Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014



Relevanta dokument
Nyfiken fråga? Hur gick det?

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Multiresistenta bakterier

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

Lokal anvisning

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Multiresistenta bakterier

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Vårdhygien - basala kunskaper

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Andningsskydd vid luftburen smitta

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Hygienombudsutbildning onsdag 24 april 2019

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Handlingsprogram för att förebygga blodburen smitta

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.:

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Enkla eller dubbla handskar

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Rena händer Rätt klädd

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Basala hygienrutiner

Transkript:

Smitta och desinfektion Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014

Blodsmitta Hepatit B Hepatit C Hepatit D HIV

Test av blod och blodprodukter till patienter i Sverige Hepatit B 1979-80 HIV under 1985 Hepatit C 1992

Humant immunbristvirus (HIV-1) Innebär livslång smitta och på sikt en stor risk att utveckla AIDS (5-20 år) Smittar sexuellt, via blod/blodprodukter och vertikalt via mor till barn Vid inokulation 0,3 % risk för smitta Vid blodkontakt med slemhinna eller skadad hud < 0,1 % Jörbeck H i SoS-rapport 1998:12

HIV smittar inte via Normala sociala kontakter Ett flertal studier beskriver detta druckit ur samma mugg delat säng - barn föräldrar badat i samma badkar delat tandborste

Hepatit C (HCV) Subkliniska fall är vanliga Smittar främst via blod/blodprodukter, och IV missbruk, vertikal och sexuell smitta förekommer men det är ovanligt Vid inokulation 3-10 % risk för smitta (gäller högsmittsamma)

Hepatit B (HBV) Subkliniska fall är vanliga Smittar sexuellt, via blod, IV missbruk, vertikalt- mor till barn vid graviditet, horisontellt- troligen via obemärkt inokulation (barn i Afrika) Vid inokulation 10-30 % risk för smitta (gäller HBsAG- och HBeAG-positiva d v s högsmittsamma)

Alltid skydd mot Blod Sperma, Vaginal - cervixsekret Vätska från: - hjärna (liguor), - leder - lungsäck - bukhåla, - hjärtsäck Fostervatten Modersmjölk Andra blodtillblandade kroppsvätskor

Smittvägar i vårdsituationer Smitta via blod/blodprodukter till patient Smitta från patient till patient Smitta från patient till personal Smitta från personal till patient

Vårdrelaterad Blodsmitta I omsorgen - delat toalettartiklar Hepatit B smitta - 1970 tal Felaktig hantering av sprutor och kanyler flerdosampuller - exempel: Hepatit C - BARNONKOLOGEN I LUND HIV - RIKSHOSPITALET I KÖPENHAMN, Dialysavd Kairo Hepatit C - Sahlgrenska sjukhuset Malaria - MAS

Gradering av smittrisk för personal i vårdarbete Infusion av blod/blodprodukt i blodkärl Kanylstick och samtidig injektion av blod Stick/skärskada på blodigt instrument Blodkontakt med omgivning (instrument ytor) via skadad hud

SMITTRISKER VID STICK- OCH SKÄRSKADOR HIV 0.3% (0,2-0,5) Hepatit C 3 % 1,8 (0%--7% ) Hepatit B 30 % HBsAg-pos + HBeAg-pos 22%--31%; HBsAg-pos, HBeAg-neg 1%--6 CDCUpdated U.S. Public Health Service Guidelines for the Management of Occupational Exposures to HBV, HCV, and HIV and Recommendations for Postexposure Prophylaxis

Yrkessmitta Hepatit B Yrkeskategori 1985-89 1990-94 1995-99 2000-2013 Läkare 4 2 Sjuksköterskor 5 2 2 Undersköterskor 3 Mentalskötare 1 Lab. personal 1 Tandläkare 2 2 Tandsköterskor 1 1 Totalt 15 9 2 0

Yrkessmitta Hepatit C Yrkeskategori 1990-94 1995-99 2000-2001 2002 2003 2004 2005-2010 Läkare 2 Sjuksköterskor 6 3 1 Undersköterskor 2 1 Mentalskötare Lab.personal 1 Tandläkare Tandsköterskor Totalt 8 6 0 1 0 1 0 2011 = 3 2012 = 1

HIV smitta Vårdpersonal Ingen vårdpersonal i Sverige har smittats yrkesrelaterat

ÅTGÄRDER VID TILLBUD Har Du stuckit eller skurit dig eller på annat sätt fått blod på hud, öppet sår eller slemhinna : - skölj det skadade/nedblodade området med vatten (rikligt) -tvätta med tvål och vatten och/eller desinfektera med sprit

ÅTGÄRDER VID TILLBUD Har Du fått blod i mun näsa eller ögon - skölj med vatten (rikligt) Kontakta omedelbart arbetsledare -följ Åtgärd vid tillbud Skriv arbetsskaderapport+ Synergi

