Handledare Hans Rystedt, docent, Institutionen för Pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs Universitet.

Visualisering av rotbehandlingar med operationsmikroskop under preklinisk utbildning studentupplevd nytta i relation till övriga utbildningsmoment inom ämnet endodonti. Självständigt pedagogiskt arbete Thomas Kvist, Universitetslektor, Avdelningen för Endodonti, Institutionen för odontologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Handledare Hans Rystedt, docent, Institutionen för Pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs Universitet. Inledning Det har sedan länge varit ett uppmärksammat problem inom utbildningen av kliniska professioner att skapa ett fortlöpande sammanhang mellan teoretisk, preklinisk och klinisk utbildning (1, 2). Ett vanligt och vedertaget sätt är att försöka skapa betydelse och relevans genom patientdemonstrationer där basala biomedicinska aspekter och träning på modeller ska förstås i en klinisk situation. Ett problem under tandläkarutbildningen är dock att patientdemonstrationer är svåra att följa på en tillräckligt detaljerad nivå (3). Detta gäller de flesta av odontologins specialområden men kanske i synnerhet endodonti (rotbehandling); läran om diagnostik, prevention och behandling av sjukdomar i tandpulpan och dess omgivande vävnader. Undervisningen i endodonti på tandläkarprogrammet innehåller moment som är svåra att demonstrera på ett bra och effektivt sätt; små strukturer i pulparummet manipuleras med mikroinstrument och operatören själv och i synnerhet studenterna har svårt att se vad som sker inne i tanden. Mycket av undervisningen har därför baserats sig på kunskaper om tandens generella anatomi, instrumentens användning och den behandlande tandläkarens verbala beskrivning. Operationsmikroskop började användas inom tandläkarprofessionen på 1970-talet (4). Under 1990-talet utvecklades tekniken kraftigt och för specialister inom ämnesområdet endodonti har operationsmikroskopet blivit ett självklart och naturligt hjälpmedel för insyn i de små strukturer som tandens innandöme består av (5). Operationsmikroskopet har således också öppnat nya perspektiv för undervisning i odontologi (6). 1

Under perioden 2009-2012 genomfördes ett pedagogiskt utvecklingsprojekt, finansierat av Sahlgrenska akademin, och tillsammans med Utbildningsvetenskapliga fakulteten och LETStudio (the University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio). I projektet ersattes traditionella patientdemonstrationer med mikroskopmedierade visningsseminarier under en preklinisk kurs inom ämnesområdet endodonti (rotfyllning) (7). Genom att koppla en videokamera till ett operationsmikroskop blev det möjligt för studenter att följa detaljer i behandlingen på en bildskärm i ett angränsande seminarierum. Två ytterligare kameror i behandlingsrummet gav en översikt över hela behandlingsrummet och på patientens munhåla utan att återge detaljer. Studenterna kunde också ta del av tandläkarens kommentarer under behandlingens gång via högtalare. En seminarieledare hade i sin tur dialog med den behandlande tandläkaren via headset/mikrofon och vidarebefordrade studenternas frågor inifrån seminarierummet. Med hjälp av enkäter utvärderades den subjektivt upplevda nyttan av visningsseminarierna av två grupper av studenter under den prekliniska kursen. Resultaten visade att dessa seminarier skattades högt av studenterna (5,4 respektive 5,6 på en 6-gradig skala). De uppgav att seminarierna i hög grad bidrog både till förståelsen av teori och var till nytta för de praktiska övningarna (7). I en artikel, accepterad för publicering i Journal of Dental Education har också den upplevda nyttan av visningsseminarierna utvärderats genom fokusgruppsintervjuer (8). Resultaten av dessa visade att tre faktorer låg bakom studenternas positiva uppfattning av visningsseminarierna; möjligheten att dela synfältet med den behandlade tandläkaren och se detaljer i proceduren, möjligheterna att koppla teori med kliniskt utförande och beslutsfattande diskussioner och förklaringar om vad som händer i realtid och därifrån generaliseringar bortom det specifika fallet. Studiens resultat överensstämmer med tidigare undersökningar som visat att kliniska visningsseminarier upplevs positivt. Vi saknar dock kunskap om huruvida den upplevda nyttan av visningsseminarierna kvarstår i slutet av utbildningen, hur de uppfattades i relation till andra utbildningsmoment inom ämnesområdet och hur de påverkade förutsättningarna för att tillgodogöra sig dessa. Särskilt intressant är att undersöka om visningsseminarierna upplevdes som värdefulla, jämfört med övriga utbildningsmoment, för den egna kliniska träningen. Eftersom visningsseminarierna kräver mycket resurser, både i fråga om tid och personal, är det också viktigt att undersöka om visningsseminarierna hade getts rätt omfattning tidsmässigt i förhållande till de övriga momenten. Den här studien syftar därför till att undersöka studenternas perspektiv på följande frågor: 2

