Instruktion för miljöledningssystemet vid Linköpings universitet



Relevanta dokument
Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Inga krav utöver ISO 14001

Rapport från Placeringsrådet för LiUS Linköpings universitet samförvaltade stiftelser

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Onsdagen den 23 april2014 kl Åsundasalen, Storgården, Rimforsa

Kompetensutveckling av lärare

Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem/- arbete

Revisionsrapport: Riksrevisionen om Linköpings universitets årsredovisning 2012

Rutiner och plan för miljörevisioner

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

OHSAS Av Benny Halldin

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Miljöledningsbarometern 2002

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Internrevisionens rapport granskning av miljöledningssystemet vid Linköpings universitet

Tid: Onsdagen den 6 december 2017 kl Universitetsklubben, Campus Valla

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

En ny strategikarta för Linköpings universitet

Universitetsstyrelsen

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Nyheter i ISO och 14004

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Uppföljning av interrevisionens revisionsrapport: upphandling

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Utformning av miljöledningssystem

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Diskussion om vilka punkter som är viktigast att ta upp i ett svar. Ärendet tas upp som en beslutspunkt på nästa möte.

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

RK 6.2 Organisation och ansvar

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Beslut om Riktlinjer för genomförande av kursvärderingar och hantering av fritextsvar vid Linköpings universitet

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

Tid: Onsdag den 5 december 2018 kl Tidlösa, Campus US. Kristina Alsér allmänintressen, p Jonas Bjelfvenstam allmänintressen, p 65-74

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Idrottsnämndens system för internkontroll

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Beslut om Linköpings universitets miljömål

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Rapport från intern miljörevision

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ledningens genomgång och ledningens representant för miljöfrågor vid Lunds universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

HISTORISKT. Införande av miljöledningssystem vid LiU. Anders Carlsson. Dnr LiU 325/06-10 BESLUT

I UNIVERSITET LINKÖPINGS. Universitetsdirektörens delegering till prefekter och chefer gällande brandskyddsarbetet vid Linköpings universitet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Miljöhandlingsplan 2012

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Universitetsdirektörens delegering till brandskyddskoordinator gällande brandskyddsarbetet vid Linköpings universitet

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Uppföljning och miljörevision

Hantering och riktlinjer för balanserad kapitalförändring inom universitet

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

01 Allmän lagstiftning

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Transkript:

BESLUT Dn r LiU-2014-01 075 1 (2) Instruktion för miljöledningssystemet vid har sedan slutet av nittiotalet haft regeringens uppdrag att införa och underhålla ett miljöledningssystem. Sedan 20 l O omfattas universitetet av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt av högskolelagens skrivning om hållbar utveckling. Beslut om ett miljöledningssystem togs av universitetsstyrelsen 2004 respektive 2006, mot bakgrund av då gällande policy- och måldokument inom miljöområdet En särskild fråga har avsett om och när universitetet ska ansöka om full certiiiering enligt ISO 14001. 2013 granskades LiU:s miljöledningssystem av intemrevisionen. Revisionen utmynnade i förslag till förbättringar avseende organisation och ansvarsförhållandena beträffande systemet och beskrivningen av den interna miljörevisionens syfte och relation till miljöledningssystemet som sådant. Enligt universitetsstyrelsens beslut skulle åtgärderna presenteras för styrelsen i juni 2014. Vidare förutsatte styrelsen särskilda åtgärder avseende införande av en årlig uppföljningsrutin - ledningens genomgång - samt insamling och kvalitetssäkring av relevanta miljödata jämte fortsatta överväganden gällande formell certifiering av miljöledningssystemet Organiseringen och ansvarsfördelningen av LiUs miljöledningssystem ska framgå av en särskild instruktion, som närmare beskriver hur LiU :s miljöarbete ska struktureras. fastställer instruktionen i enlighet med bilaga till detta beslut. Genom beslutet upphävs tidigare beslut rörande universitetets miljöledningssystem på sätt som nännare framgår av bilagan. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. l beslutet har deltagit ordföranden Anna Ekström, universitetets rektor Helen Dannetun och övriga ledamöterna, Sebastian Becker, Magnus Berggren, Carin Franzen, Magnus Hall, Paul Håkansson, Margareta Josefsson, Tobias Karlsson, Albin Mannerfelt, Helena Persson, Kerstin Wigzell, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit prorektor Karin Fälth-Magnusson, suppleanten Fredrik Lindeberg, personalföreträdarna

2(2) Krzysztof Marciniak och Almika Stenberg, styrelsens sekreterare J enny Ljung, tillträdande studeranderepresentanterna Maja Andersson, Karin Jerner och Johan Wester, kommunikationsdirektören Mariethe Larsson, universitetsdirektören Kent Waltersson samt universitetsrådet Göran Hessling, den sistnämnde föredragande. Alma Ekström --- ~ ~ - ran Hessling Unköpings universitet

