LOKAL ARBETSPLAN 2014/15 Parkskolan F-6, fritidshem och tal-och kommunikationsklass Papegojan Parkskolan är en trivsam skola, belägen centralt i Norrtälje tätort. Närheten är såväl till stadens samhällsliv, såväl som till den vackra Roslagsnaturen med skog, ängar och vatten. Parkskolan är sedan 1/1 2014, en egen enhet, med en egen rektor. Skolan har sedan starten 1967, ständigt varit i förändring. Numera är elevantalet knappa 200 elever i årskurserna F-6, alla årskurser är åldershomogena, och skolan rymmer även Tal- och kommunikationsklass, Papegojan, med plats för 7 elever ur årskurserna F-3. Det finns även fyra fritidshem inom skolan, Pegasus, Planeten, Pandora och Klubben. Skolans och fritidshemmens lokaler är fördelade på flera mindre byggnader. Parkskolan saknar hemkunskapslokaler likaså slöjdlokaler. Undervisning i dessa ämnen, samt B-språk sker i närliggande skolor. Vi har stor glädje av vår generösa, öppna skolgård som bjuder in till aktiviteter av många slag. Kunskap, kvalitet och glädje är kännetecken för vår skola och enhet. På skolan arbetar femtontalet pedagoger och nio fritidsarbetare, både fritidspedagoger och barnskötare. Fritidsavdelningarna arbetar framgångsrikt med skapandet av miljö som fortsätter skoldagens arbete med främjandet av nyfikenhet, kreativitet, lärande och trygghet. Varje klass har en klasslärare och tillika mentor. Samarbete och kommunikation är en framgångsfaktor som hjälper eleven till en lyckad skol-och fritidstid. Samarbete skola, elev och vårdnadshavare är därför något vi ser som både viktigt och självklart.
1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar lärdom och skapar nya mål. Det gör vi genom denna plan, Lokal arbetsplan (LAP). Här sammanfattar vi resultatet och analysen av arbetet, identifierar förbättringsområden och skapar nya mål att arbeta med inför läsåret 2014-2015. Arbetslagen på Parksskolan, F-3, 4-6, samt fritids kommer utifrån sitt uppdrag att utveckla mål och aktiviteter för respektive arbetslag, vilka kommer att presenteras i Arbetslagets handlingsplan (ALHP). Vi utgår från de nationella styrdokumenten, LGR 11 och skollagen samt de riktlinjer som sätts upp för vår kommun av politiker och tjänstemän i samverkan. Vårt uppdrag är att organisera och planera för utveckling och hela tiden följa hur vi lyckas. Vi ska skapa en trygg miljö där eleverna i relation till personalen nyfiket kan växa och utmanas i sin livslånga kunskapsutveckling. Vi har många olika sätt att bedöma, mäta analysera och utvärdera. Här beskriver vi hur vi arbetar. Enkäter I diagrammet nedan sammanfattas resultatet av de kommunövergripande enkäter som genomförs varje år. Enkäterna har besvarats av elever i årskurs 5 (25 svar, 100 %), föräldrar i förskoleklass (23 svar, 88%), årskurs 2 (32 svar, 84%) och årskurs 5 (18 svar, 72%) samt lärare på Parkskolan (14 svar, 71%). Utöver de kommunövergripande enkäterna genomför vi ytterligare enkätundersökningar med eleverna i alla årskurser två gånger per läsår för att få ta del av vad de tycker om sin skolgång, då den kommunövergripande enkäten endast vänder sig till elever i åk 2 och 5 (samt åk 8). Resultat och kunskapskontroller Vi har också som underlag till LAP analyserat resultat av diagnoser: Nya språket lyfter, Bornholmsmodellen för förskoleklassen, (svenska), DLS (svenska), Diamant (matematik) betyg (åk 6) och utfall i nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6. Alla kommunala skolor i Norrtälje använder samma mall för LAP och utgår från enkäterna som bygger på med skolspecifika delar, allt i syfte att göra det så enkelt som möjligt för alla intresserade att följa och jämföra skolornas arbete. Vi presenterar så mycket som möjligt av vårt underlag på hemsidan.