1. Vilken var nyttan av olika utbildningsmoment inom ämnesområdet för den kliniska träningen? 2. Vilken roll spelade visningsseminarierna för att tillgodogöra sig övriga utbildningsmoment? 3. Vilka utbildningsmoment önskade studenterna mer, mindre eller lika mycket av? Material och Metoder Utbildningsmoment i endodonti utöver visningsseminarierna Träning på modeller Under den prekliniska kursen (termin 6) övade studenterna de olika praktiska momenten som ingår i en rotbehandling dels på plastmodeller dels på extraherade humana tänder. Vissa moment genomförs på fantommodeller (tanden placerad i konstgjord käke som monteras i en modell av mun och skalle ( gumma ). Föreläsningar Under den prekliniska kursen i termin 6 samt på termin 7, 8 och 9 gavs ett antal traditionella salsföreläsningar i helkurs kring olika basala kliniska frågeställningar. Läsning av kursboken Under den prekliniska kursen på termin 6, samt på termin 7, 8 och 9 gavs hänvisningar till olika kapitel i kursboken; Bergenholz G, Hørsted-Bindslev P, Reit C. Textbook of endontology. Oxford: Wiley-Blackwell, 2010 (9). Litteraturseminarier Under den prekliniska kursen på termin 6, genomfördes ett antal seminarier i grupper om ca 10 studenter. Ett eller två kapitel i boken behandlades per tillfälle. Studenterna fick i god tid förbereda frågor att ställa till varandra. En seminarieledare var med och styrde seminariets kursriktning och kunde också korrigera eventuella missförstånd och ge förklaringar till svåra begrepp och procedurer. Grupparbeten 3

Under termin 7 gavs studenterna möjlighet att auskultera hos studenter på högre terminer (8, 9, 10) när de genomförde rotbehandlingar på patient. I grupper om två och två arbetade studenterna också med var sitt simulerat pappersfall. Grupparbetena sammanställdes skriftligen och redovisades vid ett lärarlett seminarium i form av en power-point presentation. Briefing Under den kliniska träningen på patient (termin 8-10) gavs studenten tillfälle att omedelbart före stundande kliniska pass ha en diskussion och genomgång av sitt patientfall med en specialisttandläkare som också handledde studenten det kommande passet. Samtliga studenter som skulle genomföra en rotbehandling på det aktuella passet (3-7) deltog och var och ens patientfall ägnades ca 5-10 minuter. Klinisk träning på patient Under termin 8, 9 och 10 utförde studenterna, under handledning, 3-5 endodontiska behandlingar på patient. Behandlingarna var av skiftande teknisk svårighetsgrad. En progression av den egna kliniska färdigheten förväntades och utvärderades kontinuerligt av de kliniska handledarna. Redovisningar av egna patientfall Under sin kliniska träning på patient på termin 8, 9, 10 förväntades varje student ha genomfört minst 3 rotbehandlingar. Efter varje avslutad behandling skulle studenten sammanställa en redovisning över sitt fall, särskilt reflektera över något moment som aktualiserats och hänvisa till litteratur. Redovisningen sändes med epost till någon av lärarna i ämnet som, ofta efter ett par vändors kommunikation om justeringar godkände redovisningen. Avslutningsvis (termin 10) examinerades studenterna i par då examinatorn ställde ytterligare några kompletterande frågor om de utförda behandlingarna. Enkät avseende värdet av visningsseminarierna För att undersöka värdet av de mikroskopmedierade visningsseminarierna som genomfördes på termin 6 utformades en enkät (Appendix I). Enkäten distribuerades i samband med slutexamination på tandläkarprogrammet (termin 10). Studenterna ombads fylla i enkäterna enskilt och anonymt. Enkäten innehöll tre frågor. Första frågan avsåg att mäta visningsseminariernas nytta för den kliniska träningen jämfört med övriga förberedelser. Svaren lämnades i form av en siffra på en intervallskala från 1-6. I fråga två ombads 4