1 (6) Instruktion för miljöledningssystemet vid 1. Bakgrund (LiU) har sedan slutet av nittiotalet haft regeringens uppdrag att infora och underhålla ett miljöledningssystem (MLS). Uppdraget forutsätter ett systematiskt miljöarbete där miljöhänsyn är integrerat i verksamheten, med tydliga riktlinjer och mål i centrala styrdokument, klargjorda ansvarsfårhållanden, rutiner for uppfoljning samt redovisning av resultat. Systemet möjliggör att miljöarbetet som bedrivs är av forebyggande karaktär och att det leder till ständig forbättring av miljöprestanda. LiU omfattas sedan 2010 av forordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt av högskolelagens skrivning om hållbar utveckling. Förordningen anger att myndigheter inom ramen for sitt ordinarie uppdrag ska ha ett miljöledningssystem och att myndighet vars verksamhet medfor en betydande miljöpåverkan bör registrera sig enligt Emas (Eco Management and Audit Scheme, EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) och certifiera sig enligt ISO 14001. Uppfoljningskraven i fårordningen foljer till sin struktur kraven i standarderna. Ett beslut om MLS jämte plan for implementering togs 2004. Då fanns sedan tidigare en godkänd miljöpolicy, fastställda delegeringar och beslut om visioner och övergripande miljömål Enligt beslutet skulle MLS vara certifierbart enligt ISO 1400 l och registrerbart enligt EMAS. styrelsebeslutet om ett certifierbart system omprövades samma år och 2006 fattades ett nytt beslut om infarande av ett forenklat MLS, avsett att utgöra en etapp-lösning av universitetsstyrelsens tidigare beslut. 2013 granskades LiU :s MLS av internrevisionen. Revisionen utmynnade i forslag till forbättringar på fem punkter: beskrivningen av MLS organisation och ansvar, genomforande av ledningens genomgång, insamling och kvalitetssäkring av miljöprestanda, klargörande av avsikterna när det gäller certifiering och tydliggörande av de interna miljörevisionernas syfte och relation till MLS. 2. Syfte Denna instruktion beskriver hur LiU :s miljöarbete ska struktureras och hur MLS ska tillämpas och konununiceras. 3. Ansvar är ansvarig får LiU:s MLS. Se vidare punkt 5.4. 4. Omfattning MLS är universitetsledningens verktyg vid ledning av LiUs miljöarbete.

2(6) Miljöledningssystemet omfattar hela LiU:s verksamhet och de dokument som ingår i systemet är giltiga för hela LiU, geografiskt och verksarnhetsmässigt. 5. Beskrivning av LiU:s MLS 5.1. Generellt Avsikten med MLS är att LiU:s miljöprestanda ska forbättras. Detta uppnås genom att regelbundet se över och utvärdera miljöarbetet for att identifiera möjligheter till förbättringar och genomfora dem. Strukturen i ISO 14001 har används som ett stöd i uppbyggnaden, detta bidrar till systemets kvalitet och trovärdighet samt underlättar uppfoljning enligt forordningen och en framtida eventuell certifiering. Ett infort MLS kräver: en miljöpolicy som är lämplig for verksamheten, identifiering av miljöaspekter som orsakas av tidigare, nuvarande och planerade aktiviteter och tjänster så att den miljöpåverkan som är betydande kan identifieras, identifiering av tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av, identifiering av prioriteringar och fastställa lämpliga övergripande och detaljerade miljömål, en struktur och program for att in fora policyn och for att nå målen, planering, styrning, övervakning, forebyggande och korrigerande åtgärder, revision och utvärdering for att säkerställa att policyn efterlevs och att MLS är fortsatt lämpligt samt anpassning till forändrade forutsättningar. Den nuvarande miljömässiga situationen beskrivs i en miljöutredning. I miljöutredningen identifieras LiU :s miljöaspekter och de betydande miljöaspekterna bestäms efter fastställda kriterier. De betydande miljöaspekterna styr utformning av policy och övergripande mål. I miljöutredningen identifieras tillämpliga lagstadgade miljökrav, verksamheten och omfattningen av LiU :s MLS ska också beskrivas. Uppdateringar av miljöutredningen bör göras vid omfattande forändringar i verksamheten, dock minst vart tredj e år. En bedömning av om miljöutredningen behöver uppdateras görs årligen. En genomgång och sammanställning av aktuella betydande miljöaspekter och andra beslutade nyckeltal ska göras årligen i samband med uppfoljningsarbetet. 5.2. Miljöpolicy Miljöpolicyn är det högsta styrande dokumentet i miljöledningssystemet och ska spegla universitetsstyrelsens krav på att organisationen ska folja relevanta lagar och andra krav, forebygga fororeningar och verka for ständig forbättring. Policyn ska vara relevant for LiUs verksamhet och sammanfatta inriktningen av LiDs insatser på miljöområdet och de åtgärder