Rektorns/förskolechefens ansvar Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Övergripande Stimulerande lärande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Pedagoger Elever Föräldrar Särskilt stöd Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Skola/förskola och hem Utveckling av undervisningen Ansvar och inflytande för elev/barn Bedömning och betyg Grundläggande värden Arbetsklimat 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Under läsåret har det fortsatt med ett gemensamt pedagogiskt utvecklingskalendarium för Norrtäljes alla skolor. Lärandet har varit gemensamt runt alla fokusområden. Norrtälje kommun har en diger utbildningssatsning, där föreläsningar inom kommunens fokusområden ges. Föreläsningarna är ofta frivilliga, men vi på Parksskolan har sett det som en självklar utvecklingsmöjlighet att delta. Utöver det har hela skolans lärarpersonal gått Mattelyftet läsåret 2013-2014. Mattelyftet är en gedigen statlig satsning som alla lärare förväntas gå. Parkskolan har tillsammans med ett par andra skolor haft regelbunden/veckovisa utbildningstillfällen. Utbildningstillfällena har innehållit moment som handledning, självstudier och också arbeten som ska utföras i klasser. Målet är givetvis att förbättra matematikens resultat. Veckovis har pedagogiska ledningsteamet träffats för Roslagsenheten fram till nyår och efter det har Parksskolan som egen enhet, själva fortsatt att driva sitt utvecklingsarbete. Förändring blev efter 1/1 2014, då Parkskolan blev ett eget rektorsområde. Roslagsenheten med skolorna Roslagsskolan, Drottningdals skola, Vätö skola och Parkskolan bröts upp och
varje skola (förutom Drottningdal och Vätö) bildade egna rektorsområden. Samtidigt skedde en rekrytering av rektorer till samtliga nyskapade enheter. Som en följd av denna enhetssplittring, avslutades de gemensamma stormötena för pedagogiska ledarna, men även de tidigare lärarmötena. Arbetet med utvecklingsfrågor har efter 1/1 2014 fortsatt enhetsvis. Måndags- och torsdagseftermiddagar har varit vikta till gemensam konferenstid för Parkskolans lärare. Stor del av den tiden har det här året ägnats till Mattelyftet, all konferenstid på torsdagar. Arbetslagstid för lärare på måndagar och för fritidspersonal varannan torsdag, avhandlar såväl praktikaliteter som undervisningsfrågor och skolövergripande skolprocesser. Klart är att mycket tid och fokus har under detta år vikt till utvecklande av matematikundervisning och att annat utvecklingsarbete har fått stå tillbaka under läsåret 2013-2014. I Parkskolans egen pedagogiska ledningsgrupp, (PLG), som skapades efter årsskiftet, sitter lagledare från de tre arbetslagen med. Fritidsavdelningarna varierar mellan egen planering och gemensam planeringstid på torsdagar. Vi på Parksskolan har haft en fortsatt positiv utveckling under året. Stort arbete har lagts ner på att öka förståelsen för uppdraget och nya styrdokumentet. Det har ökat kunskapen kring planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Skolan har fortsatt sitt tidigare väl förankrade Elevhälsaarbete och förändrade det redan goda arbetet ytterligare inför höstterminen 2014. Samarbetet med alla olika kompetenser i Elevhälsan är väl fungerande och finns till för att förebygga och stötta elever i vardagen, allt för att ge elever möjlighet till ökad måluppfyllelse. I Elevhälsagruppen sitter rektor, skolsköterska, speciallärare, skolpsykolog och kurator. Även skolläkare kan vara representerad vid behov. Elevhälsateamet har regelbundna träffar. Utöver det finns ett trygghetsteam som aktivt arbetar för elevers välmående. Som grund för det arbetet finns en likabehandlingsplan, som årligen revideras. ROSEN, ett värdegrundsarbete som belyser Respekt, Omtanke, Samarbete, Elevinflytande och Nyfikenhet har blivit ett signum på Parkskolan. Alla, elever och all personal såväl inom skolan som på fritidsavdelningarna arbetar aktivt med implementering av orden. Rektorer/ledningsteam är mycket nöjda över lärarnas engagemang och utvecklingsbelägenhet. Arbetslagens skattning fortsätter att beskriva att de känner sig stärkta i gällande förståelsen av uppdraget. Lärarna har med stor klokhet och kunskap, fortsatt det goda arbetet med att utveckla barn och elevers lärande. Under 2013/14 har också fokus varit på att utveckla matematiken för att öka elevers måluppfyllelse på kort och på lång sikt. Digitalt lärande har även tidigare varit i fokus. Arbetet med att utveckla digitala lärmiljöer från enbart ordbehandlingsarbete till vidare användningsområden har fortsatt och kräver fortbildningsinsats för framtida utveckling. Vi vill fortsätta vår öppenhet genom att synliggöra våra styrkor men givetvis också modigt blotta våra utvecklingsområden. Vi vill fortsätta vår resa till att bli den skola som alla pedagoger och lärare kan fortsätt säga är Världens bästa skola! Välkomna att ta del av våra skattningar och tankar!
