6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok. nr: 11603/14 RECH 323 TELECOM 140 MI 521 DATAPROTECT 100 COMPET 440 Ärende: Förberedelser inför rådets möte (konkurrenskraft) den 2 3 mars 2015 Frigörande av Europas digitala potential: snabbare och bredare innovation genom öppen, sammankopplad och dataintensiv forskning Kommissionens meddelande Mot en blomstrande datadriven ekonomi Riktlinjedebatt BAKGRUND Varje minut genererar internet, elektronisk utrustning för privatpersoner, satelliter, sensorer, smarta objekt (smart objects) och industrimaskiner över 1,7 miljoner miljarder byte data, motsvarande dvd:er. Denna hittills aldrig skådade ökning av data (som också kallas stordata big data) vittnar inte bara om en radikal utveckling av informations- och kommunikationstekniken. Den utgör också framför allt en kommersiell och samhällelig potential och en forskningspotential som är enorm, tack vare de snabba framstegen när det gäller analys, behandling och lagring av data. 6022/15 EHE/cs 1

2 Ekonomins dataintensiva sektorer växer med 40 % per år, sju gånger snabbare än den totala marknaden för informations- och kommunikationsteknik. Produktiviteten i företag som grundar sitt beslutsfattande på analyser av data ökar varje år med 5 6 %. Företeelsen stordata får onekligen effekter på företagens effektivitet, innovation och kreativitet och förutspås ge upphov till hundratusentals nya jobb runtom i Europa under kommande år. På forskningsområdet är det genom databaserad innovation möjligt att automatiskt få ut information från stora korpusar med vetenskapliga texter, vilket effektiviserar forskarnas arbete på ett omvälvande sätt, bidrar till nya kunskaper och insikter och höjer kvaliteten på det vetenskapliga resultatet. Text- och datautvinning (TDM, text and data mining) håller på att bli en central möjliggörande teknik för nya vetenskapliga rön, vilket också OECD har noterat. STORDATA UTMANINGAR Enligt OECD 1 finns tre huvudkategorier av utmaningar när det gäller stordata som måste mötas för att möjligheterna med en datadriven tillväxt och innovation ska kunna förverkligas: Utmaningar på utbudssidan som rör tillhandahållandet av data och analyser. Här ingår att ta bort hinder för det fria flödet av data, bland annat investeringar i mobilt bredband, frågor om åtkomst och äganderätt till data och incitament för att dela data samt tillgång till analyser och molntjänster. Dataanalyskapacitet och superdatorkapacitet kompletterar varandra och är resurser som krävs för att kunna utnyttja stora datamängder. Molnbaserade tjänster, som ofta beskrivs som en modell för flexibla, elastiska datortjänster på beställning, leder till större lagrings- och analyskapacitet i hela ekonomin. Men bristen på standarder och kompatibilitet och risken för att man blir beroende av en enda leverantör kan hindra utbredningen av molntjänster /15 EHE/cs 2

3 Utmaningar på efterfrågesidan rör kapaciteten att utnyttja stordata. En del av problemen är otillräckliga färdigheter och kompetens inom datahantering och dataanalys. Undersökningar på senare tid bekräftar att bristen på färdigheter inom datahantering och dataanalys är ett viktigt hinder för datadriven innovation på områden som vetenskap, hälso- och sjukvård samt inom offentlig sektor. Dessutom bör man ta upp frågor om organisatoriska förändringar och entreprenörskap för att skapa gynnsamma förutsättningar för datadriven innovation. Slutligen påverkar de samhälleliga utmaningarna både utbudssidan och efterfrågesidan, med potentiella långsiktiga effekter på de centrala värdena demokratiska marknadsekonomier och alla medborgares välfärd. Åtgärder mot potentiella negativa effekter kan omfatta ökad insyn, bättre åtkomst och handlingsförmåga för individer, främjande av en ansvarsfull användning av personuppgifter från organisationers sida och teknikanvändning för skydd av den personliga integriteten. Europeiska rådets möte i oktober var inriktat på den digitala ekonomin, innovation och tjänster som drivkraft för tillväxt och sysselsättning. Där efterlystes särskilt åtgärder för att skapa de rätta förutsättningarna för en inre marknad för stordata (big data), öppna data (open data) och molnbaserade datortjänster (cloud computing). Som svar på denna uppmaning antog kommissionen i juli 2014 meddelandet Mot en blomstrande datadriven ekonomi 3, där särdragen hos den datadrivna ekonomin skisseras och viktiga områden i behov av åtgärder pekas ut. I meddelandet talas om ramvillkor, både i form av reglering och andra åtgärder, som är grundläggande för en bärkraftig och långvarig expansion inom dataekonomin i Europa. Reglering inbegriper uppdaterade regler som avser upphovsrätt, säkerhet, äganderätt till data samt tillit och integritet. Andra ramvillkor är stöd för forskning och innovation som rör dataanalys, visualisering av data och programvaruverktyg för beslutsfattande, en stödinfrastruktur på plats, säkerställande av kompatibilitet och fri tillgång till data, även förvaltningsuppgifter och forskningsdata, samt garantier för en solid kunskapsgrund med tillräckligt många dataspecialister. 2 3 EUCO 169/13. Dok / /15 EHE/cs 3

