ÅRSREDOVISNING 2010 563 LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA

ÅRSREDOVISNING 2010 563 LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 9 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET)... 9 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 11 PROCESSPERSPEKTIVET... 13 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 16 EKONOMIPERSPEKTIVET... 19 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING STATISTIK VERKSAMHETS-, EKONOMI- OCH PERSONALSTATISTIK 2

Till Landstingsstyrelsen PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Samhället präglas allt mer av internationalisering och globalisering, vilket innebär en utveckling som ger många nya möjligheter och skapar behov. Klimat och miljöhot, hur människor disponerar sin fritid, drivkraften för hela vår utveckling har gått från förbättrade materiella villkor till behov av upplevelser och självförverkligande. Den tekniska utvecklingen exploderar. De av oss som idag är aktiva i globala communities på Internet t.ex. Facebook och My Space har möjligen smakat på en framtid som kommer att erbjuda helt andra arenor för digital kommunikation och virtuella världar. Vi ser ett samhälle med ökat välstånd och mångfald samtidigt med ett ökat omvandlingstryck på arbetsmarknaden med fortsatt teknikutveckling och strukturomvandling. Allt detta och mycket mer påverkar och kommer också att påverka folkbildningens förutsättningar, form och innehåll och det mycket snabbt. Alldeles oavsett under vilken utveckling vi lever eller snarare tack vare den så kommer människor att lämnas bakom eller utanför; då behövs en folkhögskola kanske mer än någonsin. En folkhögskola där vår grundläggande syn om att ge mest till dem som fått minst kommer att gälla i högsta grad. Samtidigt kommer vikten av det livslånga lärandet för att motverka segregation, arbetslöshet och ohälsa än mer att behöva understrykas. Det finns fortfarande stora grupper som behöver folkhögskola för att kunna ta makten över sina liv och kunna kompensera korta eller mindre lyckade studier och brister i svenska språket. Här har folkhögskolan en strategisk roll. Konkurrensen om människors vardagsintressen kommer milt sagt att vara stenhård. Vi måste rusta oss i folkhögskolan för att hantera det, vässa våra metoder, förhållningssätt och arenor för att tillgodose dessa behov. Folkbildning är till för människorna i första hand och ska inte fungera som planeringsverktyg för samhällets institutioner. Däremot kan samhället dra nytta av människors ökade kunskaper, erfarenheter och delaktighet som ett avgörande bidrag för tillväxt, utveckling och välfärd. Lunnevad Sveriges bästa folkhögskola Anders Ekstrand Rektor 3

PRESENTATION AV LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser där merparten har inriktning mot estetiska och konstnärliga ämnen. Skolan betjänar såväl länets invånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa dugliga samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. HÄR FINNS VI 4

ORGANISATION FAKTARUTA Omsättning, mkr 30,3 Resultat, mkr 0,9 Eget kapital, mkr 5,1 Antal anställda i heltidsmått 34,7 Total sjukfrånvaro 2,3 % Lönekostnadsutveckling - 0,8 % Antal deltagarveckor 6 777 5

UPPDRAG OCH VISION Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. Vår verksamhetsidé, vision och värdegrund presenteras nedan: Lunnevads folkhögskola är en enhet inom Landstinget i Östergötland.. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 200 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2010 var ca 11 miljarder kronor. 6

OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA OCH OMVÄRLDEN Varje människa formas av sin bakgrund, av sin uppväxt och av sitt sociala sammanhang. Det är delar av det arv som vi bär med oss genom livet. Under det senaste decenniet har ett nytt socialt landskap av utanförskap vuxit fram i Sverige. Ett landskap präglat av långtidsarbetslöshet och bidragsberoende, av cementerad bostadssegregation och av växande klyftor mellan människor och grupper. I utanförskapets kölvatten lever människor isolerat eller i isolerade grupper. För få möten äger rum mellan generationer, mellan olika grupper av individer och mellan förort och innerstad. Människor känner sig utanför i stället för delaktiga. Många deltar inte i det offentliga samtalet. Känner inte tillhörighet till vare sig politiska partier eller folkrörelser. Detta riskerar att urholka demokratin och dess mening. I ett samhälle där utanförskapet växer, växer också polariseringen. Diskriminering, segregation och bristande social sammanhållning bidrar till extremism och fundamentalism. Det leder till förhållanden där de som förespråkar våld och extrema åtgärder har lättare att få gehör. Lunnevads folkhögskola kan hjälpa till att bryta utanförskapet och därigenom bryta den självgenererande negativa spiralen. Studier vid Lunnevads folkhögskola är ett viktigt inslag i att bryta utanförskapet. Med studier följer gemenskap istället för utanförskap. Den svenska demokratins största fiende är utanförskapet. Vi försvarar demokratin genom att göra människor delaktiga. Idag anses demokratin som självklar för de flesta människor i vår del av världen. Också länder som styrs av mörka krafter och ideologier kallar sig demokratier därför att ordet är så positivt värdeladdat. Det ligger naturligtvis en stor fara i det att demokratin förlorar sitt värde. Risken att demokratin förlorar sitt värde finns också i vårt land. Det är därför viktigt att vi aldrig förtröttas i arbetet för att fördjupa demokratin och att ständigt söka nya verktyg för att skapa delaktighet och inflytande. Förändringar är möjliga. Tro inte annat. Så låt oss lära av vår historia! Där förändringar krävts har det kommit nytänkande, mycket kreativitet och starkt engagemang. Låt diskussionen flöda, tänk nytt, tänk fritt, förbjud uttryck som så har vi aldrig gjort eller så har vi alltid gjort bara så bevarar vi en livskraftig demokrati. I den lilla världen på Lunnevads folkhögskola kommer demokratiska tankesätt att stimuleras genom att bl.a. Danslinjen under 2011 fokuserar på de demokratiska arbetssätten i undervisningen och i möten med andra elever. 7

LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA OCH FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR Lunnevads folkhögskola har ett gott rykte och med flera sökande per plats. Samtidigt kommet barnkullarna att minska framöver, vilket ökar behovet av marknadsföring och en översyn av rekryteringsbasen för skolans kurser. Ska rekryteringsbasen exempelvis utökas med pensionärer och kan skolan ge ett bidrag när det gäller yrkesutbildningar? Ett försök att bredda rekryteringsbasen är att skolan från och med höstterminen 2011 erbjuder en utbildning i nordisk folkmusik. Samarbetet med kommuner där elever med funktionshinder ges möjlighet att studera vid skolan är en viktig del av verksamheten och här behöver skolan för framtiden säkra kompetens för att tillgodose dessa elevers behov. Ett konkret hot mot verksamheten är kraftigt höjda hyres- och driftkostnader för de fastigheter som används av skolan. Här har skolans ledning tillsammans med Bygg och fastighet på FM- centrum kommit överens om en ny hyresmodell som ska ge en jämnare och mer förutsägbar hyreskostnadsutveckling för Lunnevads folkhögskola. Samtidigt fortsätter arbetet med en mer långsiktig planering och en översyn av om det är möjligt att nyttja lokalerna än mer effektivt. 8

STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET) Nöjda elever är av stor betydelse för vår verksamhet och målsättningen är att erbjuda ett rikt och varierat kursutbud med fokus på elevens behov och mål. Bedömning av måluppfyllelse Målsättningen för strategi 2 rörande service, internatverksamhet och stödjande funktioner är uppfyllt. Elevenkäten 2009 gav samma resultat. Målen för strategi 1 rörande nöjda elever, genom att ha hög kvalitet på undervisningen etc., och strategi 3 där skolans miljö ska stimulera till lärande m.m. är däremot endast delvis uppfyllda. Väsentliga insatser och resultat Under 2010 har skolan prövat ett nytt system där vaktmästare och städerskor tidigt går ut på internaten där de tillsammans med eleverna går igenom hur de vill att deras boende ska se ut under den kommande terminen. Tillsammans upprättar eleverna (korridorvis) ett kontrakt där de beskriver hur de vill/ska förhålla sig till skolans ordningsregler. När det gäller matrådet så har husmor initierat till mer frekventa träffar och det finns numera ett klotterplank där eleverna kan kommentera varje dags måltid och även ge förslag på förändringar. Husmor återkopplar alltid till eleverna. Klotterplanket är mycket uppskattat av eleverna. Flera av elevernas önskemål har beaktats, exempelvis har restaurangen numera dagar då vegetarisk mat som serveras till alla gäster. För att ytterligare stärka elevrådet i sin roll att representera eleverna och samtidigt stimulera till engagerade och delaktiga elever har skolans elever under 2010 fått ett eget kårhus för spontan samvaro och där de kan anordna möten och andra aktiviteter. Analys och reflektion Att vi skapat olika arenor för kommunikation mellan medarbetare och elever har bidragit till att förbättra resultaten inom detta perspektiv och vi hoppas på att under 2011 nå samtliga mål inom perspektivet. Samtidigt finns ett behov av att mer systematiskt stötta elevrådet i dess roll som representanter för skolans elever. Under 2011 kommer därför elevrådet erbjudas en kurs i mötesteknik och få stöttning i hur engagera och inspirera skolans elever. 9

Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde 1 Utfall 2 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Nöjda elever 90 % 87 % 87 % Maj 10 Eleven tar eget ansvar för lärandet Elevupplevd måluppfyllelse 80 % 78 % 72 % Maj 10 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde Utfall 4 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 90 % 90 % 95 % Maj 10 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till engagerade och delaktiga elever. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Ekonomiska resurser Nöjda elever 90 % 77 % 78 % Maj 10 och elevdemokrati 1 Enligt enhetens verksamhetsplan 2010 2 Senast mätta utfall under 2010 3 År och månad för mätning av senaste utfall 4 Justering i form av mer specificering av personalkategorier under maj 2010 10

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Målsättningen för samtliga strategier är delvis uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat Samtliga chefer har uppmanats att se till att utvecklingsplanen nedtecknas och sedan skrivs under av både ansvarig chef och medarbetare. En uppföljning kring vilket arbetsområde som ännu inte upprättat skriftliga utvecklingsplaner genomfördes under 2010. Vid genomgången visade det sig att det finns medarbetare som tackat nej till erbjudandet om utvecklingssamtal. Under 2011 kommer arbetsgruppen inom kök och städ att prova utvecklingssamtal i grupp. Fortlöpande fortbildning av både medarbetare och chefer har genomförts under året, det vittnar statistik från Heroma om. Under 2010 har en intensiv dialog förts med landstingsfastigheter om en långsiktig strategi kring hyressättning och underhåll av de fastigheter som Lunnevad nyttjar. Resultatet av dessa överläggningar har resulterat i ett helt nytt hyresavtal. Det har också slutits en överenskommelse om en ny rutin för hur underhållsplanen ska genomlysas/prioriteras och finnas tillgänglig. Analys och reflektion Nu när målet inom strategi 1 delvis är uppnått, har verksamhetsplanen för 2011 kompletterats med en nyckelindikator som fångar upp i hur stor omfattning utvecklingsplanen förverkligas. Även mätetalen i strategi 2 och 3 har justerats och anpassats till rådande förutsättningar i verksamhetsplanen för 2011. Detta för att öka precisionen i och höja ribban för respektive målsättning. Ett bevis för hur ett långsiktigt förnyelsearbete kan löna sig är inom skolans miljöarbete. Lunnevads folkhögskola tilldelades Landstinget i Östergötlands Miljöpris för år 2010. Motiveringen till priset lyder: "ett väl genomtänkt och systematiskt miljöarbete i hela verksamheten präglat av nytänkande, kreativitet och med ett stort engagemang från skolans medarbetare och elever. Skolan har tagit ett eget grepp om miljöarbetet och involverat både personal och elever" Arbetet med att minska mängden matrester som slängs i matsalen är ett konkret exempel på nämnda miljöarbete. 11

Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde 5 Utfall 6 Senast föreg. utfall Mättidpunkt Att tid och andra resurser avsätts för utveckling Individuell utvecklingsplan för medarbetarna 100 % 77 % *) 84 % Maj 10 Anpassning till rådande behov hos eleverna Mer elev- och inriktningsanpassade elevenkäter 2 st per år 2 st per år - Dec 10 Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Finansiering Fortlöpande Lite lägre bevakning än plan Enligt underhålls plan Lite lägre än plan Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Lärande av andra Studiebesök och konferenser 3st per enhet Delvis Delvis Dec 10 Mättidpunkt Dec 10 5 Enligt enhetens verksamhetsplan 2010 6 Senast mätta utfall under 2010 7 År och månad för mätning av senaste utfall *) Ny form av mätning som grundas på medarbetaruppföljning 2010. Två medarbetare har aktivt avböjt att skriva utvecklingsplan för denna period 12

PROCESSPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola bedriver folkbildning. I processperspektivet har vi valt att fokusera på lärandet och lärandeprocessen. Bedömning av måluppfyllelse Elevenkät 2010 visar att utfallet förbättrats sedan förra mätningen och att målsättningen för strategi 1 om tydliga kommunicerade mål för lärandet delvis är uppfyllt. Däremot ligger utfallet för strategi 2 om god servicenivå och säkra rutiner kvar på samma nivå som tidigare och med delvis uppfylld målsättning. När det gäller strategi 3 standardisera och förbättra visar första mätningen med det nya måttet att målet är uppfyllt, vilket är glädjande. Väsentliga insatser och resultat Verksamheten har fortsatt sitt kommunikativa arbete med att utvidga och fördjupa relationen till eleven. Strategin för att uppnå målvärdet med tydliga kommunicerade mål för lärandet har bl.a. varit att fokusera kring elevens utvecklingssamtal. Eleverna har fått ett utvecklingssamtal samt ett uppföljningssamtal per termin med respektive lärare. Kontinuerliga vägledningsfrågor är också vanliga och en viktig funktion för eleverna på skolan. Utöver tydligt kommunicerade mål för lärandet är även elevens eget ansvar för sin egen utveckling avgörande för ett framgångsrikt lärande. För att stimulera till eget ansvar får exempelvis eleverna på Danslinjen återkommande uppgifter där eleverna själva analyserar vad de behöver arbeta med, samt lägga upp en plan för hur och när detta ska göras. Detta följs sedan upp av linjeledaren flera gånger per termin. Samtidigt finns det en ambition att lyfta fram och medvetandegöra samt utveckla de demokratiska arbetssätten i undervisningen och i möten med andra elever. Exempelvis tar eleverna på Danslinjen fram vilka regler som ska gälla i klassen, studieresor planeras av eleverna och innehållet i olika föreställningar beslutas demokratiskt i gruppen. 13

Utöver arbetet med relationen till eleven har verksamheten jobbat innovativt med att utveckla nya varor och tjänster. Där det metodiska arbetet med att finna nya metoder för att bemöta funktionshinder inom läs- och skrivsvårigheter samt psykisk ohälsa är ett viktigt inslag. Analys och reflektion Arbetet har bedrivits enligt uppgjord plan. God service och säkra rutiner är en viktig del i att skapa en god miljö och goda förutsättningar för lärande och utveckling. Arbetet med att utveckla våra processer är ständigt i fokus och exempelvis kommer arbetet med få in de demokratiska arbetssätten i undervisningen och i möten med andra elever kommer även fortsätta under 2011. En viktig förklaring till den relativt höga produktivitetsökning som nyckelindikatorn för strategi 3 visar är att skolans specialpedagog på allmän kurs slutade tidigt våren 2010 och att någon ny rekrytering inte har skett under 2010 utan resurs- och kompetensbehovet har istället tillfälligt kunnat tillgodoses med hjälp av omfördelning av befintliga personalresurser. 14

Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ Målvärde 8 Utfall 9 Senast Mättidpunkt annan uppföljning 10 föreg. utfall Kontinuerliga utvecklingssamtal Andel genomförda utvecklingssamtal 100 % 96 % 92 % Maj 10 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner. Framgångsfaktor Engagerade och serviceinriktade medarbetare Nyckelindikator/ Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt annan uppföljning föreg. utfall Nöjda elever 90 % 77% 78 % Maj 10 Strategi 3: Standardisera och förbättra. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan uppföljning Ökad produktivitet Produktivitetsutveckling (antal deltagarveckor/ arbetslön*) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Positiv 9,3 % -1,7 % Aug 10 produktivitetsutveckling 8 Enligt enhetens verksamhetsplan 2010 9 Senast mätta utfall under 2010 10 År och månad för mätning av senaste utfall *) Arbetslön = de lönekostnader som ligger till grund för påslag för arbetsgivaravgift 15