3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Utveckling av undervisning 3.1.1 Resultat Stimulerande lärande Årets elever har svarat lite positivare än föregående år. Dock ser vi fortfarande en skillnad i stimulerande lärande gällande svar från 4-6 och från de yngre eleverna i årskurs F-3. Föräldrarna skattar fortfarande högre än vad både elever och lärare gör. Fortfarande gäller att elever på Parkskolan gillar att gå till skolan. Vi har kunnat ge utmaningar och individanpassat undervisningen så att eleverna blivit stimulerade enligt föräldrar/elever på ett bra sätt. Föräldrar/elever har skattat F-3 högt, och lägre i årskurs 5. Särskilt stöd Resultatet visar på att alla svarande anser att de har fått ta del av särskilt stöd. Det särskilda stödet kan under året förändras för att ytterligare stimulera det specifika behovet. I jämförelse med föregående års undersökning har siffran från alla respondenter ökat marginellt. Utmaningar för alla Här har elevsvaren högre måluppfyllelse jämfört med 2012/13. Lärarna har också angett att de skulle kunna bli ännu bättre på att individanpassa undervisningen. Dokumentation av lärande Dokumentation av lärande finns i form av IUP, Nya språket lyfter, Bornholm, DLS, Diamant, LPP, Nationella prov och olika utvärderingar. Föräldrarna har skattat högt (94%), högre än lärarna (86%). Utveckling av undervisning Här finns det endast lärarsvar, som anger en relativt låg siffra (79%)..
3.1.2 Analys Stimulerande lärande Ett vanligt fenomen, (yngre elever har högre förnöjsamhet än äldre) men desto större anledning att försöka utmana sig i att göra annorlunda. Elever i de högre åldrarna måste få större utmaningar och större inflytande över sin lärsituation. Den digitala utrustningen behöver upprustas, men frågan kring hur och till vad de digitala verktygen används, är minst lika viktig. Det arbetet behöver formas och utredas vidare. Fortsatta påtryckningar kring den fysiska arbetsmiljön, där ingenting egentligen har hänt sedan föregående år. Skolan är i starkt behov av upprustning och anpassning för att skapa en stimulerande lärmiljö. Särskilt stöd En marginell ökning från alla respondenter visar att det särskilda stödet är märkbart i alla grupper. Det särskilda stödet kan vara egen utformad undervisning, enskilda/gruppvisa träffar med speciallärare till att ha ett starkare stöd i klassrummet. Många elever på skolan har anpassningar och vissa elever har särskilt stöd. Trots ett gott resultat fortsätta det goda arbetet med särskilt stöd. Utveckla och förändra till än bättre förebyggande stöd. Utmaningar för alla Nya utmaningar dyker ständigt upp. Lärargruppen utmanar och uppmanar sig själva att arbeta hårdare för ökad individualisering i klassrummet, då också i syfte att utmana såväl elever som lätt når långt i sin kunskapsutveckling som elever som behöver anpassningar och särskilt stöd i vägen till måluppfyllelse. Dokumentation av lärande En förändring sedan föregående mätning föräldrarna anser att skolan har förbättrat sin dokumentation, jämfört med tidigare undersökning. Personalen anser såsom föregående år att de har fortsatt god kvalitet genom - ett aktivt arbete med åtgärdsprogram där klasslärare och arbetslag har stöd av speciallärare - tydlig uppföljning av åtgärdsprogrammen - tydligt arbete med LPP och skriftliga omdömen samt - tydliga riktlinjer som Skolverkets diagnosmaterial Diamant, Nya språket lyfter och Bornholmsmodellen samt IUP. Utveckling av undervisning Under läsåret 2013-14 har fokus varit på Mattelyftet. Det finns en känsla att all tid har gått till utvecklandet av matematikundervisning och sålunda knappt någon övrig tid har gått att uppbringa till annat utvecklingsarbete på Parkskolan. Personalen har efterfrågat skol/fritidsgemensamma mötesplatser för att utveckla Parksskolan och för att skapa samsyn i hela personalgruppen. 3.1.3 Förbättringsområden Stimulerande lärande Elevinflytande på alla nivåer. De äldre eleverna måste få högre inflytande över sin lärsituation.
