Mål 1: Stärka Tibro som attraktiv kommun för invånare och besökare Strategi:

Socialtjänsten Datum 2015-02-09 Diarienummer: 2015/24/704 Bokslut 2014 Bidrag till KF-målen Socialnämnden Mål 1: Stärka Tibro som attraktiv kommun för invånare och besökare Strategi: Skapa en trygg hemvist där mångfald och olikheter ses som en tillgång Stärka barns och ungas inflytande i frågor som berör dem Verka för en god miljö och ett ekologiskt hållbart samhälle Genom nätverksarbete utveckla stödet till ett brett föreningsliv Utveckla våra mötesplatser Nämndens bidrag: Under våren påbörjades ett samarbete med FPS (föreningen för psykiatrisk samverkan) i form av två föreläsningar till anhöriga för personer med psykiskt funktionshinder. Under hösten erbjuds gruppverksamhet i samverkan med schizofreniförbundet. Under sommaren har en gruppverksamhet för anhöriga till personer med missbruks och beroendeproblematik genomförts. Den 6 oktober kommer anhörigstödet att genomföra en föreläsning för anhöriga för att uppmärksamma den nationella anhörigdagen. Under hösten erbjuds ett utbildningstillfälle gällande lyftteknik till anhöriga inom funktionshinderområdet. Äldreomsorgen har öppna anhörigcafén och då bjuds personer in utifrån önskemål från de anhöriga. Primärvårdens minnesmottagning fungerar bra tillsammans med kommunens anhörigstöd. Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17 E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se, Växel: 0504-180 00

Sida 2 (11) Arbetet med att fräscha upp Bäcklidens äldreboende har under våren inneburit att ett av avdelningsköken renoverats och ett personrum har iordningsställts. Under hösten kommer ytterligare ett avdelningskök att renoveras. Äldrecentrums nya lokaler håller på att färdigställas. Socialtjänsten från tillgång till äldrecentrums nya lokaler 1 oktober. Samarbetet med fastighetsägarna fortlöper med månatliga möten där socialtjänsten deltar. IFO arbetar fortlöpande med att se till att familjer och barns behov av stöd utanför kontorstid kan tillgodoses. Införandet av medicinska vårdplaner går trögt pga läkarbrist på Närhälsan. Det förekommer fortfarande att det skrivs ut patienter med felaktiga läkemedelslistor. Alla patienter har idag en behandlingsansvarig läkare men det fungerar inte bra. Det är stora brister i språk och följsamhet till vårdprogram, riktlinjer och hantering av bl a IT-systemet Pascal för apodos. Det sistnämnda leder till felaktigheter och fördröjningar vid läkemedelsförändringar. Nämndsprioriterade mål Socialnämnden Mål: Mål 1: Ökad kvalitet på demensomvårdnaden för de demenssjuka i Tibro och dess anhöriga genom ett större individuellt brukarfokus. De särskilt viktiga resultaten: Minskat antal fall Minskat antal trycksår Ökad brukartid Öka antalet genomförda brytpunktsamtal Öka antalet genomförda smärtskattningar Åtgärder måluppfyllelse: Förvaltningen arbetar för att minska antalet fall och trycksår. Arbetet ingår i det förebyggande arbetssättet Senior Alert. Det innebär riskbedömningar, planering och

Sida 3 (11) förebyggande åtgärder. Socialtjänsten har fokus på trycksårsutbildning. Kollegial utbildning och handledning av sårombud samt sårsjuksköterska ges. Vård- och omsorg arbetar med smärtskattningar inför livets slut. Legitimerad personal och omvårdnadspersonal har genomgått utbildning. Vad gäller brytpunktsamtal ska dessa genomföras men här är vi beroende av läkarmedverkan. Detta är svårt i dagsläget då Närhälsan har stora svårigheter med läkarbemanningen. Förebyggande insatser såsom styrke- och balansträning prioriteras samt motivering av vårdtagare att använda höftskyddsbyxor. Höftskyddsbyxorna hjälper till att förebygga höftfrakturer. Boendena strävar efter att erbjuda välkomstsamtal inom två veckor från inflyttning och där ges information om vad boendet erbjuder. Vård- och omsorgschefen har i uppdrag att se över schemaläggningen inom vård- och omsorg då schemamodellen luckrats upp de senaste åren. Målsättningen är att komma tillbaka till den schemamodell som genomfördes 2010. Schemamodellen är effektiv såväl ur ekonomisk och verksamhetssynpunkt och ska ge bättre möjligheter till ökad brukartid. Beslut är fattat att alla nya scheman ska godkännas av VO-chefen och om nya scheman ska ses över ska detta beslutas utifrån en prioriteringslista. En ny mätning av brukartiden sker först 2015 då insatsregistreringssystemet är implementerat i verksamheten. En broschyr kring egentid är framtagen och den fanns med som marknadsföring på kommunens tillväxtdag den 1 april. Egentiden finns med i tänket hos personalen och personalen lägger in egentiden när det är möjligt med hänsyn taget till personella resurser och brukarnas önskemål. Mål 2: De barn och ungdomar som får stöd från socialtjänsten ska uppleva en bättre livskvalitet. De särskilt viktiga resultaten: Ökad upplevd livskvalitet för de barn och ungdomar som får stöd av socialtjänsten Minskat antal inkomna LOB:ar (lagen om berusade personer) och polisanmälningar gällande ungdomar som är aktuella i socialtjänsten En särskild grupp tillsätts, 6-8 ungdomar i årskurs 6-7 på Nyboskolan som är i behov av ökat stöd, för att inte hamna i ett utanförskap. Särskilt viktiga resultat för socialtjänsten är: - Användningen av droger uteblir