MEDARBETARPERSPEKTIVET Utgångspunkten är att Lunnevads folkhögskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Under maj 2010 genomfördes landstingets medarbetaruppföljning på skolan. Skolans samverkansgrupp har analyserat svaren under höstterminen. Bedömning av måluppfyllelse För samtliga strategier är målet delvis uppfyllt. När det gäller hälsofrämjande arbetsplats är vi en liten personalgrupp så en enstaka sjukskrivning får stor påverkan över det procentuella sjuktalet. Gällande övriga strategier är jämförelse med tidigare utfall svårt eftersom mätningen numera sker via medarbetaruppföljningen och inte som en fråga ställd till berörd chef. Väsentliga insatser och resultat Ett prioriterat område är att medarbetarna har rätt kompetens och att de ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. För att kartlägga kompetensutvecklingsbehovet ska ansvariga chefer se till att alla medarbetare inom en 18 månadersperiod fått ett utvecklingssamtal och att en skriftlig utvecklingsplan upprättats i anslutning till detta. Utöver att betona egenansvaret hos den enskilde medarbetaren bedrivs ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan. I samarbete med folkhälsovetenskapligt centrum har skolan genomfört en omfattande enkätundersökning rörande levnadsvanor hos elever och medarbetare. Målet med undersökningen var att få en bild av elevernas och medarbetarnas levnadsvanor, motivation till förändring och eventuellt behov av stöd för förändring. En analys av materialet visar på en hög svarsfrekvens och ett mycket bra resultat. Bland annat trivs 95 % ganska bra, eller mycket bra i skolan de arbetar i och 98 % trivs ganska bra eller mycket bra med eleverna. Intresset för att förbättra sina kost- och motionsvanor är stort medan intresset för att förändra sina tobaks- och alkoholvanor är något mindre. Resultatet från enkäten har resulterat i en kontakt med en hälsopedagog från LiÖ och vi kommer att boka ett antal föreläsningar för skolans medarbetare med början vårterminen 2011. Skolan har ambitionen att utforma en ny lokal hälsopolicy/handlingsplan samt justera i nyckelindikatorerna för skolan under 2011-2012. När det gäller sjukfrånvaron är målet att sjukfrånvaron inte får överstiga 2 %. Resultatet kan dock variera kraftigt från år till år eftersom det är en relativt liten arbetsplats och enskilda sjukskrivningar får stort genomslag i statistiken. År 2010 blev resultatet något högre än målvärdet. Ett annat prioriterat område är att skapa incitament för att medarbetaren ska motiveras att göra goda arbetsinsatser. På detta område har vi valt att lägga fokus på en förståelig och motiverande löneutveckling kopplad till verksamhetens mål och inriktning. 16

Analys och reflektion Resultatet från medarbetarenkäten 2010 för gruppen kök/städ visar överlag på ett relativt bra resultat. När det gäller resultatet för gruppen administration/fastighet/it visar det på ett bra resultat och inget som kräver direkta åtgärder. När det gäller gruppen lärare på skolan är resultatet övervägande bra. Dock finns det en grupp som avviker lite från övriga. Resultatet från Allmän kurs enkätsvar visar på en situation som inte är riktigt tillfredsställande. Viktiga områden att förbättra och åtgärda är inom området Information och delaktighet. Lärarlaget och dess linjeledare jobbar vidare med att ta fram förslag till förbättringar och åtgärder för Allmän kurs. 17

Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ Målvärde 11 Utfall 12 Senast Mättidpunkt annan uppföljning 13 föreg. utfall Upprätta individuella Andel medarbetare 100 % 77 % *) 84 % Maj 10 utvecklingsplaner samt avsätta tid och med individuella utvecklingsplaner resurser Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Gott ledarskap/ Sjukfrånvarouppföljning delaktiga (total sjukfrånvaro) medarbetare Handlingsplan för återgång i arbete efter 1 månads sjukskrivning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt <2% 2,3 % 1,3 % Dec 10 100 % 100 % 100 % Dec 10 Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Lönesamtal Andel medarbetare som haft lönesamtal 100 % 100 % 93 % Nov 10 11 Enligt enhetens verksamhetsplan 2010 12 Senast mätta utfall under 2010 13 År och månad för mätning av senaste utfall *) Ny form av mätning som grundas på medarbetaruppföljning 2010. Två medarbetare har aktivt avböjt att ha utvecklingssamtal och skriva utvecklingsplan 18

EKONOMIPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola arbetar för att uppnå ett resultat i balans. Den viktigaste framgångsfaktorn är möjligheten att rekrytera nya elever, framförallt för att uppnå hög beläggning på internatboende men även för att upprätthålla elevunderlaget för volymbaserade delen i statsbidraget. Bedömning av måluppfyllelse Målsättningen med strategi 1 är delvis uppfyllt och lönekostnadsutvecklingen är långt under den maxgräns som är satt som målvärde. Medarbetarna vid Lunnevads folkhögskola har dock haft en för arbetsmarknaden normal löneutveckling. Den negativa lönekostnadsutvecklingen förklaras istället av att vakant tjänst inte återbesattes under 2010. Att andelen köpta undervisningstjänster minskat i förhållande till egna resurser under 2010 indikerar att målsättningen för strategi 2 om ett effektivt resursutnyttjande är uppfyllt. När det gäller strategi 3 om marknadsföring genom olika media är det Bild- och formlinjen samt Musiklinjen som delvis når upp till målsättningen rörande antalet sökande medan Allmän kurs och Danslinjen når sina mål. Väsentliga insatser och resultat Lunnevads folkhögskola arbetar med delegerat budgetansvar och uppmuntrar till att linjerna och dess medarbetare tar eget ansvar för elevrekrytering och hushållning med sina resurser. Under 2010 har alla medarbetare aktivt arbetat med att genomföra beslutad handlingsplanför, att efter 2009 års negativa resultat, återigen 2010 få en ekonomi i balans. Elviraverksamheten, där vi erbjuder kommunerna att köpa en kombinerad utbildning och behandling för unga tjejer och killar i åldern 18 25 år fortsätter. 19

Vi arbetar fortsatt aktivt mot utökat samarbete med den kommunala skolan där vi har möjlighet att ta hand om elever med särskilda behov. Detta kan medföra ökande kostnader för att upprätthålla kvaliteten i undervisning och elevsocialt arbete, men visar sig även i form av ökade externa intäkter. I dagsläget har vi fler elever med särskilda behov än vad vi kan få täckning för. Möjligheten att öka de externa intäkterna samt verka för en gynnsam finansiell utveckling från ägaren och staten är ständigt i fokus för en god ekonomi. Små insatser i vardagen kan ge flera positiva effekter. Köket på Lunnevads folkhögskola och att de numera bakar det bröd som serveras i restaurangen är ett exempel på en vardagsförbättring med positiva effekter. Brödbaket är positivt ur hälsosynpunkt (inga tillsatser i brödet), och har gjort det möjligt att ge eleverna undervisning i brödbak. Detta samtidigt som kostnaderna för matbröd minskat i och med att brödbaket har kunnat genomföras genom en omfördelning av personalresurser från städ till kök och med råvaror istället för färdiga produkter. Analys och reflektion Årets positiva resultat (+890 tkr) är en konsekvens av att kostnaderna 2010 är i nivå med 2009 års kostnader (vilket stämmer väl med den handlingsplan, för att åstadkomma en ekonomi i balans, som beslutades av skolans ledning efter 2009 års negativa resultat) och ett antal icke förväntade intäktsökningar. Intäktsökningar dels i form av ett tillfälligt koncernbidrag p.g.a. förändrad hyresmodell inom landstinget, dels ovanligt många östgötar som studerar vid Lunnevads folkhögskola och dels som en konsekvens av att Folkbildningsrådet i januari 2010 oförutsett höjde ersättningsbeloppet per deltagarvecka. Samtidigt blev personalkostnaderna lägre än förväntat eftersom specialpedagogen på allmän kurs slutade under året. Någon ny rekrytering har inte skett utan resurs- och kompetensbehovet har istället tillfälligt kunnat tillgodoses med hjälp av omfördelning av befintliga personalresurser. En lösning som inte är hållbar på lång sikt. Arbetet med att rekrytera nya elever, framförallt för att uppnå hög beläggning på internatboende men även för att upprätthålla elevunderlaget för volymbaserade delen i statsbidraget har också varit i fokus för att få en ekonomi i balans och goda förutsättningar för framtiden. 20

Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Framgångsfaktor Ökat fokus på extern finansiering Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Nyckelindikator/ annan uppföljning Målvärde 14 Utfall 15 Senast föreg. utfall Mättidpunkt 16 Antal avtalselever 14 st 12 10 Aug 10 Antal elever med särskilda behov Lönekostnadsutvecklingen i % jmf med motsvarande period föregående år 30 st 28 28 Aug 10 <2,0 % -0,8 % 0,9 % Dec 10 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Egna resurser till Andel köpta merparten av undervisningstjänster verksamheten Målvärde Utfall Senast föreg. utfall Mättidpunkt Minskar Minskat Oförändrat Dec 10 mot föreg. år Strategi 3: Marknadsföring genom olika media. Framgångsfaktor Hög efterfrågan på våra kurser Nyckelindikator/annan uppföljning Antal sökande per plats för respektive linje *) Målvärde Utfall Senast föreg. utfall AK 2,0 AK 2,1 AK 2,1 Bild 2,0 Bild 1,7 Bild 1,7 Dans 6,0 Dans 6,5 Dans 5,1 Musik 5,0 Musik 4,5 Musik 4,2 Mättidpunkt Sep 10 14 Enligt enhetens verksamhetsplan 2010 15 Senast mätta utfall under 2010 16 År och månad för mätning av senaste utfall *) Antalet sökande per utbildningsplats visar hur hög efterfrågan är på skolans utbildningar. Ett mått för samtliga inriktningar ger dock inte tillräcklig styreffekt därför ett målvärde för respektive linje 21

Blankett 1 563 Lunnevads folkhögskola Resultaträkning (tkr) Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not Intäkter Koncernbidrag 525 0 0 1) Försäljning sjukvård/tandvård 282 140 181 2) Försäljning utbildning 11 510 11 706 11 508 Försäljning övriga tjänster 5 823 5 698 5 367 Statsbidrag 10 097 9 653 9 713 Bidrag för personal 416 292 350 Övriga bidrag 1 494 1 350 1 276 Försålt mtrl varor övr intäkt 191 185 249 Summa Intäkter 30 337 29 024 28 643 Personalkostnader Lönekostnader -11 537-11 634-11 632 Arbetsgivaravgifter -5 123-5 205-5 178 Övriga personalkostnader -144-373 -172 Summa Personalkostnader -16 804-17 212-16 981 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -17-5 -2 Verksamhnära material o varor -931-1 060-1 120 Lämnade bidrag -14-15 -11 Övriga verksamhetskostnader -11 499-10 570-10 807 Summa Övriga kostnader -12 461-11 650-11 939 Avskrivningar Avskrivningar -225-269 -245 Summa Avskrivningar -225-269 -245 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 42 112 52 Finansiella kostnader 0-5 -13 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 42 107 40 Årets resultat 890 0-482 Noter till resultaträkningen: 1) Engångsbelopp som kompensation för förändrad hyresmodell inom Landstinget i Östergötland 2) Elviraverksamhet

Blankett 1 563 Lunnevads folkhögskola Kassaflödesanalys Bokslut 2010 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 890 Justering för av- och nedskrivningar 225 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 115 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 52 Ökning/minskning förråd och varulager -11 Ökning/minskning kortfristiga skulder 290 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 446 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -252 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -252 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 1 194 Likvida medel vid årets början 3 061 Likvida medel vid årets slut 4 255 Noter till kassaflödesanalysen:

Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 252 500 167 3) Datorutrustning 78 Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 252 500 245 Noter till investeringsredovisningen: 3) Årets investeringar: Möbler till internatet

Blankett 1 563 Lunnevads folkhögskola Balansräkning (tkr) Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not TILLGÅNGAR Inventarier 1 126 1 486 1 038 Datautrustning 26 128 52 Bilar och andra transportmedel 16 26 24 Jord- skogs o trädgårdsmaskin 64 97 92 Summa Anläggningstillgångar 1 233 1 737 1 206 Förråd mm 173 117 162 Förutbet kostn upplupna intäkt 0 0 52 Kassa och bank 4 255 3 674 3 061 Summa Omsättningstillgångar 4 428 3 791 3 276 SUMMA TILLGÅNGAR 5 661 5 528 4 482 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 4 172 4 343 4 172 Årets resultat 890 0 0 Summa Verksamhetens eget kapital 5 062 4 343 4 172 Semlöneskuld okomp övertid mm 258 300 296 Upplupna kostn förutbet intäkt 336 885 9 Övriga kortfristiga skulder 5 0 5 Summa Skulder 599 1 185 309 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 5 661 5 528 4 482 Noter till balansräkningen:

Utbildningsstatistik Bilaga 2 2009 jämfört med tidigare år Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bildlinje 1 501 1 538 1532 1419 1516 1497 1555 1507 Danslinje 629 603 679 669 701 656 630 677 Musiklinje 2 210 2 361 2318 2174 2141 2124 2238 2237 Turismlinje Allmän linje, Linköping Allmän linje, Lunnevad 225 Allmän kurs med slöjdinriktning 426 361 304 180 0 Allmän kurs med inriktningar 1 228 1496 1629 1541 1849 1900 2117 Allmän kurs med bildinriktning 361 Allmän kurs med dansinriktning 151 Allmän kurs med rock-inriktning 151 Allmän kurs Tala Skriva Kommunicera 160 Orkesterskola Förberedande kurs Distanskurs English on line 99 77 77 Distanskurs Allmän kurs 453 289 332 357 274 283 291 201 Kortkurser inkl kulturev 144 60 104 68 66 50 48 38 Summa 6 510 6 517 6 842 6 496 6 239 6 459 6 662 6 777 Personalstatistik 2009 jämfört med tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Antal anställda 41 42 44 46 42 39 43 41 Omräknat till heltid 34,72 35,71 37,0 40,18 37,5 33,81 36,43 35,9 Antal social-terapeutisk personal (kurator/syo) 1 1 1 *) 1 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 21 23 25 22 21 20 21 20 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 11 10 10 14 13 11 13 13 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 8 8 8 9 8 8 8 7 Antal kvinnor 23 24 25 25 23 23 29 27 Antal män 17 18 19 21 19 16 14 14 Antal kvinnor omräknat till heltid 19,66 20,21 20,7 21,48 19,4 18,86 23,23 22,45 Antal män omräknat till heltid 14,86 15,5 16,3 18,7 18,1 14,95 13,2 13,45 Andel kvinnor i % 58,5% 57,1% 56,8% 54,3% 54,8% 59,0% 67,4% 65,9% Antal anställda i åldern < 30 år 1 1 2 5 2 3 4 1 30-49 år 14 16 18 15 16 17 17 20 31-35 år 1 1 2 36-40 år 5 4 6 41-45 år 3 5 2 46-50 år 8 7 10 50 år - 26 25 24 26 24 19 22 16 51-55 år 9 11 6 56-60 år 6 7 7 61-65 år 4 4 3 66- SUMMA 41 42 44 46 42 39 43 37 *) ändrad definition Ekonomiskt resultat 2009 jämfört med tidigare år 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Summa intäkter 30 337 28 643 29 571 32 653 29 032 28 796 24 073 24 892 Summa kostnader 29 448 29 125 29 459 31 752 28 776 28 302 23 849 24 218 Årets resultat 890-482 112 901 256 494 223 674 Eget kapital 5 062 4 172 4 654 4 542 3 641 3 385 2 891 2 668

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 3

Bilaga 3