Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.



Relevanta dokument
Kroppslig affekthantering


Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Andning det gäller livet!

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Om stress och hämtningsstrategier

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

28-dagars Medveten andningsträning

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Livet är enkelt att leva

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Mina framsteg och min framtid

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

Andas bättre må bättre!

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Träning i Medvetet Ledarskap i naturen

Diskussionskarusellen

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Bättre hälsa: antagande

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten.

Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort

Verktygslåda för mental träning

Välkommen! Mikael Widerdal

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Hård press från flera håll och stor. Brända chefer skyr hetsen VÄGEN TILLBAKA

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Hantera motstånd och få ett bättre liv

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Kombinationer och banor i agilityträningen

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Fysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast

Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

SMART Utbildningscentrum

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

meditation ÖVNINGSBOK

Hålla igång ett samtal

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Coachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Basal funktionsbedömning eller ett försök att bedöma kroppsjagsfunktioner. Utvecklat tillsammans med studenter och kliniker

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Vad är psykisk ohälsa?

Program för psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Personliga ledarskapet

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Medveten närvaro. "Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera.

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Transkript:

Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Ekipaget (Levande människa G Roxendal, A Winberg) Till vilken existensnivå riktar sig behandlingen EXISTENSNIVÅER Fysiskt Fysiologisk Psykologisk Existentiell

Självregleringskurvan

Upplevelsen av ditt livsrum

När livsrummet krymper EXISTENSDIMENSIONER Fysiskt Fysiologisk Psykologisk Existentiell Hur känns det när livsrummet krymper

Vägen tillbaka till det upplevda livsrummet Livsrum Skada/sjukdom/trauma Självkänsla självförtroende Acceptans Yttre inre stressorer Yttre - inre drivkrafter Tålamod Tid

Livsrum Försök att återvända till det upplevda livsrummet Antingen-eller beteende (Av eller på) Svårt att känna gränser för det nu aktuella livsrummet Hur kan vägen tillbaka mot det upplevda livsrummet se ut Tid

Livsrum Misslyckat försök på egen hand - söker vård det spelar ingen roll vad jag gör så blir jag sämre Här söker patienten sjukgymnasten X Hur möter vi patienten Tid

Val av behandling i relation till existensnivåerna Livsrum OMT, Akupunktur, KBT, MTT, Fysisk aktivitet, Basal Kroppskännedom Tid

Åter tillgång till sitt upplevda livsrum. Livsrum Fortsatt rehabilitering Om rehabiliteringen stegvis fortsätter återställs patienten enligt planen. Tid

En bit på vägen- vad händer sen Livsrum Hur kommer kurvan att fortsätta Tid

Nytt försök att återvända till upplevt livsrum. Livsrum Då gör jag ett nytt försök att direkt återvända till mitt upplevda livsrum och halkar ner igen Jag stänger av kroppen och kör på Tid

På eller av Livsrum Hur känns det på väg upp för kurvan Antingen-eller beteende. Svårt att känna gränser för det nu aktuella livsrummet. Hur är upplevelsen i kroppen Tid

SENSORISK UPPLEVELSE BASERAD ERFARENHET Vet du hur det är eller känner du hur det är (Ta gärna av dig dina skor)

Balansfiguren

Obalans

Balansfiguren

Balansfiguren

Balansfiguren Självförtroende: - Att göra/prestera Balans mellan intellekt och känsla: - Intuition - Magkänsla Självkänsla: - Att vara/närvara

På eller av På (att göra) Mental belöning av att prestera Odla sitt självförtroende Av (att vara) Stänger av kroppsliga resurser Tappar tillgång till självkänslan TTS: Tidiga tecken på splittring

Att göra mer än den centrerade närvaron bär. jag överbelastar mig varje dag på arbetet och tar en tur upp och ner för kurvan i försök att övergå till upplevt livsrum. Jag struntar i smärtan och fortsätter med det jag gör, jag stänger av kroppen och kör på. På kvällen försöker jag återhämta mig inför nästa dag men lyckas inte helt

Muskulaturens funktion Balansen mellan ytlig eller skelettnära muskulatur 1. Mobilitet/Kraft (ytlig muskulatur, styrka) 2. Stabilitet/Hålla oss uppe (djup muskulatur, uthålliga) 3. Skydda/affektkontroll (kompensation via ytlig muskulatur eller bärighet via djup muskulatur) Hur är balansen mellan att göra och att vara Räcker de automatiska inre resurserna till för att bära påfrestningarna eller används kompensation via spänningar i ytlig muskulatur Hur är det med återhämtning