3(6) som LiU är berett att vidta. Den ska vara dokumenterad, underhållen och kommunicerad med alla medarbetare samt finnas tillgänglig for externa intressenter och allmänheten. Behovet av att revidera policyn ska beaktas vid den årliga genomgången av MLS, se vidare punkt 5.6 nedan. Hänsyn ska då tas till forändrade forhållanden och forutsättningar. 5.3. Planering Miljöaspekter och miljömål Bedömning och värdering av miljöaspekter enligt fastställda kriterier ska ligga till grund får faststäbandet av miljömålen. Hänsyn ska tas till interna och externa drivkrafter, till kostnader och till vad som är möjligt for LIU att påverka. De övergripande miljömålsområdena ska visa på inriktningen av miljöarbetet och ska gälla for en tidsperiod på ett till fem år. Målområdena ska kompletteras med uppfåljningsbara detaljerade mål och en handlingsplan som beskriver åtgärder, ansvarsfordelning och tidsplaner for att uppnå dem. Detaljerade mål och handlingsplaner ska uppdateras årligen. Respektive institution/motsvarande ska, utifrån fastställda mål och handlingsplaner och med hänsyn tagen till egna betydande miljöaspekter, ta fram och fastställa handlingsplaner for det egna arbetet. De egna handlingsplanerna ska implementeras i institutionen/motsvarande verksamhet på lämpligt sätt. Lagkrav En laglista med en aktuell forteckning över lagar, forordningar, fåreskrifter och andra krav inom miljöområdet som berör LiUs verksamhet ska finnas tillgänglig. Listan ska kompletteras med en beskrivning av vilka konsekvenser dessa har for verksamheten. Utifrån den gemensamma listan ska de lagar och krav som berör respektive institutionlenhet identifieras och sammanställas. Arbetet med laglistor ska ingå i den lagbevakningstjänst som LiU upphandlar. Samtliga listor ska vara tillgängliga for alla berörda. 5.4. Införande och tillämpning För att arbetet med LiU:s MLS ska bli framgångsrikt bör det fårankras på alla nivåer. Ansvaret for upprättandet och driften av MLS är fordelat mellan i forsta hand universitetsstyrelsen och rektor och vidare, genom rektors delegeringar, till universitets-direktören och vidare till LiU:s prefekter och andra berörda chefer. Ansvar s ansvarar for beslut om: upprättande av MLS.

4(6) Rektors ansvarar inför universitetsstyrelsen för MLS och för beslut om: fastställande av miljömål och miljöhandlingsplaner och fastställande av miljöpolicy. Universitetsdirektören ansvarar: enligt delegation från rektor och för ekonomiska och personella resurser för upprätthållande av MLS. Prefekt/motsvarande som erhållit delegering av miljöansvar ansvarar: enligt delegation. Miljöstrateg inom universitetsförvaltningen ansvarar för att: tillse att MLS och beslut som fattas inom MLS är i enlighet med författningar och LiU:s övergripande styrdokument, rapportera MLS prestanda tillledningsgruppen för MLS för granskning och förbättring av systemet, svarar för det praktiska förändringsarbetet av MLS och distribution av detsamma, utreda de betydande miljöaspekterna, dokumentera resultatet och rapportera, rapportera utfall mot miljömål och föreslå nya miljömålsområden, mål och handlingsplaner, miljöutredningen uppdateras, ändrade lagkrav och föreskrifter bevakas och att ändrade rutiner föreslås som följd av detta, ta fram en miljökommunikationsplan och svara för att den hålls aktuell, se till att information om MLS publiceras på LiUs intranät och att tillgänglig information hålls aktuell samt arkivera inaktuella dokument, ge introduktionsutbildning i miljöfrågor till nya medarbetare samt hantera avvikelserapporter och förbättringsförslag gällande miljö. Samtliga medarbetare inom LiU ska: följa fastställda rutiner, rapportera avvikelser och lämna förbättringsförslag, känna till de miljömål som är relevanta för dem, hur de skall agera för att målen skall uppnås samt resultatet från mätningar mot mål uppfyllelsen, följa gällande anvisningar för källsortering och avfallshantering samt i valsituationer välja det arbetssätt eller den produkt som är den miljömässigt bästa. Utbildning och kommunikation Samtliga medarbetare ska få den utbildning och information som behövs för att de ska kunna utföra sitt arbete enligt intentionerna i miljöpolicyn. Det är varje chefs uppgift att bedöma och besluta om utbildningsbehov för underställd personal, och det är varje medarbetares skyldighet att till sin chef påtala behov av/önskemål om utbildning. linköpings universitet