studenten att skatta om visningsseminarierna hade bidragit till ökad förståelse för övriga utbildningsmoment inom ämnet och om förståelsen och känslan av att känna sig förberedd inför det kommande egna kliniska arbetet som nyutexaminerad tandläkare hade påverkats. Även här lämnades svaren i form av en siffra på en intervallskala från 1-6. Dessutom fick studenterna svara på i vilken omfattning de tyckte att de olika utbildningsmomenten i framtiden (kommande kurser) borde ägnas lika mycket, mer eller mindre tid i förhållande till varandra. Medverkande studenter Data samlades in från de två kurser (n= 22 respektive n= 28) av studenter som två år tidigare deltagit i visningsseminarierna. I den första kursen hade studenterna haft möjlighet att följa 8 visningsseminarier medan antalet visningsseminarier för kurs 2 endast var fyra. I den första kursen var studenterna uppdelade i grupper om 12-14 vid varje visningstillfälle. Under kurs 2 deltog 7-8 studenter. I kurs 2 var visningsseminarierna mer systematiskt upplagda och patienterna utvalda för att vara särskilt lämpliga för att visa speciellt viktiga kliniska moment. För kurs 2 användes dessutom till viss del inspelade visningsseminarier. Fyra studenter från kurs 1 och tre från kurs 2 som deltagit i visningsseminarierna två år tidigare hade gjort studieavbrott och deltog således inte (7). Statistiska metoder Medelvärden, medianvärden och variationsbredd för skattningarna på den 6 gradiga skalan noterades. Standardavvikelse kalkylerades och 95 % konfidensintervall beräknades. (http://www.mccallum-layton.co.uk). Skillnad i skattning mellan olika moment och kurserna bedömdes vara statistiskt signifikanta p <0.05 om konfidensintervallen inte överlappade varandra. Fisher s exakta test med Freeman-Haltons extension för 2x3 tabeller användes för jämförelser mellan de båda kursernas svar avseende momentens tidsmässiga fördelning. (www.vassarstats.net). Resultat Nyttan med olika utbildningsmoment för den kliniska träningen Samtliga utbildningsmoment bedömdes vara till stor nytta för den kliniska träningen av det stora flertalet av studenterna. Endast 7 (Kurs 1) respektive 13 (Kurs 2) studenter angav 3 eller lägre siffra på den 6-gradiga skalan för nyttan för något av utbildningsmomenten. I kurs 1 återfanns 5 av de 7 markeringarna med en siffra 3 eller lägre hos en och samma student. I kurs 5

2 påträffades 6 av de 13 markeringarna med en siffra 3 eller lägre hos en och samma student. Övriga låga markeringar var jämnt spridda i de båda kurserna. En sammanställning av resultaten visas i Tabell 1. I båda grupperna rankades briefingen högst när det gällde nyttan för den egna patientbehandlingen (M= 5,9 respektive M= 5,8). I grupp 2 rankades visningsseminarierna näst högst (M=5,7). Grupp 1 rankade såväl föreläsningarna, läsningen av kursboken, övning på modeller och litteraturseminarier än visningsseminarierna (M=5,4). Skillnaderna mellan de olika utbildningsmomenten eller mellan de båda kurserna kunde dock inte statistiskt säkerställas med ett undantag, grupparbeten. Grupparbeten skattades lägst i båda grupperna (M=5,2 respektive M= 4,4). I kurs 2 var medelvärdet statistiskt signifikant (95% konfidensintervall) lägre än för övriga utbildningsmoment. Nyttan med visningsseminarierna för de övriga utbildningsmomenten I Tabell 2. visas resultaten avseende studenternas svar på frågan om de uppfattade att visningsseminarierna bidrog till en bättre förståelse av övriga moment inom utbildningen i endodonti och bilden av tandläkaryrket och förberedelsen att arbeta som nyutexaminerad tandläkare. Skattningen gav medelvärden strax under eller över fem på den sexgradiga skalan med undantag för momentet att skriva patientredovisningar, där medelvärdet var 4,1 i Grupp 1 och 3,9 i Grupp 2. Medelvärdena var statistiskt signifikant lägre än för övriga moment i båda grupperna. Tid för olika utbildningsmoment I Tabell 3 redovisas studenternas svar när det gäller hur de anser att den tillgängliga utbildningstiden för ämnet endodonti ska användas. En majoritet av studenterna (61 % - 86 %) angav att tiden avsatt för föreläsningar, läsning av kursboken, litteraturseminarier, träning på modeller och patientredovisningar är väl avvägd. När det gäller visningsseminarierna angav 18 % respektive 46 % av studenterna att mer tid kan användas för detta moment. Skillnaden mellan de båda grupperna var dock inte statistiskt säkerställd (p= 0,07). I båda studentgrupperna angav en majoritet, 82% i kurs 1 och 68% i kurs 2, att mer tid ska användas för egen klinisk träning. Att grupparbetena kan ges mindre tid ansåg 41 % av studenterna i kurs 1 medan motsvarande siffra i kurs 2 var 86 %. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (p<0,01). 6

