Preliminärt bokslut för Linköpings kommun 2013

Preliminärt bokslut för Linköpings kommun 2013

2 Innehållsförteckning Preliminärt bokslut för Linköpings kommun 2013 Sid Sammanfattning 3 Ekonomisk analys av det preliminära resultatet för 2013 4 Resultat Årets preliminära resultat 4 Balanskravsavstämning 4 Kontroll Prognoser 5 Budgetavvikelser 5 Budgetavvikelse för kommunens finansnetto 6 Budgetavvikelser för nämnderna 6 Hur påverkas internbudget och verksamhet 2014 av resultatet för 2013? 14 Investeringar 15 Kapacitet Verksamhetens kostnader och intäkter 16 Skatteintäkter m.m. 16 Risk Likvida medel 17 Pensionsskuld 17 Borgen 18 Redovisningsprinciper 18 Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning 19 Kommunens personal 20 Befolkning, arbetsmarknad och bostäder 22 Bilagor Preliminär resultaträkning för kommunen, bokslut 2013 28 Preliminär driftredovisning för nämnder och styrelser, bokslut 2013 39 Preliminär investeringsredovisning, bokslut 2013 30

3 SAMMANFATTNING Kommunens preliminära resultat är plus 611 mnkr. Budgetavvikelsen uppgår till plus 658 mnkr. Det lagreglerade balanskravsresultatet uppgår till plus 689 mnkr för 2013. Omsättningen för Linköpings kommun var 8 miljarder kronor för 2013. Budgetavvikelse Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering, AFA 161 Exploateringsprojekt, resultatavräkning 213 Återbetalning av premier AFA 80 Resurs- och reservmedel, intern ränta 94 Pensionsenheten inkl. finans, ändrad RIPS-ränta -44 Skatteintäkter, utjämning 31 Finansnetto exkl nämndernas finansnetto 123 Budgetavvikelse 1 658 Årets resultat 611 1 budgeterat resultat = minus 47 mnkr Under 2013 har redovisningsprincipen för avslut exploateringsområden ändrats. Tidigare gjordes avräkning när hela exploateringsområdet var klart, numera för varje tomt som säljs. Därför har intäkterna för flera års försäljning av tomter bokförts på 2013. Resultatpåverkan är 213 mnkr som inte är budgeterad. I september beslutade styrelsen för AFA Försäkring att återbetala inbetalda premier avseende år 2005 och 2006. Linköping har fått tillbaka ca 80 mnkr under 2013. Sammantaget har pensionsenheten försämrat resultatet med minus 44 mnkr som avser förändringen av RIPS-räntan, Finansnettot uppgår till plus 329 mnkr. Exklusive nämndernas del i finansnettot uppgår budgetavvikelsen till 123 mnkr och beror främst på vinster vid omplaceringar av de långsiktiga placeringarna. Nettoinvesteringarna uppgick till 180 mnkr, det är 97 mnkr lägre än budget. Avskrivningarna var 124 mnkr. De anslagsfinansierade nämnderna utom Omsorgsnämnden bedömer att de klarar 2014 års verksamhet inom ram. Därutöver budgeterar Utförarstyrelsen ett underskott inför 2014 som finansieras med eget kapital. Likviditeten uppgick till 464 mnkr den 31 december. Kommunen har inga egna lån. Under den senaste tolvmånadersperioden har de kommunanställda minskat med 136 personer. Under perioden har arbete med fyllnadstid minskat med ca 8 270 timmar. Övertidsuttaget har totalt sett ökat med 8 040 timmar, huvudsakligen är det fler timmar kvalificerad övertid som utförts. För Linköping blev befolkningstillväxten preliminärt 1 645 personer. Den totala arbetslösheten har minskat med 628 personer senaste 12-månadersperioden. För utrikes födda har arbetslösheten minskat med 47 personer och för ungdomar med 268 personer. Så här används 100 kronor 2011-2013 Kronor 20,00 15,00 10,00 5,00 2011 2012 2013 0,00

Mnkr 4 EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET FÖR 2013 Den ekonomiska analysen utgår från den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra aspekter, resultat, kontroll, kapacitet och risk, som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi ska bedömas. Genom att analysera dessa olika aspekter identifieras kommunens finansiella styrkor och svagheter. Resultat Årets preliminära resultat Årets preliminära resultat är plus 611 mnkr. Jämfört med budget är överskottet 658 mnkr. Att budgetavvikelsen är större än årets resultat beror på att det finns ett budgeterat resultat på minus 47 mnkr p.g.a. ianspråktagande av markeringar. Omsättningen för Linköpings kommun var 8 miljarder kronor för år 2013. Årets resultat för år 2003-2013 (belopp mnkr) 700 600 611 500 400 352 388 398 300 200 208 246 100 0-100 91 104 23 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-87 -200 Jämförbart resultat För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen vilket medför att resultatet försämras med 44 mnkr. Linköpings jämförbara resultat är plus 567 mnkr. Balanskravsavstämning Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Det preliminära balanskravsresultatet för 2013 är positivt och uppgår till 689 mnkr. Balanskravsavstämning Belopp mnkr Årets preliminära resultat enligt resultaträkningen 611 -avgår realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -9 -avgår realisationsvinster vid försäljning av finansiella tillgångar -8 -orealiserade förluster i värdepapper 0 -återföringar av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets preliminära resultat efter balanskravsjusteringar 594 -medel till markeringar 0 -medel från markeringar 51 -synnerliga skäl - avgår effekt av sänkt RIPS-ränta för pensionsskulden för pensioner intjänade fr.o.m. 1998 44 Årets preliminära balanskravsresultat 689 På samma sätt som vid den föregående räntejusteringen för pensionsskulden gör SKL bedömningen att den kostnadsmässiga engångseffekten av den förändrade RIPS-räntan (-44 mnkr) bör vara möjlig att tolka som ett synnerligt skäl som kan exkluderas i en balanskravsavstämning.