4 FRIGÖRANDE AV EUROPAS DIGITALA POTENTIAL Eftersom uppgifter finns överallt kan stordatateknik skapa helt nya förutsättningar inom alla typer av ekonomisk verksamhet och forskningsverksamhet. Kapaciteten att utvinna värde från data förstärks ytterligare av samspelet med annan ny teknik, exempelvis molntjänster, sakernas internet (internet of things, IoT) och möjliggörs av e-infrastrukturtjänster, t.ex. Geant-nätet och högpresterande datorsystem. Sakernas internet och molntjänster utgör tillsammans en digital infrastruktur som leder mot ett mer uppkopplat, intelligentare och mer teknikunderstött samhälle och som möjliggör innovation inom alla ekonomiska och socioekonomiska sektorer. Detta är ett tillfälle att låta forskning och innovation ta plats i strategin för den digitala inre marknaden. Ny datateknik måste vara kompatibel och kunna överföras över gränserna så att den kan utvecklas på en marknad som omfattar hela kontinenten, även marknaden för kunskap. Denna process kan stödjas ytterligare genom enhetliga digitala standarder som skulle bidra till att man undviker marknadsfragmentering. Man bör ta hänsyn till forskningsperspektivet i diskussionen om frågor som uppgiftsskydd och upphovsrätt, it-säkerhet, datalagring och datahantering samt nät. Det finns ett behov av att data, även forskningsdata, ska vara sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara, och av bättre uppgiftsförvaltning, adekvat kompetens och datainfrastrukturer. Det krävs lösningar för att bygga upp tillit och förtroende för att integrera digital innovation i olika politikområden. I detta sammanhang finns också ett behov av att fundera över hur stordata i verkligheten återspeglas i EU-rekommendationer om hantering av immateriella rättigheter på universitet och inom andra offentliga forskningsorganisationer. Sist men inte minst är en framväxande dynamisk europeisk informationsgemenskap en förutsättning för att den digitala inre marknaden ska lyckas. I detta sammanhang har ett offentlig-privat partnerskap om stordata lanserats i oktober Den akademiska världen, forskare, industrin och beslutsfattare kommer att arbeta tillsammans för att bidra till utvecklingen av datateknik, med stöd av investeringar på omkring 2,5 miljarder euro /15 EHE/cs 4

5 Horisont 2020 kommer också att stödja intensifierad forskning och innovation på dataområdet. Närmare bestämt kommer ett pilotprojekt att genomföras som rör öppna forskningsdata, där projekt inom vissa områden kommer överens om att ge tillgång till de uppgifter som ligger till grund för deras forskningspublikationer och om att utarbeta en plan för datahantering. Ett av målen för pilotprojektet är att bedöma hur och i vilken omfattning forskningsdata som genererats av Horisont 2020 återanvänds för innovation. FRÅGOR INFÖR DEBATTEN Mot denna bakgrund uppmanar ordförandeskapet rådet (konkurrenskraft forskning) att vid mötet den 3 mars 2015 ta upp följande frågor: 1. Vilka är huvudprioriteringarna som bör tas upp i den kommande strategin för den digitala inre marknaden när det gäller öppen, sammankopplad och dataintensiv forskning? Vilka är de ramvillkor som krävs för snabbare och bredare datadriven innovation från ett forskningsperspektiv? 2. Tas utmaningarna med stordata upp på lämpligt sätt i nationella strategier för forskning och innovation, och hur kan samordningen på EU-nivå förbättras? 6022/15 EHE/cs 5