Sida 4 (11) Åtgärder måluppfyllelse: - Att inga ungdomar placeras enligt LVU - Att inga brott begås - Att det sociala och psykiska välmåendet ökar Mellan myndighetshandläggare och fältassistenter finns ett väl upparbetat samarbete och träffar äger rum var 14:e dag. Angående gruppverksamheter så har fältassistenterna arbetat dels enskilt och dels i grupp med ungdomar som har haft behov av detta under sommaren. Arbetet med unga på Nyboskolan är i uppstart och det innebär att fem ungdomar ska medverka där personal från resursteamet, fältassistenter och fritidsledare samarbetar för att arbeta med barnen även efter skoltid. I arbetet med ungdomar mäter vi antalet så kallade LOB:ar och brott som ungdomar utför. Fram tills dagens datum (2014-09-22) har vi under 2014 haft en LOB. Totalt tre ungdomar har varit misstänkta för brott. Vad gäller anhörigstöd fortgår det pågående arbetet som planerat. I dagsläget har det inte identifierats någon grupp barn i den omfattningen så att någon gruppverksamhet kan startas. Samarbetet med familjecentralen löper på som tidigare och fokus är på grupper med särskilda behov. Tjänstemän och politiker i socialnämnden har enskilt och tillsammans tittat på förbindelsen mellan barnkonventionen och arbetet inom socialtjänsten. Verksamhetsberättelse 2014 Socialtjänstens uppdrag Ibland uppstår det behov hos enskilda människor i ett samhälle att behöva mer eller mindre stöd i sitt dagliga liv. Därför är en av socialtjänstens viktigaste uppgifter att se till att alla som bor eller vistas i Tibro får det stöd och den hjälp de har lagligt rätt till för att kunna leva ett självständigt liv. Ett av socialtjänstens viktigaste centrala uppdrag är att stödja och utveckla kommuninvånarnas möjligheter till en ekonomisk och social trygghet och så långt som möjligt oberoende. Socialtjänsten erbjuder stöd och verksamhet riktad till barn, ungdomar och föräldrar som under en period behöver extra hjälp på grund av ekonomiska bekymmer, problem med alkohol eller andra droger eller för att någon i deras närhet utsätts för våld eller andra former av övergrepp.