Särskilt stöd Tydligare riktlinjer gällande elevfrånvaro. Utveckla arbetet med anpassningar i klassrummet. Fortsätta arbetet att analysera, följa upp resultat av åtgärder. Utmaningar för alla Jämfört med föregående års undersökning har föräldragruppen högre måluppfyllelse i frågan. Utmaning för de elever som vanligt når målen anser personalen sig arbeta aktivt med. Personaltätheten har fortsatt varit hög, vilket också kan vara en förklaring. Dokumentation av lärande Dokumentation tar mycket tid och kraft. Bra och rätt dokumentation är ett måste. Lärarna föreslår ett gemensamt sätt att dokumentera. Utveckling av undervisning Personalen skattar fortfarande den siffran relativt lågt. Mattelyftet har haft fokus under hela året, vilket har påverkat möjligheterna till samplanering och mötesplatser till pedagogiska frågor. Den totala dominansen av Mattelyftet får troligt sin påverkan i att matematikundervisningen förbättras och förändras. Poängteras bör att matematikundervisningens utvecklande också efter Mattelyftet måste få en fortsättning. Något som lärarlagen har lyft. Personalens avsaknad av skolans egna diskussioner och möjligheter till delgivning av tankar, material etc. är tydlig. En skola i utveckling behöver mötesforum, såväl i arbetslag som med hela skolan inklusive fritidsavdelningarna. Det spar också energi och tid då goda exempel och material kan återanvändas. Ett område som personalen också lyfter är öka tematiskt arbete. Det är också möjligt att ökat temaarbete spiller över till att ytterligare stimulera lärande. Fortsatt utvecklande av LPP:er. 3.1.4 Mål Stimulerande lärande Undervisningen ska fortsatt vara så stimulerande och verklighetsförankrad att elevernas nyfikenhet och lust att lära behålls även i de högre årskurserna och med det även ökar möjligheterna att nå högre i sin egen kunskapsutveckling. Särskilt stöd Alla elever ska få fortsatt stöd i form av anpassningar och särskilt stöd i såväl skolan som under vistelsen på de olika fritidsavdelningarna. Utmaningar för alla Ingen elev ska känna sig klar, det ska fortsatt finnas utmaningar i alla ämnen och på alla nivåer, såväl som inom tiden för skolverksamheten som fritidsveksamhet. Elever ska alltid ges utmaning att fortsätta utveckla kunskaper och förmågor utifrån sin egen nivå. Dokumentation av lärande Skapa tid, mötesplatser och rutiner för utveckling av gemensamma temarbeten, diskussion och lärdomar över hela skolan, inklusive fritidsavdelningarna.