Åtgärder -Smittkällan PATIENTENS BEHANDLANDE LÄKARE 1. Frågar patienten om prov får tagas. 2. Ser till att följande prov blir tagna: * HIV-serologi * HBsAg (TEL.SVAR!) * Hepatit C - serologi * ALAT MEDDELAR

Åtgärder - Skadad personal HANDLÄGGANDE LÄKARE PERSONAL (Inf jour i MSE, med jour KSK, NLN) 1. Tar förprov: HIV Hepatitserologi (Hepatit B och C) ALAT 2. Bedömer behov av: Immuglobulin - Hepatit B Vaccinering - Hepatit B Antivirala mediciner - HIV helst inom 2 tim, max 24 timmar 3. Följer upp med Provtagning, Vaccin Psykologiskt stöd

Handskar skyddar vid stickskador och mot inokulation av blod Vid stick av kanyl, 0,5-6 ul = 46% Vid stick av suturnål, 0,5-2,5 ul = 86% Mast ST, Woodbine J D & Gerberding J L. J Infect Dis 1993; 168: 1589-92

Desinfektion APPARATUR Värme>90 o C Kemisk desinfektion enligt särskilt PM FÖREMÅL - Värme > 90 o C Kemiskt Gigasept AF (Lysetol ) Perasafe GIGASEPT FF 10 % (Nu CIDEX ) YTOR Kemiskt Allt blodspill Ytdesinfektion Plus eller liknande Isopropylalkohol 45% med tensid Virkon eller Perform 0,5%Kaliumperoxomonosulfat större mängder

AVFALLS - OCH TVÄTTHANTERING Blodigt avfall och blodig tvätt från patient med blodsmitta Risktvätt och Riskavfall - se Lokala anvisningar på respektive enhet

LITTERATUR SoS 2006 Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Ett kunskapsunderlag Handbok för Hälso- och sjukvårdsarbete Länkad från hemsida Lokala anvisningar Åtgärder vid tillbud Märkning av prover AFS 1986:23, Skydd mot blodsmitta AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

MRB MRSA, ESBL o VRE Smittskydd/Vårdhygien

Methicillin Resistenta Stafylococcus Aureus Hudbakterie Vanlig vid sårinfektioner Vancomycinresistenta Enterococcer Faecium och Fekalis Tarmbakterier Kan orsaka UVI, sepsis Smittskydd/Vårdhygien

ESBL = Extended Spectrum Beta- Lactamases överförbar form av antibiotikaresistens hos tarmbakterier som ex vis E.Coli, Klebsiella Pneumonie kan orsaka UVI, buk/sårinfektioner och sepsis Smittskydd/Vårdhygien

Vårdrutiner Gemensamma ALLTID - Basala hygienrutiner!!!!! Handhygien Handdesinfektion in och ut ur alla vårdmoment Handskar enl rekommendation Plastförkläde engångs Smittskydd/Vårdhygien

Desinfektionsmedel Små ytor Isopropylalkohol 45 % med tensid Stora ytor Virkon eller Perform 0,5% Kaliumperoxomonosulfat

TUBERKULOS Bakteriesjukdom Mycobacterium tuberculosis långsamväxande, motståndskraftig svår att diagnosticera lätt att behandla resistensproblem finns litet problem i Sverige Är inte utrotad!

SMITTVÄGAR Luftburen smitta Hostande patient med smittsam lungtuberkulos Andra former av TBC smittar inte!!

Smittvägar och vårdrutin Tuberkulos http://www.vardhandboken.se/texter/tuberkulos/smittvagar-och-vardrutiner/

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Munskydd, andningsskydd 1 Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård (HoS) Munskydd, andningsskydd 2013-01-14 Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Smittskydd, Vårdhygien Alla inom HoS i LtS 2015-01-14 Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Smittskydd, Vårdhygien Metodgruppen Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben Läs först kapitlen Smitta och smittspridning och Tuberkulos i Vårdhandboken Andningsskydd Andningsskydd med hög filterfunktion (FFP3) ska användas vid all vård av patient med misstänkt eller bekräftad smittsam lungtuberkulos. Och vid vårdmoment där risken för inandning av smittsam aerosol föreligger. Och andningsskydd med övertäckt ventil används på operation vid luftburen smitta. ANDNINGSSKYDD M VENTIL KLASS FFP3 ANDNINGSSKYDD M ÖVERTÄCKT VENTIL KLASS FFP3 (operation) Munskydd Munskydd är avsedda att hindra droppar från bärarens luftvägar att fall ned på rena ytor med sterilt material och i operationssåret. Munskydd och då i kombination med visir eller skyddsglasögon kan förhindra personalen att få stänk av kroppsvätska i näsa, mun och ögon. Munskydd Klass II Skyddsglasögon Munskydd med visir Klass IIR Märkning av vårdrum Se: Smitta och smittspridning i Vårdhandboken. Vårdpersonalen ansvarar för att informera service personal och konsulter vid känd smitta.