KVALITETSREDOVISNING 2010/2011. 1 Inledning och sammanfattning

KVALITETSREDOVISNING 2010/2011 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Mallen för kvalitetsredovisningen är en viss förenkling av Skoldialogens struktur. 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Skolans vision Vår vision och strävan är att vara en: "Elevanpassad skola" - "En skola med omsorg om alla elever", "En skola med god kvalitet, trivsel och arbetsglädje". I visionen finns också en vilja att utveckla skolan kring följande områden: Trygghet, Lärande, Personlig utveckling, Kost, Friskvård och Natur. 1.2 Presentation av skolan 1.2.1 Grundfakta Adelövs skola är från början en vanlig kommunal skola för år 1-6. Skolan byggdes under åren 1962-1964 och är fortfarande en väl underhållen skola. Tranås kommun beslutade att efter vårterminen 2004 lägga ner skolan på grund av ett vikande elevunderlag. Den 1 februari 2005 köptes skolan av en nybildad ekonomisk förening i Adelöv. Arbetet påbörjades för att få möjlighet att starta en friskola. En friskoleförening bildades och höstterminen 2007 kunde Adelövs Friskola starta. Friskolan hade vid starten 27 elever. Eleverna fanns då från förskoleklass till år 6 och organiserades i följande grupper: F-klass - år 1, år 2-3, år 4-6. Personalen bestod av 3 lärare och rektor. Det övergripande ansvaret för skolverksamheten har friskoleföreningens styrelse. Ansvaret för den dagliga verksamheten har rektor och lärare tillsammans. Under de fyra år som skolan varit verksam har elevantalet ökat från 27 till 47. Eleverna har under detta läsår varit organiserade i F-klass, år 1-2, år 3-4 och år 5-6. Personalen har bestått av 4 lärare, 1 speciallärare vissa timmar, 1 elevassistent, 1 stödpedagog och rektor. Under året har skolans lokaler utökats med två klassrum och tillbyggnad av skolans kök. 1.2.2 Kvalitetsredovisning Underlaget till kvalitetsredovisningen är bl.a. de trivselenkäter som genomförts vid flera tillfällen med eleverna under läsåret. Vidare regelbundna personalträffar varje vecka då skolans utveckling, arbetsmiljö och pedagogiska arbete m.m. diskuteras. Synpunkter från elevernas stormöten och även synpunkter från Brukarrådets möten kan vara underlag för redovisningen. Kvalitetsredovisningen sammanställs av rektor. 1

1.3 Omvärldsanalys För skolans utveckling är det nödvändigt att elever i första hand kommer från Tranås kommun, Jönköpings kommun och Aneby kommun. Elevunderlag enbart från Adelövs kyrkby är inte tillräckligt för skolans expansion. En viss inflyttning sker till Adelöv och det upplevs som positivt. Det är viktigt att skolan marknadsförs på ett för skolan positivt sätt så att fler föräldrar blir intresserade av skolan. För tillfället finns inga politiska beslut som motverkar skolans verksamhet. Samarbetet med Tranås kommun (BU- förvaltningen) upplevs positivt från skolan och skolans styrelse. Två kontaktpolitiker från BU- förvaltningen deltar i skolans Brukarråd. 1.4 Sammanfattning och bedömning 1.4.1 Mål och åtgärder för innevarande år enligt föregående kvalitetsredovisning Mål enligt föregående års kvalitetsredovisning: Alla barn och elever som har behov av särskilt stöd och hjälp ska så långt möjligt få det. Att göra matematikämnet intressant och roligt för alla elever och öka deras kunskaper i ämnet. Arbetet med värdegrundsfrågor måste fortsätta och vara ett prioriterat område. Skolans profilering Friskvård och Natur är ett prioriterat område varje verksamhetsår. Området ska utvecklas för att nå bättre resultat. Elevernas språkutveckling och läsförmåga är viktig för individens personliga utveckling. Området ska utvecklas för att nå bättre resultat. Åtgärder genomförda respektive inte genomförda (orsak): De barn och elever som haft störst behov av hjälp och stöd har fått det utifrån omfattningen av den speciallärarresurs som skolan har haft. Detta har dock inte varit tillräckligt. Mindre behov av hjälp och stöd har varje klasslärare fått ge inom klassens ram. En lärare genomgår fortbildning i specialpedagogik och detta kommer skolan till del under läsåret 2011-2012. I ämnet matematik har ingen särskild insats genomförts. Vi hade för avsikt att utveckla ämnet med bl.a. matematikverkstad för alla skolans elever, men det sökta statsbidraget för detta arbete beviljades inte. Ny ansökan kommer att ske nästa verksamhetsår. Värdegrundsarbetet finns med som en röd tråd under hela verksamhetsåret. Regelbundna elevenkäter under året visar på vad som behöver arbetas vidare med. I arbetet syns positiva resultat. Området Friskvård och Natur utvecklas ständigt. Under året var planen att inköpa ett mobilt utomhusrum för det pedagogiska arbetet. Detta har ännu inte skett, men kommer troligen att ske under nästa verksamhetsår. Statsbidraget för Läsa, skriva, räkna har använts för att komplettera det pedagogiska materialet för eleverna. Arbete med detta kommer att fortsätta även nästa verksamhetsår eftersom nytt statsbidrag beviljats till skolan. En del av statsbidraget har använts för specialundervisning. 2

