EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer (text med EFTA relevans) 1. INLEDNING I maj 2002 presenterade kommissionen handlingsplanen eeurope 2005 som ett resultat av slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte i Sevilla. Planen innehåller politiska åtgärder för både de europeiska institutionerna och medlemsstaterna som syftar till att påskynda utvecklingen av informationssamhället i Europa. Planen innehåller förslag på ett benchmarkingsystem för att man skall kunna mäta hur handlingsplanen fortlöper. Benchmarkingsystemet är baserat på en uppsättning indikatorer som kommissionen skall föreslå och rådet godkänna. I det här meddelandet presenteras kommissionens förslag för benchmarkingindikatorerna för eeurope 2005 som en förberedelse för rådets (telekommunikation) möte den 5 december Kommissionen uppmanar rådet att godkänna listan över indikatorer. 2. BENCHMARKING: ERFARENHETER FRÅN eeurope 2002 Efter det att handlingsplanen godkändes av rådet vid toppmötet i Sevilla, har kommissionen samarbetat med experter från medlemsstaterna och kandidatländerna, i synnerhet från de nationella statistikinstituten, för att analysera erfarenheterna från eeurope 2002-benchmarkingen och för att fastställa de principer som skall ligga till grund för benchmarkingen under eeurope De viktigaste slutsatserna från dessa samråd är följande: (i) (ii) eeurope 2005 bör innehålla ett begränsat antal indikatorer, som är lätta att läsa och förstå kopplade till de politiska åtgärderna i eeurope 2005, vilket skall underlätta att rikta uppmärksamheten mot resultaten. De viktigaste indikatorerna som rör politiska mål bör kompletteras med statistiska indikatorer som ger de tekniska uppgifterna för analysen, t.ex. ålder, kön, storlek, sektor. Jämförelser med tredje land är nödvändiga för att man skall kunna fastställa benchmarkvärden och jämföra EU med de bästa i världen. Via webbplatsen eeurope sprids resultaten från benchmarkingen så snart som möjligt. Enligt den aktuella tidtabellen för utvidgningen kommer 10 nya medlemsstater att anslutas i början av 2004 och vid benchmarkingen måste man ta hänsyn till kandidatländernas behov och särdrag för att bilden av utvecklingen i dessa länder skall bli så fullständig som möjligt. 2

3 (iii) (iv) (v) (vi) Tidsplan: Benchmarkingens politiska påverkan blir maximal om man genom den kan få fram färska uppgifter som stöd för kommissionens bidrag till rådets årliga vårtoppmöte. Det mötet är det tillfälle då man bedömer hur långt man kommit i fråga om att uppnå de mål som sattes vid Europeiska toppmötet i Lissabon; mål som bestod av att man i slutet av årtiondet skulle ha skapat världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi. I praktiken innebär det att uppgifterna måste vara tillgängliga i november varje år. Kontroll: Nationella statistikinstitut bör ges möjlighet att kommentera de olika undersökningar som genomförs. Därför bör uppgifter i de fall det är möjligt spridas till rådets arbetsgrupp för informationssamhällets tjänster och kommissionens tillfälliga expertgrupp för benchmarkingsindikatorer innan de offentliggörs för att bevaka framstegen i förhållande till hur målen i handlingsplanen har uppnåtts. Stickprovsundersökningar: De Eurobarometerundersökningar som användes för flera indikatorer för eeurope 2002 har den fördelen att de ger snabba resultat (inom sex veckor efter det att undersökningen slutförts) och att man vid dessa undersökningar bara använder en metod för samtliga medlemsstater. För att förbättra kvaliteten, bör man i större utsträckning använda undersökningar utförda av nationella statistikinstitut och Eurostat och, i de fall kommissionen anser det nödvändigt, kompletterande tillfälliga undersökningar. Kandidatländerna kommer att inbjudas att delta i Eurostat-undersökningar från och med år 2003 och kompletterande undersökningar som hanteras av kommissionen kommer även att omfatta kandidatländerna så snart som möjligt. Mot bakgrund av politiska behov och strukturella förändringar, kommer det att finnas ett behov av att i framtiden bedöma möjligheten av att även använda effektindikatorer. 3. eeurope 2005: FÖRESLAGNA INDIKATORER Mot bakgrund av dessa vägledande principer, föreslår kommissionen 14 indikatorer och 22 kompletterande indikatorer tillsammans med deras källor och insamlingsfrekvens. Dessutom föreslås en indikator och tre kompletterande indikatorer där det är nödvändigt att genomföra pilotundersökningar, men som man bör överväga att ta med i listan över indikatorer vid halvtidsgenomgången av eeurope under

