FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 8 # DECEMBER 2013 10 Julen i LKAB 12 Ny sprängteknik 20 Printzen i produktion 05 Mångfald i LKAB God Helg! FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Initiativ i vardagen gör skillnad Vd Lars-Eric Aaro, sid 2
VI GÅR MOT JULTIDER och många ser fram emot en välbehövlig vila. När vi möts igen efter helgerna gör vi det fulla av energi att ta oss an de utmaningar som LKAB står inför. Våra konkurrenter vilar inte och våra kunder vill ha mer. Tack för din insats 2013 - fokus på ökad volym nästa år D en här hösten har jag rest runt i hela LKAB för att träffa alla medarbetare. Det är en ynnest att få ha en stark, rak och positiv dialog tillsammans med er. Tack för alla kloka frågor, funderingar och diskussioner. Det är så tydligt att när vi möts och pratar om utmaningar och delar goda exempel att vi lär av varandra. Tillsammans bygger vi ett större och starkare företag. När jag träffar våra kunder säger alla samma sak vi vill ha mer järnmalmsprodukter från LKAB. För det är genom tillväxt och ökade volymer som vi sänker våra kostnader mest. Våra pellets som levererar det mesta mervärdet i kundernas ståltillverkning, ett faktum som vi ska vara stolta över. Att öppna de nya gruvorna i Svappavaara blir vårt fokus nästa år samtidigt som vi fortsätter att investera längs hela vår kedja från hamnarna i Luleå och Narvik till förbättringar under jord i Malmberget och Kiruna. Men enbart tillväxten är inte nog för att vi ska skydda vår konkurrenskraft. Våra konkurrenter investerar för fullt i ny kapacitet vilket leder till ett lägre järnmalmspris som direkt påverkar Våra pellets levererar det mesta mervärdet till kunderna LARS-ERIC AARO, VD LKAB oss. Därför hoppas jag att vårt gemensamma nyårslöfte blir att fortsätta det viktiga arbetet som är igångsatt för att sänka våra kostnader och bli mer effektiva. Det är de många initiativen i vår vardag som gör skillnad och jag är övertygad att just du kan göra en insats! Vi vet att när vår produktion är stabil, robust och jämn så är det få andra järnmalmsföretag i världen som slår oss på fingrarna. För att nå dit behöver alla göra en insats. Det börjar i det enkla, att hålla ordning och reda på din arbetsplats. Att plocka undan, hålla rent och ta ansvar. När det här fungerar, då får vi inte bara säkra arbetsplatser utan ett helt LKAB som präglas av trivsel och effektivitet. Tack för det år som varit och tack på förhand för allt det roliga och utmanande arbete som komma ska. Jag vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! Leif Kemi, produktionschef Svappavaara: Jag ska vara ledig och umgås med mina barnbarn som kommer och hälsar på. Snart en Arena för alla LKAB. Allt fler arbetar nu på koncernens nya intranät. Innan årsskiftet ska majoriteten av de svenska enheterna på LKAB och dotterbolagen ha fått tillgång till Arena. Arena är fortfarande under utveckling, en så kallad beta, vilket innebär att förändringar kommer att införas en tid framöver, säger Mattias Bergdahl, IT:s projektledare för Arena. Inom varje enhet finns kontaktpersoner som har fått utbildning. De, tillsammans med projektmedlemmarna, kan svara på frågor om systemet. Vi förbereder även för avveckling av de gamla intranäten. Insidans material i vänsterkolumnen ligger kvar tills kontaktpersonerna ser till att det flyttas till Arena, till det nya verksamhetssystemet eller arkiveras. CITATET TINA BENSON..när vår produktion är stabil, robust och jämn är det få andra järnmalmsföretag i världen som slår oss på fingrarna. LARS-ERIC AARO, vd LKAB Ska du jobba över jul eller nyår? Mattias Bergdahl. Behörighet via LKAB-webb LKAB. Ett nytt webbaserat It-system för ansökan om behörigheter till LKAB:s industriområden håller på att tas fram. Det nya systemet byggs från grunden och skall vara klart till i maj. Med det nya systemet kan alla berörda, extern och LKAB-personal, göra ansökan om behörigheter på LKAB:s webb och intranät. Med ett enkelt webbformulär skickas ansökan iväg till respektive tillståndsgivare inom LKAB. Idag finns omkring 18 000 passerkort till LKAB:s industriområden utfärdade. Med det nya systemet ska alla ärenden vara färdiga för beslut. Det förenklar och spar tid, säger Ronnie Hansson, sektionschef. MAURITZ MAGNUSSON Johan Lehmivaara, laddare, Svappavaara: Jag ska jobba över jul, men är ledig nyårsveckan. Då blir det att umgås med familjen. David Vojtech, gruvplanerare, Kiruna: Jag är ledig och ska resa hem till Tjeckien för att fira jul. Jag ska åka skidor, utför och på längden. TUMMEN UPP för alla människor i logistiken på Malmbanan som slog rekord under november. Foto: G. Rúnar Gudmundsson LKAB satsar på OS med Charlotte Kalla LKAB. LKAB och Charlotte Kalla fördjupar samarbetet. Med LKAB:s stöd kan hennes personliga tränare medverka på heltid under hela säsongen. Vi är glada att kunna bidra till Charlottes framgångar. Nu stöttar vi henne extra mycket inför OS i Sotji 2014 och VM i Falun 2015, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Charlotte Kalla har fått en kanonstart på OSsäsongen. I och med att LKAB går in med finansiering för min tränare Magnus Ingesson lyfts vårt samarbete från en ideell basis till en professionell nivå. LKAB är den äldsta och en av mina viktigaste samarbetspartners. LKAB vågade både tro och satsa på mig som ung skidåkerska och jag är stolt att få förknippas med dem, säger Charlotte Kalla. Avtalet mellan LKAB och Charlotte Kalla gäller för 2013-2014, med möjlighet till förlängning. Charlotte Kalla bär de värderingar som LKAB står för och inspirerar oss att sikta högre som företag. Vi delar hennes engagemang och vi vill vara en långsiktig och trygg partner som gör att Charlotte kan fokusera på sina prestationer, säger Lars-Eric Aaro. ANDERS LINDBERG 02 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 03
