Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor



Relevanta dokument
Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

1. Skolans värdegrund och uppdrag

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Statens skolverks författningssamling

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Kvalitetsredovisning 2010

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Grundskolan och fritidshem

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Förskoleklassens verksamhetsplan

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Skolan är till för ditt barn

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Förskoleklassen är till för ditt barn

Lokal Verksamhetsplan

Skolan är till för ditt barn

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Förskoleklassen är till för ditt barn

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Kronbergsskolans rektorsområde

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Kvalitetsarbete i fritidshem

Likabehandlingsplan för. Brunnsängskolan

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Arbetsplan för Ängabo grundsärskola Läsåret 2014/2015

Samverkan med hemmet 2015/2016

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för elevernas bästa RIKTLINJER FÖR GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Lokal arbetsplan 2010/2011

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Lyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Arbetsplan för förskoleklass

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Karlshögs Fritidshem

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Lokal arbetsplan 2010/2011

Transkript:

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Stödmaterial för skolorna läsåret 2010/2011 Uppdaterat maj 2010 SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Ledning och uppföljning

SBN 2010:0538 616 Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Innehållsförteckning 1. Fasteperioden Ramadan 2. Högtider 3. Maten 4. Dusch/bad och idrott 5. Lägerskola/studieresor 6. Skolans kristna och traditionella högtider 7. Muslimska bönetider 8. Utvärdering/uppföljning Bilaga 1: Kontakten mellan hem och skola Detta stödmaterial finns även översatt till arabiska. 2

1. Fasteperioden Ramadan Ramadan pågår under 30 dagar från gryningen till solens nedgång. Årets Ramadan påbörjas under tiden 11 12 augusti och avslutas under tiden 10 12 september. * Fastan är inte obligatorisk förrän i pubertetsåldern, men även många yngre vill öva sig. Fastan ska dock ej leda till någon skada; därför får ej sjuka eller svaga personer fasta. Fastan ska inte heller förhindra studier eller arbete. Överenskommelse: - att skolan i undervisningen uppmärksammar Ramadan/högtider - att fullfölja skolarbetet är viktigt - att hemmet ansvarar för fastan, vilket betyder att om elev ej kan fullfölja fastan kontaktar läraren hemmet för eventuellt avbryta fastan - att om elev ämnar fasta meddelas detta till skolan senast tio dagar före fastans början - att elev som fastar ej ska delta i idrottslektion. Eleven ska beredas andra arbetsuppgifter i klassrummet - att problem angående fastan löses gemensamt mellan skolan och hemmet och för att underlätta denna kontakt kan modersmålsläraren eller någon i muslimska församlingen hjälpa till. */ Avvikelse på någon dag kan förekomma. 2. Högtider Muslimska församlingarna önskar att lov för muslimska elever ges i samband med Ramadans högtider. Överenskommelser - att ledighet endast ges då högtid infaller på skoldag, max 3 dagar - att denna ledighet kan ges: ** på fastans 23:e (3 september) resp 27:e dag (6 september) */ ** efter Ramadans avslutning 10/12 september ** vid offerfesten, 70 dagar efter Ramadan (16/17 november) */ - att ledighet för högtid ska firas med familjen - att ansvaret för ledighet vilar på hemmet - att ledighet begärs tio dagar före, på skolans ledighetsblankett - att muslimska församlingarna informerar skolledningen om datum för högtider enligt ovan - att om föräldrar önskar så är församlingarna behjälpliga med kontakten hem och skola. */ Avvikelse på någon dag kan förekomma. 3

