Innehåll. 1 Stressbegreppet... 9



Relevanta dokument
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Kursen ges som fristående kurs och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudområde eller i ett program enligt utbildningsplan.

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Validand och valideringshandledare

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Krisstöd vid allvarlig händelse

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Modern krishantering:

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Hälsoskola för nyanlända under. etablering

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Psykosociala behov och åtgärder

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium Björn Wickström Temaledare Psynk

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

HANDLINGSPLAN VID KRIS OCH KATASTROFER. Upprättad av institutionsstyrelsen Reviderad

Rån och krishantering inom detaljhandeln Upplevelser hos individer som drabbats på arbetsplatsen

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Hur bemöter vi människor i akut kris

Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Handlingsplan. Reviderad

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?

Ångestsyndrom-Anxiety

Schema Dag l Introduktion Traumatologi Prehospital sjukvårdsledning Samverkande myndigheter

Debriefing. Från Malexander till Nyköping. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr.

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Stress & Utmattningssyndrom

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

FRISKVÅRDSKONSULENT- inriktning friskvård, hälsa och hälsopromotivt arbete, 80 KY-poäng

Polisers upplevelser kring debriefing

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Kris och Trauma hos barn och unga

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

Bättre hälsa: antagande

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Trauma och psykisk sjukdom

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

ARBETSMARKNADSENHETEN

Traumamedveten omsorg

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

SMART Utbildningscentrum

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Personligt ombud (PO) Lund

Transkript:

Innehåll 1 Stressbegreppet... 9 Flera olika former 9 Traumatisk stress 11 Posttraumatisk stress, PTS och PTSD 11 Katabol stress 12 Sju typer av stress 13 2 Den mänskliga stressens natur... 14 Psykosomatiska sjukdomar 15 Offi ciellt erkännande 16 Stressorer 17 Kognitiv tolkning 18 Emotionell integration 18 Stressens gensvar 19 Målorganens reaktioner och symptom 20 Teorier kring stressrelaterade sjukdomar 20 Livsförändringsteorin 21 Teorin om svaga organ 21 Misslyckad homeostatik 21 Förändring och sjukdom från respons 22 Hypokinetiska sjukdomsteorin 22 Att bemästra stressen 22 Undvikande av stressorer 23 Kognitiv återtolkning och återskapande 23 Minskning av responsen 24 Ventilering av stressresponsen 24 Oanpassningsbar bemästring 24 Sammanfattning 25

3 Psykotraumatologi... 27 Defi nition av psykotraumatologi 28 PTSD - en bakgrund 29 Diagnostiska kriterier för PTSD (309.81) 29 Den traumatiska händelsen 30 Händelsen återupplevs 31 Undvikande och känslolöshet 31 Ökad aktivitet 31 Diagnostiska kriterier för akut stressyndrom 31 En integrerad teori om posttraumatisk stress 32 Teorin kring de två faktorerna 34 Faktor ett - neurologisk hyperkänslighet 34 Faktor två - psykologisk hyperkänslighet 35 Program för immunisering av psykologiskt trauma 36 Kunskapsförberedande utbildning 37 Krisintervention på plats 38 Efterbehandling 38 Sammanfattning 40 4 Stresshantering vid kris - en bakgrund... 42 Större infl ytelserika faktorer 42 Krigets infl ytande 43 Katastrofers infl ytande 48 Polisarbetets infl ytande 51 Akutsjukvård, ambulanstjänst och räddningstjänst 53 Sammanfattning 56 5 Grunderna i stresshantering vid kris... 59 Vad är CISM? 60 CISM-teamet 60 Stresshanteringens komponenter 62 Kamratstödjare 64 Stöd till anhöriga 65 Krisinterventionsgrupper (CISM-team) 66 Remitteringssystem 67 Kommunala program som når många medborgare 68 Forskning och utveckling 70 Sammanfattning 70

6 Krisinterventioner - SÄKRA-modellen... 71 Defi nition av kris 71 Målet med krisintervention 72 Historiskt perspektiv 73 SÄKRA-modellen för krisintervention 73 Stimuli reduceras 74 Ärligt erkännande av krisen 74 Kanalisera - underlätta förståelsen - normalisera reaktionerna 75 Minska destruktiv bemästring - uppmuntra positiv 75 Assistans med akut vård 76 Åtgärder och mål i de olika stegen 76 Grunderna i kommunikationsteknik 77 Direkta och indirekta kommunikationstekniker 78 Försiktighetsmått vid krisintervention 80 Sammanfattning 81 7 Debriefi ng (CISD) från början till slut... 82 Defi nitionen av debriefi ng 83 Primära mål med debriefi ng 84 Sekundära mål 85 Kritiska händelser 86 Hur ett CISD-team organiseras 86 Team som ansvarar för samhällsinsatser 88 Utryckningsprocedur - aktivering av CISD-teamet 88 Bedömning av behovet av CISD 90 Förberedelser för CISD-processen 93 Tidpunkt för debriefi ng 93 Tid på dagen 94 Platsen för debriefi ng 95 Hur ett debriefi ngrum arrangeras 96 Mat och dryck 98 Instruktioner för deltagande arbetsledare 99 Att hjälpa organisationen att förbereda en debriefi ng 100 Genomgång av incidenten 101 Cirkulation bland deltagarna 102 Det strategiska CISD-mötet 104 Team-medlemmarnas roller under debriefi ngen 104 Teamledaren 104

