Ytterjärna-Nibble (konferenscenter)

Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Dnr 2011-00312 -214 Detaljplan för Ytterjärna-Nibble (konferenscenter) inom Järna kommundel, i Södertälje Upprättad 2015-02-16

Innehåll Beslut... 3 Hur samrådet bedrivits... 3 Samhällsbyggnadskontorets ställningstagande... 4 Inkomna yttranden med kommentarer... 5 1. Länsstyrelsen... 5 2. Trafikverket... 6 3. Storstockholms lokaltrafik AB... 7 4. Omsorgsnämnden... 7 5. Miljönämnden... 8 6. Socialnämnden... 8 7. Kultur- och fritidsnämnden... 8 8. Telia Sonera Skanova Acess AB... 9 9. Södertörns brandsförsvarsförbund... 9 10. Försvarsmakten... 9 11. Telge nät... 9 12. Svensk kraftnät... 10 13. LRFs kommungrupp... 10 14. Kulturhistoriska föreningen i Södertälje... 12 15. Naturskyddsföreningen... 12 16. Erik Asmussens Stiftelse... 13 17. Privatperson 1... 14 18. Privatperson 2... 15 19. Privatperson 3... 15 20. Privatperson 4... 15 21. Privatperson 5... 16 22. Privatperson 6... 17 23. Privatpersoner 7 & 8... 18 24. Privatperson 9... 19 25. Privatperson 10... 20 Medverkande tjänstemän... 21-2 -

Beslut Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av ett konferenscenter samt utställningshall, verkstäder och informationscenter, samt att reglera och anpassa befintlig bebyggelse och byggrätt. Järna kommundelsnämnd beslutade 2011-11-08 185 att sända ut ett förslag till detaljplan för Säby 5:1 m.fl. fastigheter på samråd. Hur samrådet bedrivits Samrådet varade mellan den 25 november 2011 och den 17 januari 2012. Ett förslag till detaljplan sändes ut till remissinstanser och sakägare enligt sändlista för yttrande. Sakägare bjöds in till öppet samrådsmöte i Futurum/Folkets hus i Järna den 15 december. Till mötet kom cirka 30 personer. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna synpunkter. Synpunkterna i sin helhet finns att ta del av på samhällsbyggnadskontoret. - 3 -

Samhällsbyggnadskontorets ställningstagande Samhällsbyggnadskontoret genomför följande åtgärder inför utställningen av detaljplanen för Ytterjärna-Nibble (konferenscenter): Ett gestaltningsprogram tas fram för planområdet. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader sätts lämplig skyddsbestämmelse. MKB tas fram för detaljplanen. Valet av lokalisering för planen behandlas och belyses i planhandlingarna och planerad MKB. En arkeologisk utredning har tagits fram för området och tas med i utställningsförslaget. Planerad dubellstakets utformning och utseende tas med i utställningshandlingarna. Samråd sker med Länsstyrelse kring biotopp skyddat område och lämplig skyddsbestämmelse sätts på plankarta för biotopskyddat område. Planhandlingarna kompletteras gällande trafiksituationen, parkering och kollektivtrafiken. En VA-utredning tas fram för området. U-områden och E-område sätts på plankartan för ledningar och tekniska byggnader och redovisas i övriga planhandlingar. Risker så som bullerstörningar, luft- och ljusföroreningar tas med i planbeskrivning. Frågan om plats för återvinning och upplag tas med i planbeskrivningen och ett område bereds för ändamålet på plankartan. Planhandlingar bearbetas gällande bland annat byggnadshöjder och volymer, för en längre hållbarhet. Planbeskrivningen uppdateras med en beskrivning av den medicinala trädgården samt övriga område och byggnader i planområdet. - 4 -

Inkomna yttranden med kommentarer 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen vill informera om att man vid planens programsamråd framfört synpunkter om föreslagen placering av konferenscentret, där man föredragit en placering enligt alternativ 1c istället för det nu valda 1b. Placeringen anses vara olämplig med hänsyn till jordbruksintresset och riksintresset för kulturmiljövården enligt 3 kap i miljöbalken. Länsstyrelsen informerar att Ytterjärna kyrka, Säby gård och Steinerseminariets område utgör tre kärnområden för kulturhistorisk bebyggelse inom riksintresseområdet. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till planförsalgets påverkan på de kulturhistoriska värdena behöver en gestaltningprogram tas fram där föreslagen konferenscenter och områdets gestaltning och utformning bearbetas. Delar av gestaltningsprogrammet föreslås vara knutna till bestämmelser på plankartan. En varsamhetbestämmelse föreslås för kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom Steinerområdet. Planområdet ligger även inom kust- och skärgårdsområden som i sin helhet, med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena samt turismen och friluftslivet, omfattas av särskilda bestämmelser för hushållning av mark och vatten enligt 4 kap 1,2,4 i miljöbalken. Bestämmelserna innebär främst att exploateringsföretag och andra ingrepp endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Något som Länsstyrelsen ännu inte kan ta ställning till, Länsstyrelsen kan därmed inte heller bedöma om planen är förenligt med 4 kapitlet i miljöbalken. Det finns fasta fornlämningar i anslutning till planområdet och kan finnas fler inom området, då en arkeologisk utredning är under framtagande kan Länsstyrelsen inte bedöma om arkeologiska återgärder behövs innan området exploateras. Gällande jordbruksintresset vill Länsstyrelsen understyrka att planförslaget innebär ett ianspråktagande av värdefull jordbruksmark och kan med sin närhet till pågående jordbruksverksamhet påverka möjligheten till en fortsatt jordbruksdrift. Säby gård bedriver en ekologisk växtodling på drygt 260 hektar åkermark och en ekologisk mjölkproduktion med cirka 120 mjölkkor samt rekryteringsdjur, vilket är sammanlagt uppemot 300 nötkreaturer. Länsstyrelsen vill informera om att man genom landsbygdsprogrammet där företaget ingår, har vetskap om att företaget planerar en utökning av sin mjölkproduktion. Konferensanläggningens föreslagna placering intill gården anses öka risken för olika typer av störning och konflikter. I den fortsatta planprocessen måste planen därför utformas så att konferensdeltagare, anställda och för övrigt alla verksamma inom konferensanläggningens område inte upplever störning från lantbrukets verksamhet. Något som kan leda till restriktioner för jordbruksproduktionen. - 5 -