Diskussion Den utförda enkätundersökningen gav stöd för att studenterna uppfattade visningsseminarierna på ett positivt sätt även i slutet av utbildningen. De var till nytta för den kliniska träningen och de bidrog till deras förståelse av övriga utbildningsmoment. Omfattningen av momentet i förhållande till övriga utbildningsmoment förefaller väl avvägt. En stor majoritet av studenterna önskar dock mer egen klinisk träning och att mindre tid ägnas åt grupparbeten. Mest värdefullt för den egna kliniska träningen skattades briefingarna. Vid dessa ges den enskilde studenten möjligheten att diskutera runt sitt eget fall med specialisttandläkaren inför varje kliniskt pass. Förra gångens behandling kan rekapituleras, dagens agenda sättas och särskilda svårigheter förutses och en plan för dessa ska hanteras kan etableras. Återkopplingen är individuell och fallfokuserad även om den sker i grupp. Sådan individuell återkoppling anses vara en viktig och effektiv del av utbildningen i tandläkaryrket (10). Det är således inte förvånande att denna del av utbildningen rankas högst av båda kurserna. Visningsseminarierna som pedagogisk metod utvecklades under tiden de genomfördes. Något av en pionjäranda och pånyttfödelse av den prekliniska kursen präglade lärarna och projektdeltagarna under projektets gång kan ha bidragit till studenternas positiva bild av visningsseminarierna. Denna positiva atmosfär kan ha påverkat såväl studenter och lärare varvid även andra utbildningsmoment blivit uppskattade (11, 12). Visningsseminarierna skattades något högre av kurs 2 än kurs 1. Tendensen var tydlig men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (p= 0.07). En liknande skillnad fanns mellan kurserna även i direkt anslutning till seminarierna efter den prekliniska utbildningen på sjätte terminen (7, 8). Det är möjligt att denna skillnad avspeglar det faktum att under visningarna för kurs 2 var mer strukturerade och att båda lärarna, såväl den som behandlade patienterna som den som ledde seminariet i seminarierummet, var mer vana och samtränade för uppgiften. Dessutom var grupperna mindre vilket kan ha påverkat positivt. Nyttan av grupparbeten skattades lägst av båda kurserna. Dessa genomfördes på termin 7, dvs terminen direkt efter den prekliniska träningen. Grupparbeten bestod till stor del att arbeta med så kallade pappersfall. Instruktionerna var utförda på ett sådant sätt att varje fall skulle beskrivas på hög detaljnivå. Tanken var att ytterligare förbereda studenten inför patientarbetet genom att systematiskt gå igenom välkända fallgropar i endodontisk diagnostik och terapi (13, 14). Det kan ha varit svårt för studenterna att, i stället för att börja med den egna kliniska träningen, återvända till ett simulerat fall som skulle diskuteras i grupp. 7