Påfrestningar och resurser Vad räcker den centrerade närvaron till Resurser Påfrestningar

Att komma ur balans Resurser Påfrestningar

Påfrestningar och resurser Resurser Påfrestningar Yttre resurser (skyddande, kompenserande) Nya påfrestningar Finns tillräckligt med återhämtning

Påfrestningar och resurser Resurser Påfrestningar Inre resurser Nya påfrestningar Söka inre resurser i stunden vid stress Odla inre resurser via BK-övningar Be om hjälp Säga nej till nya påfrestningar

Från omedveten stress till medveten stress, Livsrum Var finns de dolda inre resurserna Sena tecken på splittring Tidiga tecken på splittring Vad är patienten medveten om Tid

Att backa i kedjereaktionen Okoncentrad, oro Smärta Spänningar i muskulaturen, stelhet Andningspåverkan, känner sig splittrad Ur balans Går upp i varv, tappar fotfästet Hur kan vi söka dolda resurser för att öka förmågan till självreglering vid stress

Livsrum Att dela inre liv Vitalitetsaffekter/Kategoriaffekter Affekter Ofokuserad, okoncentrad Vrede, skam Spänd, seg, stel Andnöd, splittrad Ur balans Nere, tyngd, låg Tid

Kroppsjagfunktionerna Livsrum Kroppsjagfunktioner Mental närvaro Avgränsande, relaterande Flöde Andning/Centrering Balanslinje Grundning Vilken tillgång är patienten medveten om Vilken tillgång ser sjukgymnasten Tid

Tidiga tecken på splittring Livsrum Mentala tecken på splittring Kroppsliga tecken på splittring Hur ökar vi medvetenhet om tidiga tecken på splittring Tid

Stående inbalansering ( att sätta sig själv i centrum) Kroppsjag-funktionerna: Din relationen till din/ditt Faktorer Underlag Stabillitet i funktion Balanslinje Centrering Andning Koordination/andning Flöde Avgränsande och relaterande Relaterande/närvaro Mentala närvaro Hur står du just nu

Vem sätter du i centrum X Jag Vänner X X Barn X Partner

Att sätta sig själv i centrum Vänner X X Jag X Barn X Partner/Vän Hur blir det för dig när du sätter dig själv i centrum

Hinder för att öva hemma Hur blir det för patienten när hon försöker öva hemma Hur upplevs det att sätta sig själv i centrum, att komma nära sig själv Vilka hinder möter hon när hon vill öva Undvikande beteende i samband med att ge sig själv det man behöver

Att öva med bärighet Öva i återhämtningszonen (välbehag) Söker kontakt med kroppsjagsfunktioner utan olust via kroppslig närvaro Öva i tillväxtzonen (olust/välbehag) Exponering i samband med att sätta sig själv i centrum via kroppslig närvaro Avbryter (flyr) Tillgång till kroppsliga resurser Skönt Olust Vad är möjligt just i denna stund (med eller utan terapeutisk stöd) Tillåtande ödmjukt acceptera detta

Livsrum Stanna upp och söka resurser. jag skall börja ge mig själv aktiva pauser redan i dag, jag har svårt för att acceptera att jag behöver pausa men det tar ju bara 30 sek att grunda sig och det kan jag ju lätt öva på arbetet Stanna upp - Ta paus När behövs en paus Varför ta paus Vad skall jag fylla pausen med Hur lång paus Tid

Livsrum En aktiv återhämtande paus. När jag blir medveten om vilka kroppsjagfunktioner jag tappat tillgång till och söker tillgång till kroppsjagfunktionerna. jag har hittar nerpunkten, då sänks axlarna automatiskt, jag känner jordens dragningskraft, står jordnära på hela foten med stor yta. Paus! jag gnider ner mig i stolen, söker min balanslinje och mitt centrum och närvarar i min andning Tid

Fortsatt rehabilitering mot ett större livsrum. Mer autentiskt utökat livsrum Förmåga till självreglering: - Där resurserna bär livets utmaningar/påfrestningar

KASAM Känsla Av SAMmanhang (Aaron Antonovsky) Begriplighet Känslan av sammanhang

KASAM Hanterbarhet Känslan av sammanhang

KASAM Meningsfullhet Känslan av sammanhang Förankrad inre motivation

Självregleringskurvan

Tack för din närvaro! Mer information om bl.a. forskning i Basal Kroppskännedom och mitt ex-arbete hittar du på IBKs hemsida IBK.nu mia@miamalmgren.se