Årsredovisning b
Innehållsförteckning Kommunens organisation 3 Förvaltningsberättelse 4 Personalbokslut 22 Miljöbokslut 25 Kvalitetsredovisning 27 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Finansieringsanalys 33 Driftredovisning 39 Investeringsredovisning 40 Ord- och begreppsförklaringar 42 Redovisningsprinciper 43 Kommunstyrelsen 45 Revisionen 51 Byggnadsnämnden 52 Biblioteks- och Kulturnämnd 53 Fritids- och Turistnämnd 55 Tekniska nämnden 57 Förskole- och grundskolenämnden 61 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 64 Omsorgsnämnden 66 Socialnämnden 69 Överförmyndarnämnden 72 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 73 Kommunens företag 74
Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2006-2010 Fördelning per nämnd av nettokostnad, totalt 1.209 mkr Socialdemokraterna 19 Moderaterna 9 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 4 Omsorgsn. 32% Socialnämnd 6% Övriga 1% KS 9% Fritids o T.n. 3% Bibl- o Kulturnämn 2% Tekniska n. 6% Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet 1 49 Gymnasie- o V.utb.n. 10% Förskole- o Grundskolenämnd 31% 3
Förvaltningsberättelse Årets verksamhet Vision 2020 I budget gäller Vision 2020 som kommunens övergripande mål. Nedanstående följer huvudrubrikerna i Vision 2020. Under varje huvudrubrik finns kommentarer kopplade till visionens mål och riktlinjer. För fullständiga texter angående Vision 2020 hänvisas till budgetdokumentet. Ronneby är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Barn och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter är väl tillgodosedda. Den demografiska utvecklingen ska rapporteras till fullmäktige i samband med årsredovisning. Den demografiska utvecklingen redovisas under särskilt avsnitt. Målet om full behovstäckning inom förskoleverksamheten innebär att alla som är berättigade till förskoleplats ska få denna plats inom två månader efter anmälan. Efterfrågan har kunnat tillgodoses helt och till 99 % på önskad tid. Personaltätheten inom förskolan ska vara inom intervallet 5,0 5, 2 barn per anställd förskolelärare/barnskötare. Personaltätheten varierar mellan olika rektorsområden. Vid mättillfället den 15/10 låg snittet på 5,22 barn per anställd. Alla skolor skall ha hög kvalitet i sin verksamhet. Detta innebär bl.a. att alla barn ska kunna läsa vid utgången av åk 3. Andelen barn som läser enl. LUS punkt 15,dvs flytande, ökade från 45 % i åk 3 från hösten till 80% i slutet av vårterminen. År var första gången LUSregistreringen genomfördes i hela kommunen. Alla barn ska vara godkända i nationella prov åk 5 i svenska, matematik och engelska. Andelen godkända i de olika nationella proven vt 08 var i svenska 87,5 % (86,6 %), i matematik 85,9 % (87,4 %) och i engelska 89,1 % (87,7 %). Siffror inom parantes avser 2007. Meritvärdena i åk 9 ska 2010 uppgå till förväntat SALSA värde. Skillnader mellan pojkar och flickor ska minska. Meritvärdet för kommunen år var 202 och SALSA värdet var 210, jämfört med 195 respektive 204 år 2007. Skillnaden mellan pojkar och flickor har inte minskat. Meritvärdet för flickor var 214 (202) och för pojkar 190 (186) betygspoäng. Siffror inom parantes avser 2007. Lärartätheten inom grundskolan ska inte vara lägre än vad den var höstterminen 04 och inte högre än det som gällde höstterminen 06. Lärartätheten ska enligt kommunstyrelsebeslut ligga i intervallet 7,96 8,47. Lärartätheten under ht 2007 var 8,57 för hela grundskoleverksamheten och under ht var tätheten 8,78. Läromedelsanslaget ska successivt ökas för att 2010 uppnå till riksgenomsnittet. 2007 satsade Ronneby 900 kr/elev medan rikssnittet var 2900 kr/elev. Läromedelsanslaget höjdes med 1,8 miljoner kr i års budget. Rikssnittet för finns ännu inte publicerat. Socialtjänstens resurser för utsatta barn skall ökas, i första hand för barnens skull, men det kan också på sikt innebära att kostnaderna för dyra institutionsplaceringar minskas. En utredningssekreterare visstidsanställdes under 2007. Under avslutades ett utredningsarbete som resulterade i en ny organisation fr o m 080901, för att tillgodose barn och ungdomars behov bättre. Socialnämnden beviljades ett tilläggsanslag för att möte kostnadsutvecklingen inom barn och ungdomsvården. Kostnadsutvecklingen har varit negativ till följd av fler och dyrare placeringar. Antalet familjeplaceringar har varit fler än föregående år. Verksamhetsmålet kopplat till god ekonomisk hushållning är att antalet vårddygn vid institutioner 4
skall minska. År 2005 var antalet vårddygn 5 260, 2006 var motsvarande antal nere i 3120 för att enligt prognos återigen öka kraftigt under 2007. År 2007 var antalet vårddygn 4030 och för var antalet vårddygn 4775 (exkl. föräldrars vårddygn). Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur. Den har en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. I Beläggningsunderhållet på kommunens väg och gatunät ska vara lägst 5 % per år av den totala beläggningsytan. Beläggningsunderhållet blev 5,03 % av den totala ytan. Antalet antagna detaljplaner ska under uppgå till minst 10 stycken. antogs 4 detaljplaner, men arbetet med flera stora planprojekt har påbörjats under året, exempelvis Aspan och Kallinge. Ronneby kommun präglas av en social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Ronneby kommun har i sin mångfaldsplan antagit målsättningen att personalsammansättningen ska spegla kommunen och bidra till att tillgodose det behov av service och omsorg som medborgarna önskar. Andel av Ronnebys invånare respektive kommunanställda som är utrikes födda eller har utländsk bakgrund % 2002 2005 2006 2007 Invånare utländsk bakgrund 8,4 9,4 10,1 10,8 11,4 1 Invånare utrikes födda 1 7,0 7,8 8,4 9,1 9,6 Invånare utrikes födda 20 8,4 9,5 10,5 11,2 12,1 64 år 2 Anställda utrikes födda 3 7,3 Anställda utländsk bakgrund 8,2 3 Kommunanställda utrikes 6,2 6,2 6,3 födda 4 (Källa: 1 SCB, 2 Kommundatabasen endast åldersgruppen Ronneby kommun ska arbeta för ett säkert och hållbart trafiksystem. Kommunen ska medverka till att minska antalet döda och skadade i trafiken samt att transporter och resor sker på ett miljöanpassat sätt. Antalet dödade och skadade i trafiken inom kommunens väghållningsområde: 2005 2006 2007 Dödade 1 0 0 0 Svårt skadade 8 6 2 9 Lindrigt skadade 47 64 65 62 I samhällsplaneringen bevakas kontinuerligt infrastrukturfrågor ur miljö och hälsoskyddssynpunkt. Under genomfördes en aktivitet i projektet Ronneby cyklar för att uppmärksamma cykeln som alternativt fordon till bil och informera om vikten av att ersätta bil med t.ex. cykel för korta resor. År 2004 var det genomsnittliga fossila koldioxidutsläppet/invånare 3 600 kilo. Målet i den av fullmäktige antagna klimatstrategin är att utsläppen till 2012 ska minska med 113 kg per år och invånare och 2012 inte vara mer än 2700 kg/invånare. Statistiken har en eftersläpning så att de färskaste tillgängliga siffrorna är från 2006. Det totala fossila koldioxidutsläpp var då 3188 kg per invånare (inklusive transporter), vilket är en minskning med 11,8 % från 2004. 20 64 år, 3 SKL avser samtliga anställda, 4 SKL avser endast månadsavlönade). Anställda ej klar. 5
Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. Gymnasieskolan ska hålla en hög kvalitet. Andelen elever mantalsskrivna i Ronneby som söker sig till andra gymnasieskolor med program som finns i Ronneby skall minska. Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med behörighet till högskolestudier och andelen som fullföljt sin gymnasieutbildning med slutbetyg skall öka. Strävansmål kommer att arbetas fram inom ramen för KORt samarbetet (Karlshamn, Olofström och Ronneby tillsammans) och dess arbete med gemensamma kvalitetsmått. Läsår 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 % Ronnebyelever som gick i kommunens 74,7 74,0 73,7 74,4 72,9 gymnasieskola % nybörjarelever med slutbetyg 75 71 73 70 73 inom 4 år % elever med grundläggande behörighet 87 83 84 till universitet/högskola % invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet/högskola 66 63 66 62 62 Källa: Skolverket/statistik (slutbetygsstatistik inkl IVprogrammet) Sysselsättningen ska öka. 2004 2005 2006 2007 Antal förvärvsarbetande i 12 346 12 019 12 281 12 649 statistik Ronneby kommun 1 ej klar Källa: 1 SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.) Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Uppföljning av målen sker genom att mäta den demografiska utvecklingen uppdelad tätortsvis. Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd 1995 2000 2005 2007 Backaryd 440 418 399 373 375 Bräkne Hoby 1 890 1 750 1 760 1 737 1 733 Eringsboda 370 371 340 328 341 Hallabro 292 266 252 250 234 Johannishus 845 802 773 768 778 Kallinge 5 157 4 813 4 765 4 773 4 702 Listerby 634 587 572 673 671 Ronneby 11 740 11 857 11 733 11 953 11 925 Ronnebyhamn 382 423 430 492 493 Landsbygd (ej tätort) 7 506 7 347 7 334 7 144 7 237 Totalt kommunen 29 256 28 634 28 358 28 491 28 489 Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB). Personalpolitik Det ska inte finnas några könsrelaterade löneskillnader mellan manliga och kvinnliga yrkesområden. Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor och med tidiga rehabiliteringsinsatser ska sjukfrånvaron minska. Se under Personalbokslut. Omsorgsverksamheterna Minst en gång per år eller vid förändrat behov ska en uppföljning göras av biståndsbesluten och genomförandeplanen inom äldreomsorgen. Inom särskilda boenden har, med vissa undantag, uppföljningen genomförts enligt plan. Målet minst en uppföljning per biståndsbeslut har inte uppnåtts i hemtjänsten. Det saknas plan och verktyg för att mäta grad av måluppfyllelse. Flertalet har dock följts upp i samband med ny planering då behovet har förändrats. 6
Den enskildes upplevelse av kvaliteten inom äldreomsorgen ska mätas. Målet är att kvaliteten ska vara god och att minst 85 % av alla som ges insatser ska vara nöjda med kvaliteten i verksamheten. Brukarundersökningen genomförs vartannat år i länet, senast. Karlskrona kommun deltog inte i undersökningen. Undersökningen genomförs av Blekinge FoU. Målgrupperna omfattar personer med hemtjänst, exklusive trygghetslarm, dagverksamheter, matdistribution eller enbart hemsjukvård. Särskilda boenden där de boende bor i fullvärdiga lägenheter. Särskild studie riktas mot anhöriga till personer i demensboende. Brukarnas omdömen har sammanställts i ett kvalitetsindex ett mått på omdömen givna av brukare och anhöriga. Ronneby har särskilt goda omdömen över referensvärdet för god kvalitet gällande hemtjänst. Inom särskilt boende och inom demensboende är värden mindre positiva än föregående undersökning, dock över referensvärdet. Kvalitetsbristområden finns inom alla tre områdena, dessa kommer kontinuerligt förbättras, åtgärdas och följas upp. Som helhet är utvecklingen positiv och resultatet av undersökningen kan ses som ett positivt trendbrott. Antalet dagcentraler ska vara minst oför ändrat antal jämfört med 2007. Inom ramen av ett projekt har en dagcentral kommit till på Backen i Backaryd. Vilket då blir ett tillskott med en dagcentral. Projektet sträcker sig över 2009 och ska utvärderas inför 2010. Antalet personer inom handikappomsorgen som har en individuell plan ska öka. Antalet med individuell plan är oförändrat. En individuell plan ska normalt begäras av den enskilde eller dennes företrädare. Flera har dock blivit erbjudna men har tackat nej. Av assistansersättningens timbelopp skall högst 86 % fördelas till lönekostnader och andra anställningsförmåner. Verksamhetens faktiska personalkostnader överstiger Försäkringskassans schablonbelopp. Målet är inte längre giltigt. Blockhyresavtal med Ronnebyhus ska vara klart senast den 1/5. Blockhyresavtalet är föremål för beslut under våren 2009. Särskilda beslut och aktiviteter Kommunfullmäktige har givit ett antal direktiv angående särskilda utredningar. I nedanstående följer en lägesrapport: Översyn ska göras angående organisationen för arbetsmarknadsfrågor och dess omfattning. Förslag ska presenteras senast 2007 12 31. En presentation gjordes för kommunstyrelsen i februari. Eftersom alla ingångsvärden inte är helt klara gällande nya regelverket och förordningar har något beslut med anledning av översynen inte tagits. Från 2009 finns avtal med Arbetsförmedlingen om att kommunen på uppdrag ska genomföra arbetsträning för äldre (över 25 år) och jobbcoachning för yngre. Utredning om införande av en kommunövergripande administrativ enhet ska genomföras och presenteras senast 2007 12 31. Tidplan för införande av elektronisk fakturahantering och ett fullständigt införande av ett elektronsikt ärendehanteringssystem ska presenteras i samband med utredningen. Kommunfullmäktige fattade i december beslut om en kommunövergripande administrativ enhet samt lämnade i uppdrag till kommundirektören att under april 2009 lämna ett konkret förslag gällande central nämndsadministration och elektronisk fakturahantering. Centraliseringen ska verkställas den förste september 2009. Samma datum gäller för verkställigheten av den elektroniska fakturahanteringen. Uppdraget gällande ett fullständigt införande av ett elektroniskt ärendehanteringssystem följer den tidplan som antagits av fullmäktige med undantag av Utbildningsenhetens personal ska utbildas under början av 2009, därefter genomförs uppföljningar och tilläggsutbildningar av redan utbildad personal. 7