Utveckling av undervisningen - Avsätta tid på lagmöten och stormöten till pedagogiska diskussioner. - Utöva kollegiehandledning. - Nå fördjupade kunskaper inom aktuell pedagogisk forskning. - Utvecklande av digitala hjälpmedel för publicering, information och kommunikation. 3.1.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Stimulerande lärande - Organisera för gemensamma pedagogiska diskussioner lärare emellan, men också mellan fritids och skola. - Skapa trygghet i arbetsgrupperna som möjliggör kollegiehandledning under kommande läsår. - Öka temarbete i såväl det egna arbetslaget såsom på hela skolan, inklusive fritids. - Öka elevinflytandet på alla nivåer från ökat inflytande över sin egen lärsituation till ökat inflytande över större händelser på skolan. - Förbättra inom- och utomhusmiljön. - Utveckla möjligheten till alternativa undervisningsmiljöer, såsom utelektioner. Särskilt stöd Förbättra elevhälsa till att i större utsträckning arbeta förebyggande, men också förbättra och effektivisera elevhälsans mötesform. Arbeta fram en enkel analysmodell gällande elevers resultat. Samarbeta med Roslagsskolan för att följa elevernas resultat i årskurs 9. Utmaningar för alla Förbättra pedagogers arbete med elevers eget ansvarstagande över sin lärsituation. Öka rektors medverkan till elevinflytande. Dokumentation av lärande Organisera för gemensam planering av ämnesövergripande ämnesområden samt utvärdering av dessa. Utveckling av undervisningen - Skapa relevanta fokusområden i syfte att avgränsa och fokusera den pedagogiska utvecklingen utifrån elevers och pedagogers behov. - Avsätta tid till pedagogiska diskussioner. - Organisera för kollegiala klassrumsbesök. - Fortsatt stärka personalens insyn i pedagogisk forskning 3.2 Normer och värden
Arbetsklimat Grundläggande värden 3.2.1 Resultat Arbetsklimat Personalen och föräldrar skattar arbetsklimat högt, (93% respektive 87%). Anmärkningsvärt är att eleverna skattar arbetsklimatet lågt (68%), betydligt lägre än föregående mätning (80%). Grundläggande värden Precis som föregående år har personalen skattat sig högt (95%). Även föräldrar och elever skattar relativt högt, högre än föregående undersökning. Under året har personalen ägnat stor del av tid till fortbildning. 3.2.2 Analys Arbetsklimat Skolan har begränsade möjligheter att förändra och variera gruppers storlek efter olika arbetens behov. Det saknas helt enkelt arbetsrum för mindre grupperingar. Parkskolan har dessutom mycket små entréhallar, där många elever ska samsas kring små ytor, det blir mycket trångt vid in- och utgångar. Förståelsen för gruppers olika mognad och beteende är ett utvecklingsarbete för pedagogerna. Här kan också frågan kring elevinflytande ha påverkat. En miljö som ständigt står i fokus utifrån sina låga resultat är matsalen. Här finns det en stor utvecklingspotential. Skolgården är stor och har varierade möjligheter. Ytan är stor och det finns många möjligheter till lek och aktiviteter. Grundläggande värden Året har präglats av lärar- och fritidspersonals yrkesgruppsisolation, det har funnits för lite tid till gemensamma mötesplatser. Det är mycket troligt att lärarnas engagemang och arbete med Mattelyftet kan ha påverkat möjligheter till samarbetsytor för fritids och för lärargruppen. Lärargruppen uttalar också att även mellan stadierna saknas samsyn och samarbete. Det har funnits för få mötesplatser. Även ett ökat ämneslärarsystem kan ha påverkat samsyn och samarbete. 3.2.3 Förbättringsområden Arbetsklimat Att skapa ett arbetsklimat som gynnar varje individ är ett av skolans uppdrag. Parkskolans fysiska miljö har stora brister och det är svårt att få gehör för förändring. Skolan är byggd för 6-9 åringar och med det är inte lokalerna helt anpassade för undervisning i högre åldrar. Det saknas grupprum och lämpliga av- och påklädningsytor. För att eliminera risker i arbetsklimat måste fler gemensamma aktiviteter skapas, såväl inom undervisningstid som under rasttid. Grundläggande värden