För förståelsen av hur det kliniska arbetet går till har vi funnit att vårt sätt att visa behandlingarna i realtid har varit viktig (15). Saker händer under en rotbehandling eller under en operation. Studenterna förstår att i klinik händer saker som inte alltid är förutsägbara och måste ageras på. Studenterna får se hur ett problem kan uppstå och hur den behandlande tandläkaren genom resonemang baserad på teoretisk kunskap och erfarenhet kan ge olika sätt att lösa problemet. Det har också varit viktigt att låta studenterna se att behandlingar med hög kvalitet också kräver avsevärd tid (visningsseminarierna varade i allmänhet 45 min 60 minuter). Inget i dessa de här presenterade data tyder på att kursen som till viss del fick se redan inspelade visningsseminarier uppskattade detta mindre än de som sändes direkt. Möjligen beroende på att inspelningarna visades i oredigerat skick. I den tidigare studien från projektet framkom det dock i fokusgruppsintervjuer att direktsändningarna uppskattades något mer (8). Andra forskare har dock förespråkat förinspelade kliniska demonstrationer genom att de ger möjlighet att göra pauser i visningen och därmed fördjupa diskussioner(16). För båda kurserna gällde att visningsseminarierna tycktes ge ökad förståelse för de övriga utbildningsmomenten men också medverkade till att ge en bättre bild av tandläkaryrket. Dessutom uppfattade studenterna att visningsseminarierna hjälpte dem att känna sig mer väl förberedda inför den egna kliniska verksamheten (Tabell 2.) Skillnaderna i skattad nytta för de olika övriga utbildningsmomenten var små och varierade mellan 4,9-5,6 på den 6-gradiga skalan. Enda undantaget var momentet att skriva patientredovisningar. För detta moment var medelvärdet för den upplevda nyttan med visningsseminarierna 4,1 respektive 3,9 i de båda kurserna. Skillnaden var statistiskt signifikant (p<0.05). I redovisningarna skulle studenten reflektera över sin praktik och när det gäller diagnostik, terapival, det kliniska utförandet och prognos för den behandlade tanden. Detta ska göras mot bakgrund av vetenskaplig litteratur. Här finns det stora svårigheter att koppla ihop den egna praktiken med relevant litteratur (1). För att förbättra koppling mellan teori och praktik i sin kliniska träning skulle det vara därför vara intressant att öka den individuella tillgängligheten till operationsmikroskop och dokumentering med foto under den egna kliniska träningen (17, 18). Avvägningen mellan olika moment i utbildningen är en svår uppgift som till viss del styrs av tillgängliga resurser i form av personal, modeller och material. Det måste också göras en avvägning mellan färdighetsträning och mer teoretiska moment. Visningsseminarierna kräver förhållandevis mycket resurser. Förutom infrastruktur i form av behandlingsrum med mikroskop, videokameror och ljudanläggning krävs omfattande personalinsatser. Två lärare varav den ene behandlar patienten och den andre leder seminariet i seminarierummet. Därutöver krävs en tandsköterska för assistans samt klinikens övriga resurser i fråga om 8

receptionspersonal, eftersökning av lämplig patient och patientbokning. Denna studie ger dock belägg för att resurserna är väl använda då de uppskattas mycket av studenterna och tycks ge ökad förståelse även för de teoretiska momenten. Det var färre studenter i kurs 1 (18 %) som ville ha fler visningsseminarier än i kurs 2 (46 %). Detta kan sannolikt förklaras av att kurs 1 hade 8 visningseminarier medan kurs två endast hade 4. En lagom avvägning kan således vara någonstans mellan 4 och 8 visningsseminarier per kurs. Nyttan av visningsseminarierna för den egna kliniska träningen skattades dock högre av kurs 2 (5,7) än av kurs 1 (5,4). Möjligen var orsaken till denna skillnad som tidigare nämnts de bättre anpassade fallen och den förbättrade strukturen på visningsseminarierna för kurs 2 jämfört med kurs 1. Dessa skillnader var inte statistiskt säkra, varför tolkningarna måste göras med stor försiktighet. Grupparbetena angav 41% av studenterna i kurs 1 och 86% av studenterna i kurs 2 skulle ges mindre tid. Skillnaden mellan kurserna, som var statistiskt signifikant, är svår att förklara. Möjligen kan insikten om att studenterna värderat denna del undervisningen relativt lågt tidigare ha påverkat lärarna så att de varit mindre aktiva och gett sämre återkoppling. De flesta studenter angav vid examen att de hade önskat mer klinisk träning på patient. Denna uppfattning överensstämmer med de resultat som kommit fram vid intervjuer av nyutexaminerade tandläkare gjorda av tandläkarförbundet (19) och synpunkter som lämnats av folktandvården (20). Intressant är dock att notera att den studentgrupp som fått ta del av de mest strukturerade visningsseminarierna (Kurs 2) i något större utsträckning (32 % jämfört med 18 %) ansåg att tiden för den kliniska träningen hade var rätt avmätt i förhållande till övriga moment. Diskussionen om hur tandläkarutbildningarna ska utformas, hur de praktiska och teoretiska färdigheterna ska balanseras förekommer i runt om i världen (21, 22). För tandläkarutbildningen i Göteborg föreligger för närvarande problemet med att kunna rekrytera tillräckligt många patienter med lämpliga fall för studenternas träning. En möjlig framtida utveckling är därför att med fortsatt utveckling av visualisering via mikroskop öka studenternas förståelse och erfarenheter med utgångspunkt från enstaka fall (1). Denna studie har dock en del metodologiska brister som gör att resultaten måste tolkas med försiktighet och konklusionerna avseende visningsseminariernas nytta måste göras med viss reservation. Bland annat saknas skattningar av övriga moments nytta inför den egna patientbehandlingen med motsvarande skala från tiden innan projektet med visningsseminarier startades. Implementeringen av visningsseminarierna genomfördes också utan kontrollgrupp. Det saknas därför pålitligt jämförelsematerial. Därutöver tillkommer problematiken med att antalet observationer av naturliga skäl är få. Kurserna är för små för att 9

