Diskussionskort EL, SSA och Hälsa



Relevanta dokument
Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

Diskussionskarusellen

Metodmaterial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande, HUR - kan du, jag & vi göra?

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Förslag till intervjufrågor vid observationer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Sju nycklar för framgång.

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Teamplan Ugglums skola F /2012

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Entreprenörskap i skolan

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Tyck till om förskolans kvalitet!

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret

ipad strategi i förskolan

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Ledarutveckling för ökad samsyn

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Verksamhetsplan Vimarskolan åk /2015

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

VÄLKOMNA! Föräldramöte Lilla Gärdet

2013- Storumans skolor utbildningsplan

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Mina föreläsningar - Dokumentation

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Plan för studie- och yrkesvägledning

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Lönekriterier för lärare

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Barn- och utbildningsplan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Bedömningsunderlag - Lärare

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Tankar från förra gången

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Att leka sig in i skolans värld

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Stödjande observationer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

Skolplan Med blick för lärande

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Individuell plan LSS

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Transkript:

Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Fsk Gsk Gy Från 10 minuter 2-5 personer Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen och modig som möjligt, det är då spelet ger som allra mest! Frågor kopplade till alla verksamheter finns representerade bland korten. Känner man att en fråga inte är relevant går man bara vidare till ett nytt kort. Med hjälp av korten kan samsyn och utvecklande diskussioner skapas. Syftet är att skapa dialog och diskussion för ökad samsyn kring en mängd olika frågor, alla med fokus på entreprenöriellt lärande, samverkan mellan skola och omvärld samt hälsofrämjande arbete på den egna arbetsplatsen. Vad: Den här övningen är utformat som ett enkelt kortspel. Deltagarna drar olika frågor som ska besvaras för att belysa olika utvecklingsområden, styrkor och utmaningar. Inga rätt eller fel finns. När: Vid olika mötesformer för personalen. Genomförs i mindre grupperingar. Du behöver: Diskussionskort - laminera dem gärna så kan de användas på nytt. En uppsättning kort per grupp. Instruktion och genomförande Blanda korten, lägg dem upp-och-ned i mitten på bordet. Bestäm vem som drar det första kortet. Den person som tar kortet är även den som ska besvara den öppna fråga som står på kortet och som läggs upp synligt för alla deltagare, och övriga lyssnar. Det förbrukade kortet läggs underst i högen. Det är nu nästa persons tur att dra ett nytt kort. Gå medurs. En ny person drar ett nytt kort och besvarar den nya frågan som kommer upp. Ett annat alternativ är att alla i gruppen besvarar samma fråga innan man lägger denna underst i korthögen och tar en ny fråga. Ytterligare en variant är att frågan besvaras av den som dragit kortet, men att var och en i gruppen ger en kort komplementerande kommentar, innan nästa person i ordningen tar ett nytt kort. 1:1

Underlag Nedan finner du några exempel på diskussionskort. På www.kfsk.se/entris samt på bifogad skiva finner du underlaget i sin helhet att ladda ner som pdf för direkt användning. Vilka vinster kan du se med att samarbeta med olika aktörer utanför skolan? Vilka fördelar kan ett utvecklat samarbete mellan pedagogerna inom en förskola/skola ge? Vad kan vara viktigt med samverkan mellan åk 5 och förskoleklass? Varför är det viktigt med samverkan mellan åk 9 och gymnasiet? Utvecklingsbart Tillbaka i arbetslaget väljer deltagarna ut två till tre frågor som man utifrån sina perspektiv skulle vilja fokusera på och diskutera i arbetslaget/gruppen. Om någon fråga upplevs särskilt angelägen kan det vara ett tecken på att det kan vara fruktbart att arbeta mer målinriktat kring denna, t.ex. att upprätta idégenerering kring hur just detta kan utvecklas, förbättras eller tas tillvara (beroende på frågans art). Bestäm därefter en arbetsfördelning för det som ska åstadkommas för att uppnå resultat. 1:2

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vilka vinster kan du se med att samarbeta med olika aktörer utanför skolan? Vilka fördelar kan ett utvecklat samarbete mellan pedagogerna inom en förskola/skola ge? Varför är det viktigt med samverkan mellan åk 9 och gymnasiet? Vad kan vara viktigt med samverkan mellan åk 5 och förskoleklass? Vad kan vara viktigt med samverkan mellan åk 4 och åk 5? Vad kan vara viktigt med samverkan mellan åk7 och åk9?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vad kan vara viktigt med samverkan mellan förskoleklass och åk 1? Hur förbereder du barnen/eleverna att kunna göra väl underbyggda val av framtida studier och yrkesutbildning? Hur arbetar ni i er verksamhet för att utveckla sunda kommunikationsmönster er själva emellan? Hur arbetar du för att barnen/eleverna ska känna att det lönar sig att ta initiativ och komma med egna idéer? Hur säkerställer ni att det råder ett positivt och ärligt förhållningssätt på er arbetsplats? Serie 1 Serie 2 Serie 3 Vad konkret finns att ge som exempel på att er arbetsplats arbetar för livslångt lärande? - För dig som anställd - För barnen/eleverna Initiativ Gemenskap Prata Uppmuntran till med och samarbete inte om