Informationsenheten ska leda ett kommunövergripande utvecklingsarbete för att utveckla service över nätet. Barnomsorgssystem med e identifiering är prioriterade områden för insatser i nära samspel med kommuner i föreningen Sambruk. En kommunal e strategi som lyfter fram behovet av e tjänster har tagits upp i KF i februari. 1. Utvecklingsarbete pågår fortlöpande med stöd i e strategin och uppdraget från KF. Användning av e legitimation har testats framgångsrikt och ska under 2009 förenas med digital namnunderskrift av blanketter på nätet, bl.a. medborgarförslag/motioner. Funktionen bekostas under startåret av medel från Verva. 2. Utbildningsenheten ska, som uppföljning till sambruksprojektet, under 2009 köpa in en modul till sitt verksamhetssystem med e tjänster för att digitalt anmäla sig till barnomsorg, ändra inkomstuppgift, säga upp barnomsorgsplats m.m. Den enskilde ska identifiera sig digitalt för att utnyttja tjänsten. 3. En e tjänst för att göra interna telefonnummer sökbara över kommunens publika webbplats ska tas fram. 4. Erbjudande från föreningen Sambruk om att delta i projektet Brukarcentrerat ITstöd inom personlig assistans har lämnats till IFO och Handikappomsorgsenheterna. Personalenheten förväntas att senast 06 30 ha infört fullständig självservice inom kommunens olika verksamheter. I allt väsentligt var införandet klart hösten. Kostenheten ska tillsammans med Förskole och grundskolenämnden senast 03 01 presentera förslag om resurseffektivare kostorganisation avseende förskoleverksamhetens olika kök. Utredningen är inte påbörjad. Med anledning av de minskade elevtalen inom grundskolan lades uppdrag till Förskole och grundskolenämnden att senast 02 29 redovisa förslag om möjliga förändringar av skolorganisationen. Efter att nämnden presenterat förslag till förändringar fattade kommunfullmäktige beslut i november och december. Kommunfullmäktige beslutade att årskurs 7 9 i Bräkne Hoby läggs ner från och med höstterminen 2009, att Kallebergaskolan läggs ner, att Kuggebodaskolan läggs i malpåse för skolverksamhet, och att Backaryd och Hallabro ses som en enhet med skolverksamhet på bägge orterna. Efter en motion i kommunfullmäktige har beslutats att se över den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Arbetet har påbörjats under februari 2009.. Kommunstyrelsen ska tillsätta en lokalutredning i syfte att reducera kostnaderna genom att få till stånd ett bättre utnyttjande av lokalerna. Beslut har fattats gällande lokalutredningen om att införa en Lokalresursplaneringsgrupp. Kanslichefen har utsetts som ledare för gruppen. Gruppen ska inför kommande budget/plan upprätta/revidera lokalresursplan som fastställs av Kommunfullmäktige. De inledande uppdragen är att se över möjligheten att flytta verksamhet från externt hyrda lokaler till lokaler som kommunen äger, samt att samla kommunens byggnader så att samtliga förvaltas av Bygg och fastighetsenheten. Gruppen kommer att påbörja sitt arbete under februari/mars 2009. 8
Några omvärldsfaktorer Ekonomisk utveckling Finanskris och global inbromsning präglar slutet av. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i MakroNytt 04/08 Efter de aktioner som centralbanker och regeringar världen över genomfört bedömer vi att risken för ett sammanbrott på de internationella finansmarknaderna avvärjts. Återgången till mer normalt fungerande marknader har redan inletts men ljusningen är hittills liten. Fortfarande ser vi en global kreditåtstramning och vägen tillbaka antas kunna bli både skakig och segdragen. Vi tror dock att en stabilisering kommer att ske under loppet av 2009 när misstroendet successivt avtar. En gradvis uppgång på världens aktiebörser följer samtidigt som priser och volymer på räntemarknaden normaliseras. En fortsatt expansiv global penningpolitik är också att vänta och möjligen kommer ytterligare åtgärder från centralbanker och regeringar. Trots detta ser konjunkturutsikterna för 2009 riktigt dåliga ut. Den stagnerande tillväxten i vår omvärld medförde en snabb inbromsning av svensk export och investeringar under det sista kvartalet. Avmattningen av den svenska ekonomin gick fort. En kraftig ökning av hushållens sparkvot har samtidigt inneburit en lägre privat konsumtion, trots ökade disponibla inkomster. Bedömningen av 2009 präglas av den i huvudsak negativa information som kommit de senaste månaderna i form av industriproduktionsindex, konjunkturbarometer och varselstatistik. Effekten av de varsel som lades under hösten har inte hunnit ge någon effekt på arbetslöshetsstatistiken på helårsbasis. För 2009 och 2010 väntas dock stigande arbetslöshet. 2005 2006 2007 Riket 5,9% 5,3% 3,9% 3,7% Blekinge 7,3% 6,3% 4,4% 4,7% Ronneby 8,8% 7,7% 5,4% 5,8% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen 16 64 år. Siffrorna avser årsgenomsnitt. Högre arbetslöshet medför en press nedåt på timlönökningar. Lägre räntor, sjunkande energipriser och svag efterfrågan väntas leda till låga prisökningar. För 2009 (feb) räknar SKL med att konsumentprisindex ökar med 0,4%, jämfört med 3,4%. Totalt bedömer SKL att BNP i Sverige i fasta priser för 2009 faller 1,5 procent jämfört med en ökning med 0,7 för. Mot slutet av året förväntas låga styrräntor, åtgärder för att återställa förtroendet för de finansiella marknaderna samt expansiv finanspolitik leda till en successiv återhämtning. Skatteunderlagets tillväxt väntas bli svag de närmaste åren, från 5,0% till 2,3% 2009 och 1,6% 2010. Från år 2010 väntas åter positiv utveckling av BNP. Antal arbetade timmar bedöms minska t.o.m. andra kvartalet 2010 och väntas inte öka igen förrän första kvartalet 2011. Reporäntan sänktes under med lägre marknadsräntor som följd, en utveckling som fortsatt under 2009. Reporäntan i februari 2009 ligger på 1,0% jämfört med 4,25% i februari och 2,0% i december. Av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Ekonomirapporten, oktober, framgår att den kommunala verksamhetskostnaden, exklusive ekonomiskt bistånd och affärsverksamhet, ökade i fasta priser med 1,8% per år i genomsnitt mellan åren 2005 och 2007. Under åren 2002 2004 redovisade kommunerna sammantaget resultat nära noll. Därefter skedde en förbättring som 9