5 Kontroll Prognoser Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. Delårsrapporten i augusti utgör kommunens officiella delårsrapport, som också granskas av kommunens revisorer. I delårsrapporterna görs även prognoser för utfallet för helåret. Det är naturligtvis viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Budgetavvikelser Jämfört med budget prognostiseras flera avvikelser och sammantaget slutar nettoavvikelsen på plus 658 mnkr. Att budgetavvikelsen och resultatet är olika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 47 mnkr p.g.a. ianspråktagande av markeringar. Budgetavvikelse i bokslutet samt prognos för helår 2013 vid resp. prognostillfälle Preliminärt Prognos Prognos Prognos Belopp mnkr bokslut oktober augusti april Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering, AFA 161 36-18 -40 Exploateringsprojekt, resultatavräkning 213 248 - - Återbetalning av premier AFA 80 80 80 - Resurs- och reservmedel, intern ränta 94 91 51 80 Pensionsenheten inkl. finans, förändrad Rips-ränta -44-56 -57-85 Skatteintäkter 31 41 41 39 Finansnetto exkl nämndernas finansnetto 123 115 124 6 Budgetavvikelse 1 658 554 221 0 Årets resultat 611 498 182-27 1 budgeterat resultat = minus 47 mnkr Som framgår av tabellen ovan finns flera stora budgetavvikelser i prognosen: Tidigare har exploateringsprojekt resultatförts först när hela projektet avslutats. Under 2013 övergår kommunen till successiv resultatavräkning av exploateringsprojekt. Det får stora konsekvenser för innevarande år. Kriteriet för att resultatföra försäljningar är att ägandet av t.ex. området/tomten har frångått kommunen. Det innebär att alla försäljningar även bakåt i tiden ska resultatföras. Samtidigt skall matchande kostnader resultatföras antingen enligt redovisningen eller enligt utgiftskalkylerna. Matchning innebär att en enskild försäljning ska bära med sig kostnader efter den andel som motsvaras i kalkylen. Efter omläggningen kommer försäljningarna i fortsättningen att bokföras successivt med matchande kostnader vid varje affär. På så sätt fås ett årligt resultat för exploateringsverksamheten. Resultatavräkningen för exploateringsverksamheten är inte budgeterad. Resultatpåverkan är 213 mnkr. Styrelsen för AFA Försäkring beslutade den 3 september att återbetala inbetalda premier för AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2005 och 2006. Bakgrunden är att försäkringen är överkonsoliderad efter den mycket kraftiga nedgången i långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Linköping har fått tillbaka ca 80 mnkr under 2013. Vi har tidigare fått tillbaka inbetalda premier för 2007 och framåt. Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar redovisar 94,5 mnkr i överskott. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi är 69,2 mnkr. Vid årets slut har nämnderna kompenserats med 32,4 mnkr för demografi. Kompensationen för demografin är svår att förutsäga och har förändrats under året. Slutlig avstämning för lön gjordes i november och innebar att nämnderna erhöll 33,1 mnkr utöver det som tilldelades inför år 2013. I budgeten för 2013 finns 100 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. Av dessa har 63,2 mnkr fördelats som tilläggsanslag, resterande 36,8 mnkr redovisas som överskott. Finansnettots budgetavvikelse med 123 mnkr beror främst på vinster vid omplaceringar av de långsiktiga placeringarna.. Sammantaget har pensionsenheten försämrat resultatet med minus 44 mnkr och avser förändringen av RIPS-räntan som är en jämförelsestörande finansiell kostnad. Förändringar jämfört med prognosen i oktoberuppföljningen Jämfört med prognosen som gjordes i uppföljningen per den 31 oktober har det skett förändringar. Nämndernas överskott har ökat från 36 mnkr till 161 mnkr, se kommentarer för resp. nämnd nedan.

6 Budgetavvikelse för kommunens finansnetto Finansnettot beräknas för helår 2013 uppgå till plus 329 mnkr vilket är 99 mnkr mer än budgeterat. Avvikelserna kan delas i tre delar: Nämndernas finansiella intäkter med 8 mnkr för reavinster vid försäljning av bostadsrätter och aktier. Jämfört med budget uppgår pensionsenhetens underskott inom finansnettot till -32 mnkr. Det beror på förändrad RIPS-ränta vilket ökar pensionsskulden och försämrar resultatet med 44 mnkr, Den förändrade RIPS-räntan redovisas som en jämförelsestörande post. Budgetavvikelsen för finansnettot exkl ovanstående poster blir därmed plus 123 mnkr och avser främst vinster vid omplaceringar inom de långsiktiga placeringarna. För 2013 budgeterades avkastningen från den långsiktiga placeringsportföljen till 150 mnkr. Inom de långsiktiga placeringarna har kommunen under 2013 gjort ett antal portföljförändringar. Samtliga förändringar har bidragit positivt till det bokförda resultatet Årets resultat uppgår till 277 mnkr och består av ränteintäkter 113 mnkr, vinster 150 mnkr, returprovisioner 6 mnkr och utdelning från hedgefond 8 mnkr. Under 2013 har kommunen haft mycket god likviditet på bankkonto och därför har inga likviditetsuttag gjorts, förutom fakturerade depåavgifter. Samtliga kupongräntor, vinster exklusive förluster, och utdelningar har återinvesterats i portföljen. Vinsterna uppgår till ca 150 mnkr och fördelas på svenska aktier 21 mnkr, Globala aktier 51 mnkr, räntefond, 13 mnkr, Indexobligationer 21 mnkr, obligationer 23 mnkr och hedgefonder 21 mnkr. Budgetavvikelse för nämnderna Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse är plus 161,3 mnkr vilket motsvarar 2,4 % av deras samlade budget. I tabellen nedan redovisas de olika nämnderas prognostiserade budgetavvikelser. Nämndernas prognoser för helår 2013 vid respektive prognostillfälle jämfört med utfallet i bokslutet Preliminärt Prognos Prognos Prognos Belopp mnkr bokslut oktober augusti april Utförarstyrelsen -9,1-7,1-4,8-7,7 Omsorgsnämnden 1-1,6-12,7-13,2-30,3 Socialnämnden 1 1,2 1,8-13,3-11,5 Bygg- och miljönämnden 3,4 2,4 2,5 1,3 Kultur- och fritidsnämnden 3,9 0,4 0,1-0,6 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 9,2 6,3 3,4 0 Bildningsnämnden 17,0 9,0-2,2-0,3 Äldrenämnden 21,5 9,7 4,8 6,8 Samhällsbyggnadsnämnden exkl exploatering 21,5 6,4 5,5 0,5 Kommunstyrelsen, exkl återbetalning av premier AFA 25,3 7,4 4,1 0 Barn- och ungdomsnämnden 68,2 11,5-4,5 1,8 Övriga nämnder och styrelser 0,8 0,7 0,1 0,1 Delsumma nämndernas verksamheter 161,3 35,9-17,5-39,8 Exploateringsprojekt, resultatavräkning 212,6 247,7 - - Återbetalning av premier AFA 80,0 80,0 80,0 - Pensionsenheten exkl. finansiella poster -12,2-23,8-25,1-52,1 Resurs- och reservmedel, intern ränta 94,5 90,5 50,5 80,3 Avgår finansiella intäkter som ingår i nämndernas prognoser -8,3-8,3-8,3 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader 528,0 422,1 79,7-11,7 1 Omsorgsnämnden fick 16,7 mnkr i tilläggsanslag den 28 maj och Socialnämnden 14,0 mnkr den 15 oktober för att finansiera befarade underskott. Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars prognostiserade underskott i delårsrapporterna under året beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än -1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport.