1.4.2 Övriga särskilda insatser och viktiga händelser under innevarande år En lärare har genom lärarlyftet påbörjat en utbildning i specialpedagogik under vårterminen 2011. Utbildningen fortsätter även under höstterminen 2011. Efter vårterminens slut påbörjades utbyggnaden av skolans kök. Detta för att bättre kunna klara av det ökande elevantalet. Under vårterminen har också en elevassistent varit anställd. 1.4.3 Analys och bedömning Skolans förutsättningar för verksamheten är goda. Elevantalet kommer att öka inför nästa verksamhetsår och detta medför bl.a. att skolans kök måste byggas ut. Alla lärare, med något undantag, har genomgått föreskriven lärarutbildning. Under kommande år måste lärarna skaffa sin beslutade lärarlegitimation. Legitimationen utfärdas av Skolverket. Efter erhållen legitimation kan skolan se vilka eventuella fortbildningsinsatser som behövs för lärarna. Elevernas resultat visar på en god pedagogisk ledning i klassrummet. Elevernas resultat kan förbättras ytterligare genom fortsatt god pedagogisk planering och god arbetsro i klassrummen. 1.4.4 Åtgärder för förbättring För att bättre kunna hjälpa de elever som har behov av extra hjälp och stöd kommer skolan att ansöka om extra resurs från Tranås kommun. Statsbidrag kommer att sökas för att utveckla undervisningen i matematik. Beviljat statsbidrag för Läsa, skriva, räkna kommer att användas för språk och språkutveckling främst bland de yngre eleverna samt till viss del för specialundervisning. Värdegrundsarbetet i klasserna fortsätter och under nästa verksamhetsår genomförs återigen elevenkäter som påvisar trivsel, kamratskap och arbetsro i skolan. Skolans profil Friskvård och Natur kommer att utvecklas vidare. 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Elevunderlag Policy för mottagande i förskoleklass är av styrelsen fastställd till tidigast höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år. Antalet barn i förskoleklassen har under året varit 8. I grundskolan år 1-6 har under året funnits 47 elever. Barn och elever kommer från Tranås kommun, Jönköping kommun och Aneby kommun. 2.1.1 Elever årskursvis Antalet elever i skolan har varit följande: F-klass År 1 År 2 År 3 8 barn 7 elever 7 elever 5 elever 3