2006 gav kommunerna ett sammantaget resultat på drygt +3% av skatteintäkter och statsbidrag (rensat för engångseffekter avseende skatteintäkter och pensioner). 2007 och har resultaten i kommunsektorn förämrats. Inom verksamheterna har det skett förändringar under 2000 talet. Kostnaderna har ökat kraftigast för förskola, gymnasieskola och framförallt för handikappomsorg. Behovet av utökade kostnader inom äldreomsorgen har under de senaste åren varit låg. Demografin anger att det dröjer ett tiotal år innan trycket på verksamheten ökar. Av nedanstående diagram framgår kommunernas samlade resultat och Ronnebys resultat under perioden 2001 i förhållande till skatteintäkter och bidrag från den kommunalekonomiska utjämningen. Ronneby har sedan 2004 ett resultat som relativt sett är lägre än kommunernas samlade resultat. 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Diagram: Svart linje visar kommunernas resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Grå linjer visar motsvarande resultat för Ronneby kommun. 10
Skatteunderlag och utjämning Prognosen för års ökning i skatteunderlaget (för hela riket) uppgår enligt SKL, vars prognos ligger till grund för kommunens redovisning, till 5,0%. 2007 års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 5,6%, att jämföras med de 5,8% som angavs i prognos i Årsredovisningen 2007. Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall 2004-2007, prognos ): 2004 2005 2006 2007 Riket Ronneby 3,1% 3,4% 3,8% 3,2% 4,3% 4,5% 5,6% 4,7% 5,0% Utdebitering i riket, länet och Ronneby: Kommun Landsting Riket, högst 34,09% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,44% 20,71% 10,73% Blekinge 32,20% 21,49% 10,71% Karlskrona 21,19% Ronneby 21,29% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Fr o m 2005 gäller ett reviderat system för utjämning som ger en inkomstutjämning på 115% av medelskattekraften. Något förenklat kan sägas att det tidigare generella statsbidraget har bakats in i utjämningen och får därmed också en utveckling i takt med skatteunderlagets utveckling (oaktat andra regleringar). Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 93% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. Kompensationen uppgick till ca 90% av skillnaden mellan Ronnebys skattekraft och rikets medel. Den kompensation som erhållits (baserad på regeringens uppräkningsfaktor), räknat upp till 100% av rikets medelskattekraft, motsvarar ca 2.320 kr per invånare (ca 66 mkr). Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas. För olika kommunala verksamheter fastställs kommunens strukturkostnad, som sedan jämförs med den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. Ronnebys struktur ger ett netto som innebär att Ronneby betalade ca 2.300 kr per invånare (ca 66 mkr) till systemet (inkl utjämningen avseende LSS inom handikappomsorgen). Befolkningsutveckling Efter flera år av befolkningsminskning (sedan 1994) ökade antalet invånare i Ronneby 2005, och fortsatte att öka fram till 2007. Under minskade befolkningen med två personer. Relativt sett ökar andelen män i befolkningen. Folkmängd, 31 dec 28 489 2007 28 491 2006 28 443 2005 28 358 2004 28 283 2003 28 287 2002 28 472 2001 28 574 11
Nedanstående tabell visar de senaste årens ökning i Riket, Blekinge och Ronneby: Riket Blekinge Ronneby 0,80% 0,24% 0,00% 2007 0,76% 0,31% 0,17% 2006 0,72% 0,49% 0,30% 2005 0,40% 0,24% 0,27% Ronnebys flyttningsnetto var positivt. 1 270 flyttade in, medan 1 265 flyttade ut, d v s ett netto på 5 (49). Av flyttningsnettot på 5 avser 289 netto från utland och 284 netto från inrikes flyttning. Antalet födda, 278, är en minskning med 12. Levande födda 278 2007 290 2006 298 2005 236 2004 263 2003 231 2002 259 2001 223 Under året översteg antalet döda antalet födda med 6 (13) personer. Antalet avlidna var 284 (303). 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 1982 1987 1992 1997 2002 2007 Diagram: Folkmängd 1982-. terade. Tillverkningsindustri, Callcenters och IT inriktade företag dominerar bilden. De största arbetsgivarna är Tarkett, Ronneby Garnision, och Ronneby kommun. I december 2006 fattade styrelsen för Blekinge Tekniska Högskola (BTH) beslut om att huvudcampus förläggs till en samlad miljö i Karlskrona. Detta beräknas ske 2010. UIQ, ett av de större IT företagen varslade under hösten samtliga 270 anställda om uppsägning. Bolaget gick i konkurs i januari 2009. Ytterligare ett antal företag i såväl kommunen som regionen har varslat och sagt upp anställda. På kort sikt påverkar detta sysselsättningen negativt. Vilken långsiktig effekt detta får på sysselsättning och arbetslöshet är svårt att bedöma. Kommunens näringslivspolitiska arbete fokuseras på besöksnäring, landsbygdsföretagande, nätverk, centrumutveckling och nyföretagande. Under året har kommunen tagit fram ett landsbygdspolitiskt program. Bostadsbyggandet tog fart för några år sedan och är på en fortsatt relativt sett hög nivå. Exploatering av nya bostadsområden pågår. Nytt bostadsområde planeras till den s k Glasbrukstomten. Byggnation ska kunna påbörjas under 2009. Ett projekt med passivhus väntas komma under våren 2009. Tillsammans med privata exploatörer har planering av nya bostadsområden i Saxemara påbörjats. Arbetet med markfrågan inom Kilenområdet har pågått under året och i februari 2009 fattade kommunfullmäktige beslut om markförvärv. Näringsliv, samhällsbyggnad och arbetsmarknad Kommunens näringsliv präglas av småföretag, och de flesta branscher är represen 12
Kommunens ekonomi Ekonomiskt utfall Kommunkoncernen Kommunkoncernen redovisar för ett resultat på 26,2 (2,5) mkr. Omsättningen uppgick till 1.761 (1.708) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 65,6% av kommunkoncernens omsättning. AB Ronneby Industrifastigheter redovisar för femte året i rad ett positivt resultat. Resultatet uppgick till 1,8 mkr. Nettoomsättningen ökade med 2,6% och uppgick till 63,0 mkr. Vakansgraden har sjunkit från 9% till 8%. ABRI har som finansiell målsättning att återställa fritt eget kapital till lägst 30 mkr. Vid års slut uppgick fritt eget kapital till 28,3 mkr. AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade med 3% till 153,4 mkr. Bolaget redovisar ett resultat före skatt på 1,3 mkr. Uteblivna hyresintäkter p g a vakanser uppgår till 5,9 (3,7) % av omsättningen. Som en konsekvens av ovanstående och med en tydlig konjunkturavmattning i sikte förstärker bolaget marknadsorganisationen. Ronneby Miljö och Teknik AB:s resultat efter koncernbidrag uppgick till 3,9 (2,3) mkr. Rörelsegrenarna för elnät, fjärrvärme och IT bredband uppvisar negativa resultat. Bredbandsutbyggnaden är i allt väsentligt klar och alla hushåll i kommunen, med fast telefoni, har nu möjlighet att ansluta sig till bredbandsnätet. Verksamheten har förväntningar om ökat kundunderlag men kommer ändå att vara i behov av aktieägartillskott under de närmaste åren. För 2009 beräknas tillskottet uppgå till 1,5 mkr. Fjärrvärmeverksamheten uppvisar ett sämre resultat än förväntat. var ett mycket varmt år och försäljningen av fjärrvärme sjönk jämfört med 2007. 