcka alla hushåll och arbetsställen som saknar tillgång till bredband med 1 Mbp/s, (300 miljoner kronor) Totalt gav auktionen kronor till statskassan FDD1 FDD2 FDD3 FDD4 FDD5 FDD6 HI3G TeliaSonera Net4Mobility

35 Ip-baserade tjänster driver på kapacitetsbehovet Utgående samtalsminuter fast och mobilt Mobil datatrafik Fasta samtalstjänster IP-baserade tjänster: Youtube Spotify VoIP-tjänster Facebook Svt Play Mejl/surf Mobila samtalstjänster Källa: Svensk telemarknad första halvåret 2010

36 Sverige är i världsklass Bäst i Europa i Ciscos Broadband Quality studies Bäst i världen på IT enligt The Connectivity Scorecard Och etta för andra året i rad i World Economic Forum Global Information Technology Report

37

38

39

40 Varför så bra? Av 71 olika indikatorer är Sverige #1 på 12 st Implementering och användning av ny teknik 91 % använder internet regelbundet Bra infrastruktur IT har större påverkan på det svenska samhället och näringslivet, än i andra länder

41

42 Tack!