7 Kommunstyrelsen (överskott 25,3 mnkr exkl återbetalning av AFA-premier) AFA Försäkrings styrelse beslutade den 3 september om att premierna för år 2005 och år 2006 fastställs till noll (0 %) för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen. Återbetalningen beräknas till ca 80 mnkr för Linköping. Andra positiva avvikelser är försäljning av fastigheter/mark samt aktieförsäljning. 8,7 mnkr är försäljning av fastigheter/mark (2,8 mnkr försäljning mark och 5,9 mnkr fastigheter). De uppdragsfinansierade verksamheterna redovisar 1,1 mnkr i överskott som främst beror på vakanser. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 9,2 mnkr) Fördelning av 2013 års överskott. Kommunstyrelsens förvaltning 0,3 mnkr Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 5,8 mnkr Omsorgs- och äldreförvaltningen 0,1 mnkr Socialförvaltningen 1,6 mnkr Utbildningsförvaltningen 1,2 mnkr Kultur- och fritidsförvaltningen 0,1 mnkr För miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har resultatet påverkats av en ökad debiteringsnivå där arbeten med Ostlänkenprojekten bidragit allra mest. Inom socialförvaltningen är orsaken framförallt den höga personalomsättningen som fortfarande råder inom förvaltningen och som gör att flera tjänster tidvis varit vakanta innan återbesättning. Äldrenämnden (överskott 21,5 mnkr) Det preliminära bokslutet för 2013 visar ett överskott med 21,5 mnkr, vilket motsvarar 2,3 % av nämndens budget som är 934,9 mnkr. I prognosen per den 31 oktober prognostiserades ett överskott på 9,7 mnkr i årsutfallet för nämnden. Förbättringen kan till största delen hänföras till området särskilda boendeformer (vårdbostäder) där kostnaderna för flera verksamheter/insatser varit lägre jämfört med prognosen per den 31 oktober. Detta beror på en något lägre beläggning på vårdbostäderna och att det inom rehabiliteringsområdet funnits vakanta tjänster som från årsskiftet är tillsatta. Under nämnden finns resursmedel på 2 mnkr som inte förbrukats. För administrativa tjänster visar bokslutet ett överskott med 1 mnkr. Överskottet beror på högre intäkter än budgeterat för verksamheten E-hälsa och systemförvaltningen av verksamhetssystemet Treserva. Inom området särskilda boendeformer för äldre (vårdbostäder) är överskottet 12,8 mnkr vilket motsvarar 2,3 % av budgeten. Kostnaderna understiger budgeten med 8,5 mnkr till följd av lägre ersättningar i avtalen med utförarna och något lägre beläggning än budgeterat. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel är 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Intäkterna överstiger budgeten med 4,3 mnkr. Det är framför allt högre statsbidrag för moms för köp av verksamhet från privata utförare och högre intäkter i form av vårdavgifter från enskilda brukare. Inom området hemtjänst (personer över 65 år) visar bokslutet ett överskott på 5,1 mnkr, vilket motsvarar 1,3 % av budgeten. Kostnaderna understiger budget med 0,4 mnkr medan intäkterna är 4,7 mnkr högre än budget. Ökningen av intäkter beror framför allt på högre intäkter för hemtjänstavgifter, momsbidrag och vinst vid avyttring av bostadsrätter (3,5 mnkr). Under året har 902 000 hemtjänsttimmar utförts. Av dessa har 60 % utförts av privata utförare och 40 % av Leanlink. Antalet hemtjänsttimmar var budgeterade till 882 200 timmar. Nämndens budgetram har justerats för demografiska förändringar utifrån faktiskt utfall.

Vårddagar 8 Omsorgsnämnden (underskott -1,6 mnkr) Det preliminära bokslutet visar på ett underskott på -1,6 mnkr vilket motsvarar 0,2 % av Omsorgsnämndens internbudget som är 961,9 mnkr. I prognosen per den 31 oktober visade årsutfallet för nämnden ett underskott med -12,7 mnkr. Den förändring som skett med 11 mnkr är framför allt inom nämndens LSS-verksamheter som har ökade intäkter som till större delen beror på retroaktiva ersättningar från Migrationsverket och Försäkringskassan. För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg redovisas ett underskott med -11,7 mnkr (4,6 % av budgeten). Kostnaderna överstiger budget med 13,3 mnkr. Detta beror till största delen på att kostnaderna för placeringar av unga på HvB (Hem för vård eller Boende) är 5,6 mnkr högre än budgeterat. Även när det gäller HvBvuxna är kostnaderna 7,5 mnkr högre än budgeterat. Intäkterna är 1,6 mnkr högre än budget, bland annat är intäkterna för vissa statsbidrag, momsbidrag och skolpeng vid SiS-placeringar från utbildningsnämnderna högre. För området insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning redovisas ett underskott på -4,2 mnkr (2,5 % av budgeten). Kostnaderna är 8,8 mnkr högre än budget. Underskottet beror i huvudsak på att kostnaderna är högre än budgeterat för placeringar på enskilda vårdhem utanför kommunen. Intäkterna överstiger budget med 4,7 mnkr och beror på högre intäkter för hyror och riktade statsbidrag än budgeterat. Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år redovisas ett överskott med 3,1 mnkr (7,6 % av budgeten). Detta beror på färre hemtjänsttimmar än budgeterat under januari-september. För de sista månaderna på året har timmarna legat på budgeterad nivå. Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 0,9 mnkr vilket motsvarar 1,8 % av budgeten. På kostnadssidan finns ett underskott på -2,7 mnkr som bland annat beror på ökade behov timmar inom personlig assistans. Intäktssidan visar ett överskott med 3,6 mnkr som hänförs till retroaktiva ersättningar dels från Migrationsverket för flyktingmottagning och dels från Försäkringskassan för personlig assistans. Verksamhetsområdet assistans enligt SFB, socialförsäkringsbalken (tidigare LASS-assistans) visar ett överskott på 3,5 mnkr (5,6 %). Detta beror på att antalet personer som har personlig assistans enligt SFB är färre än budgeterat. Detta motsvarar en lägre kostnad på 1,7 mnkr. Till detta kommer ökade intäkter med 1,8 mnkr som i huvudsak beror på retroaktiva ersättningar för flyktingmottagning från Migrationsverket. För området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisas ett överskott med 5,8 mnkr (1,5 % av budgeten). Kostnaderna understiger budgeten med 1,5 mnkr bland annat för lägre kostnader för verksamhet som avser vuxna personer med utvecklingsstörning. Intäkterna är 4,3 mnkr högre än budgeterat till följd av bland annat vinst vid försäljning av bostadsrätter, såld vård till andra kommuner och momsbidrag. 30 000 HvB-unga vårddagar 2007-2013 (I budget 2013 ingår tilläggsanslag med motsvarande 2 668 vårddagar) 25 000 20 000 15 000 Bokslut HVB-unga Budget HVB-unga 10 000 5 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