30 10-10 -30-1 5 13 2 9 24 2001 2003 2005 2007 2-26 Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. 2004 års resultat belastas av en nedskrivning på 10 mkr. Ekonomiskt utfall Kommunen Kommunen redovisar ett resultat på 25,5 ( 3,4) mkr. Budgeterat resultat för var efter kompletterings och tilläggsbudgetering 20,4 mkr. års underskott motsvarar 2,2% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till 1.388 (1.341) mkr. Ökningen från året innan var 3,5%. 20 10 0-10 -20-30 12 5 12 3 1 19-3 2001 2003 2005 2007-25 Diagram: Resultat II (mkr), d v s resultat före extraordinära poster. 13
12 20 7 19 5 10 4 10 0-10 -20-25 -30-3 2001 2003 2005 2007 Diagram: Resultat III (mkr). Centrala konton uppvisar en budgetavvikelse med 8,5 mkr, medan nämnderna redovisar +3,4 mkr. Dock ska noteras att Kommunfullmäktige i oktober beslutade tilldela tilläggsanslag enligt följande; Socialnämnden 6,4 mkr, Omsorgsnämnden 5,2 mkr, Förskole och grundskolenämnden 3,6 mkr samt Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 4,9 mkr. Dessa tilläggsanslag om sammanlagt 20,1 mkr finansierades ur eget kapital. Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 21,29 (21,29) %. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag ett negativt utfall mot budget på 13,2 mkr. Skatteintäkterna gav 12,6 mkr medan statsbidragen gav 0,6 mkr. Skatteunderlagsprognoserna har nedreviderats under året p g a svagare utveckling av samhällsekonomin. Ökningstakten har varit lägre både avseende timlöner samt antal arbetade timmar jämfört med de tidigare prognoser som låg till grund för budgeten. Detta har medfört negativa slutavräkningar för 2007 och. 2007 års definitiva utfall uppgick (för hela riket) till 5,6%, att jämföras med de 5,8% som låg till grund för 2007 års periodisering. För Ronnebys del innebär detta att skatteintäkten för 2007 måste justeras nedåt, vilket belastar års resultat med 1,9 mkr. SKL bedömer i december att skatteunderlaget kommer att öka med 5,3% för. Med denna bedömning av skatteunderlaget blir prognosen för års avräkning 242 kronor per invånare 1.11 2007. För Ronnebys del medför detta en negativ preliminär slutavräkning med 6,9 mkr. Nämnderna redovisar nettokostnader som ger ett överskott jämfört med budget med +3,4 mkr ( 1,0 mkr) Budgeten inkluderar tilläggsanslag på 20,1 mkr som nämnderna tilldelades under hösten med finansiering ur eget kapital. Utöver ovanstående ger eftersläpningar i investeringsverksamheten ett överskott i kapitalkostnaderna på 6,7 mkr. Förskole och grundskolenämnden, med en nettokostnad på 380,5 mkr, redovisar en negativ budgetavvikelse på 4,6 mkr ( 1,2%) efter att tilläggsanslag om 3,6 mkr tillgodoräknats. Anslaget avsikt var huvudsakligen att upprätthålla personaltätheten inom förskolan. Underskottet kan i stort härledas till såväl förskolan som grundskolan. Avvikelserna rör bl a personalkostnader och interkommunala ersättningar. Gymnasie och Vuxenutbildningsnämnden redovisar ett budgetunderskott på 4,4 mkr ( 3,5%) efter att ett tilläggsanslag på 4,9 mkr tilldelats. Anslaget avsåg att täcka underskott i interkommunala intäkter och kostnader. Interkommunala kostnader, köp av utbildning, hyreskostnader, undervisningsmaterial samt IT/datakostnader har överstigit budget. Omsorgsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,1 mkr vilket motsvarar 0,3% av nettokostnaden. Omsorgsnämnden erhöll ett tilläggsanslag om 5,2 mkr under hösten avsett för att täcka en underbudgetering av personlig assistans. Äldreomsorgen redovisar totalt 1,9 mkr. Handikappomsorgen redovisar +0,8 mkr. 14
Socialnämnden redovisar ett budgetmässigt underskott på 2,8 mkr efter tilldelat tilläggsanslag om 6,4 mkr. Företrädesvis är det Institutions och övriga vårdkostnader som överskrider budget. Tekniska nämnden redovisar en budgetavvikelse på +4,7 mkr. Eftersläpningar i investeringsverksamheten har skapat överskott i kapitalkostnaderna med 5,0 mkr. Kommunstyrelsen redovisar +7,2 mkr. Bl a ger vakanta tjänster och ännu ej genomförda administrativa utvecklingsprojekt överskott. Kostenheten redovisar dock ett underskott om 0,7 mkr, främst beroende på dyrare livsmedel. Medel avsatta för års lönerevisioner gav ett underskott på 0,1 mkr. Finansnettot gav ett överskott på 1,5 mkr. Eftersläpningar i investeringsverksamheten skapar överskott, samtidigt som överskottet reduceras något av att ränteläget varit något högre än budgeterat. Semesterlöneskulden har under året ökat med 3,3 mkr, vilket motsvarar 5,6%. 2007 ökade semesterlöneskulden med 4,5 mkr (8,3%). Ökningen var störst inom omsorgsnämndens verksamhetsområde; 2,8 mkr. Semesterlöneskuldens ökning innebar en negativ budgetavvikelse med 0,3 mkr. Pensionsutbetalningarna inkl särskild löneskatt ger en negativ budgetavvikelse med 2,3 mkr. Personalomkostnader i övrigt (arbetsgivaravgifter och pensioner) ger dock en positiv budgetavvikelse på 4,0 mkr. Avstämning mot kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatmål : +0,2%. 2,2%. Resultatmålet är inte realiserat. Kommunens nettolåneskuld får öka till maximalt 580 mkr under den kommande femårsperioden. Vid utgången av perioden ska skulden vara maximalt 510 mkr. Kommunfullmäktige har reviderat målet i budget 2009 till att kommunens låneskuld (netto) maximalt får uppgå 615 mkr under den kommande planperioden. Vid utgången av 2012 maximalt 530 mkr. Avstämningen per 12 31 ger en nettolåneskuld på 460 mkr. I och med KF:s justering ligger nettolåneskulden i fast med investeringsplaneringen. Investeringsvolymen ska under den kommande femårsperioden inte överstiga 400 mkr. Kommunfullmäktige har justerat målet till att investeringsvolymen ska under 2012 ej överstiga 450 mkr. Med års utfall och förslag till kompletteringsbudget bedöms investeringsverksamheten vara i fas med det reviderade målet. Kapitalkostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 8,5%. et för ger en nivå som understiger taket; 6,8%. Kommunens eget kapital ska under perioden 2012 ej reduceras i förhållande till i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser (motsvarar ett genomsnittligt resultatkrav på 0,5% av skatteintäkter och statsbidrag). års ökning av ansvarsförbindelsen motsvarar 0,6% av skatteintäkter och statsbidrag. 0,5% av skatteintäkter innebär att resultatet för perioden lägst bör uppgå till ca 30 mkr. års utfall innebär att det krävs ca +55 mkr 2009 2012. Avstämning mot Balanskravet Balanskravet regleras i kommunallagen 8 kap 5. års resultat ger ett negativt utfall på 25 mkr. Balanskravet infördes år 15