D nr LiU- 2014-01075 5(6) Medarbetare vars arbete kan ge upphov till betydande miljöpåverkan ska ges lämplig utbildning och/eller erfarenhet. Utbildningsbehov ska identifieras i samband med det årliga budgetarbetet. Utbildningsbehov kan dessutom definieras i samband med upprättande av nya miljömål, avvikelsehantering, korrigerande och förebyggande åtgärder eller vid införande av ny teknik eller teknisk utrustning och vid nyanställning eller byte av befattning. Information om LiU :s miljöarbete ska ingå i introduktionsutbildning för ny medarbetare. Genomförda utbildningar och genomgångna kurser ska dokumenteras. Information om det interna miljöarbetet ska spridas enligt en plan för miljökommunikation. I planen ska behovet av information till både medarbetare och studenter tillgodoses. Dokumentation Beslut inom MLS ska dokumenteras enligt LiU:s rutiner i LiUDok. Handlingar som dokumenterar handläggningen av miljöarbetet ska hanteras, registreras och arkiveras utifrån de regler som gäller för allmänna handlingar inom LiU och namnges eller märkas så att kopplingen till MLS tydligt framgår. En dokumentförteckning och de dokument som ingår i MLS ska finnas tillgängliga på L i U :s intranät och i LiUDok. Särskilda rutiner och instruktioner MLS ska vara en del av LiU:s ordinarie arbete och nödvändiga rutiner och instruktioner ska i största möjliga utsträckning integreras i övriga styrande dokument. 5.5. Uppföljning Mätning och uppföljning av miljöarbetet ska ske genom regelbunden rapportering från institutioner/motsvarande enligt en fastställd plan. Alla som berörs av LiU :s MLS ska ha möjlighet att lämna avvikelserapporter och förslag till förbättringar av MLS. Interna miljörevisioner ska utföras i syfte att få fram objektiva bevis för om miljöledningssystemet fungerar på avsett vis. Vid revisionen kontrolleras hur beslut och riktlinjer efterlevs och resultatet av miljöarbetetjämförs med framtagna mallar, mål och förväntningar inklusive lagkrav. Som stöd vid revisionerna används kraven i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (2009-907) och ISO 14001. Revisionerna utförs enligt en plan som fastställs för en treårsperiod. Under denna period ska miljöarbetet på alla institutioner/enheter granskas minst en gång. En årlig genomgång av miljöledningssystemet ska göras för att kontrollera att LiU följer gällande miljöregler och andra styrande dokument för miljöledning och miljöarbete.

6(6) Genomgången av miljöledningssystemet och slutsatserna från granskningarna på institutionerna ska rapporteras vid ledningens årliga genomgång och vara en del av beslutsunderlaget vid bedömning av systemets funktion och utveckling. En organisation for interna miljörevisorer ska finnas inom universitetsfårvaltningen. 5.6. Ledningens genomgång Hela miljöledningssystemet ska gås igenom årligen, detta kan ske vid ett och samma eller vid flera spridda tillfållen. Vid ledningens årliga genomgång utvärderas om systemet är ändamålsenligt och om det uppfyller LiU:s behov. Behovet av korrigeringar ska prövas utifrån forändringar i verksamheten, styrande direktiv eller lagstiftning, resultat av miljörevisionen och avvikelserapporteringen. Vid genomgången ska också bedömas om tidigare beslutade åtgärder haft avsedd effekt och om de ekonomiska prioriteringarna rörande MLS är relevanta i ett LiVperspektiv. Beslut om nya miljömål eller revidering av miljöpolicyn kan fattas som foljd av genomgången. 6. Giltighet Denna instruktion har beslutats av universitetsstyrelsen vid den 3 juni 2014 och gäller fr o m den l juli 2014. Beslutet gäller tills vidare och ska inforas i universitetets regelsamling. Följande tidigare beslut om utformningen av LiU:s miljöledningssystem upphör samtidigt att gälla per den l juli 2014: Förslag till miljöledningssystem och plan for dess implementering vid Linköpings universitet, LiU 337/04-10 Infårande av miljöledningssystem vid LiU, LiU 325/06-10 Projektplan for inforande av miljöledningssystem vid LiU, LiU 325/06-1 O Åtgärder får miljöledning på LiU :s arbetsenheter, LiU 319/06-1 O Åtgärder på institutioner - inforande av miljöledningssystem vid LiU och tidplan får genomfårande, LiU 825/06-1 O. 7. Referenser Miljöutredning 2010 av LiUs verksamhet, Dnr LiU 2010-01518. Förordning (2009-907) om miljöledning i statliga myndigheter. ISO 14001 :2004 och EMAS.