Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2014-2016 Antagen av fullmäktige 2013-12-19 137
Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 5 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 7 Budgetarbetet... 8 Driftbudget... 8 Skattesats... 9 Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 1995-2013... 9 Taxering per församling... 10 Befolkning... 10 Kommunens finansiella utveckling... 10 Jämförelse med andra kommuner... 10 Den finansiella profilens utveckling mellan 2010 och 2012... 11 Resultatbudget... 13 Balansbudget... 14 2
Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2014 togs i oktober och då med senast gällande skatteprognos. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 13:48 från Sveriges kommuner och Landsting) Den makroekonomiska utvecklingen Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och även hittills i år har BNP utvecklats svagt. Framför allt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. Bedömningen under perioden 2015-2017 utgår ifrån en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att en ekonomi i balans ska nås år 2017 krävs en förhållandevis hög tillväxt, vilket följaktligen blir regeringens prognos/framskrivning. Denna metod är den gängse i ekonomiska framskrivningar. Den stora svårigheten är att bedöma vad den potentiella produktionen är. Olika bedömare kan göra olika värderingar. Konjunkturinstitutet har t ex en något lägre bedömning över potentiell produktion, dvs vilken produktion som är förenlig med stabila priser. Avgörande för denna analys är arbetskraftens storlek, arbetsmarknadens funktion och produktiviteten. Enligt regeringen skapar det låga resursutnyttjandet i ekonomi och den starka disponibelinkomstutvecklingen tillsammans med en internationell återhämtning förutsättningar och den starka disponibelinkomstutvecklingen tillsammans med en internationell återhämtning förutsättningar för att den starka utvecklingen av BNP ska vara möjlig. Arbetslösheten ligger kring drygt 8 procent i år och nästa år. Regeringen pekar dock på att sysselsättningen med tanke på den svaga konjunkturen utvecklats förhållandevis väl och en förklaring till att den höga arbetslösheten består är att arbetskraften ökat starkt. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs betydligt starkare sysselsättning. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som 2014. Regeringen bedömer även att den låga inflationen kommer att kvarstå under 2014. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med år 2017. Resultatet i den kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar år 2017 på 12 miljarder kronor, ca 1,5 procent av skatter och 3
statsbidrag. Detta är betydligt svagare konsumtionsutveckling än vad förbundet förutser. Förklaringen är att regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Därmed styrs den kommunala konsumtionen av intäktsutvecklingen utan beaktande av demografiskt tryck och förväntningar om standardhöjningar. Förbundet menar att denna bild inte är realistisk Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtningen i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget högt sparande och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Den stora satsningen i budgeten syftar ju även till att stärka hushållens inkomster och konsumtionsvilja. Jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, höjd brytpunkt för statlig skatt mm handlar om stimulanser i storleksordningen 20 miljarder kronor. I motsatt riktning verkar dock effekten av att bromsen slår till i det allmänna pensionssystemet, varför inkomstpensionen sänks. Det finansiella sparandet i offentlig sektor är negativt i år och nästa år, vilket enligt finansministern är rimligt med tanke på den svaga konjunkturen. Samtidigt är de svenska statsfinanserna i bra skick och statsskulden i förhållande tillbnp ligger kvar på en i internationellt perspektiv mycket låg nivå. Slutligen varnar regeringen för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Särskilt då om det blir ett högre ränteläge, kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens ekonomi. Regleringar enligt finansieringsprincipen I Budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar enligt finansieringsprincipen eller för minskningar av skatteunderlag till följd av andra förslag från regeringen. En kort sammanfattning av förslagen: En gymnasiesärskola med hög kvalitet dras från 2017 tillbaka Satsningen på utökad undervisning i matematik utökas Undervisning i de nationella minoritetsspråken för dem som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet Förbättring av register och statistikuppföljning för ungdomar utanför gymnasieskolan Aktivitetskrav i vuxenutbildningen i syfte att öka genomströmningen och minska avhoppen Förslag på att kommunerna ska åläggas att årligen genomföra en medborgarskapsceremoni för nya medborgare leder till ökning av anslaget Medel för införande av jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet 4