2000 och framtill 2007 har resultat uppvisats som nått lagstiftningens krav på resultat. Sammantaget har det egna kapitalet under denna period stärkts med ca 60 mkr. års svaga ekonomiska resultat var känt i samband med budgetarbetet inför 2009. Åtgärder som skattejustering med 0,75 och beslut om förändrad skolorganisation har vidtagits. Kommunfullmäktige antog en budget och plan med ett planerat överskott på sammantaget 37 mkr. Denna plan återställer således års förlust, 25 mkr, inom stipulerad treårsperiod. Sedan planen antogs har dock den ekonomiska situationen förändrats. Samhällsekonomin är ännu svagare, och de senaste skatteunderlagsprognoserna ger en betydligt försämrad finansiering. Samtidigt finns det motvikter på kostnadssidan i form av bl a finansiella kostnader. Med ny information från regeringens vårproposition, nya skatteunderlagsprognoser och kommunens nämnders ekonomi avser Kommunstyrelsen att bereda ärenden om eventuella nya åtgärder/revideringar i gällande budgetplan i samband med behandling av uppföljningsrapporten för tertial 1 2009. Pensioner Kommunens pensionsåtagande för anställda redovisas enligt nedanstående. Pension intjänad före 1998, men ännu ej utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse. De årliga utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen avsätts förmånsbestämd pension intjänad efter 1998. Den förmånsbestämda pensionen avser intjänande på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande, individuell del, som var och en har att placera. Årets intjänande kostnadsförs och bokförs i balansräkningen som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars året efter. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) ökade med 1,1% (15%) till att inkl särskild löneskatt uppgå till 628,8 mkr (621,7 mkr). uppgick pensionsutbetalningarna (inkl särskild löneskatt) som redovisas över resultaträkningen till 24,4 (23,1) mkr. Avsättningen i balansräkningen har inklusive särskild löneskatt ökat med 1,7 mkr till 21,0 mkr. uppgick kostnaden för den individuella delen inklusive särskild löneskatt till 29,9 mkr, att jämföras med 32,3 mkr året innan. Det lägre värdet beror på att den upplupna pensionskostnaden för avgiftsbestämd del var för högt prognostiserad i bokslutet för 2007. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 236 (286) mkr. Kommunens investeringar uppgick till 85 (142) mkr. Kommunens investeringar understeg budget med 44 mkr, efter det att budgeten reviderades i december i samband beslut om den nya investeringsplanen. Av dessa föreslås 33 mkr i kompletteringsbudget för 2009. 350 300 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunkoncernen (ljusare+mörkare grå) och kommunen (ljusare grå). 16
Under har investeringar i fritidsanläggningar har gjorts med totalt ca 15 mkr. Bland dessa investeringar kan nämnas omklädningrum Jernvallen/Kockumhallen samt Konstgräsplan. I samband med att järnvägen har elektrifierats har kommunen genomfört ett antal väg/trafikåtgärder i centrum. Detta arbete har pågått även under med ca 3,6 mkr. Investeringar i energibesparande åtgärder har under året fortgått. Miljöteknik har bl a fortsatt att investera i att bygga ut bredbandsnätet. Inom fjärrvärmeverksamheten har det skett investeringar i ledningsnätet. ABRI har under året fortsatt den relativt omfattande upprustningen av brunnshotellet, Ronneby Brunn. Information angående pågående juridisk process m m avseende äldreboendet Vidablick, etapp II Vidablick, etapp II, som omfattar höghusdelen, är vid utgången av bokförd till faktiskt gjorda utbetalningar, totalt 126 mkr. Utbetalningarna är huvudsakligen gjorda under 2006 och 2007. Lägenheterna togs i anspråk under hösten 2007. Budgeten uppgår till 128 mkr. Kommunen och husbyggnadsentreprenören är oense angående den ekonomiska regleringen. Husbyggnadsentreprenören stämde i januari kommunen på ca 16,1 mkr rörande obetald av kontraktssumman (6,8 mkr) och ändrings, tilläggsoch avgående arbeten, ÄTA, (9,3 mkr). Husbyggnadsentreprenören har i ett senare skede av processen satt ned sitt yrkande till ca 14 mkr (exkl mervärdesskatt). Kommunens motkrav uppgick enligt svaromål till ca 52,5 mkr. De största posterna var vite (ca 19,5 mkr) och krav på återbetalning av felaktigt utbetalning av ÄTA arbeten (ca 15,5 mkr). Utöver detta ingick i motkraven belopp för avhjälpande av fel, ej överlämnad säkerhet och skadestånd på grund av hinder till övriga entreprenörer. Till motkraven kan läggas ytterligare viteskrav och utgifter för avhjälpande av fel. Eftersom byggnaden har tagits i bruk kommer vitesbeloppet att jämkas. Krav avseende hinderersättning regleras efter vad kommunen erlagt/kommer att erlägga. Förberedelserna inför huvudförhandlingen fortgår under våren 2009. Huvudförhandlingen är planerad till november 2009. För att kunna hantera huvudsakligen avhjälpande av fel i byggnationen har i februari 2009 beslutats om tilläggsbudget om 17,5 mkr. Merparten av denna utökade investeringsutgiften kommer att krävas av husbyggnadsentreprenören i den mån husbyggnadsentreprenören inte på egen hand avhjälper felen. Finansiering Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 236 mkr, genom extern upplåning med netto 62 mkr. Resterande finansiering har huvudsakligen erhållits från verksamhetens kassaflödesnetto med 183 mkr. Kommunen har finansierat investeringsutgifter på 85 mkr huvudsakligen från den löpande verksamheten. Finansieringsnettot var 22 mkr. I kommunkoncernen uppgick de räntebärande skulderna vid årsskiftet till 2 075 (2 000) mkr. Därtill skall läggas avsättningar för pensioner om 35 (31) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan uppgick till 4,2 (3,8) %. Lånens fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: 17