tkr tkr 9 90 000 HVB-unga, kostnader 2000 -- 2013 (I budget 2013 ingår tilläggsanslag med 16,7 mnkr) 80 000 70 000 60 000 50 000 Budget, HVB-unga, netto Utfall HVB-unga, netto 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 70 000 HVB-vuxna, kostnader 2007 -- 2013 60 000 50 000 40 000 30 000 Budget, HVB-vuxna, netto Utfall HVB-vuxna, netto 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Barn- och ungdomsnämnden inkl. kommunala verksamheter (överskott 68,2 mnkr) Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett preliminärt överskott på sammanlagt 68,2 mnkr med fördelningen 36,7 mnkr för nämndens anslagsdel och 31,5 mnkr för de kommunala enheterna. Utifrån att flera av de kommunala enheterna har haft negativt eget kapital att återställa och med hänsyn till såväl felet i stödmallen gällande personalbemanning och organisation samt det rationaliseringskrav som funnits om 1 % 2013 och ytterligare 1 % 2014 så har enheterna manats till generell restriktivitet, vilket fått relativt stor effekt redan 2013. I oktoberuppföljningen prognostiserades överskottet till 11,5 mnkr. Nämndens anslagsdel Överskottet avseende nämndens anslagsdel på 36,7 mnkr beror på överskott gällande barnomsorgsavgifter, nettoöverskott avseende interkommunala ersättningar samt försenade driftsstarter gällande t.ex. elevhälsa och ökade måltider i förskolan och på fritidshemmen. När det gäller barnomsorgsavgifter genomförs en systematisk inkomstkontroll vilket inneburit stora retroaktiva intäkter för nämnden. Även de interkommunala ersättningarna har setts över, inom detta område har förbättrade och tydliga uppföljningsrutiner tagits fram, vilket inneburit en positiv ekonomisk effekt för nämnden. Det förbättrade resultatet för nämndens anslagsdel jämfört med prognosen per 31 oktober beror på försenade driftstarter, lägre kapitalkostnader för inventarier samt högre intäkter avseende barnomsorgsavgifter och moms än beräknat.

10 Kommunala enheterna De kommunala enheterna redovisar ett överskott på 31,5 mnkr. Överskottet finns inom samtliga verksamhetsområden förutom inom grundsärskolan som visar ett smärre underskott. Flera av de kommunala enheterna har inför 2013 haft ett negativt eget kapital att återställa därav har volymanpassningar genomförts och utifrån det rationaliseringskrav som funnits 2013 samt ytterligare under 2014 har restriktivitet funnits i verksamheterna under året. Det förbättrade resultatet för de kommunala enheterna jämfört med prognosen per 31 oktober beror på lägre kostnader för vikarier, högt semesteruttag, vakanta tjänster som inte tillsatts, viss osäkerhet i ersättningen avseende barn i behov av särskilt stöd samt tilläggsbelopp. Det positiva resultatet för barn- och ungdomsnämndens enheter innebär att flera enheter lyckats återställa sitt negativa egna kapital, vilket utgör ett positivt ingångsläge inför 2014. Bildningsnämnden inkl. kommunala verksamheter (överskott 17,0 mnkr) Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 17,0 mnkr. Överskottet består av 7,0 mnkr för nämndens anslagsmedel och 10 mnkr för de kommunala utförarna. I oktoberuppföljningen prognostiserades ett överskott på sammanlagt 10,5 mnkr varav nämndens anslagsmedel 8 mnkr och de kommunala utförarna 2,5 mnkr. Enligt gällande princip har nämndens budgetram justerats för demografiska förändringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nämndens anslagsdel För gymnasieskolan redovisas ett överskott på 3,3 mnkr som bl.a. beror på ej förbrukade medel för ökad dokumentation, utvecklingsmedel, utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder. Överskottet kommer att begäras ombudgeterade till 2014 för finansiering av projektet PRIO. PRIO är ett utvecklingsprojekt som drivs av SKL för att förbättra resultaten i skolan. Av överskottet är 2,8 mnkr ofördelad pris- och lönejustering. Nämndens enheter Jobb- och kunskapstorget redovisar ett överskott på 1,2 mnkr. Det beror på att enheten fått högre intäkter än budgeterat för sålda tjänster. Berzeliusskolan redovisar ett överskott på 2,0 mnkr som beror på färre elevavhopp än budgeterat och därmed högre intäkter samt lägre läromedelskostnader än budgeterat eftersom det varit brist på läromedel för den nya gymnasiereformen. Elsa Brändströms skola/birgittaskolan redovisar ett överskott på 3,0 mnkr. Överskottet inom gymnasiedelen beror på lägre kostnader för antagningsenheten samt för läromedel. Inom vuxenutbildning samt sfi orsakas överskottet av att det varit stor försiktighet med anställningar p.g.a. osäkerheten kring elevantalet inom vuxenutbildningen och sfi. Katedralskolan redovisar ett underskott på -0,5 mnkr. Anders Ljungstedts gymnasium redovisar ett överskott på 4,1 mnkr. Enligt budget skulle enheten ha återställt 4,8 mnkr p.g.a. underskott från tidigare år varvid budgetavvikelsen blir -0,7 mnkr. De tidigare uppkomna underskotten har berott på minskat elevantal och därmed personalkostnader som är för stora i förhållande till intäkterna. Under året har arbete skett med att omfördela och minska kostnaderna för att nå ett överskott. Enheten arbetar aktivt med avveckling av övertalig personal samt med stora förändringsarbeten där verksamheterna anpassas utifrån ett minskat elevantal. De har även minskat övriga kostnader t.ex. telefonanknytningar, datakostnader, kopieringsmaskiner m.m. samt att enheten genomförde köpstopp i november. I oktober prognostiserades överskottet till 1,0 mnkr. Folkungaskolan redovisar ett överskott på 0,3 mnkr p.g.a. lägre läromedelskostnader.