År 4 År 5 År 6 11 elever 5 elever 4 elev 2.1.1.1 Bedömning Elevunderlaget har sedan skolan startade ökat något varje år. Under de närmaste åren kommer elevantalet troligen att ligga mellan 55-60 elever. 2.1.2 Stödbehov Behovet av hjälp och stöd finns alltid i en elevgrupp. En viss del av detta kan klassläraren klara av inom klassens ram. Det finns ändå elever som behöver extra hjälp och stöd i olika ämnen och även i det sociala samspelet i skolans verksamhet. Behovet av en speciallärare i skolan kvarstår. 2.1.2.1 Bedömning Utöver den skolpeng som följer eleven har skolan under året erhållit en mindre resurs från Tranås kommun för specialundervisning (ca 7 timmar/vecka). Denna tid inkluderar både elevtid och för- och efterarbete. Denna resurs har upplevts som otillräcklig då behovet i elevgruppen motsvarat ca en halvtid speciallärartjänst. Från Jönköpings kommun har skolan under året erhållit extra resurs motsvarande ca 80 % lärartjänst (stödpedagog) för arbete i elevgruppen år 5-6. Detta har upplevts mycket positivt i skolans verksamhet. 2.2 Personal Personalstyrkan har under året varit 7 lärare, 1 vaktmästare, 1 lokalvårdare, 1 måltidspersonal och 1 rektor. Alla tjänster har inte varit heltidstjänster. De 7 lärartjänsterna motsvarar ca 5,5 heltidstjänster och de övriga tjänsterna är deltidstjänster. Strategin för att på ett professionellt sätt bemöta elever och föräldrar är välutbildad personal, som fortsätter att lära och utvecklas och som för en dialog med brukarna (föräldrarna). Av skolans budget utgör ca 75-80 % personalkostnader. Registerkontroll sker för alla vuxna som skall tjänstgöra i skolan. 2.2.1 Bedömning Lärare och rektor har pedagogisk utbildning och är välutbildade. Under kommande år måste lärarna skaffa sin legitimation som visar i vilka ämnen de är behöriga att undervisa. Viss ämneskomplettering blir troligen nödvändig de kommande åren. I ämnet slöjd saknas pedagogiskt utbildad personal vilket också påpekats i Skolinspektionens rapport. Skolan söker varje år efter utbildad personal i ämnet slöjd. 4

2.3 Ekonomiska resurser Skolans budget för arbetsåret 2010-2011 kan redovisas på följande sätt: INTÄKTER Summa intäkter: 3 736 000: - kronor KOSTNADER Läromedel, förnödenheter: Övriga externa kostnader: Personalkostnader: 281 000: - kronor 619 000: - kronor 2 760 000: - kronor AVSKRIVNINGAR Summa avskrivningar: 55 000: - kronor RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Årets resultat: 4 400: - kronor 2.3.1 Bedömning Skolans ekonomiska resurser. Skolans ekonomi ökar med ett ökande elevantal och detta medför att skolans materiella resurser kan öka så att verksamhetens mål kan uppnås på ett ännu bättre sätt. Vår bedömning är att skolans materiella resurser ligger väl till i jämförelse med andra skolor av samma storlek. 2.4 Materiella resurser Skolans materialresurser då det gäller läromedel är god. Läromedel och annan utrustning för verksamheten förnyas och anskaffas efterhand som skolan växer. Skolan har mycket bra och ändamålsenliga lokaler. Under läsåret har två nya klassrum och ett större kök tillkommit. Detta har medfört bättre möjligheter att göra bra elevgrupper och att få bättre funktion i skolans kök. Antalet böcker i skolans bibliotek har under året ökat och kommer att utökas även under kommande läsår. Skolgården är stor och skog och sjö finns i närområdet. Skolinspektionen uttryckte i sin rapport den 2009-12-03: "Skolinspektionen bedömer att verksamheten i Adelövs Friskola uppfyller kravet på att ge eleverna kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligt motsvarar den offentliga grundskolan. Skolinspektionen hade i sin rapport inga speciella synpunkter på skolans lokaler och detta kan då tolkas som att lokalerna generellt håller god kvalitet och är anpassade till friskolans verksamhet. 5