Planen ska även utformas så att anläggningen inte heller bidrar till en ökad smittspridning i samband med att ett stort antal människor rör sig i området. Kravgårdar så som den i anslutning till föreslagen lokalisering för konferenscentret har exempelvis längre karens på läkemedlen som sätts in då djuren blir sjuka. Gällande naturmark menar Länsstyrelsen att åkerholmen som inom planen ska bevaras men finnas inom parkmark inte skyddas/bevaras enligt biotopskyddets mening. Därför krävs en dispens från biotoppsskyddsbestämmelserna. Vidare kontakt bör i frågan tas med Länsstyrelsens enhet för naturvård. Länsstyrelsen framhåller att man vid planprogrammets samråd rekommenderade kommunen att ta fram en utförlig behovsbedömning med fördjupad miljöredovisning för de fyra föreslagna områden för lokaliseringen av konferenscentret. Något som inte gjordes, då man istället tog fram en behovsbedömning inför plansamrådet för vald lokalisering. Där ansågs detaljplanen inte medföra betydande miljöpåverkan enligt plan- och bygglagens 5 kapitel 18 samt bilaga 2 och 4 till MKBförordningen, en uppfattning som inte delas av Länsstyrelsen. Ett gestaltningsprogram kommer att tas fram för planområdet där man beskriver och behandlar områdets nuvarande och framtida gestaltning. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader sätts lämplig skyddsbestämmelse(q-). En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning kommer att göras inför planens utställning. En arkeologisk utredning har tagits fram för området och tas med i utställningsförslaget. Avståndet för planerad dubellstaket är mellan 1-2 meter, stakets utformning och utseende tas med i utställningshandlingarna. Kontoret håller med om att biotopskyddet för åkerholmen inom planområdet försvinner i samband med planläggningen, då tanken är att ha en fortsatt skydd för området sätts lämplig bestämmelse på plankarta för området exempelvis att träden inte får fällas. Samråd sker med Länsstyrelsen kring åkerholmen och dess biotopskydd. 2. Trafikverket Anser att det av detaljplaneförslaget framgår att de nya verksamheterna kommer att generera mer trafik. Vidare påpekade Trafikverket i tidigare yttrande att en utförligare utredning av kommande trafikmängder och dess påverkan på omkringliggande vägnät bör göras i detaljplaneprocessen. Utformningen av eventuella förändringar av korsningen med väg 525 ska tas fram i samråd med Trafikverket. Krävs eventuella åtgärder på eller i anslutning till väg 525 ska ett avtal slutas mellan kommunen och Trafikverket där ansvarsförhållanden med mera regleras. - 6 -

Befintlig och kommande trafikssituation belyses och behandlas till detaljplanens utställning. Samråd kommer att ske med Trafikverket vid eventuella förändringar av korsningen med väg 525, för genomförandet av detta kommer avtal slutas mellan kommunen och Trafikverket samt mellan kommunen och exploatören. Övriga synpunkter är noterade och beaktas i den fortsatta planprocessen. 3. Storstockholms lokaltrafik AB Storstockholms lokaltrafik anser att vald lokalisering är dåligt ur en kollektivtrafiksynpunkt med ett avstånd på cirka 800 meter från väg 525. Turtätheten är i dagsläget 7 turer från Järna till Södertälje under vardagen och 8 från Södertälje till Järna, där bussar i linje 784 och 785 trafikerar. Turtätheten anses inte komma att öka då detta skulle medföra alltför långa resor för de som åker från Hölö till Järna och Södertälje. Man informerar även om att buss 702 från Länstrafiken i Sörmland trafikerar även mellan Trosa och Södertälje. Hållplatserna inom planområdet anses ligga bra till om de endast anses användas av linjetrafik. Var övriga bussar ska angöra anses oklart av planhandlingarna. Vidare vill man informera om att hållplatserna måste vara raka i hela bussens längd. Upphöjningarna som ska trafikeras av bussar ska vara anpassade för rätt lutningsförändring med mera. Busshållplatser måste vara tillgängliga för funktionshindrade. Närmaste hållplats till planområdet är Kulturcentrum Järna som ligger i nära anslutning till planområdet. Där stannar buss 784 som trafikerar mellan Järna och Södertälje centrum, med möjlighet att ta sig från Järna till Södertälje och vidare ut till resten av länet mellan 06:48 på morgonen till 22:28 på kvällen, bussen går ungefär en gång i timmen på morgonen och kvällen med en lägre frekvens mitt på dagen. SL:s rekommenderad lägsta gångavstånd till arbetsplatser större än 25 kvadratmeter är högst 700 meter. Den rekommenderade lägsta turtätheten utanför StorStockholm är 60 minuter. Planområdets lokalisering anses vara god ur en kollektivtrafiksynpunkt. Planbeskrivningen kompletteras enligt ovanståenden. Vad gäller hållplatser för övriga bussar ska dessa redovisas i planhandlingarna. Planbeskrivningen kompletteras även med att hållplatser ska utformas enligt gällande regelverk för tillgänglighet. 4. Omsorgsnämnden Nämnden tillstyrker detaljplaneförslaget. - 7 -