Hårda malkulor sparar pengar LKAB siktar på större mångfald KIRUNA. För att klara rekryteringsbehovet de närmaste åren behöver LKAB bredda kompetensbasen. En av hörnstenarna i det arbetet handlar om att öka mångfalden. Vi måste attrahera fler målgrupper än vi tidigare nått, säger Ellen Teledahl, HR advisor och delaktig i LKAB:s mångfaldsgrupp. Nya malkulor i anrikningen spar pengar. MALMBERGET. Nu är mirakelkulan här. Den nya malkulan sparar pengar och höjer kapaciteten. Det är en mindre kula som slits mindre än den gamla stålkulan, avslöjar Birgitta Hagström, processingenjör på anrikningsverket i Malmberget. I Anrikningsverket har omfattande försök pågått för att hitta den optimala malkulan. Ett tidskrävande arbete då flera olika typer av malkulor har testats och utvärderats. Vi går in i kvarnen flera gånger, söker rätt på de märkta testkulorna väger dem och man undersöker hur mycket de har slitits, säger Birgitta Hagström. Valet föll slutligen på en kromkula, en dyrare kula men med en lång livslängd. Förbrukningen av malkroppar har således minskat, något som även resulterat i stora kostnadsbesparingar i anrikningen. Kapacitetet på sektionerna fyra och fem har ökat från 285 till 320 ton per timme genom att använda Birgitta Hagström. Eva Öberg. en mindre kula. Utmaningarna ökar i och med LKAB 37 och i anrikningsverkets fall handlar det främst om att ta emot externt material. Framtidens utmaning ligger i att med externt rågods säkerställa att pelletverken får rätt sligblandning i alla lägen, säger Eva Öberg, sektionschef på anrikningsverket. Enligt plan kommer omkring tre miljoner ton externt gods passera kvarnarna i anrikningsverket. Vi har en intensiv och spännande resa framför oss, säger Eva Öberg. JOSEFINE EJEMALM Foto: G. Rúnar Gudmundsson Antal kvarnar: 17 stycken, samtliga med malkulor. Antal linjer: Sex linjer varav en för hematit. Antal processer: Fyra processer för olika sligsorter. Malmedia: Tio olika malkroppar, kulor och stänger. Sedan ett par år tillbaka arbetar Ellen Teledahl och kollegorna på HR-avdelningen fokuserat med att diskutera mångfald på arbetsplatserna. Vi är med och drar igång diskussionerna som till exempel kan handla om vilken jargong som finns på arbetsplatsen, vad som räknas till trakasserier och hur grupptryck ter sig, berättar Ellen Teledahl. Mångfaldsfrågor ska, sedan chefen gått igenom likabehandlingsplanen med sina medarbetare, lyftas på varje arbetsplats vid minst ett protokollfört möte per år. Vanligtvis vid en arbetsplatsträff. Det är här HR Advisorerna kommer in i bilden. Chefen är alltid den som håller i mötet men vi kontaktas för att agera bollplank och väcka tankar i gruppen. Syftet med diskussionerna är inte att peka ut någon, i stället ser vi det som ett förebyggande arbete. Det är bättre att ta upp frågor i tid innan det blir ett problem, säger Ellen Teledahl. Ellen Teledahl och hennes kollegor besöker gärna arbetsplatserna och diskuterar mångfaldsfrågor. Foto: Ulrika Westerberg Mångfaldsarbetet inom LKAB har belysts på många håll och till och med gett ett antal utmärkelser. Bland annat tilldelades LKAB 2012 Guldnappen, Unionens pris till årets mest jämställda företag i Sverige. Mångfald är en av nyckelfrågorna i rekrytering av personal. LKAB har kommit mycket långt i den tekniska utvecklingen. Nu är det samspelet mellan medarbetare och individer och våra attityder och beteenden som behöver utvecklas. Vi vet att vi behöver vara olika och komplettera varandra för att LKAB ska kunna bli så bra som möjligt. Kort och gott vill vi att alla ska trivas och känna sig välkomna på LKAB, säger Ellen Teledahl. Just nu arbetar mångfaldsgruppen med att ta fram en ny plan för åren 2014-2016. ULRIKA WESTERBERG Kort och gott vill vi att alla ska trivas och känna sig välkomna på LKAB 138 dollar per ton har varit det genomsnittliga priset på järnmalm under december. 2,2 miljoner ton pellets och 279 000 ton fines producerades i LKAB i november, årets bästa produktionsmånad. kronor ska investeras i LKAB 37 och ska ge ungefär 700 nya arbetstillfällen enligt LKAB:s 10miljarder utvecklingsplan. ton järnmalmsprodukter levererades av LKAB i november 2,5miljoner från hamnarna i Narvik och Luleå. 04 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 05
Erik Hjortsberg, förste forskningsingenjör, Malmberget: Ja, jag brukar vara så trött när jag lägger mig att jag somnar på en gång. Jag har inga som helst problem med att sova. Har du goda sömnvanor? Alinn Sjöholm, kvalitetsarbetare, Malmberget: Ja, det vill jag säga att jag har. Jag sover gott och går inte omkring och är trött vaken tid. Patrik Johansson, sektionschef, Malmberget: Ja det har jag. Även om jag är lite tröttare nu vintertid känner jag mig annars alltid utvilad efter sömn. Gruvarbetare sover gott KIRUNA. Skiftarbetare under jord i Kiruna har lika god sömn som dagtidsarbetare ovan jord och gemene man i landet. Det slår Stressforskningsinstitutet fast. Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har sedan januari i år studerat 1 273 personer som arbetar under respektive ovan jord i Kiruna gällande sömn och hälsa. Resultatet är oväntat. 75 procent av de tillfrågande har minst ett arbetspass på tio timmar eller mer per månad men endast fem procent av dessa ser det som ett stort problem. Även av de 97 procent som minst en gång i månaden har sex eller fler arbetspass i rad, tycker bara fem procent att det är ett stort problem. Återhämtningen efter en arbetsperiod är marginellt snabbare sommartid än vintertid och ligger för de flesta på en till två dagar. Andelen som drabbas av sömnproblem ligger på samma nivå som rikssnittets nio procent och här finns ingen skillnad mellan skift- och dagarbetande eller arbetande under eller ovan jord. Enligt doktorand Johanna Garefelt, som leder studien i Kiruna, är det dygnsrytmen och hur länge man varit vaken som påverkar när man blir trött. Temperaturen går ned och melatoninnivåerna blir låga när kroppen ställer in sig på att Doktorand Johanna Garefelt, från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, presenterade resultatet av sin studie i Kiruna vid SweMins arbetsmiljökonferens i Luleå. Foto: Maria Östlund sova. Man kan känna sig trött under nattskift trots att man sovit innan och ha svårt att sova på dagen som är naturlig vakentid. Det kan ta upp till sex dygn att ställa om dygnsrytmen. Garefelt