2.4.1 Bedömning Skolans tillgängliga resurser, både ekonomiska och materiella, är i förhållande till verksamhetens mål och i jämförelse med andra liknande skolor, anses vara goda. 3 Arbetet i verksamheten Det övergripande ansvaret för hela skolan och verksamheten har Friskoleföreningens styrelse. Som ledamot i styrelsen ingår också rektor för att vara länken mellan den dagliga verksamheten och styrelsen. Styrelsen sammanträder regelbundet varje månad. Friskoleföreningen har varje år ett årsmöte då val av ny styrelse eller omval sker. Medlemskap i Friskoleföreningen är öppet för alla även om man inte har egna barn i skolan. 3.1 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Rektor har det pedagogiska ansvaret för den dagliga verksamheten och har också ansvar för skolans utvecklingsarbete. Ledarskapet utövas nära personal och verksamhet. Skolinspektionen uttryckte i sin rapport den 2009-12-03: Skolinspektionen konstaterar att rektor är väl förtrogen med verksamheten och tydligt leder den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna samverkar sinsemellan och stöder vid behov varandra på ett professionellt sätt. Under året har skolans lärare deltagit i följande kompetensutveckling: NTA- utbildning, Språk- och talkurs, Timss och Pirls, Skolforum, Nyckelperson Lgr 11, Friends. 3.2 Skolan som arbetsplats Skolan bedöms som en säker och trygg arbetsplats. Som grund för verksamheten gäller skolans verksamhetsplan som revideras inför varje nytt arbetsår. 3.2.1 Skolans psykiska och sociala miljö Skolinspektionen nämner i sin rapport 2009-12-03 att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete på ett engagerat och målmedvetet sätt. Detta leder till att det i huvudsak råder arbetsro och ett gott klimat för lärande och utveckling. Personal och elever beskriver skolan som trygg och trivsam och att arbetsro råder på lektionerna. I medarbetarsamtal uttrycker personalen att Adelövs Friskola är en positiv arbetsplats och att man trivs med sitt arbete. Den psykiska och sociala arbetsmiljön har under året förbättrats för personalen. Om det uppstår problem av något slag samtalar vi om detta vid personalträffen som sker regelbundet varje vecka eller på arbetsplatsträffen som sker 1 gång/månad. Med viss regelbundenhet genomföres skyddsrond och allergirond. 3.2.2 Skolans fysiska miljö Arbetet med skolans fysiska miljö pågår ständigt för att så långt möjligt göra förbättringar för personal och elever. Vi vill försöka förhindra förslitningsskador och ha god ventilation i 6

samliga lokaler. I skolans egenkontrollprogram finns beskrivet hur detta miljöarbete ska genomföras. 3.3 Undervisningen Redovisning lämnas utifrån nationella mål i skollagen, läroplanen och kursplaner. Obs! Skolverkets Allmänna råd, sid. 19: Skolan bör i sin kvalitetsredovisning redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd, för barn och elever med funktionshinder, för barn och elever med annat modersmål än svenska samt för flickor och pojkkar respektive manliga och kvinnliga studerande. Förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen för hälsa och livsstil. Lpo 94: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Lpo 94 3.3.1 Kunskaper Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått då de lämnar skolan. I skolans verksamhetsplan finns följande inskrivet om inlärningssituationen: I både förskoleklass och skola är målet att man skall nå resultat genom medvetna strävanden, oavsett om arbetsformerna innebär lek, fysisk aktivitet, inlärning eller annat arbete. Därför skapar vi, både inom förskoleklassen och skolan en miljö och förutsättningar för ett arbete som ger resultat. En viss utvärdering av detta sker regelbundet genom elevenkäter under läsåret. Grundskolans nationella kursplaner har bearbetats lokalt och tolkats till för skolan hanterbara undervisningsmål. I varje ämne är det strävansmålen som är riktmärke då verksamheten bland eleverna planeras. Detta kan då bidra till en kvalitetsutveckling av skolans verksamhet. I vår verksamhetsplan finns också inskrivet att skolan skall organisera verksamheten så att den så långt möjligt kan stödja elevernas individuella inlärningsstil. Skolan strävar också efter att ge eleverna kunskaper och färdigheter som minst motsvarar uppnåendemålen. Skolan tillsammans med elever och föräldrar värnar om att inlärningssituationen präglas av harmoni och arbetsro. 3.3.1.1 Mål att sträva mot i grundskolan Strävansmålen är utgångspunkt då det dagliga arbetet med eleverna planeras. 7

3.3.1.2 Mål att uppnå i grundskolan Uppnåendemålen för eleverna i de olika ämnena har lämnats ut till alla elever och föräldrar. I verksamheten försöker vi efter de förutsättningar skolan har, att möta varje elev där den befinner sig i sin inlärningssituation. 3.3.1.3 Användningen av undervisningstiden Undervisningstiden för grundskolan år 1 - år 6 omfattar totalt 4391 timmar/läsår. Dessa undervisningstimmar är fördelade så att skolår 1-2 har 594 timmar/år och skolår 3-4 och skolår 5-6 har 801 timmar/år vardera. Enligt timplanen finns en viss möjlighet för skolan att omfördela tiden för de olika ämnena. Förskoleklassen erbjuds lika många timmar per år som skolår 1 d.v.s.594 timmar/år. I den tiden ingår då också lunch för barnen. Vid behov justeras skolans timplan inom tillåtna gränser. 3.3.2 Normer och värden I skolans verksamhetsplan har vi angivit den gemensamma värdegrund som gäller för förskoleklass och grundskola. Uppträd mot andra som Du vill att andra skall uppträda mot Dig. Utvärdering av värdegrundsarbetet sker bl.a. med hjälp av elevenkäter under läsåret. 3.3.2.1 Demokratiska värden Enligt skollagen skall skolans verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med de svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Dessa grundläggande demokratiska värden är riktmärken för vår skolas arbete tillsammans med barn och elever. 3.3.2.2 Kränkande behandling Skolan har sedan starten 2007 haft en handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan har reviderats inför varje nytt läsår. Vid Skolinspektionens besök i skolan den 20 oktober 2009 påtalades att följande saknades i vår handlingsplan: En redogörelse för tidsbestämda konkreta insatser för innevarande verksamhetsår som är 8