mindre skillnader i skattningar på den 6-gradiga skalan ska kunna säkerställas statistiskt. En möjligen lösning på problemet är införa en känsligare skala, tex att stegen utökas från 6 till 10. Konklusion Nyttan av mikroskopmedierade visningsseminarier upplevdes som hög för den egna kliniska träningen i ämnet endodonti på tandläkarlinjen. Seminarierna angavs också ha ökat förståelsen för övriga utbildningsmoment. Den positiva uppfattningen om den pedagogiska modellen tycks positivt påverka även övriga moment i ämnet endodonti och kvarstå under hela utbildningstiden. Framtida studier behövs för att utvärdera den subjektiva nyttan efter examination och när yrkesutövningen påbörjats eller pågått en tid. Därutöver behöver visningsseminariernas inverkan på faktiska prestationer såväl under utbildning som yrkesverksamhet utvärderas. Referenser 1. Robinson PB, Lee JW. The use of real-time video magnification for the pre-clinical teaching of crown preparations. Br Dent J 2001;190(9):506-10. 2. Schmidmaier R, Eiber S, Ebersbach R, Schiller M, Hege I, Holzer M, Fischer MR. Learning the facts in medical school is not enough: which factors predict successful application of procedural knowledge in a laboratory setting? BMC Med Educ. 2013; 22: 13-28. 3. Fakhry A, Farideh H, Dehkordi-Vakil H. Video-assisted clinical instruction in dentistry (VACID) enhances real-time visualization of clinical procedures. Eur J Dent Educ 2007;11:238-44. 4. Baumann RR. How may the dentist benefit from the operating microscope? Quintessence Int 1977;5:17-8. 5. Khayat BG. The use of magnification in endodontic therapy: the operating microscope. Pract Periodontics Aesthet Dent 1998 ;10:137-44. 6. Knowles KI, Ibarolla JL, Ludlow MO. The dental operating microscope as an educational tool. J Dent Educ 1998;62(6):429-31. 10

7. Visualisering av klinisk kompetens i preklinisk utbildning. Projektpresentation tillgänglig på: www.sahlgrenska.gu.se/pedvisual 8. Rystedt H, Johansson E, Reit C, Lindwall O.. Seeing through the dentist s eyes: videobased clinical demonstrations in preclinical training. Journal of Dental Education, In press 9. Bergenholz G, Hørsted-Bindslev P, Reit C. Textbook of endontology. Oxford: Wiley- Blackwell, 2010. 10. Subramanian J, Anderson VR, Morgaine KC, Thomson WM. Improving the quality of educational strategies in postgraduate dental education using student and graduate feedback: findings from a qualitative study in New Zealand. Eur J Dent Educ. 2013;17:e151-8. 11. Roff S, McAleer S, Harden RM, et al. Development and validation of the Dundee Ready Education Environment Measure (DREEM). Med Teach 1997: 19: 295 299. 12. Ostapczuk MS, Hugger A, de Bruin J, Ritz-Timme S, Rotthoff T. DREEM on, dentists! Students' perceptions of the educational environment in a German dental school as measured by the Dundee Ready Education Environment Measure. Eur J Dent Educ. 2012 May;16:67-77. 13. Dale RA, Hendricson WD, Sandoval VA, Schroder BK. A simulation program for reviewing endodontics. J Dent Educ. 1984 ;48:669-73. 14. Duigou C. Discuss the prevention and management of procedural errors during endodontic treatment. Aust Endod J. 2004;30:74-8. 15. Stevens LA. A comparison of two methods of demonstrating an exercise in clinical dental technology. Austr Dent J 1977;22:280-3. 16. Roberts DB, Kinzer RL, Kunihira S. Clinical teaching by video-enhanced study club sessions. J Dent Educ 1988;52(4):214-6. 11