5. Miljönämnden Nämnden har gjort bedömningen att en VA- utredning ska tas fram för området som grund för bedömningen av lämpligt VA- system, med en kravspecifikation som tagits fram av Miljökontoret som grund. Gällande parkering ska parkeringsbehovet vid större sammankomster beaktas vid planläggningen av området. En VA-utredning med en uppdragsbeskrivning som inkluderar Miljökontorets kravspecifikation tas fram, inför planens utställning. Parkeringsfrågan beaktas i den fortsatta planprocessen. 6. Socialnämnden Nämnden tillstyrker detaljplaneförslaget. 7. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden anser att en utveckling av området med flera aktiviteter är positivt då det stärker områdets attraktion som mötesplats. Konferenscentrets uppbrutna form med gröna tak anses kunna fungera i landskapet. Byggnaden anses dock bryta mot Asmussens mjuka organiska former genom sina kantiga former, byggnaden kommer även konkurera med Kulturhuset med en föreslagen höjd som Kulturhusets. Nämnden informerar om att hur lanskapet avgränsas med gröna element är positivt men kräver en noggrann utformning, stråk och torgytor bör samspela med områdets befintliga grönstruktur. För att förtydliga områdets avgränsning mot kulturlandskapet kan en tydlig entré utfromas. Planerade parkeringsytor bör hårdgöras. Utformningen av det dubbla staketet som avses för att avskilja området från befintliga betesmarker bör utformas med hänsyn till landskapets visuella upplevelse. Vidare ser nämnden det av stor vikt att skyddsbestämmelser införs i planen för Erik Asmussens arkitektur i syfte om att bevara den unika miljön samt underlätta i handläggning vid exempelvis bygglov. Bestämmelser som satts på plankarta för plansamrådet, anses inte vara tillräckliga. Planen bör enligt nämnden istället förses med en q-bestämmelse. Placeringen, utformningen och färgsättningen av bebyggelse samt utformning av stråk och mötesplatser anses vara av stor vikt med tanke på föreslagen byggnads lokalisering i ett område med olika kulturmiljövärden. Ställning behöver även tas till vilken dignitet Kulturhuset har och hur ny bebyggelse ska samspela med befintlig bebyggelse. Med tanke på detta och att området ligger i ett område som är riksintresse för kulturmiljövården anser nämnden att ett gestaltningsprogram behöver tas fram. Vidare måste jordbruksverksamheten med betande kreatur kunna säkerställas för att upprätthålla kulturlandskapets värden. - 8 -

Området och planerade byggnaders utformning bearbetas i den fortsatta planprocessen. Ett gestaltningsprogram kommer att tas fram för planområdet där man beskriver och behandlar områdets nuvarande och framtida gestaltning. Lämplig skyddsbestämmelse sätts på plankarta för skyddsvärda byggnader. Planens intention är inte att försvåra för jordbruksverksamheten med betande kreatur, för att säkerställa detta har staket satt på plankartan. Övriga synpunkter är notreade och beaktas i den fortsatta planprocessen. 8. Telia Sonera Skanova Acess AB Telia Sonera informerar om att de har ledningar i området. En telestation finns i området med ledningsrätt och ledningar anslutna till telestationen finns inom området. Ledningarna kan komma att påverkas av planerad nybyggnation. Telia Sonera håller med kommunen om att den som initiera flytt av ledningar ska även bekosta flytten. Försiktighet ska iakttas vid markarbeten så att inte befintlig teleanläggning skadas eller på annat sätt påverkas. U-områden och E-område sätts på plankartan för ledningar och tekniska byggnader och redovisas i övriga planhandlingar, samråd ska vid eventuell flytt av ledningar ske med ledningsägare. Exploatören ansvarar för eventuella kostnader som uppstår vid flytt av ledningar. 9. Södertörns brandsförsvarsförbund Har inget att erinra i ärendet. 10. Försvarsmakten Har inget att erinra. 11. Telge nät Telge nät vill att ett E-område upprättas inom planområdet strax söder om huvudgatan. Vidare anses drickvattenförsörjning vara en viktig detaljplanefråga där man behöva redovisa om grundvattnet räcker till försörjning för området. Frågan om drickvattenförsörjning behandlas i samband med planerad VA-utredning och tas med i planhandlingarna. För svar till övriga synpunkter se kommentar för Telia Soneras yttrande. - 9 -

12. Svensk kraftnät Har inget att erinra. 13. LRFs kommungrupp LRF informerar om att föreslagen byggnad för konferenscenter kommer att byggas på åkermark något som går emot kommunens löfte om att följa åtagande i Agenda 21 och gällande Översiktsplan, där åkermark ses som en värdefull resurs. Avståndet till mjölkladugården som ligger 200 meter norr om området anses behöva tas med så som den för ungdjursavdelningen. Sker planerad byggnation på annan plats än nu vald plats anser LRF att spillvatten bör omhändertas enligt alternativ 3, om inte detta går kostnadsmässigt föreslår kommungruppen att anslutning till Himmerfjärdsverket sker via Pilkrog. Kommungruppen delar även oro för nedsmittning som utryckts av grannen till planområdet vad gäller nedsmittning av nötkreaturer. Djuren som kan komma att smittas av sjukdomar som mul- och klövsjukan samt salmonella överförda av exempelvis utländska besökare (till hotellet) producerar livsmedel som kan föra smittan vidare. Det anses därför rimligt att fastighetsägaren erbjuds ersättning enligt försiktighetsprincipen. Så att denne inte kan komma lida ekonomisk av eventuell nedsmittning. Ett stängsel anses inte ha någon inverkan mot eventuell smitta mellan djur och människor, konferenscentret bör istället ligga så långt ifrån djurhållningsverksamheten som möjligt. Vidare motsätter sig LRFs kommungrupp starkast mot föreslagen placering för ny konferenscenter 1a istället förordas läge 1c och 1d. En VA- utredning tas fram för området med förslag till hantering av bland annat spillvatten. Vid en lokaliseringsprövning fann man allternativ 1a som olämplig då den låg för nära Säby gårds jordbruksverksamhet samt riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljö negativt. 1d ansågs vara olämplig med tanke på naturvärden på plats. Kvarvarande alternativ blev 1b och 1c. Alternativ 1c valdes slutligen bort då den inte kunde tillgodose Vidar stiftelsens behov vad gäller en ändamålsenlig utveckling av stiftelsens verksamhet. Istället gick man vidare med alternativ 1b som ligger nära befintligt Kulturhus men där man anser att avståndet till Säby gårds djurhållningsverksamhet vad gäller störningar i form av lukt och algerier är en acceptabel olägenhet och att åtgärder kan tas för att skydda djur från kontakt med människor vilket kan leda till smitta hos djuren. Vald lokalisering anses vara bra ur ett utvecklingsperspektiv då den ligger nära kollektivtransportmöjligheter och bidrar till en synergieffekt med ett nära avstånd till Kulturhuset. - 10 -