11 Kultur- och fritidsnämnden (överskott 3,9 mnkr) För 2013 redovisar Kultur- och fritidsnämnden ett positivt resultat med 3,9 mnkr varav nämndens resultatenheter visar ett positivt resultat med 0,6 mnkr. Nämndens positiva resultat återfinns inom ett flertal budgetposter. Idrottsanläggningarna visar ett överskott på grund av lägre driftskostnader och högre intäkter än budgeterat. Försening av iordningsställande av ny arena bidrar till överskottet. De skolidrottshallar som nämnden ansvarar för har under året ökat sina intäkter för uthyrning samtidigt som avsatta medel för oförutsedda händelser inte har behövt användas. Lokalkostnaderna för kulturskolan har under året varit lägre än beräknat och även lokaler för barn och ungdomsverksamhet har under året uppvisat ett överskott gällande driftskostnader. Nämndens samtliga resultatenheter redovisar överskott. I prognosen gjord i oktober redovisade nämnden ett överskott med 0,4 mnkr för 2013. Avvikelsen mot årsresultatet beror främst på lägre driftkostnader för idrottsanläggningar och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet samt ökade intäkter för skolidrottshallar. Nämndens resultatenheter visar ett förbättrat resultat med 0,5 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 21,5 mnkr) Driftutfallet på totalnivå slutar med ett överskott på 21,5 mnkr. Högre intäkter än budgeterat framförallt inom markförvaltning samt parkering bidrar till att höja resultatet med 19,5 mnkr. Högre statsbidrag om 9,2 mnkr för sanering av Martin Ängqvists tvätteri höjer dock kostnadsnivån i samma storleksordning. Kostnaderna för kollektivtrafik (skolskjutskostnaderna och särskild kollektivtrafik) är 5,1 mnkr lägre än budget. Kapitalkostnaderna understiger budget med 6,0 mnkr. För övriga delverksamheter är resultatet blandade. Drift och underhåll har ett negativt utfall med -5,3 mnkr. Senaste prognosen för vinterkostnaderna som beräknades bli ett underskott på 2,6 mnkr men visade sig gå jämt ut. Däremot är utfallet för asfaltskostnaderna betydligt högre än budget (7,9 mnkr). Ofördelat medel innebär ett överskott på 3,4 mnkr. I oktoberprognosen beräknades överskottet till 6,4 mnkr. Förändringen jämfört med förra prognosen är 15,2 mnkr. Samtliga delverksamheter visar bättre resultat. De största förändringarna återfinns inom markförvaltning, natur och stadsmiljö, parkering samt kapitalkostnader. Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 212,6 mnkr) Tidigare har exploateringsprojekt resultatförts först när hela projektet avslutats. Övergången till successiv resultatavräkning av exploateringsprojekt får stora konsekvenser för innevarande år. Kriteriet för att resultatföra försäljningar är att ägandet av t.ex. området/tomten har frångått kommunen. Det innebär att alla försäljningar även bakåt i tiden ska resultatföras. Samtidigt skall matchande kostnader resultatföras antingen enligt redovisningen eller enligt utgiftskalkylerna. Matchning innebär att en enskild försäljning ska bära med sig kostnader efter den andel som motsvaras i kalkylen. Efter omläggningen kommer försäljningarna i fortsättningen att bokföras successivt med matchande kostnader vid varje affär. På så sätt fås ett årligt resultat för exploateringsverksamheten. När hela exploateringsområdet är avslutat och alla tomter sålda sker en slutavräkning för hela exploateringsområdet gentemot faktiska kostnader. Den resultatavräknade exploateringen uppgår till netto 206,4 mnkr (intäkter 751,2 mnkr och kostnader 544,8 mnkr). De helt avslutade exploateringsprojekten uppgår till netto 6,7 mnkr (intäkter 22,6 mnkr och kostnader 15,9 mnkr). Socialnämnden (överskott 1,2 mnkr) Det preliminära bokslutet för Socialnämnden visar ett överskott med 1,2 mnkr för år 2013, vilket motsvarar 0,4 % av budgeten som är 301,7 mnkr. Det preliminära bokslutsresultatet visar ett överskott som är 0,6 mnkr lägre än prognosen i oktober För ekonomiskt bistånd redovisas ett mindre överskott med 0,4 mnkr jämfört med budget, vilket är en avvikelse med 0,2 %. Tilläggsanslag erhölls under hösten med 14,0 mnkr och årsutfallet för verksamheten visade sig stämma bra med den prognos som lämnades vid tertialbokslutet i augusti. För den bosociala verksamheten har tendensen under året varit att antalet andrahandskontrakt fortsatt öka. Orsaken är att bostadsföretagen har brist på lediga lägenheter. Vissa personer som i vanliga fall skulle kunna erhålla ett förstahandskontrakt nekas detta. Även behovet av akutboendeplatser har ökat. Målgruppen har ofta en omfattande problematik, vilket försvårar arbetet. Verksamhetens hyreskostnader har därigenom ökat under året, men

12 på grund av lägre kundförluster under året, redovisar verksamheten i år ändå ett överskott med 0,8 mnkr jämfört med budget. Detta är en positiv avvikelse mot budget med 7,2 %. Socialnämnden vill ta med överskottet till 2014 för att kunna finansiera reparation av fyra lägenheter som fått omfattande skador under året. Verksamheten familjehem har under året haft placeringar i nivå med föregående år, men eftersom det inte funnits egna familjehem i tillräcklig utsträckning har Socialkontoret varit tvungen att anlita s.k. organisationsfamiljer vid vissa placeringar, som är avsevärt kostsammare. Verksamheten redovisar ett preliminärt underskott med 1,5 mnkr i bokslutet vilket är en negativ avvikelse med 2,5 % mot budget. Kostnaden för utredningsplaceringar är normalt mycket varierande under året, varför prognoserna är mycket osäkra. Ambitionen är som tidigare att vara restriktiv när det gäller förälder- barnplaceringar tillika ungdomar som placeras på utredningsplatser. Under 2013 har det varit osedvanligt få utredningsplaceringar. Verksamheten redovisar ett överskott med 1,1 mnkr vilket motsvarar en positiv avvikelse med 15 % jämfört med budget. Socialnämnden har under året haft ökade kostnader för skyddat boende för kvinnor. Nämnden anser att kostnaden borde belasta och redovisas i sin helhet av Omsorgsnämnden, men där är nämnderna inte överens. Viss reglering av den totala kostnaden har skett gentemot Omsorgsnämnden, men kostnaden för kvinnojoursboende kvarstår hos Socialnämnden till ett belopp om totalt 0,5 mnkr. Socialnämnden och dess gemensamma funktioner redovisar ett överskott med 1,0 mnkr. Orsaken är framförallt lägre kostnader för administrativa tjänster, porto, samt taxiresor för placerade barn jämfört med tidigare år. Nettokostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat från 170 mnkr år 2008 till 219 mnkr för 2013. Genomsnittlig utbetalning av ekonomiskt bistånd per hushåll och månad Kr 8 000 Antal hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Antal 1 700 7 800 1 680 7 600 1 660 7 400 1 640 7 200 1 620 7 000 1 600 6 800 1 580 6 600 dec 2012 jan 2013 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 560 dec 2012 jan 2013 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bygg- och miljönämnden (överskott 3,4 mnkr) Bygg och miljönämnden visar på en positiv avvikelse mot budget om 3,4 mnkr. Högre intäkter på framförallt bygglovsavgifter men även avgifter på miljösidan bidrar mest till resultatet. Kostnadssidan på total nivå visar liten avvikelse. Utförarstyrelsen (resultat -9,1 mnkr) Årets resultat för Leanlink slutar preliminärt på ett underskott om 9,1 mnkr. Under året har särskilda satsningar på kompetensutveckling genomförts inom omsorgsverksamheterna. Utförarstyrelsen har fått Kommunstyrelsens medgivande att finansiera kompetensutvecklingen med ianspråktagande av eget kapital därför har styrelsen fått medgivande att gå med 3,2 mnkr i underskott. Resultatet är 1,9 mnkr sämre jämfört med prognosen i oktoberrapporten. Anledning till försämringen är bland annat lägre resultat inom LSS Funktionsstöd, då årsavstämningen av LASS-timmar visar fler utförda timmar än vad som det finns beslut på. Detta har resulterat i nedskrivning av reserverade intäkter. Denna händelse kommer omgående att analyseras vidare. Affärsområde Äldreomsorg har fortsatt problem med resultatutvecklingen mot bakgrund av låga ersättningsnivåer inom hemtjänst i tätorten.

