Index för digital ekonomi och digitalt samhälle

Transkript

1 Index för digital ekonomi och digitalt samhälle Landsprofil har i Desi 2015 ett sammanlagt resultat 3 på 0,66 och hamnar på andra bland :s 28 medlemsländer. hör till de fem bästa i alla Desidimensioner. 99 % av hushållen har tillgång till fast bredband. Nätverk för höghastighetsbredband är tillgängliga för 71 % av alla hushåll och 99 % av alla hushåll täcks av 4G/LTE-teknik Resultaten är anmärkningsvärda med tanke på s geografi. 91 % av svenskarna använder internet. 4,8 % av arbetskraften är IKT-specialister, vilket är nästan dubbelt så många som genomsnittet, men behovet av IKTspecialister överstiger tillgången. 80 % av internetanvändarna handlar visserligen på nätet, och 30 % av dem näthandlar från andra länder, men endast 7,7 % av s små och medelstora företag bedriver försäljning på nätet till andra 1 Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI - Digital Economy and Society Index) är ett sammansatt index som tagits fram av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för kommunikationsnät) för att bedöma -ländernas utveckling mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Det samlar en rad indikatorer på fem områden: uppkoppling, humankapital, användning av Internet, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Mer information om Desi finns på 2 Desi 2015 avser främst kalenderåret 2014 (utom då data inte varit tillgängliga för det kalenderåret, i vilket fall senaste tidigare data använts). 3 Desi- ges från 0 till 1 och ju högre desto bättre är landets resultat.

2 länder. hamnar i klustret av högpresterande 4 länder.- Desi ,66 0,65 0,47 Desi ,63 0,62 0,44 4 I Desi 2015 består det högpresterande klustret av Danmark, Finland, Nederländerna och. Desi 2015 Landsprofil Sid. 2/7

3 1 Uppkoppling 1 Uppkoppling Desi ,69 0,67 0,55 Desi ,66 0,63 0,51 Med en sammanlagd uppkopplings på 0,69 hamnar på fjärde bland länderna, och halkar därmed ned ett steg jämfört med förra året. 1a1 Fast bredbandstäckning % av hushållen 1a2 Utnyttjande av fast bredband % av hushållen 1b1 Utnyttjande av mobilt bredband Abonnenter per 100 personer 1b2 Spektrum % av spektrummålet som ska harmoniseras på -nivå 1c1 Täckning av nästa generations accessnät % av hushållen, av alla hushåll 1c2 Abonnemang på snabbt bredband % av abonnemang > = 30 Mbps, av fasta bredbandsabonnemang 1d1 Fast pris för bredband % av enskildas bruttoinkomst för billigaste fristående bredbandsabonnemang med fastpris (lägre värden är bättre) värde värde värde % % 99 % 67 % % 71 % 42 % 1,1 % % % % 8 32 % 6 0,91 % % % % 9 22 % 2 1,3 % I slutet av 2013 fanns hade 99 % av hushållen i tillgång till fast bredband (97 % i ). På landsbygden täcktes 92 % av hushållen in av fast bredband. Samtidigt hade 71 % av hushållen (62 % i ) tillgång till nästa generations accessnät med en nedladdningshastighet på minst 30 Mbps och 99 % till fjärde generationens (LTE). Dessa resultat är anmärkningsvärda med tanke på landets geografi. Utnyttjandet av fasta och mobila bredband låg på en stabil nivå i fjol. Andelen höghastighetsanslutningar (minst 30 Mbps) är dock högre än -genomsnittet (42 %, jämfört med 22 % i ). Ytterligare oförminskad utbyggnad av nästa generations bredbandsnät kan ytterligare driva på utvecklingen i den svenska digitala ekonomin. Desi 2015 Landsprofil Sid. 3/7