baserade på en aktuell kartläggning av tänkbara problem. Handlingsplanen reviderades inför höstterminens början. I den nya planen fanns ett antal problemområden att bearbeta under läsåret. I ett antal trivselenkäter som genomförts med eleverna under läsåret har en sammanställning visat att vi kommit en bit på väg i bearbetningen av aktuella områden. Fortsatt arbete med samma områden samt något nytt kommer att finnas med i den senaste versionen av handlingsplanen. Utvärdering och revidering sker efter varje verksamhetsår. 3.3.2.3 Jämställdhet Jämställdhetsarbetet bland eleverna innebär bl.a. att framhålla pojkars och flickors lika värde. I det praktiska lektionsarbetet bland eleverna innebär detta att vara uppmärksam på att pojkar och flickor får lika stort utrymme i skolarbetet. 3.3.2.4 Elevvård Det elevvårdande arbetet pågår alltid. Vid personalträffar behandlas aktuella elevvårdsärenden som inte kräver en särskild elevvårdskonferens. Skolan är kopplad till Elevhälsan i Tranås kommun och där har skolan tillgång till skolsköterska, skolläkare, talpedagog, specialpedagog, kurator och psykolog. Skolsköterskan besöker skolan regelbundet. Vid behov kallar rektor till elevvårdskonferens med alla inblandade. 3.3.2.5 Miljö Miljöaspekten finns med i verksamheten tillsammans med barn och elever. Ingen speciell miljövårdsplan för skolans verksamhet finns framtagen. Samtal förekommer i personalgruppen om att aktivera arbetet kring miljöfrågor och att skolan kan försöka att få Grön Flagg. 3.3.2.6 Elevernas närvaro och frånvaro Inget speciellt system för rapportering av elevernas närvaro och frånvaro finns. Varje klassföreståndare sköter detta individuellt. 3.3.3 Elevers ansvar och inflytande I skolans verksamhetsplan finns följande inskrivet: Det finns utrymme för eleverna att vara med och påverka innehållet i verksamheten/undervisningen. Eleverna har möjligheter att själva välja fördjupningsområden inom de olika ämnena. Eleverna kan vid klassråd och stormöten framföra synpunkter om skolans verksamhet. En del av dessa synpunkter kan föras vidare till skolans Brukarråd eller skolans styrelse. 3.3.3.1 Elevernas inflytande över undervisningen Eleverna har möjlighet att tillsammans med sin klasslärare planera och genomföra skolarbetet i enlighet med läroplan och kursplaner. 3.3.3.2 Elevernas ansvar för studierna Elevernas ansvar för studierna ökar för varje skolår. I samband med utvecklingssamtalen får eleven skriftliga omdömen i de olika ämnena i sin IUP. Om det i något ämne krävs ytterligare 9