lyfter fram vikten av sömn för återuppbyggandet av kroppen. Det blir lätt ett virrvarr i hjärnan av allt som händer under dagen. Sömnen sätter allt på plats igen. Hon slår sönder myten om att man får bästa sömnen före midnatt. De fyra första timmarna av sömnen är den viktigaste, oavsett när den inträffar. De tillfrågade lägger stort värde på längre sammanhängande ledigheter. Det prioriteras före tid att vila ut och högre lön som kompensation. Mer än 60 procent av samtliga tillfrågade uppger att de drabbas av mer trötthet och nedstämdhet under vintern än andra årstider. Var fjärde av dem ser sina besvär som allvarliga. Det är något att ta på allvar, säger Johanna Garefelt. MARIA ÖSTLUND Mattias Rönnbäck, verkställande tjänsteman i LKAB Pensionsstiftelse. Foto: Mauritz Magnusson Ny stiftelse för pensioner LKAB. LKAB:s styrelse har beslutat avsätta 880 miljoner kronor till LKABkoncernens gemensamma pensionsstiftelse. LKAB:s pensionsstiftelse tryggar pensionerna på lång sikt. Pengarna tas från LKAB:s kassa, säger Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB. Stiftelsen berör både tjänstemän och arbetare i den så kallade ITP2- planen för medarbetare födda 1978 och tidigare. Totalt berörs närmare 2 500 personer i det första skedet. Jag ser mycket positivt på att LKAB nu säkrar pensionerna på lång sikt, säger Jan Thelin, ordförande för Gruvtolvan. Pengarna har alltid varit säkrade, men nu är de låsta i pensionsstiftelsen och kan användas till att ge så bra avkastning som möjligt, säger Stefan Fagerkull och Sakari Alanko, PTK-facken. Till verkställande tjänsteman har Mattias Rönnbäck vid finansavdelningen utsetts: LKAB:s pensionsstiftelse blir mer kostnadseffektiv. Generellt sett har stiftelser lägre skatt. Dessutom blir förvaltningen mer effektiv. I en stiftelse kan eventuella överskott användas för framtida pensionsåtaganden, säger han. I styrelsen ingår från LKAB Leif Boström, Per Lindqvist och Grete Solvang Stoltz med Katarina Holmgren och Anders Furbeck som suppleant. Från facken är Mona Bäckström, Unionen, Christer Olovsson, Ledarna och Petter Larsson, Metall, ordinarie med Markus Henriksson, Saco, och Håkan Jänkänpää Johansson, Metall, som suppleanter. MAURITZ MAGNUSSON Maritha Mossberg: Traditioner att vårda Ja, det ska glittra och glimra om julen. Men i år har jag saknat den riktiga geisten att julpynta hemma. Hittills har det bara blivit julgardiner och julduk i köket samt ett par elektriska sjuarmade ljusstakar. Och så granen förstås. Vi behöver traditioner att vårda. Olika seder och bruk är som en fast grund att stå på när allt annat rasar. Jag tycker det är småtrevligt att åka runt i samhällena och titta på andras juldekorationer. Några ljusdekorationer får mig att tappa andan inte av hänförelse utan av förskräckelse. Det är de som blinkar hysteriskt. Jag minns när jag placerade en blinkande ljusslang på högsta hastighet i kulörta färger på min balkong. Jag och sonen skrattade och konstaterade att det där kunde vi inte pina grannarna med. Julen innebär många måsten, mycket jäkt och stress. Det ska bakas, lagas mat, städas och fixas. Men vi kan välja att stanna upp, andas, och fundera över varför vi egentligen firar jul. En annan tradition, för nionde året, är LKAB-dagen i Luleå. Dagen avslutas med hockeymatch på Luleå Hockeys hemmaarena eller teaterföreställning. Jag bryr mig inte mycket om hockeyspelandet. Det mest intressanta är att iaktta hejarklacken som aldrig ger upp, och publiken. Ett år satt ett medelålders par bakom mig och svor eder över publiken, domarna och spelarna. I år är första året Luleå vunnit en match när det varit LKAB-dag. Så det glittrade och glimrade även runt den traditionella LKAB-dagen. God jul och gott nytt år! Det här är första gången Luleå vunnit en match när det varit LKAB-dag 06 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 07
Vad hände dig på jobbet 2013? Vad hände dig på jobbet 2013? Anna-Karin Rosberg, forskningsingenjör, Agglolab: Min del i arbetet för ett sätt att mäta kvalitet hos organiska bindemedel i pelletstillverkningen. Maud Stenhult, gruppchef, Agglolab: Jag har varit med om att ett stort kliv har tagits med att driftsätta verktyg som simulerar pelletsprocessen. Manuela Abrahamsson, HR administratör: Jag blev så glad när ungdomar och deras föräldrar uppskattade introduktionen vi hade inför feriearbetet. Mattias Nilsson Mäki, samordnare PSB: Nya huvudnivån 1250 kom igång i full skala. Det ger oss möjligheter att öka produktionen. Tomas Savilahti, bergmekaniker: Vi har installerat 17 nya mätplintar i Malmberget. Jag har fått nya kollegor på avdelningen. Anton Bergman, bergmekaniker: Jag mötte en hel renhjord på industriområdet i Svappavaara. I Mertainen fick jag björnvarning. Så var gruvåret 2013 Ett år har gått med stora och små händelser. Alla betydelsefulla. Från miljardinvesteringar i nya huvudnivåer till häckande pilgrimsfalkar. De senaste satsningarna innebär att gruvornas livslängd förlängs. Allt börjar faktiskt med en svart sten djupt ner i berget. TEXT: MARITHA MOSSBERG ROCK IT! I oktober var det dags för alla anställda i Malmberget att fira malmbergsgruvans nya huvudnivå på 1 250 meters avvägning. Anställda med sina respektive, cirka 2 000 personer, firade i fyra dagar. ÄNTLIGEN GÅNGER TVÅ! Omstart i Gruvberget. Den 2 januari sköts den första malmsalvan efter stoppet. Den 28 november kom slutligen domstolens beslut att produktionen får fortsätta. Dagbrotten i Svappavaara är stommen i LKAB:s satsning mot 37 miljoner ton färdiga produkter per år. I MARS SKER GENOMBROTT I NORDAMERIKA. Då tecknas kontrakt om leveranser av 750 000 ton DR-pellets per år till USA. Kort därefter besöker USA:s utrikesminister, John F Kerry, LKAB och Kiruna. Besöket gjordes i samband med Arktiska rådets ministermöte. EN AV SVERIGE STÖRSTA INDUSTRIINVESTERINGAR INVIGS I KIRUNA DEN 21 MAJ. Gruvans livslängd förlängs med 20 25 år när nya huvudnivån, KUJ 1365, tas i bruk. Näringsminister Annie Lööf tillsammans med fjärrstyrt tåg och lindansare förrättar invigningen. LKAB ÖPPNAR INFORMATIONS- KONTOR I SVAP- PAVAARA DEN 14 FEBRUARI. Kontoret har öppet en kväll varannan vecka. Sedan tidigare finns informationskontor i Malmberget och Kiruna. LKAB OCH NORRBOTTENS ORNITOLOGISKA FÖREN- ING PÅBÖRJAR ETT FYRA ÅR LÅNGT SAMARBETE I PROJEKT PILGRIMSFALK. Fåglarna trivs i LKAB:s gamla gruvområden med branta bergväggar. Inom bolagets områden i Norrbotten har hittills fyra par häckande pilgrimsfalkar upptäckts. Pilgrimsfalken ses som en viktig indikator på miljön i gruvområdena. LKAB BESLUTAR ATT ÖPPNA SÄLJKONTOR I DUBAI. Marknaden i Mellanöstern har några av bolagets äldsta och trognaste kunder. Kontoret i Singapore, som öppnades 1982, stänger och flytten går västerut. 