Elevhälsoplan 2013/2014

2014-03-24 1 (11) Herrestorpskolan Tove Svensson Rektor Elevhälsoplan 2013/2014

Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Elevhälsan i skollagen... 3 Elevhälsans uppdrag... 3 Trygghetsrådet... 4 Elevhälsans operativa arbete... 4 Yrkesroller... 5 Personal från kommunens centrala elevhälsa... 6 Arbetsgång för processen kring utredning av elevers behov av särskilt stöd... 6 Steg 1... 6 Steg 2... 7 Steg 3... 8 Skolans arbetsgång under ett läsår kring elever med riktad resurs... 8 Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi... 10 Definition på dyslexi... 10 Kartläggningsplan... 11

Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att vi ska lyckas med uppdraget att ge varje elev ledning och stimulans att utvecklas mot utbildningens mål. Vårt förhållningssätt är det salutogena perspektivet och elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Rektor ansavarar för att ge personalen förutsättningar för arbetet. Detta omfattar bland annat resurser i form av personal och ekonomi, men även rådgivning och coaching. Syfte Syftet med elevhälsoplanen är att skapa tydliga och fungerande rutiner på Herrstorpskolan för att säkerställa att vi uppmärksammar alla elever samt genomför och följer upp våra insatser och arbetsmetoder. Elevhälsoplanen ska ge vägledning och information till pedagogerna om hur våra rutiner och processer ser ut. Detta för att vi i samsyn ska kunna agera utifrån att alla elever ska utvecklas mot målen utifrån sina individuella behov. Elevhälsan i skollagen 1 kap. 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. 2 kap. 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans uppdrag Arbetsglädje ska prägla våra arbetsmetoder. Utifrån ett salutogent perspektiv har vi en kunskapssyn som bottnar i en övertygelse om individens inneboende kraft att vilja lära nytt. Våra lärprocesser tar därför avstamp i elevernas egna frågeställningar som kopplas till läroplan- och kursplanemålen. I varje ämne visar vi vår positiva förväntan på samtliga elever genom att visa oss genuint intresserade av våra elevers åsikter, tankar och frågor. Våra pedagogiska utredningar ser till helheten och vi samlar in data och analyserar ur individ-, grupp- och organisationsperspektiv. Vi samspelar med våra insatser och har en förståelse för att lärandet sker hela dagen.

Vi låter våra värdegrundsord glädje, omtanke, mod och trovärdighet synas genom våra handlingar, i vår arbetsmiljö och genom vårt förhållningssätt. Vi diskuterar därför fortlöpande vårt bemötande och vad vårt förhållningssätt betyder för att eleverna ska kunna utvecklas på bästa sätt. Det systematiska värdegrundsarbete som genomsyrar hela verksamheten är en av skolans främsta framgångsfaktorer, enligt Qualisgranskningen. Sammanfattningen från den ger oss även vägledning i vårt uppdrag att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vi studerar kommunens levnadsundersökning, i vilken man beskriver ungdomars levnadsvanor och mående. En av kommunens fritidsledare finns regelbundet på skolan och arbetar förebyggande, dvs kopplar sina insatser till resultaten i levnadsundersökningen. Fritidsledarens uppdrag är att samspela med ungdomar, dels i skolsituationen dels på fritidsgården samt på kvällar och helger i så kallad fälttjänst. Fritidsledaren har en in lyssnande och coachande roll. Trygghetsrådet Trygghetsrådets arbetsuppgifter är att ansvara för alla elevers trygghet och trivsel. I arbetet ingår ansvar för skolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsrådet är ansvarigt för skolans kamratstödjarverksamhet och fadderverksamhet, samt initierar fortbildning/studiedagar som berör ämnet hälsofrämjande skola för elever och personal. Vid behov genomförs enskilda coachande samtal med elever och personal. Trygghetsrådet agerar även rådgivande till mentorer, i de fall där man behöver göra fördjupade utredningsinsatser i grupper som inte fungerar socialt. I dessa fall kopplas elevhälsoteamet in, via specialpedagogen. Elevhälsans operativa arbete Skolans lokala elevhälsoteam består av rektor/förskolechef, biträdande förskolechef och specialpedagoger. Teamet samarbetar med personal från kommunens centrala elevhälsa och omfattar då även yrkeskategorierna psykolog, kurator och skolsköterska. Vid behov kontaktas kommunens studie- och yrkesvägledare. I teamets förebyggande arbete ingår att finnas till hand för skolans personal. Pedagoger kan boka möten med elevhälsoteamet för handledning och konsultation i elevärenden för att diskutera pedagogiska problem och dilemman. Tiden som är avsatt är onsdagar 14-16 och bokas genom skolans specialpedagoger. Elevhälsoteamet driver projekt som kommunen initierat inom elevhälsoområdet, samt deltar i och driver kompetensutveckling inom området elevhälsa. Vidare ansvarar teamet för ansökan om riktade resurser till elever som är i extra stort behov av stöd. Elevhälsoteamet deltar i resultatuppföljningar av de nationella proven tillsammans med undervisande pedagoger i årskurserna 3, 6 och 9. Teamets specialpedagoger genomför kontinuerliga kartläggningar över elevers resultat i svenska och matematik, för att få kännedom om elevernas utveckling på såväl individ- som gruppnivå.