17. Knowles KI, Ibarolla JL, Ludlow MO. The dental operating microscope as an educational tool. J Dent Educ 1998;62(6):429-31. 18. Khatami S, MacEntee MI. Evolution on clinical reasoning in dental education. J Dent Educ 2011;75(3):321-8. 19. Sveriges Tandläkarförbund, enkätundersökning av tandläkare legitimerade mellan åren 2004-2006, 2007 20. Sveriges Tandläkarförbund, Framtidens tandläkare, dokumentation från Tandvårdsforum 13 februari 2002. 21. Yip HK, Barnes I. Learning in dental education. Eur J Dent Educ 1997: 1: 54 60. 22. Scheven BA. Perceived relevance of oral biology by dental students. Eur J Dent Educ. 2012 Feb;16:64-72. 12

Tabell 1. I vilken utsträckning har de olika delarna av utbildningen i endodonti påverkat din förmåga att genomföra den kliniska träningen? Påståendet Momentet* var till nytta för den kliniska träningen på patient. besvarades på en 6 gradig intervallskala, där 1 = och 6=. Medelvärde, (95 % konfidensintervall), (medianvärde) och (variationsvidd) anges. Moment* Kurs 1 n= 22 Kurs 2 n=28 Visningsseminarier 5,4 (5,0-5,8) (6) (2-6) 5,7 (5,5-5,9) (6) (4-6) Föreläsningar 5,7 (5,4-6.0) (6) (4-6) 5,6 (5,4-5,8) (6) (3-6) Läsning av kursboken 5,7 (5,4-6,0) (6) (3-6) 5,4 (5,1-5,7) (6) (2-6) Litteraturseminarier 5,6 (5,4-5,8) (6) (4-6) 5,4 (5,1-5,7) (5) (3-6) Grupparbeten 5,2 (4,7-5,7) (6) (1-6) 4,4 (4,0-4,8) (5) (2-6) Träning på modeller 5,6 (5,3-5,9) (6) (3-6) 5,5 (5,2-5,8) (6) (3-6) Briefing 5,9 (5,8-6,0) (6) (5-6) 5,8 (5,6-6,0) (6) (4-6) Redovisningar 5,4 (5,0-5,8) (6) (2-6) 5,3 (5,0-5,6) (5) (3-6) 13

Tabell 2. I vilken utsträckning har visningsseminarierna på termin 6 påverkat din förståelse av utbildningens övriga moment inom ämnesområdet endodonti? Påståendet Visningsseminarierna bidrog till en bättre förståelse av momentet* besvarades på en 6 gradig intervallskala, där 1 = och 6 =. Medelvärde med 95 % konfidensintervall, (medianvärde) och (range) anges. Moment* Kurs 1 n= 22 Kurs 2 n=28 Teoretiskt innehåll 5,4 (5,1-5,7) (6) (4-6) 5,4 (5,1-5,7) (6) (3-6) Träningen på modeller 5,2 (4,8-5,6) (5) (2-6) 4,9 (4,5-5,3) (5) (2-6) Briefingarna 5,2 (4,8-5,6) (5) (2-6) 5,0 (4,6-5,4) (5) (2-6) Klinisk träning på patient 5,4 (5,0-5,8) (6) (3-6) 5,6 (5,4-5,8) (6) (4-6) Redovisningar 4,1 (3,5-4,6) (4) (1-6) 3,9 (3,4-4,4) (4) (1-6) Bilden av tandläkaryrket 5,2 (4,9-5,5) (5) (4-6) 5,6 (5,4-5,8) (5) (4-6) Att arbeta som nyutexaminerad 4,8 (4,3-5,3) (5) (3-6) 5,1 (4,7-5,5) (5) (2-6) 14