Mjölkladugården tas med i planbeskrivningen. Avståndet mellan Säby gårds kostallar och gödselvårdsanläggning och planområdet är idag knappt 500 meter, till äldre ladugård med ungdjur är avståndet drygt 300 meter. Boverkets tidigare riktlinjer om skyddsavstånd till djurhållning har upphävts (Boverket 2011). Den nya vägledningen för planering av och invid djurhållning saknar skyddsavstånd och föreskriver istället att hänsyn måste tas till den aktuella platsens förutsättningar. I Boverkets rapport Vägledning för planering för och invid djurhållning, framgår att djurhållning på landsbygden och dess omgivningspåverkan bör vara i högre grad acceptabel än i miljöer där sådan normalt inte förekommer. En medvetenhet finns om att djurhållning kan medföra negativ påverkan på omgivningen dels i form av olägenheter: dammbildning, buller (höfläktar, maskiner, djurens läten, transporter), lukt (framför allt från gödsel och gödselhantering, vissa foder m.m.), flugor, starka strålkastare kring ridbanor, travbanor m.m. dels i form av risk för hälsopåverkan (främst risk för allergenspridning från hästhållning). Trots att kommunen vid beslut ska beakta sådana förhållanden enligt PBL och om möjligt begränsa så att inte oacceptabel påverkan på omgivningen uppstår, gör Boverket bedömningen att situationer som behandlas mycket sällan blir en fråga om omfattande olägenheter. Fram till senare år har det traditionella sättet att begränsa omgivningspåverkan från djurhållning varit placeringen av störningskällan, genom att exempelvis hålla djuren långt från känsliga miljöer och vice versa. Det har dock visat sig att detta sätt att hantera konflikter inte ger bra planeringsresultat och att det finns alternativa möjligheter att begränsa störningar och alternativa sätt att åstadkomma godtagbar samexistens mellan djurhållning och bebyggda miljöer. Kontoret håller med ovan ställningstagande och kommer att i den fortsatta planprocessen verka för en utveckling i området som möjliggör att djurhållningsverksamhet kan fortgå i samexistens med övriga verksamheter i området. Kontoret vill även förtydliga att bostäder inte planeras i området istället tänker man sig hotellverksamhet vilket innebär att människor varaktigt upphåller sig i området. Att konferenscentret med möjlig hotellverksamhet bedrivs 100 meter från betande djur anses av kontoret som en acceptabel olägenhet. Vad gäller försiktighetsprincipen ska en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning tas fram för planer som bedöms kunna medföra till den betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kapitel 11. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning kommer därmed upprättas och redovisas enligt plan- och bygglagens (PBL) 4 kapitel 34 och bilaga 2 och 4 till MKB- förordningen. - 11 -

14. Kulturhistoriska föreningen i Södertälje Föreningen framhåller att Ytterjärna kyrka har en dominerande position i landskapet, något man tar hänsyn till i bestämmelser om konferensanläggningens utformning, höjd och placering. Detta anser förening vara positivt, man har för övrigt inga synpunkter på föreslagen bebyggelse. Synpunkterna är noterade. 15. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen ser inte lokaliseringen av konferenscentrets som godtagbart, detta då man tidigare yttrat sig emot vald lokalisering men även för att föreslagen byggrätt är väsentligt större än vad som visats i programsamrådet. Man anser även att samrådsprocessen inte gått rätt till detta då hänsyn inte tagits till synpunkterna som framförts och argument för att nuvarande förslag till lokalisering och anläggningen storlek inte gjorts. Därmed anser man att planens samråd bör tas om. Motivet till valet av lokalisering anses vara vagt och uppgjort från första början. Naturskyddföreningen vidhåller tidigare yttrande om att lokaliseringen av hotelletmed konferenscenter bör förläggas enligt förslag 1c. Detta då föreslagen lokalisering inte påverkar kulturmiljön, att det bara i liten grad inskränker naturvärden samt att det minimerar transporter med mera och därmed ger så liten negativ klimatpåverkan som möjligt. Förslaget anses leda till ett stor intrång i den befintliga kulturmiljön. En konferensanläggning i miljön befaras komma att förändra områdets karaktär i negativ riktning. Byggnader antas kunna bidra till att skapa en barriär mot Järnafjärden. Man poängterar att Säby Gård, granne till föreslagen konferenscenter oroar sig över risk för intrång, nedtrampning av grödor och störande av nötkreatur samt de risker som uppstår för besökare till konferensanläggningen i form av exempelvis luktstörningar. Detta tillsammans med den stora påverkan på befintlig kulturmiljö anses bidra till att läge 1a och 1b bedöms som olämpliga för placering av konferensanläggningen, dessutom anses antalet föreslagna p-platser inte räcka till med tänkt exploatering. Man befarar även att anläggningen kan komma att användas som bostäder om den inte kan användas för tänkt verksamhet. Planförslaget kommer att behandlas vidare i den fortsatta planprocessen. Detta bland annat vad gäller anläggningens utformning, genom ett gestaltningsprogram som även ska kopplas till plankartan genom olika bestämmelser. Kontoret kommer även att redovisa tänkt storlekar i förhållande till övrig bebyggelse. Gällande anläggningens lokalisering kommer kontoret att i planbeskrivningen och genom en MKB vidare analysera tänkt lokalisering samt belysa och behandla lokaliseringens - 12 -