För att skapa samsyn, samarbete och förståelse för allas lika värde krävs att alla, elever, all personal och föräldrar har kännedom om strukturer, regler och rutiner. För att skapa samsyn, samarbete och förståelse måste samtliga elever och all personal involveras i arbetet med framtagande av regler och planer. Skolan måste ha fler aktiviteter ihop, fler gemensamma raster, elever som läser för varandra mm. Vi behöver förbättra rasterna, till att innehålla olika aktiviteter. 3.2.4 Mål Arbetsklimat Förbättra inom- och utomhusmiljön, så att den möjliggör till bättre lärmiljö. Att arbetsklimatet är sådant så att alla elever och all personal trivs på skolan och att arbetsklimatet underlättar den dagliga verksamheten. Fortsätta utveckla arbetet med det gemensamma värdegrundsarbetet, genom ROSEN. Involvera alla på skolan i ROSEN, vilket medför en ökad trygghet för varje elev och lärare. Grundläggande värden - Att elever och föräldrar är informerade om hur personalen på Parksskolan arbetar mot kränkande behandling och konflikthantering. - Arbeta för gemensamma regler och förhållningssätt -ROSEN 3.2.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Arbetsklimat - Arbeta för förbättringar för Parkskolans inom- och utomhusmiljö. - Arbeta för fortbildning kring ämnet Barn som utmanar. - Förändra rasttillsyn till rastaktivitet. Grundläggande värden - Aktivt arbeta med skolans lokala handlingsplan inom kollegiet och tillsammans med elever och föräldrar. - Uppdatera, tydliggöra och publicera handlingsplaner och policydokument så att de av alla (skolledning, personal, elever och föräldrar) upplevs som tillgängliga och levande dokument. - Kontinuerligt utvärdera personalens och elevernas trivsel genom enkäter och i olika forum för samtal. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande
Ansvar och inflytande för elever/barn 3.3.1 Resultat Ansvar och inflytande för elever Förändring från föregående års undersökning är att elevernas skattning är betydligt lägre (64%, 2013: 76%). Föräldrar och personal skattar högre (80 % respektive 84 %). Föräldrarnas resultat är betydligt högre (nu 80% då 64%). 3.3.2 Analys Ansvar och inflytande för elever Att elever inte är medvetna om att de har möjlighet att påverka, är en tes som ofta hörs, så även på Parkskolan. Skolan brister ofta i dialogen kring inflytande. Men är det också så att skolan inte på fullt allvar tar tillvara på den kraft som eleverna har? Elever, flickor som pojkar har möjlighet att uttrycka sig i formella sammanhang, såväl som i informella. Personalen tar alltid stor hänsyn till de olika synpunkter som dyker upp. 3.3.3 Förbättringsområden Ansvar och inflytande för elever Pedagogerna behöver medvetandegöra elever kring inflytande och ansvar. Ökad tydlighet i LPP:er kring frågan är ett måste. I skolans elevråd finns den formella möjligheten att uttrycka sin och klassens synpunkter kring aktuella frågor, gällande skolans arbete. 3.3.4 Mål Ansvar och inflytande för elever Eleverna ska känna att de har ett reellt inflytande och kan vara med och påverka det som händer i skolan och att de blir lyssnade på. 3.3.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Ansvar och inflytande för elever Diskussion i personalgruppen vad betyder ansvar och vad kan det konkret innebära? Ökad dialog i klassrummet kring - vad betyder ansvar och vad kan det konkret innebära? Förbättra LPP:er, där elever tydligare kan påverka sin egen undervisning. 3.4 Skola och hem
Skola/förskola och hem 3.4.1 Resultat Skola och hem Föräldrars och personals resultat är förändrade sedan föregående år. Föräldrars åsikter ligger på ungefär på samma nivå (80%), medan personalens siffra är högre (89%) än föregående års mätning. 3.4.2 Analys Skola och hem Inflytande och kommunikation är två begrepp som inte alltid tolkas lika av skola och hem. Viktigt är att ha en kommunikation kring begreppet och även klargöra skolans och hemmets gemensamma arbete, för att öka samsyn och samförstånd i frågan. Personalen anser att den information som man ger hemmen gällande styrdokumenten är adekvata och av rimlig mängd, men att det är svårt att fånga föräldrars intresse. Personalen använder olika digitala forum, t.ex. Fronter, e-post och bloggar, för information och uppmanar föräldrarna att gå in och läsa exempelvis LPP:er, schema samt övrig information. Det är få föräldrar som spontant besöker skolan. 3.4.3 Förbättringsområden Skola och hem Enhetsråd har legat nere under läsåret 2013/14. Vi tror alla att det ger ett negativt resultat och också att en kanal till dialog har saknats. Införa aftnar/kvällar (vernissage) där föräldrar kan besöka och se sitt barns utveckling och lärande. Personalen önskar också att frågan omformuleras till nästa år, då frågan kring inflytande förs via föräldramöten. Är du nöjd med det inflytande du har i ditt barns skola? Följdfråga: Tycker du att du behöver ha ett större inflytande? 3.4.4 Mål Skola och hem Skola och hem ska uppleva att dialog dem emellan fungerar. Föräldrar ska känna att de kan vara med och påverka sådant som är lämpligt för föräldrar att ha inflytande över i skolan. Vad som betraktas som lämpligt inflytande ska vara föremål för kontinuerliga samtal mellan skola och hem. Framgång når vi endast genom samarbete.