4 2 Humankapital 2 Humankapital Desi ,75 0,73 0,54 Desi ,75 0,73 0,52 Med en för humankapital (digitala färdigheter) på 0,75 hamnar, precis som tidigare år, på andra bland -länderna. Svenskar är över lag aktiva internetanvändare vid en jämförelse med -genomsnittet och har för det mesta goda grundläggande färdigheter. 2a1 Internetanvändare % personer (i åldrarna 16 74) 2a2 Grundläggande digitala färdigheter % personer (i åldrarna 16 74) 2b1 IKT-specialister % anställda personer 2b2 Personer med examina i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik Personer med examina i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik per personer (i åldrarna 20 29) värde värde värde 4 92 % 3 75 % 91 % 78 % 4,8 % % 1 4,8 % % 1 2,8 % Sammantaget använder 91 % av den svenska befolkningen internet och 78 % av dem har grundläggande digitala färdigheter som gör att de kan ta del av det internet har att erbjuda och dra nytta av de möjligheter som erbjuds av ett digitalt samhälle och digital ekonomi. har vidare det högsta antalet IKT-specialister i sin arbetskraft 5 i, nästan dubbelt så många som -genomsnittet. Detta ger möjligheten att ytterligare höja den svenska ekonomins konkurrenskraft. Resultaten av en representativ Empirica-undersökning bland it-direktörer och personalchefer i åtta europeiska länder 2012 visar att efterfrågan på IKT-personal i överstiger utbudet. I förhållande till existerande IKT-arbetskraft är efterfrågan i mycket stor (en vakans per 13 existerande IKT-jobb). Det är därför viktigt att fortsatt arbetar på att utveckla humankapitalet. 5 En bred definition som är hämtad från GFC:s institut för framtidsstudier (IPTS) The evolution of ICT employment , teknisk rapport (utkommer snart): ISCO-koderna 25 och 35 samt personer med IKT-examina inom vissa angränsande ISCO-koder. Desi 2015 Landsprofil Sid. 4/7

5 3 Användning av internet 3 Användning av internet Desi ,6 0,56 0,41 Desi ,54 0,52 0,39 Användningen av internet är den Desi 2015-dimension där ligger bättre till än något annat -land, med en befolkning som aktivt deltar i ett flertal nättjänster. 3a1 Nyheter 3a2 Musik, videor och spel 3a3 Beställvideo % hushåll som har tv 3a4 Bredbands-tv % hushåll som har tv 3b1 Videosamtal 3b2 Sociala nätverk 3c1 Bankärenden 3c2 Inköp % personer som har använt internet under det senaste året (i åldrarna 16 74) värde värde värde 88 % 57 % 44 % 16 % 52 % 70 % 88 % 80 % 3 84 % 6 60 % 8 44 % % 6 41 % 6 60 % 4 86 % 3 76 % 7 67 % 4 49 % 8 39 % % % % 5 57 % 4 63 % En digital ekonomi drivs delvis av medborgarnas konsumtion på nätet och svenska internetanvändare deltar i ett brett spektrum av aktiviteter på nätet. De läser nyheter på nätet (88 %), lyssnar på musik, tittar på filmer och spelar spel på nätet (57 %), använder internet för kommunikation via videosamtal (52 %) eller via sociala nätverk (70 %), och tilttar på video med hjälp av sin bredbandsuppkoppling (främst som beställvideo 44 %). 80 % av internetanvändarna handlar på nätet, men föredrar att handla i hemlandet, eftersom endast 30 % av dem gör inköp i andra länder. Desi 2015 Landsprofil Sid. 5/7