13 Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 94,5 mnkr) Intern finansiering reserv pris/lön och demografi Överskottet för reserv för pris, lön och demografi är 69,2 mnkr, i oktoberprognosen beräknades det till 65,0 mnkr. Äldrenämnden har kompenserats med 9,9 mnkr för fler hemtjänsttimmar än budgeterat, barn- och ungdomsnämnden med 21,9 mnkr för fler barn/elever och bildningsnämnden med 0,6 mnkr. Kompensationen för demografin är svår att förutsäga och har förändrats under året. Slutlig avstämning för pris och lön har gjorts och innebär att nämnderna erhåller 33,1 mnkr utöver det som tilldelades inför år 2013. Intern finansiering resursmedel I budgeten för 2013 finns 100 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. Av dessa har 63,2 mnkr fördelats som tilläggsanslag och resterande 36,8 mnkr redovisas som överskott. Intern ränta Nettointäkten för intern ränta blev 11,5 mnkr lägre än beräknat, bl.a. till följd av att investeringsprojekt startats upp senare än budgeterat. Pensionsenheten (underskott -44,1 mnkr inkl. finansiella kostnader och -12,2 mnkr exkl. finans) Pensionsenhetens underskott inkl. finansiella kostnader beräknas till -44,1 mnkr vilket är en förbättring med 12,2 mnkr jämfört med oktoberprognosen. Av underskottet är 44,0 mnkr en jämförelsesstörande kostnad för ändrad RIPS-ränta. Bokslutet har upprättats utifrån KPA:s skuldberäkning från december 2013. Budgeten för 2013 upprättades utifrån SPP:s skuldberäkning från augusti 2012. Vid det tillfället var beslutet om att sänka den så kallade RIPS-räntan inte taget och ingick alltså inte i beräkningen. SKL informerade i april om att diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från år 2014 och att effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen 2013. Sänkningen betyder att pensionsskulden ökar och för Linköping beräknas ökningen till 44 mnkr för skulden intjänad fr.o.m. 1998 och 217 mnkr för ansvarsförbindelsen (intjänad före 1998). I resultatet för 2013 redovisas effekten av förändringen av pensionsskulden intjänad fr.o.m. 1998 p.g.a. den sänkta diskonteringsräntan som en finansiell kostnad i resultaträkningen i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation. På samma sätt som vid den föregående räntejusteringen gör SKL bedömningen att den kostnadsmässiga engångseffekten bör vara möjlig att tolka som ett synnerligt skäl som kan exkluderas i en balanskravsavstämning. Förändringen av ansvarsförbindelsen (intjänad före 1998) redovisas direkt mot eget kapital och påverkar inte resultatet. Även vid tidigare stora skuldförändringar av ansvarsförbindelsen som berott på ändrade beräkningsförutsättningar har Linköping redovisat skuldförändringen direkt mot eget kapital i balansräkningen.

14 Hur påverkas internbudget och verksamhet 2014 av resultatet för 2013? Under den innevarande tvåårsbudgetperioden 2013-2014 tar nämnderna med viss begränsning med sina överrespektive underskott. De anslagsfinansierade nämnderna utom Omsorgsnämnden bedömer att de klarar 2014 års verksamhet inom ram. Därutöver budgeterar Utförarstyrelsen ett underskott med 8,4 mnkr inför 2014. Se kommentarer för respektive nämnd nedan. När fullmäktige fastställde budgeten för 2013-2014 fördelades ett effektiviseringskrav med 1 % för 2013 och ytterligare 1 % d.v.s. sammanlagt 2 % för 2014 och framåt på samtliga nämnder (exkl. ekonomiskt bistånd och socialkontoret). Effektiviseringskravet med 1 % för 2014 motsvarar 61 mnkr. Budgeten för 2013-2014 fastställdes den 27 november 2012. Inför 2014 harnämndernas ramar att uppdaterats med tekniska justeringar för pris- och löneuppräkning samt förändringar av demografin för förskola, skola och äldreomsorg som påverkar budget 2014. Ramarna har även justerats för beslut om tilläggsanslag och omdisponeringar som är fattade efter att budgeten fastställdes. Omsorgsnämnden Underskottet 2013 är preliminärt -1,6 mnkr. Detta påverkar inte internbudgeten 2014 eftersom det förbättrade resultatet 2013 i huvudsak påverkats av retroaktiva intäkter från Migrationsverket och Försäkringskassan. Inför internbudgeten 2014 har nämnden ett underskott på 54 mnkr. Nämnden har av Kommunstyrelsen 2013-12-17 beviljats tilläggsanslag för området HvB unga med 19,1 mnkr. Återstående obalans beräknas till ca 35 mnkr. Nämnden avser att på februarisammanträdet besluta om en internbudget för 2014 som ej är i balans och därför ansöka till Kommunstyrelsen om medgivande att gå med underskott. Beslut kommer också att tas om utredningsuppdrag för att bland annat belysa utvecklingen inom HvB-området. Socialnämnden Socialnämndens ram för 2014 utökades med 14 mnkr i tilläggsanslag för ekonomiskt bistånd enligt beslut den 15 oktober 2013. Förutom ekonomiskt bistånd så är även familjehem en verksamhet som med största sannolikhet kommer att vara fortsatt hårt belastad år 2014 och det kommer därför vara viktigt att noggrant följa kostnadsutvecklingen för bägge dessa verksamheter framöver. Utförarstyrelsen Inför 2014 budgeteras ett underskott för Leanlink på 8,4 mnkr, varav 4,2 mnkr avser fortsatt särskild satsning på kompetensutveckling av medarbetare inom omsorgsområdena samt Kost & Restaurang. Dessa medel avser ianspråktagande av utförarstyrelsens eget kapital som har beviljats av KS för 2014. Resterande planerade underskott avser hemtjänsten och finansieras med eget kapital.