Kommunkoncernen -1 år 48% 1-2 år 19% 2-3 år 9% 3-4 år 7% 4-5 år 7% 5- år 10% För kommunen uppgick de räntebärande skulderna (inklusive pensionsavsättningar) till 798 (748) mkr, medan de räntebärande fordringarna uppgick till 318 (298) mkr, vilket vid utgången av året gav ett skuldnetto om 480 (450) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan har varit 4,5 (3,9)%. Lånens (nettolåneskulden) fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: Kommunen -1 år 67% 1-2 år 11% 2-3 år 0% 3-4 år 11% 4-5 år 11% 5- år 0% Kostnader relaterat till intäkter Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i den kommunala verksamheten som långsiktigt inte får överstiga 100%. Ett relationstal som är lägre än 100% ger internt tillförda medel till investeringsverksamheten, utöver det utrymme som de årliga avskrivningarna ger. uppgick nettokostnadens andel till 102,2 (100,3) %. Budget och plan för åren 2009 2011 ger en nettokostnadsandel som ligger något under 100% per år. 105 100 95 90 100 99 99 99 2001 2002 2003 2004 100 98 100 102 Diagram: Nettokostnadens (inkl finansnetto) andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%). Särskilda kostnadsslags i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag: 2000 2007 Personalkostnader 70,8% 80,9% 79,0% Avskrivningar och Finansnetto 4,4% 5,9% 6,8% 2005 2006 2007 Kommunens semesterlöneskuld inklusive ej kompenserad övertid steg under med 3,3 (4,5) mkr och uppgick vid utgången av året till 62,1 mkr. Kommunens borgensåtaganden avser i huvudsak den del av verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden uppgick vid utgången av året till 1.338 mkr (1.290) mkr. Övriga borgensåtaganden uppgick till 2 (2) mkr och avser huvudsakligen egnahem. 18
Soliditet Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan, och anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Nyckeltalet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De senaste åren relativt sett omfattande investeringsverksamheterna har inneburit en sjunkande soliditet, d v s den externa kapitalanskaffningens relativa andel av finansieringen har ökat. Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av till 3 036 mkr med soliditeten 18%, att jämföras med 1 900 mkr 2000 med soliditeten 28%. 100 80 60 40 20 0 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 28 25 23 22 22 21 21 20 18 Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen Framtidsutsikter Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturinstitutet gör i december bedömningen att den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i Sverige. BNP sjunker under 2009 med nära 1% och nedgången i konjunkturen fortsätter 2010. Riksbanken förutspåddes att sänka reporäntan till 1,0%, vilket blev verklighet efter årsskiftet. Bedömningen är att konjunkturen bottnar först i slutet av 2010. Exporten minskar, konsumtionen och investeringarna sjunker. Under tiden ökar arbetslösheten kraftigt. Antal varsel och uppsägningar har ökat dramatiskt och 2010 förutspås arbetslösenheten stiga till 9%. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger i februari 2009 en kraftigt reviderad skatteunderlagsprognos. Av tabellen framgår en jämförelse med kommunfullmäktiges budget: 100 80 60 40 20 0 52 45 41 38 34 39 37 35 33 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 KF Budget 09-11 5,5% 3,2% 3,9% 4,7% SKL, febr 2009 5,0% 2,3% 1,6% 3,7% 0,1% enhet är värd cirka 1,1 mkr i skatteintäkter. Diagram: Soliditet (%), kommunen Verksamhetsperspektiv Särskilda redovisningar av verksamhet och ekonomi presenteras på sidorna 45 83 för såväl nämnder som andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen. Kommunens ekonomi Plan 2009-2011 Budget och ekonomisk plan för 2009 2011 har antagits med budget i balans. De budgeterade resultaten utgör mellan 0,5% och 1,7% av skatteintäkter och statsbidrag. 1% av skatteintäkter och statbidrag motsvarar ca 12 mkr. Som framgår av kommentarerna i ovanstående avsnitt och under rubriken Avstämning mot Balanskravet. Har förut 19
sättningarna för finansiering av verksamheten försämrats efter det att budgeten antogs. Budgeten bygger på en konstant folkmängd, 28 450 invånare, under planperioden. Osäkerhet råder längre fram i planperioden. Blekinge Tekniska Högskola flyttar under 2010, vilket innebära att befolkningsunderlaget med största sannolikhet påverkas och att kommunen därmed också får ett tapp avseende statsbidrag i den kommunalekonomiska utjämningen. Vidare bygger budget och plan på en skattesats om 22,04, vilket är en ökning med 0,75 jämfört med. Länets medelskattesats, exklusive landstinget, uppgår till 21,63. Kommun Landsting Riket, högst 34,17% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,52% 20,72% 10,80% Blekinge 32,34% 21,63% 10,71% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna 2009 Investeringsaktiviteter Volymen på investeringsverksamheten har sedan 1998 varit relativt omfattande. Mot slutet av planperioden beräknas lägre investeringsvolym. Planperiodens större investeringar avser en ny ridanläggning, bassäng brunnsbadet, isyta och andra fritidsanläggningar enligt särskild prioritering, gymnastiksal, elevbostäder, diverse investeringar avsende naturbruksskolan, stadshusets fasader samt gång och cykelväg samt breddning av väg mellan Risanäs och Saxemara. 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 Diagram: Planerade investeringsvolymer i mkr 2009-2011, inkl förslag till kompletteringsbudget. Avser kommunen. Av kommunens kostnader utgör personalkostnaderna 2/3 av kostnaderna och är med andra ord en väsentlig utgiftspost i den kommunala budgeten. 2009 är sista året för ingångna avtal avseende stora personalgruppers löneutveckling. I budget för 3,8% avsatt för personalkostnadsökning. För planåren 2010 2011 finns 3,5%. Finansnettot har budgeterats med en ränta på 4,5% för hela planperioden. Nuvarande bedömning är att räntan väsentligt kommer att understiga denna nivå. 20
Känslighetsanalys Ovanstående diagram visar hur olika faktorer påverkar kommunens och kommunkoncernens ekonomi. Utdebitering kommunalskatt 50 öre Skatteunderlagets utveckling 1% Befolkningsutveckling 100 invånare Personalkostnader 1% Pris varor o tjänster 1% Ränta 2009 1% 0 5 10 15 20 25 30 Diagram: Resultatpåverkan i mkr. Mörkare grå skala utgör tillägg för den verksamhet som bedrivs i bolag. Verksamhetsperspektiv Särskilda redovisningar av verksamhet och ekonomi presenteras på sidorna 45 83 för såväl nämnder som andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen. rapport över sitt miljöarbete under. Se vidare på sidorna 25 26. Kvalitetsredovisning Ronneby kommun och ett antal andra kommuner (benämnt Nätverket) ingår i ett projekt om kvalitetsredovisning. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, leder projektet. Projektet lyfter fram hur ett antal kommunala tjänster utförs och hur kommunens utveckling ser ut i några viktiga avseenden. Detta ger kommuninvånarna inblickar om hur väl den kommunala organisationen utfört olika uppgifter. Resultatet är ett stöd för lokala politiker när de ska prioritera mellan insatser och formulera mål. Undersökningen har gjorts för fem huvudområden. Din kommuns tillgänglighet Trygghet i din kommun Din delaktighet, kommunens information Din kommuns kostnadseffektivitet Din kommun som samhällsbyggare Se vidare särskild redovisning på sidorna 27 30. Personalstruktur Se särskild redovisning på sidorna 22 24. Miljöarbete I enlighet med kommunens miljöprogram har samtliga nämnder och bolag lämnat 21