Övriga ekonomiska regleringar De av regeringen sedan tidigare föreslagna indragningarna för effektiviseringar till följd av prop 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 dras helt tillbaka för åren 2014 och 2015 och dras ned till en minskning av anslaget med 147 kr/invånare från 2016 och framåt Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara Personal att vara en attraktiv arbetsgivare Brukare/invånare att välkomna alla till en attraktiv kommun att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att verka för ökad brukarmedverkan att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor 5
att förbättra dialogen med kommuninvånarna att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Verksamhet att värna om och utveckla det livslånga lärandet att kommunens kärnverksamheter (skola, vård och omsorg) skall bedrivas med god kvalitet att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför 2013. 1 Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2 Soliditeten, inkl den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50 55%. Dock lägst 50%. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. 6
4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2020 Att minska kommunens skulder innebär ett ökat handlingsutrymme och lägre finansiella kostnader Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. 7
Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2014 i förhållande till 2013 års budget (exkl löneökningar) Ram 2013 justerad Ram 2014 enl beslut KF okt Justering av Ny ram för ram 2014 KS Gemensamt¹ 6 289 6 750 6 750 Kansliavdelningen 10 360 10 084 10 084 Räddningstjänsten 9 496 9 614 9 614 Stabs o stödavdelning 20 102 20 887 20 887 Teknik o fritidsförvaltn 34 114 34 905 34 905 Samhällsbyggn nämnd 4 164 4 136 4 136 Kultur-o utbildn.utskott 229 294 228 772 228 772 Socialutskott 154 113 151 153 151 153 Revision 639 698 698 Löneöversyn 9 970 23 615 23 615 Summa 478 541 490 614 490 614 1.Under KS-gemensamt ligger för 2013 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500tkr. För 2014 är denna minskad med 700 tkr vilka överförts till kultur- och utbildningsutskottet för SFI. Inflationen för 2014 är beräknad till 1,7 % och löneökningarna för samma år beräknas uppgå till 2,9 %. För 2015 räknas med en inflation på 1,5 % och löneökningarna till 3,2 %.År 2016 beräknas inflationen till 1,7 % och löneökningarna till 3,6 %. Målet för förändring av Eget Kapital är 0 % för 2014. I resultatet för 2014 har antagandet att de besparingskrav som är beslutade för Kulturoch utbildningsutskottet på 2 mkr samt de 1 mkr (ej fördelat på avdelningarna/förvaltningarna) som kommunchefen fått i uppdrag att genomföra endast kommer att ge halvårseffekt. Det innebär en minskad besparing med 1,5 mkr jämfört med de siffror som finns i beslutet om driftsbudget 2014 samt investeringsbudget 2014-2016. Skatteintäkterna är i detta dokument justerade enligt senaste prognos därav skillnaden mellan beslut om budget 2014 och treårsplan. Beslut KF 2013-11-18 resultat -2 mkr Ny skatteprognos +1,1 mkr Effekt av ej verkställt sparbeting -1,5 mkr Resultat enl treårsplan -2,4 mkr Underskottet finansieras med medel från resultatutjämningsreserven 8
I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna samtliga år utom 2014. Det är dock bara 2009, 2010 och 2011 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna. Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. Skattesats Skattesatsen är 22,24. Skatteväxlingen gällande färdtjänst på -15 öre är inräknad Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 1995-2013 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 18,25 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 21,90 22,24 Eksjö 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,57 22,41 Gislaved 18,75 20,39 20,39 20,39 20,58 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 21,65 21,99 Gnosjö 18,00 19,64 19,64 19,64 19,83 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 Habo 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 21,33 22,42 Jönköping 18,20 19,84 19,84 19,84 20,03 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 21,15 21,49 Mullsjö 19,45 20,57 20,57 20,32 20,68 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 21,65 21,99 Nässjö 19,35 20,99 20,99 20,99 21,18 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 21,45 21,79 Sävsjö 18,50 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,92 Tranås 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,22 21,56 Vaggeryd 18,00 20,14 20,14 20,14 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 21,00 21,34 Vetlanda 19,10 20,74 20,74 20,74 20,93 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 21,17 21,51 Värnamo 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 20,75 21,09 Län, ovägt 18,72 20,43 20,43 20,41 20,61 20,72 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 21,40 21,86 Län, vägt 18,69 20,36 20,36 20,35 20,54 20,85 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 21,26 Lägsta 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,75 21,09 Högsta 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 21,90 22,42 Medel, riket, vägt 20,20 21,15 21,16 21,18 20,55 20,57 20,57 20,53 20,70 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 9
Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2013-2014 Källeryd 22,24 11,21 0,0 1,62 0,05 35,12 0,40 Åsenhöga 22,24 11,21 0,0 1,62 0,05 35,12 0,40 Kävsjö 22,24 11,21 0,0 1,62 0,05 35,12 0,40 Kulltorp 22,24 11,21 0,0 1,56 0,05 35,06 0,40 Gnosjö 22,24 11,21 1,23 0,0 0,05 34,68 0,40 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog har bröts under 2007 och 2008. För 2009 gick dock utvecklingen åt fel håll med en kraftig minskning medan det 2010 var en blygsam uppgång. Resultaten för 2011 och 2012 är starkt nedåtgående. För 2013 är utvecklingen positiv. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 395 invånare. År Invånare Förändring 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 2009 9 536-122 2010 9 546 +10 2011 9 400-140 2012 9 354-45 Prognos 2013 9 387 +32 2014 9 395 +8 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. 10
Gnosjö kommun i förhållande till Jönköpings län Den finansiella profilens utveckling mellan 2010 och 2012 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden förbättrat poängen för perspektiven långsiktig handlingsberedskap och kontroll, försämrat poängen för perspektivet kortsiktig handlingsberedskap och slutligen haft oförändrad poäng för perspektivet riskförhållande. Förklaringen till denna utveckling är att nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, skattefinansieringsgrad av investeringar och skattesats förbättras om 2010 och 2012 jämförs samtidigt som nyckeltalet resultat före extraordinära poster och kassalikviditet försämrats och nyckeltalen soliditet och finansiella nettotillgångar varit oförändrade. Gnosjös finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förstärkt finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Gnosjö vid utgången av 2012 ett något starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till 2010. Sammanfattningsvis låg Gnosjös finansiella profil under 2012 på eller marginellt över genomsnittet utifrån samtliga fyra perspektiv. Kommunen måste således jämfört med genomsnittskommunen i Jönköping anses ha en relativt genomsnittlig finansiell profil. Avslutande kommentarer Gnosjö har ett genomsnittsresultat före extraordinära poster per år under perioden som ligger något under nivån för god ekonomisk hushållning. Kommunen skulle eventuellt behöva förstärka sin ekonomi, då de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringaa. I många kommuner finns också planerade ambitionshöjningar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Om detta gäller Gnosjö är svårt att avgöra. Det är dock viktigt att kommunen bedriver en aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamn där. 11
Ekonomiavdelningen 2013-11-25 Gunilla Folkesson Ekonomichef 12
Resultatbudget Budgetår Prognos 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettoramar -470 690-492 114-503 143-517 668 Utbetalda pensioner -23 039-23 540-23 540-24 844 Kompl.pensioner (KP) 16 718 16 721 17 256 17 877 Pensionsskuldsförändring 253 253 253 255 Kapitalkostnader som är med i ram 37 464 38 464 38 000 38 000 Avskrivningar -25 706-24 363-25 000-24 500 Verksamhetens nettokostnad -465 000-484 579-496 174-510 880 Skatteintäkter 469 577 484 634 500 093 519 182 Finansiella intäkter 1 000 641 641 641 Finansiella kostnader -2 700-3 000-3 200-3 200 Pensionsskuldsränta -99-94 -94-113 Förändring av Eget Kapital 2 778-2 398 1 266 5 630 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2013 2014 2015 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat 2 778-2 398 1 266 5 630 Justering för av- o nedskrivningar 25 706 24 363 25 000 24 500 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar -543-1 400-708 -814 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder 977 1 400 1 257 1 446 Medel från den löpande verksamheten 28 918 21 965 26 815 30 762 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -34 000-25 170-22 540-18 500 Medel från investeringsverksamheten -34 000-25 170-22 540-18 500 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar 20 177 10 000 253 Amortering av skuld, minskning av avsättningar -10 000 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 20 177 10 000 253-10 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 9 285 24 380 31 175 35 703 Likvida meddel vid årets slut 24 380 31 175 35 703 37 965 Förändring av likvida medel 15 095 6 795 4 528 2 262 13
Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2012 2013 2014 2015 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 419 772 428 066 428 873 426 413 420 413 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 45 273 45 816 47 216 47 924 48 738 Likvida medel 9 285 24 380 31 175 35 703 37 965 Summa omsättningstillgångar 54 558 70 196 78 391 83 627 86 703 Summa tillgångar 474 330 498 262 507 264 510 040 507 116 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 298 521 300 329 303 107 300 709 301 975 Årets resultat 1 808 2 778-2 398 1 266 5 630 Summa Eget Kapital 300 329 303 107 300 709 301 975 307 605 Skulder Långfristiga skulder 92 570 112 747 122 747 123 000 113 000 Kortfristiga skulder 81 431 82 408 83 808 85 065 86 511 Summa skulder 174 001 195 155 206 555 208 065 199 511 Summa skulder och Eget Kapital 474 330 498 262 507 264 510 040 507 116 Soliditet i % 63,3 60,8 59,3 59,2 60,7 14