eventuella påverkan på omgivande miljöer. Behovet av parkeringsplatser kommer även behandlas i den fortsatta planprocessen. Anläggningen är inte tänkt att användas för permanenta bostäder utan kommer att tillåta hotellverksamhet något som framgår i planhandlingar. För övriga kommentarer om Säby gårds verksamhet, se svar för LRF:s synpunkter. 16. Erik Asmussens Stiftelse Stiftelsen anser att fotomotaget med byggnadsvolymer av planerad bebyggelse för konferenscentret överensstämmer inte med planbestämmelsernas angivna byggrätter. Att konterenscentret är uppbruten i fem volymer som länkas samman med byggnader på en våning anses inte förändra att bebyggelse uppfattas som samma volym. Man framhåller att arkitekten vid informationsmöte framhållit att takytorna med sina olika delar ska upplevas tillsammans som en dubbelkrökt yta. Beskrivningen och illustrationer anses inte övertyga om strävan att framhålla den planerade hotellbyggnaden som underordnad befintlig kulturhus. Stiftelsen ser det som av stor vikt att Kulturhuset fortsätter att vara platsen tydliga huvudbyggnad, Konferenscentret anses dock vara något högre än befintlig kulturhus då byggnadshöjden i verkligheten blir högre än Kulturhuset och byggnadsytan på mark är även den större än Kulturhusets. Planbeskrivningens beskrivning om en tidigare tradition att hålla bebyggelse i anslutning till brynszoner i landskapet där bryn tillskapas för att förstärka effekten anses vara felaktig, istället menar man att det är en tradition att byggnader anpassas till topografin och inte vice versa. Planerad byggnad anses inte heller ansluta till Steinerområdets karaktär, detta anses inte heller varit arkitektens strävan som utryckt en önskan om att skapa nytt uttryck i arkitekturen för att antroposofisk arkitektur inte enbart behöver se ut som Erik Asmussens tidigare byggnader. Intentionen är att skapa nytt landmärke som ska dra flera besökare till området. Kulturhuset anses redan vara landmärke för området man pekar på tidigare exempel på byggnader som konkurrerar på ett område så som Slottet och Riksdagshuset samt Stadshuset och Stockholm Waterfront. Även föreslagen byggnad för ny bibliotek vid Stadsbiblioteket i Stockholm som aldrig genomfördes då föreslagen byggnad var alltför dominant i sin utformning i förhållande till Asplunds byggnad för stadsbiblioteket. I planbeskrivningen står det att hänsyn ska tas till Wigwam men inte hur. Man undrar om vilken ny gräns som ska återskapas för odlingslandskapet. Att byggnaden ska kamoufleras in i landskapet med vegetation och konstgjord uppbyggnad av kullar och vegetationsridåer anses gå mot önskan om att skapa ny landmärke. Planförslaget kommer att bearbetas och ett gestaltningsprogram ska tas fram. För att inte förvirra vad gäller byggnadshöjden sätts istället en totalhöjd från markens - 13 -

nollplan, vidare material så som sektioner och korrekta illustrationer tas även fram för planförslaget. 17. Privatperson 1 Anser att valet av lokaliseringen 1a för konferenscentret kommer att på grund av anläggningens storlek påverka landskapsbilden negativt, med tanke på det låga öppna landskapet. Anläggningen av hotell, parkeringsplatser med mera på jordbruksmark som varit i biodynamisk drift i 50 år anses vara negativt om man vill samtidigt som Nibble gård strävar efter bättre förutsättningar att utveckla sin mjölkdjurbesättning. Privatpersonen förordar en lokalisering av konferenscentret enligt läge 1c, något som övriga yttrande i tidigare skede även förordat. Privatpersonen ser en bearbetning av förslaget som önskvärt. Hotellet anses även komma att påverka bakomliggande huskroppar i nordöst vad gäller ljus, något som måste undersökas. Dubbla stängsel i området är av privatpersonen inte önskvärt då det anses påverka områdets gestaltning negativt. Allén i norr som tidigare hotats av fällning anses vara bevarandevärd, dock utgör den ett hinder för alla typer av jordbruksmaskiner. Trafiksituationen för vägen in till seminarieområdet som lades om år 1992 anses vara ett problem. Planerad tydlig ankomstplats ses som en god tanke men något konstruerad då man idag åker med sin bil dit man vill så som Örjansskolan, Vidarkliniken, Skogsbrynsbyn med mera något som genererar mycket trafik. Området ses därmed inte som bilfritt. Illustrationbilagans montagebilder upplevs inte heller som realistiska. Privatpersonen ställer frågan om Säby 2:5 minskar i värde då de får konferenscentret som granne eller vice versa. Privatperson ser inte Säby 2:5som optimalt i med tanke på dennes känslighet för mobiltelefoner och andra trådlösa system. De frågar om de kommer att bli erbjudna nytt boende på landet eller om konferenscentret kommer att fullt miljöanpassas utan trådlösa system. Privatpersonen undrar hur Säby 2:5 kommer att påverkas av buller och avgaser samt ljusföroreningar. Denne ifrågasätter behovet av ett hotell- och konferensbyggnad då många byggnader i området är snyggt renoverade men står tomma. men Kommentar Kommunen kan i planen inte ta ställning till om och hur planförslaget för tänkt konferenscenter påverkar marknadsvärde för omkringliggande fastigheter eller vice versa då detta skulle vara ren spekulation. Trafik- och bullersituationen samt risker för avgaser belyses och behandlas i den fortsatta planprocessen. Hur byggnaden påverkar befintliga byggnader gällande ljusföroreningar behandlas även i den fortsatta planprocessen. För kommentar till övriga synpunkter gällande vald lokalisering se svar för Länsstyrelsen och LRFs kommungrupp. Övriga synpunkter är noterade och behandlas i den fortsatta planprocessen. - 14 -