Personalbokslut Personalstruktur Kommunen hade den 31/12 2 359 tillsvidareanställda, vilket är 79 fler än vid förra årsskiftet. Detta är en ögonblicksbild som inte visar organisationens exakta storlek. Dels redovisas inte de eventuella tjänster som är vakanta, dels ingår oplacerad konverterad personal (se nedan). En jämförelse mellan två år speglar därför inte nödvändigtvis utvecklingen mellan åren. De anställda motsvarar 2 141 årsarbetare. Kvinnorna utgör 83,0% av de tillsvidareanställda. Personalens fördelning per nämndsområde framgår av tabell 1. En person kan vara anställd i två nämnders verksamhet. Summan av siffrorna i tabellen blir därför högre än det totala antalet tillsvidareanställda. Nämnd -12-31 Totalt Kvinnor Män Kommunstyrelsen 153 97 56 Förskole- o grundskolenämnd 840 715 125 Gymnasie- och 141 82 59 vuxenutb.nämnd Biblioteks- och kulturnämnd 28 22 6 Fritids- o turismnämnd 26 11 15 Omsorgsnämnd 964 891 73 Socialnämnd 49 41 8 Byggnadsnämnd 8 6 2 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 12 8 4 Teknisk nämnd 150 96 54 Tabell 1. Tillsvidareanställda per nämnds verksamhetsområde 31 dec fördelat på kön I tabellen ingår de som blivit tillsvidareanställda genom den s.k. konverteringsregeln i lagen om anställningsskydd. Regeln innebär att den som vikarierat respektive haft en allmän visstidsanställning i mer än sammanlagt två år under en femårsperiod, automatiskt blir tillsvidareanställd. Under året fick 105 personer tillsvidareanställning den vägen. Av de vars anställningar blivit konverterade sedan regeln infördes år 2000, arbetar 143 personer i praktiken fortfarande som vikarier. De är anställda i den nämnd där de vikarierade när anställningen övergick i tillsvidareanställning, men de har ingen egen grundplacering i någon enhet. Flest berörda finns inom omsorgsenheterna, 97 personer, samt inom utbildningsenheten, 38 personer. Åldersstruktur Medelåldern för de anställda i kommunen är 47,7 år. Kvinnorna är i genomsnitt 47,6 år och männen 48,4 år. Av kommunens tillsvidareanställda är 27% yngre än 40 år, 48% är 50 år eller äldre. Pensionsavgångar 750 tillsvidareanställda (31,8%) kommer att avgå med pension under perioden 2009 2018, därav 358 (15,2%) t.o.m. år 2013. Siffrorna är beräknade på förutsättningen att man avgår med pension det år man fyller 65 år samt att de anställda som idag är 65 år eller äldre avgår under år 2009. 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 1. Antal pensionsavgångar per år. I följande tabell specificeras pensionsavgångarna t.o.m år 2013 resp år 2018 för de större personalkategorierna. Under år 2016 2017 2018 22
har en ny statistisk klassificeringsmodell av kommunala befattningar införts. Modellen är gemensam för alla kommuner och landsting. Den ändrade klassificeringen gör att det blir smärre förskjutningar när personalkategorier grupperas, jämfört med tidigare års redovisningar. Kategori Antal anställda 2013 I pension t.o.m år 2018 Städpersonal 90 34% 52% Kontorspersonal 70 24% 46% Hantverkare mm 96 26% 42% Lärare 385 22% 41% Köks-/måltidspers 104 15% 39% Vårdpersonal 781 12% 27% Förskolepersonal 371 8% 19% Personl assistenter 101 4% 15% Tabell 2. Vissa yrkesgruppers beräknade pensionsavgångar 2009-2018 Sysselsättningsgrad Andelen tillsvidareanställda som arbetar deltid har minskat med knappt en procentenhet sedan förra årsskiftet och är nu 35,4%. För kvinnorna är siffran 40,2% och för männen 12,4%. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i den tillsvidareanställda personalens grundtjänster är 90,7%, därav oförändrat 89,9% för kvinnor och 94,6% för män, vilket är en sänkning med nästan en procentenhet. Utvecklingen över tid framgår av tabell 3. - 99-01 -03-05 -06-07 -08 Kv 85,6 86,0 86,3 86,9 87,5 89,9 89,9 M 97,2 96,0 95,9 96,3 96,0 95,7 94,6 Tabell 3. Genomsnittlig ssgr i % för tillsvidareanställda. Framförallt inom omsorgsverksamheten har tillsvidareanställd personal tidigare ofta arbetat med en högre sysselsättningsgrad än i den egna grundtjänsten, beroende på att man vikarierar på en tjänst med annan sysselsättningsgrad än den egna tillsvidareanställningens. Som ett resultat av införandet av årsarbetstid och rätt till heltid är nu sysselsättningsgraden i den egna tjänsten en aning högre än den faktiska sysselsättningsgraden man arbetar på. Den genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal i kommunen är 91,0%. Fördelat på kön är det 90,1% för kvinnor och 95,4% för män. Den faktiska sysselsättningsgraden för olika yrkesgrupper med fördelning på kön framgår av följande tabell. Totalt Kvinnor Män Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Antal Snittssgrad % Social-/fältsekreterare 27 (28) 100,0 (100,0) 25 (26) 100,0 (100,0) 2 (2) 100,0 (100,0) Lärare 384 (376) 97,9 (98,1) 278 (273) 97,8 (98,1) 106 (103 ) 98,3 (98,2) Förskollärare/fritidsped 218 (224) 95,9 (96,3) 205 (210) 96,0 (96,7) 13 (14) 94,2 (91,1) Enhetschef, omsorg 31 (29) 98,6 (97,6) 28 (27) 98,4 (99,3) 3 (2) 100,0 (75,0) Skolledare 25 (29) 100,0 (98,3) 18 (19) 100,0 (97,4) 7 (10) 100,0 (100,0) Hantverkare m fl 97 (79) 94,2 (95,7) 15 (5) 94,1 (95,0) 82 (74) 94,2 (95,7) Barnsköt, dagbarnvård 144 (148) 91,8 (92,5) 138 (144) 91,7 (92,5) 6 (4) 95,8 (93,8) Elevassistent 32 (15) 90,0 (94,7) 23 (9) 86,0 (91,1) 9 (6) 100,0 (100,0) Personlig assistent 96 (101) 71,6 (74,2) 67 (72) 71,0 (72,5) 29 (29) 73,1 (78,6) Kontorspersonal 68 (73) 89,7 (86,2) 63 (69) 88,9 (85,8) 5 (4) 100,0 (93,8) Sjuksköterskor 32 (33) 86,3 (85,6) 31 (32) 86,8 (86,1) 1 (1) 70,7 (70,7) Vårdpersonal 751 (752) 86,7 (86,6) 720 (721) 86,3 (86,2) 31 (31) 97,2 (97,7) Köks-/måltidspersonal 105 (106) 80,1 (79,9) 98 (99) 80,6 (79,9) 7 (7) 73,6 (80,7) Städpersonal 82 (80) 74,4 (79,3) 79 (77) 74,0 (79,1) 3 (3) 84,6 (84,6) Tabell 4. Genomsnittlig faktisk sysselsättningsgrad för några personalkategorier 31 dec. Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden 31 dec 2007. Nytt befattningsklassificeringssystem har införts fr o m, vilket bl a medfört förändringar i klassificering av hantverkare och elevassistenter. 23