insatser bestäms detta tillsammans med lärare, elev och förälder. I vissa fall upprättas ett åtgärdsprogram. Elev och förälder är delaktig i detta arbete. 3.3.3.3 Skolans demokratiska arbetsformer Skolans verksamhet bygger på demokratins grunder. Därför blir det naturligt att den dagliga verksamheten präglas av demokratiska arbetsformer. 3.3.4 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lpo 94). I vår skola finns eleverna kvar t.o.m. år 6. Därefter söker elev och förälder vidare till någon närliggande grundskola för att fortsätta i år 7-9. 3.3.4.1 Kontakt med närsamhället Kontakten med närsamhället är inte så omfattande för våra elever eftersom de är ganska unga. En del tillfällen ges då eleverna får besöka föräldrarnas arbetsplatser. Bio- och teaterbesök genomföres också då tillfälle till detta finns. 3.3.4.2 Studie- och yrkesvägledning (syv) Någon speciell studie- och yrkesvägledning genomföres inte i vår skola eftersom eleverna fortfarande är ganska unga. 3.3.5 Bedömning och betyg Individuella omdömen ges till alla elever i skolan. Betygssättning sker inte i år 1-6. 3.3.5.1 Utvecklingssamtal (hösttermin/vårtermin) Skolan har ingen speciell mall för hur utvecklingssamtalet ska genomföras. Som ett stöd för samtalet har elev och förälder fått broschyren Utvecklingssamtalet - Hur går det för ditt barn i skolan. Samtalet genomföres efter det upplägg som finns i broschyren 3.3.5.2 Bedömning och prognoser, årskurs 1 3 I år 1-3 ges skriftliga omdömen till alla elever. I år 3 genomföres också nationella prov i Svenska och Matematik. 3.3.5.3 Bedömning, årskurs 4 6 I år 4-6 ges skriftliga omdömen till alla elever. I slutet av år 5 genomföres också de nationella proven i Svenska, Engelska och Matematik. 10

3.3.6 Skola och hem Skolan och hemmet (föräldrarna) har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling och lärande. 3.3.6.1 Utvecklingssamtal (hösttermin/vårtermin) Skolan erbjuder utvecklingssamtal tillsammans med elev och förälder varje termin. Vid dessa samtal lämnas skriftliga omdömen i aktuella ämnen och samtidigt gör läraren tillsammans med elev och förälder en framåtsyftande planering (IUP) och gemensamma överenskommelser. 3.3.6.2 Föräldramöten Minst två föräldramöten genomföres varje verksamhetsår. Vid dessa möten informeras om verksamhetens innehåll och utveckling. 3.3.6.3 Föräldrainflytande (föräldraråd o dyl.) I skolan finns ett Brukarråd där varje elevgrupp representeras av en förälder. I Brukarrådet finns också elever och kontaktpolitiker från Tranås kommun. Rektor är ordförande i Brukarrådet. Skolan vill också vara en öppen skola där föräldrar alltid är välkomna att besöka sitt/sina barn. 3.3.6.4 Skolans löpande kontakt med hemmet Den löpande kontakten med hemmen sker genom veckobrev. Veckobrevet informerar om kommande aktiviteter som är viktiga att känna till. Klassföreståndare och föräldrar har också telefonkontakt med varandra vid behov. 3.3.7 Övergång och samverkan I nära anslutning till skolan finns förskola och fritidshem som drivs av Svenska kyrkan på uppdrag av Tranås kommun. Samverkan sker i mindre omfattning med förskolan innan barnen ska börja i skolans förskoleklass. En del av skolans elever finns i fritidshemmet efter skoldagens slut. 3.3.7.1 Samarbete mellan förskola/förskoleklass/fritidshemsverksamhet och grundskolans lägsta årskurs I skolans närhet finns förskola och fritidshem som drivs av Svenska kyrka på uppdrag av Tranås kommun. Skolan har viss samverkan med både förskolan och fritidshemmet eftersom barnen i förskolan börjar i skolans förskoleklass och efter skoldagens slut går många av skolans elever till fritidshemmet. Samverkan mellan förskola, fritidshem och skola är viktig för barnens och elevernas utveckling. Därför bör denna samverkan utvecklas ytterligare. 11