18. Privatperson 2 Privatpersonen anser att förslaget är estetisk bättre men ifrågasätter färgsättningen. Gällande energiförbrukning undrar privatpersonen om planerade byggnader kommer att bidra till klimatmålen genom att exempelvis vara självförsörjande. Privatpersonen anser att antroposofiska hus bör vara vägledande i energisnålhet genom att inte bara var kulturbygge utan också energibygge och påpekar att byggnadens stora glasade ytor kan innebära en högre energiförbrukning. Privatperson anser att markerad plats för återvinning är för liten för all sopsortering för hela campuset. Det anses även saknas ett serviceområde för exempelvis lagring av sandningsgrus och uppläggsplats för beskärningsgrenar, något som även kräver lämplig plats och lastbilsinfart. Detta har i dagsläget skett i området för planerad hotell- och konferensanläggning. Hur byggnadens energiförsörjning sker finns i planbeskrivningen under rubriken teknisk försörjning. Planförslagets gestaltning behandlas i den fortsatta planprocessen genom framtagande av ett gestaltningsprogram där anläggningens färg, form med mera tas upp. Frågan om plats för återvinning och upplag tas med i planbeskrivningen och ett område bereds för ändamålet på plankartan. 19. Privatperson 3 Privatpersonen anser att planen är alltför låst vad gäller höjder, som är likt de i framtagen illustration, något som anses som en risk vid eventuella behov med tanke på att projekt som framtaget planförslag kan ta flera år att genomföra. Planhandlingar bearbetas gällande bland annat höjder och volymer, för en detaljplan med längre hållbarhet. 20. Privatperson 4 Privatpersonen framför att Antroposofin med dess arkitektur och folkpedagogik fått en fysisk synlighet i Ytterjärna. Platsen anses vara unikt därför önskas en varsamhet för de ursprungliga kulturimpulserna. Något som inte anses ha förekommit då sakkunniga om platsen inte fått delta i planprocessen, detta ska enligt privatersonen bidragit till att värdefulla insikter om det konstnärliga uttryckssättet kommit bort. Privatpersoner utrycker en farhåga om att arkitekten som tagit fram förslaget om byggnaden endast vill ha något nytt som syns. Exempel på detta är att befintliga ljus längs stigen ersätts av trendiga ljus när området har en befintlig ljusfilosofi för inre och yttre miljöer. Privatpersonen anser att någon med kunskap om kulturimpulser i området hade kunnat jobba med projektet för att ge sysselsättning och kompetenshöjning för verksamma inom området, något som även anses kunna bidra - 15 -

till att området blir mer unik och attraktiv. Privatpersonen anser att byggentreprenörer och näringsidkare tagit över, vilket underminerar människor och näringar verksamma i området vad gäller att ta fram produkter utifrån kulturimpulser. Konferenscentret anses inte vara ett uttryck för idéer som står i samklang med nuvarande arkitektur. Planerad byggnad anses skilja sig från befintliga genom ett krav om att naturen ska ändras för att anpassas till byggnaden medan Erik Asmussens arkitektur utgick från det som skulle ske inne i byggnaden därmed skapades formen i mötet med naturen. Föreslaget anses skilja från befintlig bebyggels genom att ha en stadsmässig karaktär liknande badhus och industri. Plansamråd tillsammans med utställning är ett sätt att låta berörda sakägare och medborgare att uttrycka sina synpunkter om ett förslag till detaljplan. Det är därefter kommunens uppgift att väga enskilda intressen mot allmänna intressen för att ta fram en hållbar detaljplan som går att genomföra med hänsyn till vad som är möjligt på platsen och enligt gällande lagsstiftning. Föreslagna byggnaders gestaltning och utformning i förhållande till befintlig bebyggelse tas med i den fortsatta planprocessen. 21. Privatperson 5 Privatpersonen anser att fel lokalisering redovisas som vald lokalisering för placering av byggnad. Kommunen redovisar att man valt läge 1b när man istället valt läge 1a. Privatpersonen informerar att de inom Säby Gård bedriver jordbruk med mjölkdjur som sommartid betar intill område 1a. Därför finns en oro om att privatpersonens verksamhet kan komma att trängas undan eller läggas ner om föreslaget planområde bebyggs med konferenscenter. Samhällsbyggnadskontoret anses ta alldeles för lätt på de risker som kan uppstå. Krav ställs därför på kommunen att täcka samtliga kostnader som kan uppstå genom inskränkningar i privatpersonen produktion vad gäller gödselspridning, lukt, flugor, smittspridning från människor till djur med mera. Ett avtal om detta ska tas fram och utformas så att den gäller oavsett politisk majoritet i kommunen. Ett viktigt fel i planförslaget är att avståendet till ladugård och gödselanläggningar beskrivs som 500 meter när det egentligen är 250-300 meters avstånd till deras ungdjursavdelning. Föreslaget dubbelstaket anses inte heller komma att utgöra hinder för att besökare till konferensanläggning kastar in saker på betesmarker. Det ses även vara av vikt att gång- och cykelväg som används och går rakt igenom privatpersonens gårdsbebyggelse stängs, detta då det där redan uppstår problem med backande traktorer och maskiner intill cyklande, mopedister och gående. Privatpersonen hoppas därmed att tjänstemän och politiken får en insikt i vad etablering på nämnd åkermark innebär, samt tar hänsyn till inkomna yttrande och avstår en fortsatt planläggning av området. - 16 -

