LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet



Relevanta dokument
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier

ESBL. Information till patienter och närstående

KONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

MRSA. Information till patienter och närstående

Lokal anvisning

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Lokal anvisning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr Innehåll

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

Multiresistenta bakterier

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

MRSA Statistik. Smittskyddsenheten, , Boo Jarhall

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

VRE - hygienrekommendationer

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

MRB Multiresistenta bakterier

MRSA Statistik. Smittskydd och vårdhygien, , Boo Jarhall

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Infektionsambassadör. Vad är det?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Verksamhetsplan 2018

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

av MDR gramnegativa bakterier

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Flödesschema vid smittspårning

Verksamhetsplan 2017

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

MRSA. Information till patienter och närstående

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

MRSA i Östergötland 2018

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Klinisk mikrobiologi 1

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Kommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i landstinget Västmanland

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Transkript:

ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten MRB-teamets verksamhet ANDERS NYSTEDT

MRB-gruppen och MRB-teamet Bakgrund Till multiresistenta bakterier (MRB) räknas bakterier med resistens mot antibiotika där etablerade terapeutiska alternativ inte längre kan användas i behandling och profylax. Multiresistenta bakterier förorsakar därigenom sjukdom som kan vara mer svårbehandlad än motsvarande infektioner orsakade av bakterier med normal antibiotikakänslighet. Då förekomst av MRB blir allt vanligare, främst i vårdmiljöer, och utgör ett hot mot våra patienters liv och hälsa, är det viktigt att patienter med MRB-bärarskap snabbt identifieras och handläggs på ett korrekt sätt. Norrbottens läns landstings MRB-grupp har därför ställt samman ett antal PM till stöd för vårdgivare som handlägger patienter med denna typ av infektioner eller bärarskap. På Infektionsmottagningen, Sunderby sjukhus har inrättas ett MRBteam med deltagande från Infektion, Vårdhygien och Smittskydd som kan konsulteras angående MRB-fall samt fungera som remissinstans och hjälpa till att designa och vid behov sköta uppföljningen av patienter med bärarskap. MRB-gruppen (deltagare från Infektion, Smittskydd, Vårdhygien, Klinisk mikrobiologi) Policy-dokument PM MRB-team (på Infektionsmott läkare + SmSk +/- VH) Uppföljning av patienter med MRB-bärarskap, konsultfunktion remissmottagare. Försöker träffas 8 ggr per år så OBS! Inga sjukdomsfall!

MRB-teamet

Uppföljning MRSA-bärarskap Utdrag ur MRB-portalen Förslag till uppföljning via MRB-teamet av MRSA-bärarskap Vid uppföljningen av asymtomatiskt MRSAbärarskap föreslås kontrollprover var annan till var tolfte vecka (individualiseras). När screening för första gången är negativ tas ytterligare ett prov efter förslagsvis en till två veckor. Om även denna screening är negativ anmodas en tredje avslutande screeningomgång efter ytterligare ett år från den första negativa screeningen. Detta innan fallet avslutas enligt Smittskyddslagen och förhållningsreglerna som patienten fått tas bort och journalens Smitta -varning släcks.

Uppföljning ESBL-bärarskap Infektions interna dokument Åtgärder Journalen märks Smitta och med texten ESBL-bärarskap ring gärna Infektion om antibiotikabehov. Hänvisning till aktuell journalanteckning Patienten kontaktas. Ett mottagningsbesök kan bokas för information. Alternativt enbart telefonkonsultation ffa om lång resväg. Information om bärarskapet och om ambitionen att om möjligt avstå antibiotika under uppföljningsperioden ges. Normalfloradiskussion. Patienten får även skriftlig information om ESBL se MRB-portalen. Patienten erhåller visitkort med telefonnummer till Infektionsmottagningen Om patienten kan bedömas ha en låg framtida sjukvårdskonsumtion så följs patienten enbart upp i ett års tid. Målet är att patienten förblir antibiotikafri i ett år. Om detta lyckas erhåller patienten efter ett år telefontid och om allt har fungerat avslutas uppföljningen utan ytterligare åtgärder och Smittaknappen släcks. Man vet från studier att > 80% av ESBL-bärare kvitterar bärarskapet efter 1 år och hos denna grupp väsentligen friska så torde utläkningsfrekvensen vara ännu större. Om patienten under uppföljningsperioden antibiotikabehandlats eller vårdats i slutenvården etc kan ESBL-screening övervägas innan uppföljningen avslutas. Om patienten förväntas ha en högre framtida sjukvårdskonsumtion kan en mer aktiv uppföljning anmodas av den behandlande läkaren. Om patienten under uppföljningsperioden behöver antibiotikabehandling ska sådan anpassas till bärarskapet. Ordinerande läkare bör vid behov konsultera Infektion för diskussion om antibiotikaval. Patienten informeras om detta. Om ny antibiotikakur ges bör en ny uppföljning startas.