15 Investeringar Investeringar Ackumulerade nettoinvesteringar för respektive månad mnkr 350 300 250 200 150 2013 År 2010 2011 2012 Budget 100 50 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Nettoinvesteringarna uppgick per den sista december till 181 mnkr, jämfört med årets budget på 277 mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 320 mnkr och investeringsbidragen till -139 mnkr. 2012 uppgick nettoinvesteringarna till 220 mnkr. Årets avskrivningar uppgick till 124 mnkr. Nettoinvesteringarna överstiger alltså årets avskrivningskostnader med 57 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Detta kommer leda till att avskrivningskostnaderna successivt ökar under de kommande åren. Pågående projekt Pågående projekt är sådana investeringar som inte är slutförda och har blivit aktiverade. Avskrivningar och ränta beräknas inte för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgick per sista december till 124 mnkr. I 2012 års bokslut uppgick utgifterna för pågående projekt till 307 mnkr. Nedan redovisas de tio största investeringsprojekten under 2013, (mnkr) Projekt Utgifter Inkomster Netto Östra Länken 46-26 20 Övre Industrigatan, etapp 1 25-6 19 Djurgården, cpl Åsmestad-Lambohov 22-18 4 Harvestad A och B 14-14 0 Tornby 1:9, Gottorpsgatan/Ullevileden 11-6 5 Djurgården, Hertig Karls allé, etapp 1 10-5 5 Linköpingsbo 2016 9-4 5 Lilla Mjärdevi Kåparpsgatan, etapp1 9-9 0 Sturefors, Norrberga 1:29 7-7 0 Ullstämma, etapp 2 6-6 0

16 Kapacitet Verksamhetens andel av skatteintäkter samt finansnetto För att få en hållbar ekonomisk utveckling måste finansieringen i form av skatteintäkter, bidrag och finansnetto tillsammans öka minst lika mycket som verksamhetens nettokostnader, sett över en längre tidsperiod. Både skattintäkter och verksamhetens kostnadsökning påverkas av befolkningsutvecklingen. Ökad befolkning innebär ökade skatteintäkter men samtidigt krav på samhällsservice. Även konjunkturen påverkar skatteintäkterna och medför att de varierar mellan åren. Verksamhetens andel av skatter och finansnetto uppgår till 95,0 % i prognosen för 2013 (exkl. jämförelsestörande poster). För helår 2012 uppgick andelen till 97,5 %. En god ekonomisk hushållning förutsätter att andelen är lägre än 100 % för att kunna finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt ianspråktagande av markeringar. Skatteintäkter m.m. Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift Den samlade nettointäkten för skatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgiften uppgick för 2013 till 6 611 mnkr. Jämfört med 2012 är det en ökning med 4,7 % (296 mnkr). Budgeten för skatteintäkter fastställdes av Kommunstyrelsen den 22 januari och grundade sig på SKL:s då aktuella prognos. Därefter har SKL:s prognoser förbättrats och överskottet beräknas till 31 mnkr. Uppbokning för den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter i bokslut 2012 var 451 kronor per invånare vilket motsvarar 66 mnkr. Enligt Skatteverket blev slutavräkningen för 2012 istället 475 kronor per invånare, det medför en korrigering på 24 kronor per invånare vilket motsvarar 4 mnkr jämfört med bokslut 2012. Jämfört med oktoberprognosen är det en försämring med 10 mnkr. Eftersom Linköping har en gynnsam demografisk struktur betalar kommunen 177 mnkr i avgift till kostnadsutjämningen vilket motsvarar cirka 63 öre i utdebitering. Avgiften är lägre än för 2012. Det beror främst på att Linköping för 2012 betalade 26 mnkr i avgift till LSS-utjämningen men för 2013 får vi istället 1 mnkr i bidrag. För 2014 och framåt införs en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 och 2015 får Linköping ett införandebidrag för att minska konsekvenserna av den nya modellen.

17 Risk Likvida medel Likvida medel den 31 december för åren 2006-2013, belopp mnkr mnkr 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 dec 2013 Likviditeten uppgick till 464 mnkr den 31 december. Vid årets början uppgick likviditeten till 386 mnkr. Förklaringar till likviditetens utveckling under 2013: Resultatet för 2013 är positivt och uppgår till 611 mnkr. I resultatet ingår 213 mnkr för avräkning och avslut av exploateringsprojekt, se nedan. I resultatet ingår även 123 mnkr högre finansiella nettointäkter än budgeterat för vinster vid omplaceringar. Dessa medel har återinvesterats och påverkar inte likviditeten den 31 december. Under året bokförs utgifter och inkomster för exploateringsverksamheten direkt mot balansräkningen. Detta påverkar likviditeten, men inte resultatet. När tomterna säljs så avräknas utgifter och inkomster till kommunens resultaträkning och påverkar då resultatet. Inbetalningen av ersättningen för tomten påverkar likviditeten positivt men utgiften för iordningställandet av tomten har tidigare påverkat likviditeten negativt. Under 2013 har redovisningsprincipen för avräkning exploateringsområden ändrats. Tidigare gjordes avräkning när hela exploateringsområdet var klart, numera för varje tomt som säljs. Därför har intäkterna för flera års försäljning av tomter bokförts på 2013. Nettointäkten för avräkning/avslut exploateringsområden uppgår till 213 mnkr och eftersom den inte budgeterats har hela beloppet bidragit till kommunens överskott. För 2013 har exploateringsverksamheten på balansräkningen gett ett positivt bidrag till likviditeten jämfört med budget. I budgeten beräknades en likviditetsförsämring med anledning av exploateringsverksamheten med 159 mnkr som istället blev 37 mnkr. Det betyder att likviditetsbelastningen är 122 mnkr lägre än budgeterat. I januari 2013 fick kommunen 106 mnkr i slutavräkning för 2011 års skatteintäkter som inte ingår i resultatet för 2013. I september beslutade styrelsen för AFA Försäkring att återbetala inbetalda premier avseende år 2005 och 2006. Linköping har fått tillbaka ca 80 mnkr under 2013. Pensionsskuld Per den 31 december beräknas pensionsskulden enligt KPA:s prognos till 3 368 mnkr, varav 2 859 mnkr avser pensioner intjänade före 1998 och 509 mnkr avser pensioner som är intjänade från och med 1998. I det beloppet ingår förändring av RIPS-räntan med 260 mnkr. Hade vi inte haft RIPS-förändringen hade pensionsskulden minskat. Kommunen har årligen från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningar som tjänades in före 1998. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 december till 1530 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 36 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 838 mnkr.