1,5 MILJARDER KRONOR INVESTERAS I RÖK- GASRENING VID PELLETSVERKEN I SVAPPA- VAARA OCH MALMBERGET. Anläggningen på bandugnsverket sätt i drift och utsläppen renas med mer än 90 procent. I EN DRYG MÅNAD FICK DE FÖRBE- REDANDE JOBBEN PÅGÅ I MERTAINEN. I augusti bestämmer mark- och miljödomstolen att arbetet ska avbrytas i väntan på dom. FÖR ATT UTVECKLA BORRTEKNIKEN OCH PRO- DUKTERNA INVIGDE LKAB WASSARA AB SITT BORRTEKNISKA CENTER I MALMBERGET. Här ska det bland annat satsas på att borra krökta hål. Avståndet mellan de yttersta borrhålen ska bli kortare för att minska mängden gråberg i produktionen. 8 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 9
Hur firar du julen i år? Hur fungerar miljöarbetet på din arbetsplats? Niclas Svanelöv, projektledare, Kiruna: Jag har inte bestämt ännu, utomlands eller det vanliga, Gustaf Blomberg, tekniker, Kiruna: Jag firar med familjen hemma i byn, Linda Johansson, praktikant, Kiruna: I lugn och ro med familjen hemma i Kiruna. Samuel Zakari, laddare, Svappavaara: Vi källsorterar och kör överblivna slangar och kräm från sprängningar till LKAB Kimit för destruktion. Céline Debras, geolog, Svappavaara: Källsorteringen fungerar bra på kontoret, men fler borde åka buss till arbetet. Ida Niia, gruvplanerare Svappavaara: LKAB fokuserar mycket på miljön och är bra på det. Fler borde använda kopp istället för plastmuggar. Lysande LKAB-jul som ger och sparar energi MALMBERGET. LKAB:s ljusgran ger inte bara ett varmt sken över samhället från sin plats på Upland. Med ny belysning är den från och med i år även en energisnål ljuskälla. Vi har bytt ut den traditionella julbelysningen från tidigare år mot LED-belysning. Det ger en minskad energiförbrukning från fem till 0,7 kilowatt, säger Thomas Wirén, produktionschef energiproduktion och distribution media, i Malmberget. MARIA ÖSTLUND LKAB:S DESIGNGRAN vid förvaltningskontoret i Kiruna får julpynt i år. Catharina Olovsson hänger pyntet på plats. Granen är signerad Magdalena Åkerström och tillverkad av LKAB Mekaniska. Den kom till på initiativ av Catharina. LKAB-dagen firades med fest ETT RIKTIGT JULBORD FÖR HELA FAMILJEN VAR NAVET I LKAB-DAGEN. 29 busslaster med 1 800 LKAB:are med familjer reste till arenan som var utgångspunkt för en rad aktiviteter från tävlingar och julbordet till Teknikens hus, teater, flanera på stan och match med Luleå Hockey. Resultat: säker seger för hemmalaget! Daniel Krigsman hämtarhockeybiljetter av Ronja Helin. T v Ingela Hjalmarsson, festgeneral, och t h Lisa Nilsson. Niki Abrahamsson, Malmberget. Evelina Engström Nilsson, Robert Nilsson, Eva Karlsson, Anette Engström, Malmberget. Foto: Mauritz Magnusson Wilmer Bergdahl och Wilhelm Rova, Kiruna, kör malmtåg i Teknikens hus Yngst vid julbordet KIRUNA. En välfylld buffé serverades på Magnetiten. Populärast var lax, ägg och godisskålen. JULELJUSET PÅ ALLIANSENS SILO i Vitåfors hör till koncernens största. Höjden är drygt 12 meter. Lars-Gunnar Willén, Fältservice, är skapare av jätteljuset. Foto: Maria Östlund LKAB bjuder sina medarbetare på jullunch. Foto: Tina Benson Elvin, 11 månader, i pappa Daniel Marjavaaras knä. LKAB bjuder sina medarbetare i Malmfälten, Narvik och Luleå på jullunch strax före jul. Yngst vid julbordet i Kiruna var Elvin Marjavaara, 11 månader. Både Elvin och jag gillar köttbullarna bäst, säger pappa Daniel Marjavaara, forskningsingenjör. TINA BENSON 10 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 11
DOKTOR I SPRÄNGTEKNIK UTVECKLAR RASFLÖDET KIRUNA. Matthias Wimmer är doktor i sprängteknik och arbetar med att kartlägga och utveckla skivraset i LKAB:s gruvor. Han ingår i en grupp forskare på LKAB som driver ett utvecklingsprojekt delfinansierat av EU. Vi kartlägger skivraset i detalj från borrning, laddning och sprängning till fragmentering av berget och själva rasflödet, säger Matthias Wimmer. I projektet arbetar han tillsammans med Anders Nordqvist, specialist, Leif Keskitalo och Jonny Olofsson. Två produktions ortar ingår i projektet med totalt tio borr kransar på 820-metersnivån i den ordinarie produktionen i Kirunagruvan. Ortarna har försetts med en mängd mätutrustning, 3D-kameror och specialbelysning. Via instrument följer vi detonationsförloppet i laddningarna och studerar hur mycket berget fragmenteras, hur rasflödet sker och hur mycket av malmen som lastas ut. I nästa steg ska vi analysera resultaten och föreslå förbättringar, säger Matthias Wimmer. Potentialen är mycket stor. Idag ligger det genomsnittliga utbytet på 85-90 procent, i sig högt. Störningar i rasflödet påverkar dock ofta utbytet negativt med malmförluster som följd. Målet är att ha ett så högt utbyte och så låg gråbergsinblandning som möjligt. Det är viktiga förutsättningar för en hög och effektiv produktion. Varje procentenhet är värd omkring 250 miljoner kronor. Om vi på längre sikt kan öka utbytet med 3 4 procentenheter så innebär det ökade intäkter för LKAB på en miljard kronor årligen med dagens pris. Matthias Wimmer ser långsiktigt på utvecklingen. Det är viktigt att hushålla med vår viktigaste resurs järnmalmen, säger han, och pekar på framtida utveckling: Det finns många olika idéer och visioner om hur skivrasbrytningen kan förbättras. Det handlar inte bara om att Matthias Wimmer, doktor i sprängteknik. ta fram ny teknik. Vi har mycket att förbättra inom den teknik vi nu använder, säger han. Matthias är intresserad av sprängteknik sedan ungdomsåren. Han läste bergteknik vid universitetet