3.4.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Skola och hem Ökad dialog mellan hem och skola Starta upp skolråd igen Föra kontinuerliga samtal via skolråd kring föräldrars möjligheter till påverkan. 3.5 Bedömning och betyg Bedömning och betyg 3.5.1 Resultat Bedömning och betyg Här är resultatet lågt, såväl från elever som från lärare (68%, respektive 69%). Ingen förbättring sedan föregående mätning. Samarbete med andra lärare för att säkerställa likvärdigheten i bedömningen av elevers kunskaper. 3.5.2 Analys Bedömning och betyg Arbetet med betyg har fortfarande utvecklingspotential för lärare som arbetar med årskurs 6. Bedömning sker dock i alla årskurser och kräver en samsyn inom skolan/kommunen och att likvärdigheten i bedömningen kan säkerställas. Att inom kollegiet ta upp goda exempel samt att gemensamt öva på att bedöma och betygsätta elevers arbeten är en förutsättning för att utveckla personalens bedömarkompetens. Personalen verifierar att de inte är samstämmiga i arbetslaget kring bedömning. Vidare analyserar det också att det är möjligt att det är väl hårda i bedömningsarbetet gällande Nya språket lyfter och Diamant. Under året 2013-14 har nästan all fortbildning och tid lagts till Mattelyftet. Det är möjligt att frågan kring bedömning har fått stå tillbaka. 3.5.3 Förbättringsområden Bedömning och betyg Utarbeta rutiner för sambedömning för Parkskolan men också tillsammans med andra enheter. Utveckla och fördjupa personalens kunskaper i, och användning av, formativ bedömning. 3.5.4 Mål Bedömning och betyg Säkra likvärdig bedömning inom personalgruppen. Lärarna ska känna sig kapabla, förberedda och kompetenta gällande betyg och bedömning. 3.5.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.)
Bedömning och betyg Organisera för samarbete kring sambedömning. Organisera för kollegiala klassrumsbesök. Fortsätta arbetet med arbetsformer enligt modellen förtest-utvärdering/analys-planeringgenomförande-utvärdering/analys-bedömning. Fortsätta arbetet med elevers tillgänglighet till sitt eget arbete (se också elevers inflytande). Fortsätta involvera föräldrar genom fortsatt information om skolans uppdrag och inspirera till att delta i sitt barns lärande. 3.6 Skolan och omvärden Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval 3.6.1 Resultat Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Området skattas lägst i hela undersökningen, precis som föregående år. Personalens skattning ligger på 60%, marginellt bättre än förra årets undersökning, men lägre än kommunsnittet, 66%. Allra lägst har Vi har god samverkan med arbetsliv och närsamhälle, skattats av personalen (21%). Generellt ligger alla påståenden inom området lågt. 3.6.2 Analys Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Rutinerna för övergången, mellan förskola och förskoleklass, är väl utarbetade och fungerar smidigt och säkert. Rutiner för övergången mellan övriga årskurser, behöver utvecklas och förtydligas. Samverkan mellan arbetslagen, samt mellan skola och fritidshem, sker inte i den utsträckning som personalen önskar. Organisationen för samverkan behöver ses över och utrymme för samverkan skapas. Hur stor del de olika klasserna tar av samhället omkring, beror i hög grad på ansvarig lärare. Genom ett utvecklat kollegialt samarbete kan eleverna ges större möjlighet att ta del av samhällslivet. 3.6.3 Förbättringsområden Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Utveckla och stärka samarbetet gällande övergångar och samverkan mellan arbetslagen i skolan, mellan skola-fritidshem och servicegruppen, samt mellan årskurs 6 och mottagande 7-9 skolor. Ta större del av samhället i övrigt, allt som finns runt omkring oss. 3.6.4 Mål
Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Ha fungerande rutiner kring övergångar och samverkan mellan skolans olika delar. Skapa fler mötesplatser för all skolans personal. Förbättra information och samarbete mellan all skolans personal. Parkskolan ska vara en självklar del av samhällslivet, och skapa kontakter med såväl närsamhället, som andra delar av världen. 3.6.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Organisera för att lärare undervisar och bedömer utifrån sin ämnesbehörighet i större grad och inom hela åldersspannet på skolan. Fördjupa samarbetet mellan skola och fritidshem, bl. a. genom äventyrspedagogiken. Skapa flera mötesplatser för all skolans personal. Organisera för elevers prao/studiebesök i arbetslivet och närsamhället. Bättre nyttja våra digitala hjälpmedel till att öka kommunikationen inom skolan och till omvärlden. 3.7 Rektors ansvar Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande 3.7.1 Resultat Rektors ansvar Detta är ett av områdena som har förändrats utifrån föregående års undersökning. Personalens skattning (80%), är samstämmigt med kommungenomsnittet. Skillnaden mellan föräldrars skattning (83%) och elevers skattning (66 %) har en större diskrepans än tidigare undersökning. Övergripande Den övergripande frågan, dvs. hur nöjd man är med verksamheten/skolan som helhet och huruvida man vill rekommendera skolan för andra, visar att personalen (93%) och föräldrarna (95%) är mycket nöjda, eleverna i årskurs 5 är däremot mindre nöjda (70%). 3.7.2 Analys Rektors ansvar Jämfört med förra året har personalen skattat annorlunda. Lägsta resultatet inom området är Resultat från uppföljning och utvärdering leder till åtgärder,(64%). Ett kommande utvecklingsområde. Övergripande
Precis som föregående års undersökning är det stora skillnader mellan personal, föräldrar och elever, där elevers skattning fortfarande är lågt. Varför det fortfarande är så stor skillnad mellan framför allt elevernas låga resultat, måste fortsätta undersökas. 3.7.3 Förbättringsområden Rektors ansvar Arbeta för att resultat från uppföljning och utvärderingar, blir till verktyg för kommande arbete. Förbättra delaktighet och tydlighet i skolans kvalitets- och utvecklingsarbete. Fortsatt arbete med gemensamma definitioner av begrepp, som redskap för att arbeta mot gemensamt mål inom hela skolan. Övergripande Fortsätta dialogen mellan personal och elever, och skapa ett gemensamt språk, så att vi förstår varandra och varandras behov och önskemål. Aktivt arbeta för att elever ska känna delaktighet och positiv känsla för Parkskolan. 3.7.4 Mål Rektors ansvar Öka samsyn och skapa enad skola med gemensamt förhållningssätt till elever och lärande. Utveckla strategier som möjliggör att resultat och utvärderingar blir till reella verktyg för personal och rektor. Upprätthålla elevernas goda förtroende för rektor. Upprätthålla elevers, föräldrars och omvärldens goda förtroende för Parkskolan. Övergripande Hålla god omvärldskoll för att säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning. Parkskolans personal, elever och föräldrar ska känna stolthet över sin skola. Arbeta för ett starkare elevinflytande. 3.7.5 Åtgärd (Aktiviteter presenteras i arbetslagens handlingsplaner.) Rektors ansvar Säkerställa att all personal, elever och föräldrar känner fortsatt förtroende och tillit till rektor och rektors kompetens genom öppenhet, tydlighet, transparens, kommunikation och aktiva handlingar. Säkerställa och skapa tid till att arbeta med resultat och utvärderingar. Övergripande Utveckla och arbeta för reellt ökat elev- och föräldrainflytande.
Rektor är enligt lag, ansvarig för upprättandet av plan för organisation av kvalitetsarbetet under året, vilket innebär att involvera all personal i planering, uppföljning och analys av verksamheten löpande under året. I denna plan har vi tydliggjort hur vi arbetat, hur processen sett ut, vilket resultat vi nått och hur vi tänker fortsätta vårt arbete med att ständigt förändra och förbättra. Arbetet med Parkskolans lokala arbetsplan har genomförts i samarbete inom skolan och inom fritidsavdelningarna. För att vidare realisera planen sätter varje arbetslag upp mål i Arbetslagets handlingsplan (ALHP) och varje anställd formulerar sina personliga mål i en Personlig utvecklingsplan (PUP). Målområden för all skolverksamhet i Norrtälje kommun 2014-2016 är: Tillgängligt lärande nära till personal, till förståelse till sina egna förmågor, till kunskap om sig själv. Tillgänglighet till omvärlden och samhällets nära väg in i skolan. Digitalt lärande ett naturligt verktyg för lärande. Kollegialt lärande utbildade lärare, som ständigt lär om, lär nytt, och lär av varandra. Ledarskap vi fördjupar vår professionalitet i att leda utvecklings- och kunskapsprocesser. Norrtälje 2014-09-01 Inger Lundström, rektor Parkskolan