4 Resultat 4.1 Undervisningsresultat i förhållande till nationella kunskapsmål För att få en bild av undervisningens resultat genomföres nationella prov i svenska och matematik i år 3 och i svenska, matematik och engelska i år 5. Dessutom används egna mindre prov och diagnoser i alla skolår. 4.1.1 Resultatredovisning kunskapsmål Nationella prov i år 3. Av skolans elever i år 3 (5 elever) har 40 % helt klarat provet i svenska och 60 %, har missat något delprov inom ämnet. För att helt ha klarat provet får inte någon del av något delprov vara felaktigt. Av skolans elever i år 3 (5 elever) har 100 % missat något eller några delprov i ämnet. För att helt ha klarat provet får inte någon del av något delprov vara felaktigt. Nationella prov i år 5. Av skolans elever i år 5 (5 elever) har 100 % helt klarat provet i svenska. Av skolans elever i år 5 (5 elever) har 80 % helt klarat provet i engelska. Någon elev, 20 %, har missat något delprov inom ämnet. Av skolans elever i år 5 (5 elever) har 80 % helt klarat provet i matematik. Någon elev, 20 %, har missat något eller några delprov inom ämnet 4.1.1.2 Måluppfyllelse I ämnet matematik har eleverna inte nått så goda resultat som varit önskvärt. Någon jämförelse med andra liknade skolor har inte förekommit inte heller med kommunens övriga skolor. 4.1.1.3 Värdering De resultat som framkommit i de nationella proven i svenska och matematik visar att skolan har en bit kvar i arbetet med att fler elever om möjligt klarar alla proven i år 3 och år 5. 4.1.1.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Skolans pedagoger måste på bästa sätt försöka att få en större andel elever som klarar de nationella proven i svenska och matematik. Båda dessa ämnen måste vara i fokus under kommande verksamhetsår, men med större fokus på ämnet matematik framför allt i år 3. Vissa framsteg har gjorts i förhållande till föregående verksamhetsår, men det är inte tillräckligt. Det blir viktigt att på ett ännu bättre sätt följa upp elevernas kunskapsutveckling och försöka ge ytterligare hjälp där det behövs. 12

4.1.2 Bedömning och resultat i förhållande till läroplanens strävansmål För att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling måste skolan vara en trygg och harmonisk plats för inlärning. För att nå detta arbetar vi kontinuerligt med värdegrunden och arbetsmiljön i klassrummet. Generellt sett anser vi att kunskapsnivån hos eleverna i skolans alla ämnen är hög. Efter stigande ålder lär sig eleverna att ta ett större ansvar för sitt skolarbete och sin inlärning. Kunskapsmålen i de olika ämnena är utgångspunkt då det pedagogiska arbetet planeras av pedagogerna. Ingen elev får hindras i sin kunskapsutveckling utan ska stimuleras att nyttja hela sin förmåga. 4.2 Undervisningsresultat i förhållande till nationella mål för normer och värden Genom ett medvetet arbete med värdegrundsfrågor och vårt samhälles gemensamma värderingar vill vi att våra elever visa hänsyn och respektera varandra. Vi vill lära våra elever att arbeta i demokratiska arbetsformer och ta konsekvensen av det personliga handlandet. Ett större ansvar för skolarbetet och den personliga kunskapsinhämtningen är viktigt. 4.2.1 Normer och värden I skolans verksamhetsplan finns gemensam värdegrund som ett prioriterat målområde. Värdegrundsarbetet anknyter till arbetet med normer och värden. Till detta lägger vi också arbete mot diskriminering och kränkande behandling. I den reviderade likabehandlingsplanen finns några problemområden som vi kommer att arbeta särskilt med under nästa verksamhetsår 4.2.1.1 Måluppfyllelse Några större problem har vi inte upptäckt då det gäller diskriminering och kränkande behandling. Däremot visar gjorda elevenkäter att arbetsmiljön i klassrummen kan bli bättre. Viktigt att alla elever upplever att man får vara med i kamratkretsen i olika situationer under skoldagen. Miljön i matsalen upplever eleverna som orolig och hög ljudnivå. 4.2.1.2 Värdering En sammanställning av gjorda elevenkäter visar att det finns områden inom normer och värden som vi måste arbeta vidare med. 4.2.1.3 Åtgärder för ökad måluppfyllelse För ökad måluppfyllelse krävs följande insatser: Lektioner för vård av svenska språket, samt få elever att förstå hur ord kan kränka. Klassläraren ansvarar för detta. Lektioner med god ordning och arbetsro för alla elever. Klassläraren ansvarar för detta. Kamratövningar för att stärka kamratbanden och att ingen elev känner sig utanför i olika situationer under skoldagen. 13