i Leoben. För att bli klar med utbildningen krävdes också underjordspraktik och ett examensarbete. Genom kontakter med LKAB fick han göra praktik i Kiruna påsken 2005. Det väckte intresset för massbrytning under jord. Det ledde i sin tur till en doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet 2006, finansierat via Hjalmar Lundbohm Research centre och inriktat mot sprängning i skivraset. LKAB är med världens största underjordsgruvor för järnmalm också ledande i storskalig skivrasbrytning och har under lång tid legat främst i utvecklingen av ny gruvteknik. Här erbjuds mycket stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Kiruna är rätta platsen för honom: Min fru fick jobb som ekonom och kunde följa med hit. Vi trivs i Kiruna, och på fritiden är vi ofta ute i naturen tillsammans med vår son som hunnit bli två år, säger Matthias Wimmer. MAURITZ MAGNUSSON Varje skoptag i skivraset mäts och noteras. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Matthias kopplar instrumenten inför detonationen. Vi har mycket att förbättra inom den teknik vi nu använder Namn: Matthias Wimmer. Ålder: 30 år. Familj: Sambo Michaela, ekonom, son Arvid 2 år. Född: Oberösterreich, Österrike. Utbildning: Civilingenjör i bergteknik, Montanuniversität Leoben 2006, Teknologie doktor i sprängteknik, Luleå tekniska universitet 2012. Aktuell: Delat pris för bästa avhandling, LTU 2012. Prissumma 50 000 kronor. EU-projekt: I2Mine, Innovative Technologies and Concepts for the Intelligent Deeo Mine of the Future. LKAB:s utbyte: 85-90 procent malm i Kirunagruvan. Sprängtålig sensor som håller koll på raset. 12 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 13
SABINA FÖRÄLSKAD I FJÄLLVÄRLDEN ETT BESÖK HOS SYSTERN I BJÖRKLIDEN GJORDE SABINA LINDBLOM BESTÄMD. HÄR, BLAND DJUPA DALAR OCH HÖGA BERG, VILLE HON BO. KIRUNA. Hon har flera järn i elden och när hon inte arbetar åker hon snowboard eller bygger på sin husbil. Jag hade aldrig tagit det här jobbet om det inte vore för ledigveckorna, skrattar Sabina Lindblom, skipreparatör i Kirunagruvan. Hur kommer det sig att du hamnade 1 i Kiruna och på LKAB? Min syster jobbade i Björkliden och jag hälsade på henne. Jag blev helt förälskad i landskapet och flyttade upp. Men det var faktiskt som handbollsdomare på Rallarcupen som jag hamnade på LKAB. Jag började surra med mannen i sekretariatet, som senare blev min chef på LKAB, och han frågade mig vad jag kunde. Jag sa inget men jag vill lära mig allt. Jag jobbade på Alphyddan under några somrar men när en kompis ringde och tipsade om ett jobb som denne tror att jag kommer att gilla sökte jag till skiprep. Vilka är dina arbetsuppgifter? 2 Jag är skiprepare och tar hand om alla skiparna i gruvan, ända ner till 1577-metersnivån. Vi har hand om allt skipunderhåll och det är ett väldigt varierat arbete. Vissa saker görs bara vart 40:e år så det handlar delvis om problemlösning. Vilka utmaningar möter du 3 i ditt arbete? Att inte vara höjdrädd! Det är självklart en utmaning att lära sig alla moment, som att köra traktor och truck. Mycket är millimeteranpassat så det är en utmaning i sig. Det handlar också om att lyfta tunga plåtar men vi har bra hjälpmedel. 14 VECKOBLADET # NR 8 2013 Det är jätteviktigt att tycka om det man gör, det är en så stor del av livet. Vad är det bästa med ditt arbete? 4 Det bästa är stämningen och arbetskollegorna. Det är jätteviktigt att tycka om det man gör, det är en så stor del av livet, och det gör jag nu. Jag trivs och är en i laget. 5 Du är den första kvinnan på din arbetsplats, varför tror du att det är så? Jag vet inte, men jag tror att det handlar om inställning. När jag började trodde jag att jag skulle vara tvungen att kämpa men vi har bra redskap och hjälpmedel. Vissa saker är så tunga så vi måste använda oss av hjälpmedel, det måste alla. Hur viktigt är det att träna för 6 att orka med arbetet? Jag tränar för att inte skada mig när jag åker bräda. På sätt och vis är jobbet en träning och man måste alltid tänka på hälsan. Det är kul att orka! 7 Vad betyder ENA för dig? Att man bryr sig om sitt arbete och tar det på allvar. Vissa moment tar väldigt lång tid och vi jobbar mycket med att kunna genomföra det ännu bättre. Sedan tycker jag att säkerhetstänket går in under ansvar och det är jätteviktigt. Vi kanske tänker på det mer än andra arbetsplatser. JOSEFINE EJEMALM Namn: Sabina Lindblom Ålder: 24 år. Yrke: skipreparatör i Kirunagruvan, sedan 1 januari 2013. Bästa med arbetet: kollegorna. Sämsta med arbetet: den blöta miljön. Familj: mamma, pappa, fyra systrar och hunden Dimva. Bor: Kiruna, till och från sedan år 2008. Född: Hallsberg. Fritidsintressen: åka snowboard, träna, resa och bygga på husbilen. ENGAGERAD Sabina Lindblom, skipreparatör i Kirunagruvan. Foto: G. Rúnar Gudmundsson VECKOBLADET # NR 8 2013 15
Följer du hastighetsbegränsningarna inom LKAB? Anders Holstensson, besöksansvarig, Kiruna: Ja, alltid, både på jobbet och privat. Esa Wikström, forskningsingenjör, Kiruna: Ja, nästan alltid, om jag inte råkar missa. Jan Björkman, specialist, Kiruna: Ja, alltid. Arbetsro på Gruvberget Förlängda borrhål - en succé KIRUNA. BFörlängda borrhål visade sig ge mer malm i raset. Malmkroppen var 45 meter hög, inte 13 meter som vi hade antagit, säger Rikard Rova, produktionschef.. Beslutet om att förlänga borrhålen och utvinna den kvarvarande malmen har varit framgångsrik. Det är grabbarnas uppoffringar som gjort det möjligt. De har kämpat dag ut och dag in, konstaterar Rikard Rova. Arbetet med att förlänga borrhålen initierades i slutet av augusti och har gett en fantastisk utdelning. 