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vilket utvecklingsområde inom förskola/skola brinner du för och varför? När upplever du motivation och drivkraft inom ramen för ditt yrke? I vilka situationer ser du att barnen/eleverna är motiverade? Vad bedömer du är avgörande aktorer för att barnen/eleverna ska känna sig motiverade? Hur skapas lust att lära? När är du kreativ?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Hur stimulerar du barnen/eleverna till att vara kreativa? Hur kan en lärare, inom ramen för de teoretiska ämnena stimulera till kreativitet? Vilka redovisningsformer har barnen/eleverna provat på? - Hur gör vi på förskolan? - Hur gör du i ditt/dina ämnen? Hur får barnen/eleverna träna sitt ansvarstagande? Hitta på tre sätt som dina barn/elever inte tidigare redovisat på. - I förskolan I just ditt/dina ämnen Fundera tillsammans ut ett motto som alla på arbetsplatsen kan arbeta efter.?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vilka arbetsuppgifter har du som du tycker är lätta? Hur löser du arbetsuppgifter som du eventuellt upplever som svårare/mer besvärliga än andra? Vad kan ni göra ytterligare, för att ge barnen/eleverna överblick och sammanhang? När är ni bra på att ta hänsyn till barnets/elevens känslor? Finns det situationer då ni upplever att ni är mindre bra på att ta hänsyn till barnets/elevens känslor? - Vad kan ni i så fall göra? Hur skulle du kunna skapa tid till det du känner är meningsfullt, men som du idag kanske upplever att du inte hinner med tillräckligt?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Hur gör du för att göra svåra situationer hanterbara? Hur agerar du när du känner att hanterbarheten inte räcker till? Vad behöver barnen/eleverna för att kunna möta utmaningar? När vågar du ta risker inom ramen för ditt yrke? När vågar du dig utanför din trygghets-zon, och varför? Hur arbetar ni med feedback?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Hur synliggörs den feedback som ges till barnen/eleverna muntligt, så att den inte bara försvinner? Vilka kopplingar ser du mellan det entreprenöriella lärandet och lärandebedömning (formativ bedömning)? Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu när det gäller ditt arbete och din arbetsplats? Hur märker du att barnen/eleverna söker meningsfullhet i den lek de leker eller i den arbetsuppgift som de ska utföra? Vilka fördelar kan själv och kamratbedömning ge? Hur förbereder man sig för att ett friare arbetssätt inte ska bli flummigt?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vilket är ditt bästa samarbete med omvärlden? Hur skulle den här kunna användas i ett systematiskt kvalitetsarbete? Aktionscirkel ur Från tanke till aktion, Per Erik Holmén och Jaana Nehez i samarbete med ENTRIS. När utövar barnen/eleverna sitt inflytande? Hur påverkar barnet/eleven upplägget av sin vardag? Hur kan verksamheten se ut för att barnen/eleverna ska kunna få mer reellt inflytande över sin dag i skolan? Vad kan du göra för att skapa fler kontakter med andra som kan berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa När får barnen/eleverna träna sig i att lösa problem och omsätta idéer till handling? Hur hjälper man barnen/eleverna att bygga upp en tillit till sin egen förmåga? Hur gör du? Vad sker inom ramen för verksamheten på förskolan/skolan? Vad kännetecknar en god miljö för lärande? Vad kännetecknar en kreativ lärmiljö? Skolan ska bidra till att barnen/ eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Hur gör ni det på er arbetsplats? På vilka olika sätt tränas samarbete mellan barn/elever hos er?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vad kan göras mer för att ni i ännu högre utsträckning sörjer för att: Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet? SK E YP M ED D IN IE Hur synliggör ni ert arbete utåt? N Vilken entreprenöriell kompetens skulle du vilja utveckla mer hos dig själv och varför? Vad är viktigast, vägen eller målet? initia tivkra ft Vilka fördelar har öppna frågor framför slutna frågor? Vad betyder begreppet innovation för dig?

Diskussionskort EL-SSA-Hälsa Vad gjorde du när du var innovativ senast? Upplever du att det kan göras mer i dinverksamhet för att öka tillgängligheten för alla grupper, och i så fall vad? Nämn tre saker du tycker bidrar till jämställdhetsarbetet på din arbetsplats Vilka rutiner, traditioner eller sanningar finns i din verksamhet som det inte finns vetenskaplig grund för, tänker du?