Yrkesroller Rektor/förskolechef och biträdande förskolechef Rektor/förskolechef är ansvarig för elevhälsan och beslutar bland annat om utredningar kring elever i behov av särskilt stöd, upprättande av åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång. Rektor och biträdande förskolechef deltar i elevhälsoarbetet och kallar vid behov vårdnadshavare till möte. Rektor/förskolechef Biträdande förskolechef Tove Svensson Karin Sarvik Specialpedagoger Skolans specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartläggning, bedömning och utredning av elevernas utveckling mot kunskapsmålen. Utifrån analys av kartläggning och/eller utredning deltar specialpedagogerna i planeringen kring insatser och särskilt stöd, samt vid utarbetandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogerna bistår med stöd i den ordinarie undervisningen kring elever i behov av särskilt stöd på individ- och gruppnivå. Tillsammans med rektor tar specialpedagogerna fram underlag för och ansöker om riktade resurser. Specialpedagogerna arbetar rådgivande och handleder personal och skolledning i frågor kring elever i behov av särskilt stöd. Handledning kan ges till samtliga personalkategorier som arbetar direkt med eleverna i deras kunskapsutveckling, dvs. pedagoger från förskoleklass till årskurs 9, fritidspedagoger och elevassistenter. Specialpedagogerna arbetar även med skolutvecklingsfrågor med fokus på det specialpedagogiska perspektivet. Arbetslagsledare Arbetslagsledaren leder ett av skolans arbetslag, som är organiserade i F-3, 4-6, 7-9. De är ansvariga för att den pedagogiska verksamheten utvecklas utifrån fastställda mål. Arbetslagsledaren leder även diskussionerna om elever i behov av stöd när arbetslagen träffas. Inom arbetslagets ram försöker man komma fram till lösningar på uppkomna pedagogiska bekymmer. Eventuella problem i elevgrupperna diskuteras gemensamt i arbetslagen. Svårigheterna analyseras och bedöms på organisations-, grupp- och individnivå under ledning av arbetslagsledarna. Förändringar som går att göra genomförs inom arbetslagens ram. Mentor Mentorn och undervisande ämnesläraren har ett ansvar för att bevaka elevens kunskapsutveckling och sociala situation. Eleven och vårdnadshavaren bjuds in av mentorn till utvecklingssamtal minst en gång per termin. För elever i åk 1-5 upprättas en IUP, som följs upp av mentorn en gång per år. Mentorns uppgift är att tillsammans med eleven reflektera kring skolarbetet och genom handledning göra eleven medveten om sitt eget lärande. För att eleverna ska bli delaktiga bör de få möjligheter att utveckla sina förmågor att förstå och bedöma sin egen kunskapsutveckling. En grundförutsättning för detta är att det finns tydliga