210 000 ton malm har kunnat garanterats. Deras insatser innebär 120 miljoner extra i vinst åt företaget. I block 41 på nivå 1022 i Kirunagruvan fanns ingen exakt data över malmkroppens omfattning. I takt med tilltagande ortdrivning, i den södra riktningen, kunde man däremot kostatera att malmen inte övergick till gråberg. Eftersom malmen fortsatte söderut så borde den också fortsätta på höjden, säger Lennart Stålnacke, sektionschef. Beslutet om att förlänga borrhålen har ställt krav på personalen. De automatiserade borriggarna har nämligen inte funktionen att fortsätta borra på ett redan påbörjat hål vilket innebär att det måste göras manuellt. Det har varit mycket jobb och den största utmaningen har varit att sitta och köra manuellt, säger David Blombäck, rasborrare. Ett omfattande och tidskrävande arbete har burit frukt. Vi har inte firat ännu men jag kan lova tårta, säger Rikard Rova. JOSEFINE EJEMALM David Blombäck har borrat flera hundra meter långa hål sedan i augusti. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Osäkerheten har varit värst, säger Jonas Selberg. SVAPPAVAARA. Det har varit många turer kring Gruvberget i Svappavaara. Nu, med ett nytt miljötillstånd på plats, kan gruvproduktionen fortsätta. Det är skönt att vi fick ett ja, säger Jonas Selberg, borrare på LKAB Berg & Betong. I ett års tid har verksamheten på Gruvberget i Svappavaara rullat på tack vare ett tillfälligt miljötillstånd. Oron bland personalen har hela tiden funnits där: Vad händer efter 2013? Den 29 november kom domen. LKAB beviljas tillstånd att fortsätta driva den befintliga verksamheten i Svappavaara och bryta och bearbeta två miljoner ton järnmalm per år och tillverka 4,5 miljoner ton pellets per år i Svappavaara. Tillståndet innebär arbetsro för oss. Nu kan vi lägga vår energi på långsiktig planering, säger Ulf Halldén, driftchef för Gruvberget på LKAB Berg & Betong. Jonas Selberg och Urban Bergman arbetar båda som borrare på Gruvberget. De berättar om de många turerna kring Gruvberget. Det är inte kul när man inte vet, det har varit osäkert. Om det hade blivit ett nej hade man inte kunnat ha kvar alla anställda, säger Jonas Selberg. Ingen av de anställda har hittills blivit satt på bar backe. Däremot har en del fått byta arbetsplats under de tidigare stoppen. Jag trivs jättebra här. Klart man har kollat runt lite efter andra jobb och pejlat läget. Jag hade ju inte velat stå utan jobb om det blivit ett nej, säger Jonas Selberg. Jag har inte känt någon oro för egen del, men det är skönt att det rulllar på nu. Många blir drabbade, till exempel driften, om vi tvingats stanna, säger Urban Bergman. Tillståndet är en viktig pusselbit för LKAB:s tillväxtprojekt som omfattar tre nya gruvor. Nu får vi hoppas att de andra gruvorna också kommer igång. Många skulle få en tryggare framtid i många år framöver, säger Jonas Selberg. Domen ger oss förutsättningar att fortsätta minska vår miljöpåverkan, bland annat genom att ta en ny anläggning för rökgasrening i drift. Samtidigt kan vi öka vår produktion och skapa många nya arbetstillfällen, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. JOHANNA FOGMAN Foto: G. Rúnar Gudmundsson Tillståndet innebär arbetsro för oss. Nu kan vi lägga vår energi på långsiktig planering. Skönt att det rullar på, säger Urban Bergman. 16 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 17
Litar du på LKAB:s information? Vad önskar du av 2014? Björn Olofsson, sjukgymnast, LKAB, Kiruna: Jo, det handlar bara om att hitta den. Yvonne Niva, ekonom, LKAB Berg & Betong, Kiruna: Ja, självklart! Jan Eriksson, ekonomiansvarig, LKAB Mekaniska, Kiruna: Ja, det gör jag. André Douhan, guide, Kiruna: En snörik vinter med mycket utförsåkning. Jan-Ivan Johansson, chef för tillväxtprojekt, Kiruna: Att vi får nödvändiga tillstånd för LKAB37. Britt-Louise Larsson, besöksadministratör, Kiruna: Att få vara frisk. Det är en stor önskan. Niclas Lindmark trivs bäst på automationsavdelningen. Therese Fjällborg gillar variationen i jobbet. Therese Fjällborg installerar kabel. Dagny Isaksson, Timo Rauhala, Therese Fjällborg, Fredrik Ylipää, Mats Johansson, Lars Määttä, Mikael Hedpalm och Niclas Lindmark samlas i personalrummet innan jobbet. FAKTA Arbetsform: Dagtid samt skiften K1, K3 och K5 Antal: 16 personer Metod: Arbetar efter felrapporteringar Antal kvinnor: 2 Starkt lagarbete som håller verken igång Foto: Runar Gudmundsson SVAPPAVAARA. Långvariga och lojala medarbetare är något av LKAB:s signum. På automationsavdelningen i Svappavaara är det extra påtagligt. Det var år 1980 i gruvsamhället Svappavaara som salvorna från Leveäniemi gick av och pelletsverket matade fram kulor i oförminskad takt. Den karaktäristiska, runda skorstenen hade till synes ingen tanke på att ta paus. Sveriges Radio besökte byskolan och frågade sjundeklassarna om framtida yrkesambitioner vad ville de bli när de blir stora? Elektriker på LKAB!, svarade ynglingen Niclas Lindmark. Nu, år 2013, låter det inte mycket annorlunda. Det kallas att vara målinriktad!, konstaterar Timo Rauhala, chef över automationsavdelning- en i Svappavaara, och får svar av Niclas själv, en av trotjänarna: LKAB är en attraktiv arbetsgivare. Helt enkelt. Automationsavdelningen fungerar som en underhållssektion. Det är här rapporter om produktionsstörningar ramlar in och teamet rycker ut med hela industriområdet som arbetsområde. Störningarna kan vara fläktar som stannat, reläer som behöver bytas eller andra delar som sjunger på sista versen. Det gäller att ligga före. Ett stopp i till exempel pelletsverket innebär bortfall i storleksordningen 5 000 kronor per minut. På senare år har vi börjat arbeta betydligt mer målstyrt men också i mer förebyggande riktning. Det handlar om att byta ut och serva innan problemen uppstår, berättar Niclas Lindmark. En stor fördel med LKAB som arbetsgivare är enligt teamet möjligheten att byta yrkesbana när man väl är inne i företaget. Det är dock inget som lockat just Niclas Lindmark. Åtminstone inte än. Men efter 26 år i leken kanske man är mer eller mindre säker på sitt kall? Lasse har jobbat här i 29 år, Mats i 26 år och jag själv i 25 år, säger Timo Rauhala. Niclas Lindmark tillägger: Det är ett omväxlande jobb, människor trivs. Idag är Svappavaara dessutom expansivt. I samma veva piper det till i Veckobladets mobil. Mejlkorgen innehåller höstens nagelbitare Mertainen. Tillstånd för 15 miljoner brutna ton per år beviljas och därmed är ett viktigt steg taget. Svappavaaras framtid ser ljus ut. Gruvsamhället lever vidare. FREDRIK BJÖRKENWALL 18 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 19