Tabell 3. Svar på frågan Givet att endodontiämnets utrymme i tandläkarprogrammet i framtiden tidsmässigt kan ägnas lika mycket tid som nu, vilka moment skulle ges mer, mindre eller samma tid som nu för att ge en god förberedelse för det egna kliniska arbetet som nyutexaminerad tandläkare? Inlärningsmoment Mer tid Lika mycket tid Mindre tid P-värde Kurs 1 Kurs 2 Kurs 1 Kurs 2 Kurs 1 Kurs 2 Visningsseminarier 4 (18%) 13 (46%) 13 (59%) 13 (46%) 5 (23%) 2 (8%) 0,07 Föreläsningar 2 (9%) 7 (25%) 20 (81%) 21 (75%) 0 (0%) 0 (0%) 0,27 Läsning av kursboken 2 (9%) 2 (7%) 19 (86%) 21 (75%) 1 (5%) 5 (18%) 0,33 Litteraturseminarier 5 (23%) 4 (14%) 16 (73%) 17 (61%) 1 (4%) 7 (25%) 0,16 Grupparbeten 1 (4%) 0 (0%) 12 (55%) 4 (14%) 9 (41%) 24 (86%) <0,01 Träning på modeller 7 (32%) 4 (14%) 13 (59%) 18 (64%) 2 (9%) 6 (21%) 0,24 Klinisk träning på patient 18 (82%) 19(68%) 4 (18%) 9 (32%) 0 (0%) 0 (0%) 0,34 Redovisningar 4 (18%) 1 (4%) 16 (73%) 19 (68%) 2 (9%) 8 (28%) 0,09 15

APPENDIX UTVÄRDERING AV ENDODONTIÄMNET INOM TANDLÄKARUTBILDNINGEN VID INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI 1. I vilken utsträckning har olika förberedande utbildningsmoment påverkat din förmåga att genomföra den kliniska träningen i endodonti på patient på termin 8, 9, 10? Markera hur väl följande påståenden stämmer med din uppfattning. a. Föreläsningarna på termin 6, 7, 8 och 9 var till nytta för den kliniska träningen på patienter b. Läsningen av kursboken (Textbook of Endodontology) var till nytta för den kliniska träningen på patienter c. Seminarierna (litteraturseminarierna) termin 6 var till nytta för den kliniska träningen på patienter a. Visningsseminarierna (patientdemonstrationerna via video) på termin 6 var till nytta för den kliniska träningen b. Den praktiska träningen på kurslab på termin 6 (plastblock och extraherade tänder) var till nytta för den kliniska träningen 16

c. Grupparbetena på termin 7 var till nytta för den kliniska träningen d. Endobriefingarna var till nytta för den kliniska träningen e. Redovisningarna och invisningen av redovisningarna var till nytta för den kliniska träningen hel 2. Vilken betydelse hade (patientdemonstrationerna via video) termin 6 för utbildningen inom endodonti? Markera hur väl följande påståenden stämmer med din uppfattning. a. De bidrog till en bättre förståelse av utbildningens teoretiska innehåll 17

b. De bidrog till en bättre förståelse av laboratorieövningarna på modell och extraherade tänder c. De bidrog till en bättre förståelse på endobriefingarna d. De bidrog till en bättre förståelse av min kliniska träning på patient e. De bidrog till en bättre förmåga att skriva mina patientredovisningar f. De bidrog till att ge en bättre bild av tandläkaryrket g. De bidrog till att jag känner mig förberedd att arbeta med endodonti som nyutexaminerad tandläkare 18

3. Givet att endodontiämnets utrymme i tandläkarprogrammet i framtiden tidsmässigt kan ägnas lika mycket tid som nu, vilka moment skulle ges mer, mindre eller samma tid som nu för att ge en god förberedelse för det egna kliniska arbetet som nyutexaminerad tandläkare? Föreläsningar Litteraturstudier (Textboken) Litteraturseminarier Visningsseminarier (video-direkt) Träning på modeller Grupparbeten Klinisk träning på patient Fallredovisningar Mer tid Lika mycket tid Mindre tid 19

20