6 4 Integrering av digital teknik 4 Integrering av digital teknik Desi ,49 0,47 0,33 Desi ,45 0,41 0,3 ligger på andra bland -länderna på området företagsdigitalisering och e- handel. Trots att landet fallit en har resultaten förbättrats från 0,45 till 0,49. 4A 1 Elektronisk informationsspridning 4a2 Radiofrekvent identifiering (RFID) 4a3 Sociala medier 4a4 E-fakturor 4a5 Datormoln 4b1 Små och medelstora företag med försäljning på nätet % av de små och medelstora företagen (ej finanssektorn, över 10 anställda) 4b2 Omsättning e-handel % omsättning av i och medelstora företag (ej finanssektorn, anställda) 4b3 Gränsöverskridande nätförsäljning % av de små och medelstora företagen (ej finanssektorn, över 10 anställda) värde värde värde 3 45 % 1 31 % 43 % 2,7 % 20 % 23 % 27 % 24 % 14 % 7,7 % 23 1,5 % (2011) 8 21 % 3 22 % 3 ej tillämpligt 4 23 % 4 7,1 % 14 7,7 % 15 3,8 % 5 14 % 3 11 % - 11 % 3 15 % 17 8,8 % 14 6,5 % En verklig digital ekonomi uppnås när företag drar full nytta av de möjligheter och fördelar som den digitala tekniken erbjuder, både för effektiviseringar och förbättringar av produktiviteten samt för att nå kunder och genomföra sin försäljning. Svenska företag gör väldigt väl ifrån sig på detta område. De använder datormoln, säljer på nätet och använder sig av e-fakturering. Införandet av digital teknik är en viktig drivkraft för stigande arbetsproduktivitet. Svenska företag bör fortsätta att integrera sina interna processer med hjälp av elektronisk informationsspridning och att använda sociala medier som kommunikationsverktyg. Desi 2015 Landsprofil Sid. 6/7

7 5 Digitala offentliga tjänster 5 Digitala offentliga tjänster Desi ,71 0,77 0,47 Desi ,75 0,79 0,45 Digitala offentliga tjänster är den dimension där s resultat är svagast bland alla Desi 2015-dimensioner, även om landet behåller sin femte inom. 5a1 Användare av e-förvaltningens tjänster % personer som sänder in ifyllda blanketter, av internetanvändare under det senaste året (16-74 år) 5a2 Förifyllda blanketter Poäng (0 100) 5a3 Slutförande av tjänster på nätet Poäng (0 100) 5a4 Öppna data Poäng (0 700) 5b1 Utbyte av medicinska uppgifter % av allmänläkare 5b2 E-recept % av allmänläkare värde värde värde 54 % % 97 % 5 48 % ej tillämpligt 6 56 % 4 97 % 4 33 % % 4 27 % Moderna offentliga tjänster som erbjuds på nätet på ett effektivt sätt är en metod att minska utgifterna för den offentliga förvaltningen och likaså att skapa effektivitetsvinster för företag, medborgare och den offentliga förvaltningen. s 6 visar att landet ligger långt över -genomsnittet när det gäller att tillhandahålla e-förvaltningstjänster och när det gäller att utnyttja dem. Exempelvis och Danmark har en väl fungerande e-förvaltningsportal för medborgare som vill arbeta i varandras länder. Med tanke på landets ledande ställning i den digitala ekonomin och det digitala samhället skulle ytterligare förbättringar av e- förvaltningstjänsterna ge ett mervärde och också öka användningssiffrorna. Den effektivitet och servicegrad som hälso- och sjukvårdssystemen erbjuder kan förbättras avsevärt genom digitalisering, och är ett av de bäst presterande -länderna. Nästan alla allmänläkare (97 %) överför recept digitalt till apoteken och något fler än hälften (56 %) använder elektroniska nätverk för att utbyta medicinska uppgifter med andra vårdgivare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. har tagit fram ett innovativt första hjälpen-system för människor som drabbas av hjärtinfarkt, baserat på ett smsvarningssystem och ett nätverk av frivilliga. 6 75/100 för indikatorn Förifyllda blanketter (i vilken utsträckning uppgifter som redan är kända av den offentliga förvaltningen på förhand finns ifyllda på blanketter som sänds till användaren), och 87/100 för indikatorn Slutförande av tjänster på nätet (i vilken utsträckning de olika stegen i en kontakt med den offentliga förvaltningen helt kan slutföras på Internet). Desi 2015 Landsprofil Sid. 7/7