Grundbult för säkrare gruva KIRUNA. Bergförstärkningar som tål rörelser i berget började införas i LKAB år 2009. Den nya typen kallas dynamisk förstärkning och har hittills fungerat över förväntan. Stefan Lindahl och Kjell Harnesk i den nyförstärkta Prinzsköldmalmen. Printzen i produktion igen MALMBERGET. Efter omfattande bergförstärkning har produktionsområdena vid Printzsköldmalmen åter tagits i drift. Fyra brytningsnivåer från 920 meter till 996 meter och totalt 3 400 meter ortar har försetts med dynamisk bergförstärkning. Det är vår högsta säkerhetsklass och känns rätt med tanke på de bergförhållanden som råder vid Printzsköld, säger Kjell Harnesk, chef för bergmekanik i Malmberget. Till omförstärkningen har inte mindre än 40 000 dynamiska bergbultar använts och 55 000 kvadratmeter armeringsnät. Området var sedan tidigare täckt med fiberarmerad sprutbetong och enklare bergbultar. Förstärkningarna har gjorts i fältortar, tvärortar, serviceortar och LKAB beslutade att investera drygt 50 miljoner kronor i bergförstärkning Foto: G. Runar Gudmundsson områden däromkring. Under arbetet var sju nätriggar i drift i tvåskift sju dagar i veckan. Vi kunde jobba utan störningar och blev klara hela två månader tidigare än planerat. Därför kunde lastning och produktion komma igång redan i början av november, säger Stefan Lindahl, projektledare för bergförstärkningen. I början av 2013 gjorde svagt berg sig påmint i området kring Printzsköldmalmen med en rad skakningar som följd. Gruvledningen beslutade avbryta produktionen och stänga området medan förstärkningsarbeten genomfördes. Under tiden minskade antalet och storleken på skakningarna. Den seismiska aktiviteten berodde troligen på problem vid tidigare bryt- Kjell Harnesk och Stefan Lindahl diskuterar säkerhet. Dynamisk bergbult tål rörliga krafter. I verkligheten är den tre meter lång. ning på ovanliggande nivåer. Det finns även rikligt av mineralet biotit i området. Biotit är en svag bergart och vi har sett att dynamisk förstärkning fungerar bra i biotitrika områden. LKAB beslutade att investera drygt 50 miljoner kronor i bergförstärkning. Det var ett bra beslut, säger Kjell Harnesk. Sedan området öppnats är lastplatser för två maskiner tillgängliga för produktion igen. Förstärkningsarbetet har givit nyttiga erfarenheter. I fortsättningen strävar vi efter att installera dynamisk förstärkning som en naturlig del i produktionscykeln, säger Kjell Harnesk. MAURITZ MAGNUSSON Stig Fjellborg, sektionschef för operativ bergmekanik i Kiruna. I Kirunagruvan investeras i storleksordningen mer än en halv miljard kronor om året i bergförstärkning. Dynamisk förstärkning innebär att rörliga krafter kan tas upp. Sprutbetongen är armerad med stålfiber och därmed både starkare och mer elastisk. På betongskiktet läggs ett stålnät som bultas fast med tre meter långa dynamiska bergbultar. Det betyder bultar som kan töjas till en viss gräns innan de går i brott. Bultmönstret i förstärkningen är tätt, en meter mellan varje bergbult. Bergbultarna, näten och den armerade betongen samverkar med varandra och bildar ett mycket starkt skal i ortarna. Systemet bygger på seghet. Både betongen och stålnätet är elastiskt, medan de tre meter långa bultarna tar upp rörelser i berget. Nätet skyddar dessutom för eventuellt nedfallande material; söndersprucket berg eller betong. Efter närmare fem års erfarenhet är Stig Fjellborg mycket positiv: Hittills har den dynamiska förstärkningen, rätt utförd, stoppat för seismiska händelser, även kraftigare händelser. Bara på ett par ställen, där andra typer av bultar använts eller där överlappet mellan näten varit för liten, har vi sett utfall av berg. Det är en lärdom. Erfarenheterna är i övrigt mycket goda, säger han. Idag är fem av tio brytningsblock i Kirunagruvan dynamiskt Dynamisk bult förstärker gruvan. förstärkta. Det ökade brytningsdjupet medför också högre bergspänningar och därför har gruvans ledningsgrupp beslutat införa dynamisk förstärkning i samtliga brytningsblock från och med 1108-metersnivån. Bergförstärkningarna är emellertid inte gratis. Bara Kirunagruvans kostnader är över en halv miljard kronor per år. Det är en stor kostnad. Man kan dock se det som en god investering. Utan en fungerande bergförstärkning kan vi inte bryta malmen. Vi sätter alltid säkerheten först, säger Stig Fjellborg. FAKTA OM LKAB:S FÖRSTÄRKNINGSKLASSER: Betong: Stålfiberarmerad sprutbetong upp till 200 mm. Bultning: Dynamisk bergbult som tar upp rörelser i berget. Bultmönster: En meters mellanrum. Låsning: Energiupptagande stålbrickor. Nät: Överlappande armeringsnät 70 mm rutmönster. MAURITZ MAGNUSSON 20 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 21
Lena Fjellström, forskningsingenjör, Malmberget: Jag går ut och promenerar och ser till att inte äta alldeles för mycket. Hur smälter du julmaten? Lars Fjällborg, produktionschef anrikning, Kiruna: Jag ger mig ut och promenerar eller åker skidor om det är bra spår. Luis Martinez, drift- och serviceman, Malmberget: Jag har lätt för att smälta maten men det gäller väl ändå att inte äta för mycket. Hälsovecka för kropp och själ KIRUNA. Nu tar avdelning PKP ett gemensamt krafttag för en aktivare vardag. Det handlar om fysiskt och psykiskt välmående. Motivation är inget man får, det är något man skaffar sig, säger Jana Bjuhr, hälsoutvecklare på LKAB i Kiruna. Avdelningen PKP arbetar med processautomation och finns på sex olika arbetsplatser. De tog eget initiativ till en vecka i hälsans tecken. Under hälsoveckan har tävlingar, föreläsningar och frukostmöten kryddat vardagen. Syftet är att motivera till en förändring. Vi har haft olika aktiviteter, exempelvis att gå upp i trappor, säger Sandra Magnusson, automationstekniker och en av initiativtagarna till hälsoveckan. De inbjudna föreläsarna hoppades kunna bidra med kunskap och stöd om hur man uppnår en aktiv och meningsfull vardag. En aktiv fritid är målet. Om du kommer hem och är jättetrött efter jobbet måste du träna mer, konstaterar Jana. Träning och motivation går hand i hand och utan det ena existerar