3. Maten Muslimska församlingarna påpekar att man håller Koranens regelverk och att många ämnen i svenska livsmedel inte kan ätas, t.ex. margarin med animaliskt fett. Överenskommelser - att elev som ofta drabbas av samvetsnöd p.g.a. skolmaten får äta hemma under terminen - att när muslimska föräldrar besöker skolan ska man följa sitt barn till skolmåltiden - att vid föräldrasamtal ta upp frågeställningar angående maten - att representanter för muslimska församlingarna genom rektorns försorg har möjlighet att besöka köket där skolmaten lagas. 4. Dusch/bad och idrott Överenskommelser idrott - att idrott är obligatoriskt för alla elever - att flickor under idrottslektion tillåts bära sedvanlig huvudbonad, dock ordentligt knuten, samt långärmat klädesplagg och benkläder - att duschning efter idrottslektion är obligatorisk för alla elever som deltar dock ska möjlighet till enskild duschning ordnas - att underkläder/t-shirt får användas vid duschning. Överenskommelser bad - att simundervisning för elever är obligatorisk i skolår F-2 - att vid simundervisning skall eftersträvas att en kvinnlig simlärare är närvarande - att badkläder skall vara gjorda av polyester - att om huvudbonad används vid bad, skall denna vara en badmössa. 5. Lägerskola/studieresor Skolans verksamhet innefattar också lägerskolor och studiebesök. Vid sådana aktiviteter som kräver övernattning, får en del elever ej stanna över natt. Det finns inget allmänt religiöst hinder för övernattning, om det sker under omständigheter, som är acceptabla för muslimer t.ex. att skilja flickor och pojkar åt vid övernattning. Överenskommelser - att det är av stor vikt att alla elever bereds möjlighet att delta vid lägerskolor och studieresor, - att föräldrar till elever som inte får övernatta vid t ex lägerskola, antingen hämtar sina barn på kvällen och kör dem tillbaka följande morgon, eller deltar i aktiviteten och stannar över natt tillsammans med sina barn, - att elev som inte deltar i lägerskola/studieresor ej är ledig utan deltar i annan verksamhet på skolan. 4

6. Skolans kristna och traditionella högtider Om föräldrar till muslimska elever så önskar, skall elev ej deltaga i firandet av skolans kristna högtider och traditioner. Överenskommelse: - att påsk, jul, advent och lucia avses i denna punkt - att föräldrar som önskar att deras barn ej ska delta, meddelar skolan detta vid utvecklingssamtalet - att elever som ej deltar i firandet deltar i annan undervisning. 7. Muslimska bönetider Fredagsbönen är den viktigaste av veckans bönetider. Tiden för fredagsbönen är under vintertid ca kl 12.10 13.00 och under sommartiden ca 13.10 14.00. Skolan ger ej allmän ledighet för muslimska elever under den tiden. Frågan om enskilda elevers deltagande i fredagsbönen är därför en angelägenhet mellan varje familj och skolan. I möjligaste mån ska skolan underlätta för elever att följa bönetider eller behov av bön genom att ställa ett särskilt rum till förfogande om ett sådant finns tillgängligt. Inget hinder för muslimers del att elever med olika religioner samsas om ett sådant rum, som därmed blir ett allmänt andaktsrum på skolan. 8. Utvärdering/uppföljning Utvärdering och uppföljning av detta PM ska göras varje läsår. Ansvarig för att utvärdering och uppföljning sker är Ledning och uppföljning. Representanter för förvaltning, skolledning och de muslimska församlingarna ska delta i utvärderingen/uppföljningen. Dokumentet reviderades 2010-05-26 av Abdul Mohamed Said Jönköpings islamiska församling Taki Virani Shia Muslim Jönköping Mesud Muhic Bosnijakiska Islamiska församlingen Malin Håård Råslättsskolan, rektor Håkan Ericson Stadsgårdsskolan 7 9 (sammankallande) Bilaga 1: Kontakten mellan hem och skola 5

Bilaga 1 Information till föräldrar Kontakten mellan hem och skola Skolans och föräldrarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas föräldrar så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Lärarna skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. (Lpo-94 s 14). Utbildning och fostran är en fråga om att överföra ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. (Lpo-94 s 7) Samspelet mellan föräldrar och skolan sker genom regelbundet återkommande samtal, genom medverkan i olika aktiviteter och genom föräldramöten. En viktig del i kontakterna gäller hur den enskilda eleven utvecklas och lär sig. Information kan ske både muntligt och skriftligt i återkommande enskilda samtal med nyanserad information, utvärdering av arbete och resultat. Denna information bör ha karaktären av ett utvecklingssamtal och den ska äga rum minst en gång per termin. Samtalen bör ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden. En skriftlig inbjudan till eleven och föräldrarna förutsätter att man kommer på utsatt tid. Skolan anordnar också speciella informationsträffar för föräldrarna vid övergångar, ämnesinformation (språkval, religion, samlevnadskunskaper, normöverföring m.m.) och öppet hus m.m. Skolan ska ej använda elev som tolk utan anlita tolk från tolkförmedlingen. (Speciellt vid elevvårdskonferens/introduktionssamtal m.m). Skolan är en social och kulturell mötesplats och samarbetet med hemmen i elevernas fostran ska klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet. Respekt för andra människors egenvärde och de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. (Lpo-94 s 13) Vid normkonflikter ska direktkontakt med hemmet tas. Det finns lokala föräldrastyrelser på skolorna där demokratin kan fördjupas och en bättre skolutveckling på skolan kan drivas utifrån de krav som ställs på skolans verksamhet. 6