4 ANNEX Lista över benchmarkingindikatorer för eeurope 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Internet indikatorer... 5 A. Medborgarnas tillgång till och användning av internet... 5 B. Företags tillgång till och användning av IT... 5 C. Kostnader för Internet-åtkomst... 6 Moderna offentliga on-line-tjänster... 7 D. e-förvaltning...7 E. e-lärande... 8 F. e-hälsa... 8 En dynamisk miljö för elektroniska affärer... 9 G. Att handla on-line... 9 H. Beredskap för elektroniska affärer... 9 En säker informationsinfrastruktur I. Internet-användares erfarenhet och användning av IT-säkerhet Bredband J.Bredbandsutbredning

5 INTERNET INDIKATORER A. Medborgarnas tillgång till och användning av internet 1 Indikatorer 2 : A.1 Procentandel hushåll eller enskilda som har tillgång till Internet i hemmet A.2 Procentandel enskilda som regelbundet använder Internet Definition: Befolkning i åldersgruppen år. Med regelbundet avses minst en gång per vecka. Med användning avses samtliga platser och alla typer av åtkomst. Bakgrundsvariabler för uppdelning/tabeller: ålder, kön, sysselsättning, utbildningsnivå och hemort (mål 1 och icke-mål 1). Källa: Undersökning av IT i hushållen gjord av Eurostat/nationella statistikinstitut, uppgifter skall samlas in på jämförande basis. tredje i oktober 2005, med första kvartalet år 2003, 2004 respektive 2005 som A.3 Procentandel hushåll med Internet-åtkomst, uppdelat per åtkomstställe via digital-tv, mobila enheter (inklusive samtliga typer av mobil åtkomst, handdatorer, mobiltelefoner, med separat angivelse av 3G (UMTS) i förekommande fall). A.4 Procentandel enskilda med Internet-tillgång, uppdelat efter plats (hem, arbetsplats, utbildningslokal, Internet-café, plats där allmänheten har tillgång till Internet, etc.) och efter kön. A.5 Procentandel enskilda som använt Internet för särskilda ändamål (uppdelat efter ändamål: skicka/ta emot e-post, leta efter information om varor och tjänster, läsa/ladda ner online-tidningar, spela/ladda ner spel och musik, uträtta bankärenden på Internet) under de tre närmast föregående månaderna. A.6 Procentandel hushåll som är anslutna i mål 1-regioner. B. Företags tillgång till och användning av IT Indikatorer: B.1 Procentandel av de anställda som i sina normala arbetsuppgifter använder Internet-anslutna datorer. 1 2 Andelen hushåll i % som har Internet-åtkomst är en av de strukturella indikatorer som kommissionen och rådet har överenskommit om skall mäta hur långt man kommit i fråga om att uppnå målen från toppmötet i Lissabon. För alla indikatorer bör det, om möjligt, finnas en kompletterande statistikindikator som ger jämförbara uppgifter för USA, Japan och andra ledande länder. 5

6 Definition: Uppdelat efter företagets storlek (10-49, , 250+) och verksamhet (Nace-avsnitt D, F, G, H, I, K 3 ). Källor: Undersökning av IT i företagen gjord av Eurostat/nationella statistikinstitut B.2 Procentandel företag med Internet-åtkomst 4 B.3 Procentandel företag som har webbplats/hemsida B.4 Procentandel företag som använder intranät/extranät B.5 Procentandel företag som har anställda som delar av arbetstiden 5 arbetar utanför företagets lokaler och som är uppkopplade mot företagets IT-system därifrån. C. Kostnader för Internet-åtkomst Indikator: C.1 Kostnader för Internet-åtkomst uppdelade på olika användning: 20, 30, 40 timmar/månad, taxor utan mätning av förbrukning. Definition: Priserna skall anges separat för xdsl, kabelmodem åtkomst via uppringning vid hög och låg belastning. Priserna skall anges inklusive moms. Källor: Kommissionens undersökning + OECD- för jämförelse med tredje länder C.2 Identifiering av billigaste bredbandsåtkomst per typ i varje medlemsstat Dessutom skall uppgifterna för Nace-avsnitt J och 92.1 (film och video) samt 92.2 (television och radio) anges från 2004 och framåt. Andelen företag i % som har Internet-åtkomst är en av de strukturella indikatorer som kommissionen och rådet har överenskommit om skall mäta hur långt man kommit i fråga om att uppnå målen från toppmötet i Lissabon. Där i genomsnitt minst en halv dag per vecka tillbringas utanför arbetsplatsen. 6