inte det andra. Den inre motivationen är avgörande och ser annorlunda ut hos olika personer. Det gäller att hitta det som du motiveras av, fotsätter Jana. Jana Bjuhr och Anders Lindberg kollar vågens utslag. Foto: Josefin Ejemalm SOVRAT Tack: Vi traineer vill tacka alla dem vi mött i gruvan och verken under våra praktikperioder i Kiruna och Svappavaara. Ni har varit fantastiska! God jul och gott nytt år! Linda, Daniel, Marja-Liissa, Björn, Kristina och Sophie Stort tack till arbetskamrater på LKAB Kimit AB för uppvaktningen vid min pensionsavgång. Roger Törmä Stort tack för uppvaktningen med presenter, tårta och blommor i samband med våra 50-årsdagar. Ingen nämnd, ingen glömd. Jonas Bucht Stefan Andersson Tack för alla vackra blommor, presenter och fina tal vid min pensionering. Det var verkligen roligt att så många kunde komma till mitt pensionsfika. Ha det bra. Tage Johansson. Tack för uppvaktningen jag fick på min 50- års dag från det Kungliga sovringsverket. Ingen nämnd, ingen glömd. Sören Puurtinen Tack till arbetskamrater och LKAB i Malmberget för uppvaktningen vid min pensionering. Thomas Nyberg Stort tack för uppvaktningen med presenter, tårta och blommor i samband med min 50-årsdag. Ingen nämnd, ingen glömd. Kennet Fjordell Ett stort tack till LKAB och arbetskamrater för den fina festen ni hade anordnat vid min pensionsavgång. Christer Jonsson Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget. LKAB från insidan MÅNADEN SOM GÅTT: 14/12 LKAB-dagen i Luleå 10/12 Mark- och miljödomstolen beviljar tillstånd för LKAB att bedriva gruvbrytning i Mertainen. 9/12 Jullunch serveras i Malmberget, Svappavaara och Kiruna 6/12 LKAB fördjupar samarbetet med Charlotte Kalla 5/12 Rekordleverans av järnmalmsprodukter till Luleå och Narvik i november 30/11 Skridskobanan i Kiruna Gruvstadspark invigs 29/11 Mark- och miljödomstolen ger grönt ljus för LKAB:s befintliga verksamhet i Svappavaara 25/11 Darren Wilson blir ny vd för LKAB Minerals brittiska verksamhet Det händer i LKAB 19/1 Besök av LKAB:s styrelseordförande med gäster 22/1 Besök av Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet Jakt, fiske och sameenhet. På nytt jobb: Staffan Hahr, produktionschef PNL, Kiruna Paulus Kuoljok, produktionschef PBU, Svappavaara Bengt-Olov Kristensen, sektionschef PSI, Malmberget Jan Gundmalm, produktionschef PSU, Malmberget Christin Ranestål, produktionschef PKU2, Kiruna För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Anders Hultbro, produktionschef PIV fastighetsservice, Malmberget Thomas Sterner, sektionschef energiproduktion EPF, Kiruna Per Tomas Uusitalo, sektionschef energiproduktion och media EPN, Kiruna Lediga jobb: Utvecklare av borrsystem, LKAB Wassara, Malmberget vik Forskningsingenjör, pelletisering, Malmfälten Produktionschef, fastighetsservice, Kiruna Semestervikarier till LKAB-koncernen 2014 Kiruna, Malmberge,Luleå Mekaniker Malmberget Bergförstärkare bultning Kiruna Laddare LKAB Berg & Betong Kiruna Byggledare Malmberget Arbetsledare LKAB Berg & Betong Kiruna Snickare LKAB Fastigheter Kiruna VS-montör LKAB Fastigheter Kiruna Mättekniker Malmberget Mekaniker/Underhållspersonal LKAB Mekaniska, Kiruna CNC-operatörer LKAB Mekaniska Kiruna Konstruktörer LKAB Mekaniska Kiruna, Luleå, Malmberget Automationstekniker, Kiruna Produktionschef, Kimit, Kiruna Produktionschef, Styrcentralen, Malmberget Automationstekniker Kiruna Semestervikarier till LKAB Malmtrafik Malmfälten Feriearbeten. Minst 15 år, minst en förälder som jobbar på LKAB. Ansökan senast 23 mars. Se info Insidan/Arena Utkommer 31/1 Manusstopp 23/1 Hälsoveckan avslutades med föreläsning och mingel på Hotell Ferrum i Kiruna. Dessutom vågade flera modiga deltagare se sanningen i vitögat och ställa sig på Janas medhavda våg. Nu är jag motiverad att ta tag i det här, säger Anders Lindberg, planerare, om vägningsresultatet. JOSEFIN EJEMALM Jana Bjuhr, hälsoutvecklare på LKAB i Kiruna, kan bistå med hjälp och rådgivning. Om du kommer hem och är jättetrött efter jobbet måste du träna mer Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 Tina Benson 0980 710 85 070 342 10 85 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Ylva Sievertsson 0980 710 73 070 342 10 73 Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Josefine Ejemalm 070 673 49 10 Maria Östlund 0970 762 39 070 319 62 39 Fredrik Björkenwall 070 548 49 13 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 22 VECKOBLADET # NR 8 2013 VECKOBLADET # NR 8 2013 23
GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 8 dec 2013 2012 25 823 25 122 Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 8 dec KIRUNA Pelletsverk KK2 2013 3 078 2012 3 527 Pelletsverk KK3 4 200 4 504 Pelletsverk KK4 4 458 4 603 Anrikningsverk special 645 786 Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 8 dec 2013 2012 16 539 16 910 23 819 24 077 SVAPPAVAARA Pelletsverk SK 3 104 3 047 15 317 15 066 MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk 3 270 3 222 Pelletsverk MK3 3 284 3 301 Anrikningsverk till fines ANR 1 364 1 456 Totalt förädlade produkter 23 403 24 446 7 280 7 168 Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 30 nov Tot. 2012: 73 st 70 58 1 991 1 285 Dagbrott: Svappavaara 10 15 FÄRDIGA PRODUKTER Pellets 21 392 22 204 Fines (inkl. KMR) 2 009 2 242 20 25 30 tkr 35 40 45 50 Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Kvalitetsmål: 96 % Period: 1 jan - 30 nov 2013 2012 5 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat november 2013: 10 703 kr 2012: 30 695 kr 55 K-värde: 90,3 % KOMMENTARER Period: 21 okt - 3 nov NORRA, TUSEN TON Råmalm - 117,4 Pelletsverk KK2 + 3,4 Pelletsverk KK3-2,8 Pelletsverk KK4-16,2 Svappavaara + 8,1 Specialprodukter ± 0 ¹ ² ³ 0 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Etagebrist, systemfel, urspårningar, häng, lokhaverier & tryckluftsbortfall. ²) Reparation av läckage avgaspanna. ³) Olje- & kolbrännarhaveri. 60 SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 10,7 Fines (MAF + MAC) + 6,7 MPBO BUV + 8,9 MPBO MK3 + 4,4 Grafik: Mediagrafik & illustration 24 VECKOBLADET # NR 8 2013