Införa 5 minuters absolut tystnad i samband med måltid. Eventuellt anskaffa en ljudmätare "Örat" till matsal/klassrum. Klasslärare och rektor ansvarar för detta. 4.3 Egna prioriterade områden Under verksamhetsåret har skolan haft fyra prioriterade områden att arbeta med. 4.3.1 Gemensam värdegrund, Friskvård och Natur, Svenska (språk och språkutveckling), Matematik, Elever i behov av särskilt stöd. Vid verksamhetsårets slut har vi konstaterat att det blev för mycket med att prioritera fem områden. Även om dessa områden kommer att finnas med också i nästa verksamhetsplan så kommer vi att fokusera mest på språk och språkutveckling under kommande verksamhetsår. 4.3.1.1 Måluppfyllelse Av elevenkäter gjorda under året framgår att framsteg gjorts i värdegrundsarbetet. Friskvård och Natur har utvecklats, men kan bli ännu bättre. Extra satsning har skett i Språk och språkutveckling med hjälp av extra resurser i form av statsbidraget för Läsa, skriva, räkna. En pedagog har under året deltagit en kurs som behandlat språk och tal. I matematik har vi inte nått dit vi önskat eftersom planerade satsningar genom sökta statsbidrag för att utveckla ämnet matematik inte beviljades. Ny ansökan kommer att ske under verksamhetsåret 2011/2012 om denna möjlighet kvarstår. 4.3.1.2 Värdering En analys av samtliga områden visar att det finns behov av ökade insatser för att förbättra resultaten. 4.3.1.3 Åtgärder för ökad måluppfyllelse För ökad måluppfyllelse under nästa verksamhetsår krävs följande insatser: Värdegrundsarbetet måste hela tiden vara aktuellt i verksamheten. Skolans profil Friskvård och Natur ska utvecklas vidare genom den kompetensutveckling som några pedagoger genomgått. Språk och språkutveckling ska utvecklas vidare genom beviljat statbidrag för Läsa, skriva, räkna. Ämnet matematik måste utvecklas så att eleverna når bättre resultat i de nationella proven. Ny ansökan om extra statsbidrag för ämnets utveckling kommer lämnas in under verksamhetsåret. 14

5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse För ökad måluppfyllelse krävs följande insatser: Skolans pedagoger måste på bästa sätt försöka att få en större andel elever som klarar de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Dessa ämnen måste vara i fokus under kommande verksamhetsår. Vissa framsteg har gjorts i förhållande till föregående verksamhetsår, men det är inte tillräckligt. Det blir viktigt att på ett ännu bättre sätt följa upp elevernas kunskapsutveckling och försöka ge ytterligare hjälp där det behövs. Lektioner för vård av svenska språket, samt få elever att förstå hur ord kan kränka. Klassläraren ansvarar för detta. För elever i behov av särskilt stöd tror vi att under nästa läsår kunna ge ytterligare hjälp. En pedagog kommer då att ha genomfört en högskoleutbildning i specialpedagogik. Lektioner med god ordning och arbetsro för alla elever. Klassläraren ansvarar för detta. Införa 5 minuters absolut tystnad i samband med måltid. Eventuellt anskaffa en ljudmätare "Örat" till matsal/klassrum. Klasslärare och rektor ansvarar för detta. Alla ovanstående åtgärder måste vara prioriterade under nästa verksamhetsår i skolan. Svårt att bedöma om allt går att genomföra under nästa verksamhetsår så att bättre resultat uppnås men vår ambition är denna. Om vi lyckas med detta kommer elevernas kunskapsnivå att förbättras i ämnena svenska, engelska och matematik. Statsbidraget för att läsa, skriva, räkna kan bidra till bättre resultat. Den specialpedagogiska hjälpen kommer att utökas. Även god ordning och arbetsro kan uppnås i alla klasser. Här har alla pedagoger ett gemensamt ansvar. 15

6 Kvalitets- och förbättringsarbete Ansvaret för ökad kvalitet och måluppfyllelse ligger första hand hos skolans pedagoger men också tillsammans med skolans rektor. Under nästa verksamhetsår kommer vi att ännu tydligare följa upp kunskapsutvecklingen hos eleverna med hjälp av diagnoser och elevenkäter. Utöver statbidraget för läsa, skriva, räkna kommer inga ytterligare resurser i form av personer och pengar att tillföras. Däremot kommer skolan på nytt att ansöka om extra statsbidrag för att utveckla ämnet matematik. En viss förstärkning av personalen kommer att ske eftersom en pedagog blir färdig med sin vidareutbildning till specialpedagog. Uppföljning kommer att ske kontinuerligt under året. Uppföljningens resultat ska dokumenteras och vara underlag för kommande kvalitetsredovisning. Underskrift av rektor Ort, datum: För grundskolan: Bilagor: Resultat nationella prov skolår 3 Resultat nationella prov skolår 5 16