Järna kommundelsnämnd gav 2010-12-07 kontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för ett hotell-och konferenscenter, en utställningshall samt ateljé/verkstäder i området kring platsen markerat som 1b i programhandlingen. Förslagen läge har, efter en vidare bearbetning och att ha tagits upp i nämnd för beslut, vid fortsatt handläggning hamnat någonstans mellan läge 1a och 1b. Lokaliseringen förtydligas i den fortsatta planprocessen, kontoret kommer att arbeta vidare med detaljplanen så att den bättre tar hänsyn till inkomna synpunkter, områdets förutsättningar och konferensanläggningens behov. Trafiken i området behandlas och belyses för att kunna ta fram varaktiga förslag till den framtida trafikföringen. För övriga synpunkter se svar för LRF:s yttrande. Vad gäller ersättningsskyldighet har kommunen ett planmonopol vilket innebär att kommunen ska vid upprättandet av detaljplaner och lovgivningar göra en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Om en fastighetsägare inte kan fortsätta använda sin mark som man tidigare gjort, genom exempelvis vägrad lov eller om denne under en plans genomförandetid inte får nyttja de rättigheterna som detaljplanen medger genom exempelvis en ändring av detaljplan, kan en ersättningssituation uppstå. Detta i enlighet med Äldre plan- och bygglagens 14 kapitel(1987:10). I fall där ersättning krävs ska 4 kapitel 1 andra stycket i expropriationslagen (1972:719) tillämpas. 22. Privatperson 6 Storleken på byggnaden, som ska innehålla konsthall, anses vara för stor och ha en allt för enkelformig volym i förhållande till Wigwam och byggnaderna som hör till seminariet. Föreslagen byggnad kommer även dölja Wigwam och byggnaderna som hör till seminariet samt infarten till området. Istället föreslår privatpersonen att huskroppen bryts upp och eventuellt flyttas norrut. För att ge mer plats kring Wigwam bör föreslagen byggnad byta plats med ateljébyggnaden. Privatpersonen anser att den byggbara marken kring föreslagna byggnader bör utökas och prickmarken bör minskas för att ge större frihet i byggnadernas möjliga utformning. Mellanrum för allén som förslås 250 meter fram till hotellet med ett brett, på 10 meter anses vara alltför bredd och kan leda till härskande vindförhållanden då det blåser mycket i området. Alternativt kan konsthallen flyttas längre västerut för att skapa ett parkområde framför byggnaden och häcken. Privatpersonen anser att befintligt område i planhandlingarna getts olika namn vilket ger en svårighet i att förstå vilket område man syftar på. Privatpersonen vill veta hur planerat dubbelstängsel kommer att se ut och hur högt stängslen blir, då stängslens utformning kan ge förödande konsekvenser för upplevelsen av den lantliga miljön. Krav ställs på att stängslens dragning redovisas. Landskapsrummet mellan Kulturhuset, Ormen Långa, Biblioteket och Eurytmihuset anses vara en viktig del av områdets karaktär som kan komma att förloras om ny byggnad hamnar i området. - 17 -

Privatpersonen ifrågasätter förslaget om att parkeringen används som amfiteater med en fråga om hur ofta utomhusamfiteatrar används i Sverige. En sektion föreslås för att redovisa hur amfiteatern förhåller sig till hotellet, som har en ytterväg mot vändplan som är nästan 9 meter hög. Att en medicinal trädgård finns i området är enligt privatpersonen felaktig eftersom den medicinala trädgården tagits bort för ett antal år sedan. Privatpersonen informerar att det varit inbrott i bilparken och frågar om detta problem lösts. Att Q-märkning görs för kliniken anses vara av vikt då byggnaden redan utsatts för förvanskning. Vad gäller svar som kontoret gett i tidigare redogörelse anses dessa vara undermåliga med ett schablonliknande svar. Kommentarerna anses inte heller ge direkta svar på många av de relevanta punkter som varje inlägg ger. Bilden intill Kulturhuset som redovisas i illustrationsbilagan anses vara missvisande då den inte är med i planförslaget. Privatpersonen efterfrågar flera bilder som visar konferenscentrets påverkan på närmiljön. Bilderna bör visa hur föreslagen byggnad ser ut från väst och hur dess fasad ser ut mot vändplanen. Konferensanläggningens lokalisering och utformning bearbetas vidare i den fortsatta planprocessen med hänsyn till områdets karaktär och inkomna synpunkter samt framtagen gestaltningsprogram, MKB och utredningar. Gestaltningsprogrammet kommer att behandla områdets gestaltning med byggnader och offentliga rum. I detta ingår illustrationer för föreslagna byggnader och grönområden. Detta för att bättre se föreslagen byggnads tänkta utformning och hur den förhåller sig till befintlig bebyggelse och områdets karaktär. Kontoret håller med om att byggnadens utformning är alltför låst och kommer att revidera planhandlingarna för att ge en mer hållbar plan. Byggnadens lokalisering och motivering till vald lokalisering behandlas vidare. Kontoret redovisar befintliga byggnader och deras namn genom bilder och kartor för att bättre få en förståelse över vilka område som man i olika meningar syftar på. Föreslaget dubbelstängsel finns markerat på plankartan, kontoret kommer att i planhandlingarna beskriva hur stängslet kan komma att se ut, stängslens slutgiltiga utformning kommer att behandlas vid bygglov. Byggnader i området som anses vara bevarandevärda skyddas med en q-bestämmelse. En ny samrådsredogörelse har tagits fram inför kommande utställning, som bättre svarar inkommande synpunkter och ger en tydligare riktning för den fortsatta planprocessen. 23. Privatpersoner 7 & 8 Privatpersonerna anser att Steinerseminariets tomma lokaler bör användas som konferenscenter, en komplettering föreslås med det nu ombyggda hotellet med nya byggnader. För att genomföra detta föreslås återanvändning av befintliga byggnader kring Kulturhuset, byggnaderna föreslås användas för konferenser. Man informerar om att Hälsovårdsnämnden, förordade läge 1c väster om Ormen Långe vilket är än - 18 -