Assisterande teamledare 106 Dörrvakten 107 Prästerskapet 108 Kamratstödjare 108 Genomförandet de olika faserna 109 1. Introduktionsfasen 111 2. Faktafasen 115 3. Tankefasen 119 4. Reaktionsfasen 120 5. Symptomfasen 122 6. Utbildningsfasen 123 7. Återgångsfasen 125 De sju faserna i sammandrag 126 Efteraktiviteter 127 Enskilda samtal 127 Eftermötet 129 Aktivitetsrapport 129 Andra viktiga hänsynstaganden 130 Storlek på gruppen 130 Fokusering på grupper 130 Deltagarna 131 Raster och avbrott 131 Ingen avrapportering 132 Konfi dentialitet 132 Juridiska aspekter kring en krisintervention 132 Uppföljning 133 Sammanfattning 134 8 Defusing... 136 Defi nitionen av defusing 136 Målen med defusing 138 Vanliga effekter av defusing 139 Målgrupper 139 Vilka genomför defusing? 139 Tidsfaktorn 140 Katastrof: ett specialfall 142 Defusingprocessen 142 Plats 142 Den mest användbara tiden 143

Tidsåtgång 143 Förberedelser 143 Defusingprocessens struktur 144 Introduktionsfasen 144 Utforskningsfasen 145 Informationsfasen 146 Genomsnittslängd för en defusing 146 Motsägelser 146 Uppföljning 147 Sammanfattning 148 9 Demobilisering... 149 Defi nitionen av demobilisering 150 Användningsområde 150 Ett varningens ord 150 Mål och syfte 151 Vilka genomför en demobilisering? 152 Praktiska krav 152 Organisationen 153 Svårigheter 154 En överblick 155 Processen 158 Militär anpassning 159 Motsägelser 160 Uppföljningsmekanismer 161 Sammanfattning 162 10 Stödinsatser på katastrofplatsen... 163 Begreppet på plats 163 Olika metoder 164 Målen med stöd på plats 165 Vanliga effekter av stöd på plats 165 Målgrupper 165 Vem genomför interventioner på plats? 166 Tidsaspekter 166 Grundläggande regler 166 Riktlinjer för effektivitet på plats 167 Sakkunniga, präster och sjukvårdspersonal på platsen 168 Uppföljningsmekanismer 170 Sammanfattning 171

11 Mekanismerna bakom CISM... 172 CISM och krisintervention 172 Mekanismerna och deras verkan 177 1. Tidig intervention 177 Traumats membran 178 2. Möjlighet till rening 179 3. Möjlighet till verbalisering av trauma 179 4. Beteendestruktur 180 5. Psykologisk struktur 181 6. Gruppstöd 182 7. Kamratstöd 183 8. Stressutbildning 184 9. Möjlighet till uppföljning 184 10. Handlingsorientering 185 En logik att beakta 185 Viktiga faktorer vid tillämpning av CISD 194 Forskningsrelaterade råd 197 Sammanfattning 200 12 Masskatastrofer och samhällsgrupper... 201 Utveckling av CISD-modellen 201 Nyheter i masskatastrof-modellen 202 Användningsområden 203 Genomförandet av CISD vid en masskatastrof 204 Samhällets CISD-team 205 Sammanfattning 206 13 Avancerade varianter av debriefi ng... 207 Tidsaxlar för CISM och CISD 207 CISD en proaktiv barriär 209 Alltför mycket alltför snabbt 211 Lär av erfarenheterna 214 Svåra debriefi ngar 217 Multipla händelser - debriefi ng vid fl era samtidiga händelser 218 Symbolisk debriefi ng 220 Dödsfall i tjänsten 221 Flera dödsfall i tjänsten 224 Katastrofhjälp 225 Sammanfattning 227

14 Förberedande utbildning - PHBT... 228 Förändrat medvetandetillstånd 231 Förklaringsmodell för FMT 232 Psykisk handlings- och beredskapsträning, PHBT 232 Mental träning - begrepp och tekniker 233 1. Målbildsträning 235 2. Attitydträning 235 3. Miljöträning 236 4. Koncentrationsträning 236 5. Audiell och visuell träning 236 6. Problemhantering 237 7. Teknikträning 237 8. Medvetandegörande träning 237 Den totala förberedelsen 238 En studie gjord på poliser 238 Anspänningsnivån 239 Mentala krav och målmedvetenhet 243 Stress och rollspel i förberedande syfte. 245 Medvetenhet 246 Sammanfattning 249 15 En summering av stress vid kriser... 250 Kriser och krisbehandling 251 Normala mognadskriser 252 Traumatiska kriser 252 Psykotraumatologi 253 Stress vid kritisk händelse 253 Tecken och symptom på stress vid en kris 255 Posttraumatiskt stressyndrom 259 Referenser... 262