pedagogiska planeringar som beskriver vad undervisningens mål är och vilka moment som ingår i bedömningen. Personal från kommunens centrala elevhälsa Specialpedagog med inriktning tal och språk Specialpedagogen handleder personal i förskola, förskoleklass och skola. I det förebyggande arbetet med barnets språk- och socioemotionella utveckling samt ger stöd till vårdnadshavare, barn och elever. Skolpsykolog Psykologen arbetar med att utreda enskilda elevers förmågor och färdigheter på begäran av verksamheten samt ger handledning/konsultation till pedagogisk personal och till enskilda elever och vårdnadshavare. Psykologen är en länk till övrig hälso- och sjukvård. Skolkurator Kuratorns arbete är direkt riktat med stödsamtal till elever och deras familjer eller indirekt genom handledning och konsultation till skolpersonal. Arbetet kan också vara med elever i olika grupper. Skolsköterska Skolsköterskan arbetar med förbyggande och hälsofrämjande insatser inom det medicinska området. Hälsobesök erbjuds till eleverna enligt nationellt program. Arbetsgång för processen kring utredning av elevers behov av särskilt stöd Arbetet med att uppmärksamma en elevs behov av särskilt stöd och att eventuellt utarbeta ett åtgärdsprogram är en process i flera steg. Det handlar om att uppmärksamma om en elev kan behöva särskilt stöd, utreda elevens behov och därefter vid behov utarbeta ett program med åtgärder som genomförs, följs upp och utvärderas. (Skolverkets Allmänna Råd, 2013) Steg 1 Berörd lärare uppmärksammar att en elev har svårigheter i skolsituationen och lyfter ärendet i arbetslaget. Ansvarig mentor leder diskussionen i arbetslagsmötet kring elevens svårigheter. Lärarna belyser metoder som har varit särskilt framgångsrika för eleven och sammanfattar därefter vilken typ av stöd i forma av extra anpassningar som ges eller kommer att ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta dokumenteras i mallen:

Anpassningar inom den ordinarie undervisningen Vilka anpassningar ska göras? Vilket ämne/ansvarig lärare? Datum för uppföljning och utvärdering (mentor och arbetslag). Utvärdering av genomförda anpassningar. Förslag på diskussionspunkter kring anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen: Hur ser relationen ut till eleven? o På vilket sätt är eleven delaktig i planering, genomförande och utvärdering av uppgifterna? o Vilka förväntningar har vi på eleven? o Vad tycker eleven? Hur gör vi förbättringar i lärandemiljön; en inventering av utrustning, läromedel och annat pedagogiskt material? Hur anpassar vi arbetssätt och metoder? Hur ger vi instruktioner? Har eleven tillgång till lärverktyg? Har eleven studiehandledning på modersmålet? Bestäm tid/datum för uppföljning och utvärdering och skriv en sammanfattning i dokumentet Arbetslagets sammanfattning kring anpassningen för eleven inom klassens ram. Steg 2 3 kap. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig personal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Det är svårt att dra en gräns mellan vad som avses med stöd som ges inom ramen för en individanpassad undervisning och vad som är särskilt stöd, men om de insatser som ges under steg 1 inte är tillräckliga påbörjas en utredning, som går till på följande sätt: 1. Mentorn eller ämnesläraren diskuterar med eleven och dennes vårdnadshavare och tar sedan kontakt med den specialpedagog som är kopplad till arbetslaget. Allt underlag om eleven, som kan vara relevant för kartläggningen, lämnas till specialpedagogen. 2. Specialpedagogen och mentorn/ämnesläraren påbörjar arbetet med att kartlägga elevens skolsituation. Information samlas in och beskrivs i den förtryckta blankett som kallas Pedagogisk kartläggning. Syftet med kartläggningen formuleras tydligt. 3. En analys av kartläggningen beskrivs på individ-, grupp- och organisationsnivå. På individnivån beskrivs lärarnas observationer av eleven,