7 MODERNA OFFENTLIGA ON-LINE-TJÄNSTER D. e-förvaltning Indikator: D.1 Antal grundläggande offentliga tjänster som är helt tillgängliga 6 on-line Definition: 20 grundläggande tjänster efter godkännande från rådet (inre marknaden, konsumentfrågor, turism) den 12 mars 2001 för den första benchmarkingen av eeurope. Källa: Kommissionens undersökning i samarbete med medlemsstaterna D.2 Procentandel av enskilda som använder Internet för kommunikation med offentliga myndigheter uppdelat på ändamål (ändamål: hämta information, hämta blanketter, skicka in ifyllda blanketter) D.3 Procentandel av företag som använder Internet för kommunikation med offentliga myndigheter uppdelat på ändamål (ändamål: hämta information, hämta blanketter, skicka in ifyllda blanketter) Ytterligare kompletterande indikatorer som skall bli föremål för pilotundersökningar i syfte att undersöka möjligheterna att genomföra dem vid halvtidsgenomgången eller tidigare om det är möjligt: D.4 Antal tillgängliga grundläggande offentliga on-line-tjänster med integrerade digitala processer D.5 Offentlig upphandling som helt och hållet sker on-line (elektroniskt integrerat). Anges i % (av värdet) av all offentlig upphandling D.6 Procentandel av offentliga myndigheter som använder program med öppen källkod 6 Den metod som används för att samla in information om tillgänglighet kommer att vara samma som den som användes för eeurope

8 E. e-lärande 7 Indikator: F. e-hälsa E.1 Antal elever per dator med Internet-anslutning (bredband/icke-bredband) Definition: Endast datorer som används i undervisningssyfte skall tas med Källa: Kommissionens undersökning, undersökning av Eurostat/nationella statistikinstitut av hushåll/företag E.2 Procentandel av befolkningen som använt Internet för utbildning och vidareutbildning, uppdelat på följande: formell utbildning (skolor, universitet, etc.), kurser efter avslutad utbildning, samt andra kurser som skall underlätta anställningsmöjligheter 8. E.3 Procentandel av företagen som använder e-lärande-tillämpningar för vidareutbildning av anställda. Indikatorer: F.1 Procentandel av befolkningen (16 år eller äldre) som använder Internet för att leta efter hälsorelaterad information, antingen åt sig själva eller andra. F.2 Procentandel av allmänläkarna som använder elektroniska patientjournaler. Definition: Hälsoinformation omfattar skador, sjukdomar och näringslära. Frekvens: dagligen, någon gång per vecka, någon gång per månad, sällan, aldrig. Demografiska uppgifter: ålder, kön. Uppdelning mellan allmänna sökningar och dem där man söker efter en viss namngiven läkare on-line. Om läkaren är namngiven, skall syftet anges: tidsbeställning, receptutskrivning eller medicinsk rådgivning. Källa: Ny undersökning, undersökning av hushållen av Eurostat/nationella statistikinstitut 7 8 Med utgångspunkt från kommissionens förslag och medlemsländernas bidrag, antog Rådet den 12 februari Rapporten om de konkreta målen med utbildningssystemen, vars genomförande kommer leda till att nya indikatorer definieras inom detta område. En ytterligare kompletterande indikator, procentandel enskilda som genomgått någon form av ITutbildning, uppdelat efter sysselsättning, kön, utbildning kommer att läggas till fr o m

9 EN DYNAMISK MILJÖ FÖR ELEKTRONISKA AFFÄRER G. Att handla on-line Indikator: G.1 Procentandel av företagens totala omsättning som kommer från e-handel Definition: e-handel i enlighet med OECD:s definition, inklusive både den smala och breda definitionen. On-line-handel både via Internet och EDI (elektronisk datautväxling). Uppgifterna om försäljning skall omfatta både sådana som är riktad till andra företag (B2B) och till privata kunder (B2C), men bara de företag som köper/säljer mer än 1 % on-line skall räknas med. Förutom i fråga om G.2, skall tabellerna delas upp efter företagets storlek, dvs. efter antalet anställda (10-49, , 250+) och verksamhet (Nace-avsnitt D, F, G, H, I, K, ). Källa: Undersökning av Eurostat/nationella statistikinstitut av hushåll/företag referensperiod G.2 Procentandel av enskilda som beställt/köpt varor eller tjänster för privat bruk via Internet under de senaste tre månaderna G.3 Procentandel av företagen som mottagit order on-line 9 G.4 Procentandel av företagen som mottagit betalningar on-line för försäljning via Internet G.5 Procentandel av företagen som gjort inköp on-line H. Beredskap för elektroniska affärer Indikator: index över e-företagande (sammansatt indikator) Definition: En matematisk funktion (som kommer att definieras under 2003) där man kombinerar olika interna och externa företagsprocesser, som EU-företag genomför med hjälp av integrerade digitala system Källa: Undersökning av företag av Eurostat/nationella statistikinstitut 9 En ytterligare kompletterande indikator, procentandel företag som fakturerar on-line kommer att läggas till fr o m 2004 när direktivet om e-fakturering träder i kraft. 9