mer aktuellt då Ormen Långe nyligen byggts om till hotellstandard. Vägen bör grena sig till personalparkeringar för Vidarkliniken och Örjansskolan, med möjlighet till lämning och hämtning av barn vid Örjansskolan. Förslaget anses ge en rymlig byggvolym för en attraktiv konferensanläggning inom byggrätten som Erik Asmussen en gång angav. Ateljébyggnaden som föreslås i plan kan i privatpersonernas förslag lokaliseras separat norr om förbifartsvägen i anslutning till Vita huset. Kommunen anses frångått sitt tidigare ställningstagande enligt vald lokalisering då man i planförslaget tillämpat en utveckling av konferenscentret i läge 1a och 1b och inte endast i läge 1b. Föreslagen anläggning anses därmed vara oacceptabel. Privatpersonerna informerar om att dagens konjunkturläge gör nya konferensanläggningar riskabla. För svar angående yttranden om vald lokalisering se svar för privatperson 6. Det är av vikt att föreslagen byggnad inte inkräktar på befintlig bebyggelses läge och utformning något som kan ske om byggnader lokaliseras alltför när inpå dem byggnader som finns, detta skulle på sätt och viss gå emot riksintresset och tidigare plans intentioner. En vision har funnits för det nya konferenscenteret och ligger till grund för det fortsatta arbetet för planerade byggnader. Det är kontorets uppgift att således ta fram ett förslag som utgår från den visionen som funnits och bearbeta förslaget för att få fram en hållbar detaljplan. Trafiksituationen belyses och behandlas i den fortsatta planprocessen. 24. Privatperson 9 Privatpersonen informerar att föreslagen byggnad för konferenscenter till största delen lagts i läge 1a trots att man tagit beslut om att lägga anläggningen i läge 1b. Privatpersonen påpekar att Vidar stiftelsen har 200 hektar mark till sitt förfogande men har ändå valt att placera anläggningen i ett område med grannar närapå. Därför krävs en omstart av planprocessen som utgår från lokalisering 1c. Att man valt att arbeta vidare med lokalisering i läge 1a när beslut fattats om att arbeta med läge 1b ses som en allvarlig överträdelse. Att bygga en konferensanläggning med bland annat ett femvåningshus framför jordbruksmark med en klassisk granhäck framför Bruno Liljefors ateljébyggnaden anses inte ta stor hänsyn till omgivande kulturmiljö. Privatpersonen informerar om att läge 1c förordats av en stor majoritet och har expansionsytorna som krävs för en utveckling av verksamheten, planerad konsthall, utökade parkeringsbehov, bostäder med mera. Man påtrycker även att anläggande kan innebära början på en etablering av flera andra byggnader, något som även kommunen uttryckt i tidigare programförslag. Läge 1c beskriv även enligt Länsstyrelsens kommentar vara bättre vad gäller påverkan på riksintresset ur en kulturmiljösynpunkt, då de tre bebyggelseområdena kan behålla sin karaktär och Steinerområdet förstärks. Man tar även med Naturskyddsföreningens tidigare - 19 -

yttrande om att placering 1c inte påverkar kulturmiljön, inskränker i liten begränsning på naturvärden samt minimera transporter samt ger så liten miljöpåverkan som möjligt. Slutsatsen från privatpersonen är att befintligt förslag är omöjligt och endast läge 1c kan tillämpas för föreslagen anläggning, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar framtid för Vidarkliniken i Järna. För svar om vald lokalisering se kommentar för privatperson 5, 6, 7, 8 och 9. Övriga synpunkter är noterade och beaktas i den fortsatta planprocessen. 25. Privatperson 10 Privatpersonen vill påtala om att kommunen gått vidare med lokalisering 1b som ligger på åkermark och att kommundelen sedan gett tillfälligt bygglov inom åkermarken för en lada för utställningsbehov, detta trots att återgärden påbörjats innan bygglovet beviljats, utan åtgärd från kommunen. Privatpersonen informerar att Samhällbyggnadskontoret tidigare upprättat ett förslag på hela åkermarken helt i strid med kommundelsnämndens beslut. Ärendet förlades sedan för kommundelsnämnden som återremitterade det för en bearbetning enligt lokalisering 1b, ärendet återkommer till nämnden och beslut fattas om en detaljplan för hela åkermarken. Ärendet anses därmed handlagts felaktigt och i strid mot kommunallagen och övriga demokratiska regler. Privatpersonen anser inte att hänsyn tagits till inkomna synpunkter. Privatpersonen anser även att tjänstemän inte beaktat följande: Kommunens policy om att inte bygga på åkermark. Att åkermark är lermark där pålning krävs. Att bebyggelsen kan äventyra Säby Gårds jordbruksverksamhet med betande mjölkkor. Jordbruksverksamheten med betande djur kan störa bebyggelsens verksamhet med flugor och lukt med mera. Att det gamla kulturlandskapet äventyras och Bruno Liljefors ateljé göms undan. Att bebyggelse på fel sida om befintlig väg medför svårigheter vid förflyttningar mellan olika byggnader inom området. Att det finns bättre placering för bebyggelse inom områdets 200 hektar. Privatpersonen avslutar med att informera om att denne ska överklaga ärendets handläggning och vill att åkermarken helt tas från förslaget och i fortsättningen brukas som åkermark. Hantering av tidigare bygglov är något som inte omfattas av planprocessen. Komundelsnämnden fattade 2010-12-07 beslut om att godkänna programsamrådet för del av Ytterjärna- Nibble. Samhällsbyggnadskontoret gavs sedan i uppdrag att upprätta detaljplan - 20 -