vilka anpassningar som gjorts, resultat från prov, betyg, screening, osv. På gruppnivån beskrivs hur lärandemiljön är organiserad, vilka pedagogiska metoder som används, hur elevgruppen fungerar o dyl. På organisationsnivån kan det handla om hur skolan organiserar sin verksamhet och hur resurser fördelas. Analysen ska ha ett tydligt pedagogiskt fokus och tyngdpunkten ska ligga på hur skolan kan utforma och anpassa sin verksamhet för att skapa förutsättningar för eleven. Åtgärdsförslag formuleras. 4. Specialpedagogen presenterar kartläggningen för rektor och elevhälsoteamet. Specialpedagogen beslutar om et åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Därefter återkopplas beslutet till arbetslaget. Steg 3 Om kartläggningen visar att elevens behov är mer omfattande inleds en fördjupad pedagogisk utredning. Elevens mentor och specialpedagogen gör en gemensam analys av elevens skolsituation och tar därefter upp det till diskussion med elevhälsan. EHTteamet beslutar hur man går vidare i ärendet. För elever med omfattande behov av särskilt stöd kan skolan hos huvudman ansöka om tilläggsbelopp för riktad resurs. I kommunens information om Riktlinjer gällande tilläggsbelopp framgår att: Tilläggsbeloppet avser att ersätta extraordinära stödinsatser som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till enskilt barn/elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid. Ansökan görs hos Utbildningsavdelningen i februari månad för nästkommande läsår. Vid ansökan ska bifogas utrednings- och analysdokument, åtgärdsprogram och uppföljningar samt eventuella externa utredningar. Under april/maj får skolan besked om tilldelade belopp. Under det läsår som tilläggsbeloppet betalas ut kommer personal från Utbildningsavdelningen att göra uppföljningar. Då ska verksamheten/skolan redogöra för vilka åtgärder och insatser som har vidtagits samt hur dessa har bidragit till elevens möjligheter till kunskapsutveckling. Skolans arbetsgång under ett läsår kring elever med riktad resurs 1. Så snart skolan får beslut om tilldelat tilläggsbelopp inleds arbetet med att rekrytera lämplig personal. 2. Vid skolstart i augusti kallar mentor och specialpedagog eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal. Åtgärdsprogram utarbetas. 3. Senast vecka 43 hålls ett uppföljningsmöte. Insatserna i åtgärdsprogrammet prövas och omprövas och fortsatta insatser formuleras.

4. Senast vecka 51 hålls ett nytt uppföljningsmöte, med samma upplägg som vid förra mötet. 5. Under januari månad görs en uppdatering av den pedagogiska utredning som låg till grund för ansökan om tilläggsbelopp. Mentor och specialpedagog presenterar utredningen för elevhälsan. Utifrån detta underlag beslutar rektor om ny ansökan ska göras för kommande läsår. 6. Senast vecka 7 hålls ett uppföljningsmöte med elev och vårdnadshavare. Insatserna i åtgärdsprogrammet prövas, omprövas och fortsatta insatser formuleras. 7. Under maj månad hålls ett avslutande möte, då insatserna i åtgärdsprogrammet utvärderas.

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Definition på dyslexi Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principerför kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad avkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efterhand blir acceptabel kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder. (Ingvar Lundberg, 2010, Läsningens pedagogik och psykologi, Natur & Kultur) Mentor/ämneslärare inom ämnet svenska och specialpedagog genomför diagnosticering av läs- och skrivförmågor (DLS) enligt skolans kartläggningsplan för samtliga elever. Pedagogiska diskussioner förs i arbetslagen kring resultaten. Elever som upptäcks ha låga resultat erbjuds stöd inom den ordinarie undervisningen (enligt Steg 1). Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling gör specialpedagogen en pedagogisk kartläggning och analys (enligt Steg 2) och beslutar därefter om åtgärdsprogram ska upprättas. Ett åtgärdsprogram ska innehålla konkreta åtgärdsförslag för elevens fortsatta läsoch skrivutveckling. Det kan till exempel vara strukturerad läs- och skrivträning, lässtrategier, läsförståelse och textanalys, studieteknik, att använda alternativa verktyg i lärandet, osv. Om elevens svårigheter kvarstår, och vid misstanke om att svårigheterna är av specifik karaktär, genomför specialpedagogen en fördjupad utredning (enligt mall från Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Utredningen ska ligga till grund för en remiss till logoped. Om elevens vårdnadshavare godkänner att en logopedisk utredning genomförs, ansvarar skolsköterskan för att remiss skickas till logopedmottagningen. Till remissen bifogas den fördjupade pedagogiska utredningen, en basutredning från skolpsykolog samt en syn- och hörselkontroll från skolsköterskan.

2014-03-21 11 (11) Herrestorp Kartläggningsplan Förskoleklass År 1 År 2 År 3 År 4 OAS Observation av Språk (spec.ped) höst Beskrivning av språklig medvetenhet (förskollärare) vår DLS bas år 1 (specialpedagog) april DLS bas år 2 (specialpedagog) sept DLS 2 ; läsförståelse, ordförståelse, rättstavning (spec.ped) feb DLS 3; samtliga delar (specialpedagog) okt Nationella prov (klasslärare) mars-maj DLS; läsförståelse, ordförståelse, rättstavning (spec.ped) okt År 5 DLS; läsförståelse, ordförståelse, rättstavning (spec.ped) okt År 6 Nationella prov vår År 8 DLS (ämneslärare) okt År 9 Nationella prov