10 Sammansättning av index: I vilken utsträckning företagen använder IT a1. Procentandel av företagen som använder Internet a2. Procentandel av företagen som har en webbplats/hemsida a3. Procentandel av företagen som använder minst två säkerhetssystem vid tidpunkten för undersökningen a4. Procentandel av det totala antalet anställda som använder datorer minst en gång i veckan för sina normala arbetsuppgifter a5. Procentandel av företagen som har bredbandsuppkoppling till Internet a6. Procentandel av företagen som har lokalt nätverk och som använder intranät eller extranät Företagens IT-användning b1. Procentandel av företagen som har köpt produkter/tjänster via Internet, EDI (elektronisk datautväxling), eller andra datorstödda nätverk, i de fall de uppgår till >1 % av de totala inköpen b2. Procentandel av företagen som har mottagit order via Internet, EDI (elektronisk datautväxling), eller andra datorstödda nätverk, i de fall de uppgår till >1 % av den totala omsättningen b3. Procentandel av företagen vars IT-system för orderhantering eller inköp är automatiskt kopplade till andra interna IT-system b4. Procentandel av företagen vars IT-system är automatiskt kopplade till ITsystem hos leverantörer eller kunder utanför den egna företagsgruppen b5. Procentandel av företagen med Internet-uppkoppling som använder Internet för bankärenden och för finansiella tjänster b6. Procentandel av företagen som sålt produkter till andra företag tack vare att de förekommit på marknadsplatser specialiserade på Internet EN SÄKER INFORMATIONSINFRASTRUKTUR I. Internet-användares erfarenhet och användning av IT-säkerhet Indikatorer: I.1 Procentandel av enskilda med Internet-åtkomst som råkat ut för säkerhetsproblem 10

11 I.2 Procentandel av företag med Internet-åtkomst som råkat ut för säkerhetsproblem Definition: När det gäller enskilda definieras säkerhetsproblem som kreditkortsbedrägerier och missbruk av personinformation, och när det gäller företag, uppdelat efter företagets storlek (10-49, , 250+), virus, otillåten åtkomst till system eller uppgifter, utpressning/hot rörande företagets uppgifter eller mjukvara under de senaste 12 månaderna. Källa: Undersökning av IT hos företag och enskilda av Eurostat/nationella statistikinstitut I.3 Procentandel av enskilda som under de tre senaste månaderna vidtagit säkerhetsåtgärder rörande IT 10 I.4 Procentandel av företagen som under de tre senaste månaderna vidtagit säkerhetsåtgärder rörande IT I.5 Procentandel av enskilda och företag som under de tre senaste månaderna installerat säkerhetsfunktioner på sina PC och uppdaterat dem BREDBAND J. Bredbandsutbredning Indikatorer: J. 1 Procentandel av företagen som har bredbandsåtkomst J. 2 Procentandel av hushållen eller enskilda som har bredbandsåtkomst J. 3 Procentandel av myndigheter som har bredbandsåtkomst Definition: Bredband definieras som höghastighetsåtkomst, exempelvis via xdsl, kabel, satellit, fast och trådlös överföring, lokala nätverk och UMTS (i framtiden). Tabellerna skall delas upp efter typ av enhet. Källa: Kommissionens undersökning/undersökning av företag och enskilda rörande IT 10 "Säkerhetsåtgärder rörande IT" definieras separat för enskilda och företag. 11

12 Kompletterande indikatorer: J.4 Skillnad mellan tillgången på och spridningen av bredbandsåtkomst av Internet, uppdelat på typ av åtkomst J.5 Procentandel av hushållen eller enskilda som har nätverksanslutning i hemmet Skall tas med i lämpliga fall. 12