18 Borgen Borgen, belopp mnkr mnkr 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Förmedlade lån Övrig borgen Borgen kom bolag 3 000 2 000 1 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 dec 2013 Kommunens borgensåtagande minskade fram till sommaren 2009 då de ökade på grund av upplåningen med anledning av ändrad avdragsrätt för räntor. Den 31 december 2013 uppgick det totala borgensåtagandet till 6 547 mnkr vilket innebär att borgen ökat med 662 mnkr jämfört med årsskiftet. Borgensåtagandet för de kommunala bolagen uppgick till 6 520 mnkr. Borgen till bostadsrättsföreningar med mera uppgick till 27 mnkr. Redovisningsprinciper Kommunens delårsrapport är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed med ett undantag. Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att i kommunens redovisning ska hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen vilket gör att Linköpings kommun har en annan pensionsredovisning än redovisningslagen. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i årsredovisningen för 2012 förutom vad gäller resultatföring av exploateringsprojekt. Tidigare har exploateringsprojekt resultatförts först när hela projektet avslutats. Under 2013 övergår kommunen till successiv resultatavräkning av exploateringsprojekt. Kriteriet för att resultatföra försäljningar är att ägandet av t.ex. området/tomten har frångått kommunen. Det innebär att alla försäljningar även bakåt i tiden ska resultatföras. Samtidigt skall matchande kostnader resultatföras antingen enligt redovisningen eller enligt utgiftskalkylerna. Matchning innebär att en enskild försäljning ska bära med sig kostnader efter den andel som motsvaras i kalkylen. Efter omläggningen kommer försäljningarna i fortsättningen att bokföras successivt med matchande kostnader vid varje affär. På så sätt fås ett årligt resultat för exploateringsverksamheten. Det får stora konsekvenser för innevarande år. Resultatpåverkan är 213 mnkr.

19 Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är att balans ska råda mellan intäkter och kostnader (balanskravet). Detta är emellertid inte tillräckligt. Det behövs ett positivt resultat för att kommunen ska uppnå en sund och hållbar ekonomi, som ger ett handlingsutrymme och en handlingsfrihet - ett utrymme för att kunna möta konjunkturvariationer. Det behövs också positivt resultat för att egenfinansiera investeringar och exploateringsverksamhet. En sund ekonomi är en fundamental förutsättning för att garantera en över tiden jämn servicenivå för verksamheten och för att kunna utveckla kommunens verksamhet. Den Strategiska planen med Övergripande mål innehåller mål för kommunens ekonomi. Enligt planen ska Linköpings kommuns ekonomi under mandatperioden 2011-2014 präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Nedan redovisas en avstämning av de indikatorer som kan stämmas av per den 31 augusti, resterande indikatorer stäms av i Årsredovisningen. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 % och inte minska fler än två år i rad. Stäms av i koncernbokslutet som redovisas i årsredovisningen 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad. Kommunens soliditet per den 31 augusti 2013 uppgick till 54 %. I bokslut 2012 uppgick den till 52 % och i bokslut 2011 till 56 %. I det preliminära bokslutet görs ingen balansräkning men bedömningen är att soliditeten kommer att vara högre än 50 % samt att den ökar i förhållande till 2012. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. Stäms av i koncernbokslutet som redovisas i årsredovisningen 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. Stäms av i koncernbokslutet som redovisas i årsredovisningen 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar (med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år), det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Kommunen har inga lån. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. Det preliminära resultatet för 2013 uppgår till plus 611 mnkr. Investeringar uppgick till 180 mnkr. Avskrivningarna för 2013 var 124 mnkr, resterande investeringar om 56 mnkr finansieras med det positiva resultatet (beslutad låneram för 2013 är högst 75 mnkr). Indikatorn är uppfylld. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter, för 2013 ca 195 mnkr. Under tremånadsperioden oktober-december har likviditeten i genomsnitt uppgått till 561 mnkr vilket innebär att indikatorn är uppfylld.

20 KOMMUNENS PERSONAL Antal anställda och årsarbete Ett årsarbete är en heltidstjänst med fyrtio timmars arbetsvecka och årsarbetstiden 1 700 timmar, SKLs definition. Antal årsarbeten visar hur mycket arbetstid som finns till förfogande. Under mätperioden har antalet årsarbete minskat med 106 till 7 060 årsarbeten. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 94 %. För män 96 % respektive 93 % för kvinnor. Antal tillsvidare- och visstidsanställningar Kategori 2012 2013 Förändring Tillsvidareanställda 7 168 7 017-151 Därav heltid 5 390 5 364-26 deltid 1 778 1 653-125 Visstidsanställda 415 430 15 Därav heltid 254 253-1 deltid 161 177 16 Totalt antal medarbetare 7 583 7 477-136 Antal medarbetare med månadslön har minskat jämfört med föregående år. Nettoförändringen förklaras med volymförändringar inom Utbildningsförvaltningen samt Leanlink. Timlöneanställd personal, övertid och fyllnadstid Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade medarbetare som under året vid ett eller flera tillfällen arbetat i kommunen. De timanställdas sammanlagda arbetade tid uppgår till drygt 1,1 miljoner timmar, omräknat motsvarar det cirka 667 årsarbeten. Det är en minskning med 1 årsarbeten. Under 2013 har 157 mnkr utbetalats i timlön, det är en ökning med 6 mnkr jämfört med 2012. Under perioden har arbete med fyllnadstid minskat med ca 8 270 timmar. Övertidsuttaget har totalt sett ökat med 8 040 timmar, huvudsakligen är det fler timmar kvalificerad övertid som utförts. Den kvalificerade övertiden har bl.a. påverkats av extra insatser under våren. Förändring av utförda timmar i form av övertid eller fyllnadstid 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 Fyllnadstid Enkel övertid Kval. övertid -4 000-6 000-8 000-10 000 Utbetalda löner och arvoden Under 2013 har 2 449 mnkr utbetalats i lön och andra direkta ersättningar (exklusive arbetsgivaravgifter och pensioner), det innebär en ökning med 2,4 % jämfört med 2012.