Sida 5 (11) På grund av stigande ålder eller funktionshinder kan kommuninvånarnas förutsättningar förändras så att ett hjälpbehov uppstår. Socialtjänstens målsättning är att, om det är möjligt, försöka bistå med olika insatser för att möjliggöra att den enskilde kommuninvånaren kan leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt. Socialtjänstens insatser kan bestå av hjälp i ordinärt boende eller omvårdnad och omsorg på ett särskilt boende. Socialtjänsten har också i uppdrag att erbjuda anhöriga möjligheten att få stöd, hjälp och avlastning via anhörigstöd. Verksamheten regleras i bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av missbrukare (LVM), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Lag om assistansersättning (LASS) Viktiga händelser under året Övergripande Under året har arbetet intensifierats med att få bort så mycket av stuprörstänk som möjligt mellan Socialtjänstens enheter och avdelningar och mer se till den enskilde individens behov. Detta har bland annat lett till ett bättre och effektivare nyttjande av resurser och därigenom mer konstruktiva diskussioner och beslut. Rent konkret har det visats exempelvis genom att idag samlas samtliga Socialtjänstens chefer under en gemensam samverkansenhet och har gemensamma arbetsplatsträffar, vilket möjliggör att det är lättare att uppnå helhetssyn och nå ut med information, samarbeta mellan olika verksamheter m.m. Vidare finns nu ett gemensamt myndighetskontor, där samtliga myndighetshandläggare oavsett verksamhet eller lagstiftning är samlade. Samverkan mellan enhetschefer som förut inte samverkande, exempelvis mellan boendet för ensamkommande flyktingbarn och äldreboendet Bäckliden förekommer naturligt nu.. Vård och omsorg Det är alltid viktigt inom vård och omsorg (VO) att ha kontakt med och få reda på om den verksamhet som bedrivs uppfattas som stödjande av medborgarna. Därför är det alltid intressant att få ta del av dels öppna jämförelser, dels, och kanske än mer, den nationella undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen eftersom det i den är de enskilda och deras anhöriga som kommer till tals. Resultaten för socialtjänsten i Tibro är fortsättningsvis generellt goda t.ex. är 93 % nöjda med sitt äldreboende och ingen som är missnöjd, men det finns vissa saker att arbeta vidare med. Detta gäller till exempel att meddela vårdtagaren om förändringar i god tid och ensamhetsproblematiken. Vad som är positivt är att åsikterna om maten har blivit bättre i båda undersökningarna. I Vad tycker de äldre om äldreomsorgen svarar 85 % positivt, 10 % varken bra eller dåligt och endast 4 % är missnöjda. Här följer ett axplock av vissa andra centrala frågor:

Sida 6 (11) Fråga Ja/Alltid/Oftast Delvis/Ibland Nej/Sällan/Aldrig Fick du plats på det äldreboende 100 0 0 du ville bo på? Trivs du i din 82 18 0 lägenhet? Känner du förtroende för 95 5 0 personalen? Brukar personalen har 85 13 2 tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen 100 0 0 bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen till dina åsikter hur hjälpen ska utföras? 91 7 2 Korttidsavdelningarna i Tibro har varit föremål för renovering och den 16 juni invigdes de färdigställda lokalerna. Personalen på korttiden har arbetat på ett föredömligt sätt under renoveringsperioden och möjliggjort verkställighet av korttid trots en halvering av antalet platser. Socialtjänsten har under denna period klarat att verkställa beslut om korttidsvård genom ett flexibelt arbetssätt med verkställighet på andra boenden. Äldrecentrum har under året genomfört ett digert arbete avseende projektering, ombyggnation och inflyttning i nya lokaler. De många besökarna till verksamheten har lett till trångboddhet har gjort att ytorna måste utökas och har så gjorts i del av centralkökets gamla lokaler. Detta möjliggör större samlingar, fler besökare och fler olika typer av aktiviteter. Dessutom kommer verksamheten närmare den sociala dagverksamheten och förutsättningarna har därmed ökat för att på riktigt bli en enda enhet utifrån tibrobons bästa. Socialtjänsten i Tibro går nu över från analoga till digitala trygghetslarm. Detta är en stor omställning vad gäller den tekniska biten och trots en diger planering så har inte problemen kunnat lösas fullt ut fortfarande vid årets slut. Socialstyrelsen lämnade under 2012 ut en ny författning som skulle reglera socialnämndens ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt

Sida 7 (11) boende. Författningen skulle träda i kraft den 1 januari 2014. Författningen byggde bland annat på ökade krav på säker bemanningsnivå på särskilt boende, en mer individanpassad vård och omsorg samt biståndshandläggning av insatser på särskilt boende. Socialstyrelsen gjorde under 2013 en halt i den fortsatta planeringen och uttalade istället att det fanns behov av att se över ovanstående utifrån äldres behov i centrum och då inte bara inom demensområdet. Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom hela äldreomsorgen träder nu i kraft under våren 2015. Med anledning av detta samt att Socialtjänsten inte har kommit så långt fram i vården av demenssjuka som man hoppats har ett stort arbete lagts ned under året för att ta demensverksamheten till målet med EN demensorganisation där man verkligen sätter den enskildes behov i centrum när de nya riktlinjerna träder i kraft. Individ- och familjeomsorgen Inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har man under året planerat, provat och utvärderat en ny ledningsorganisation. Denna gjordes permanent vid årets slut och innebär att IFO är uppdelat i tre delar. Barnenhet, vuxenhet och psykiatrienhet, som leds av tre enhetschefer. Den 1 juni startade socialtjänsten upp ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Boendet har haft ett hårt tryck, men uppstarten har avlöpt väl. Dock krävs mycket planering och arbete runt ungdomarna och trycket är fortsatt högt, varför boendet har utökats under december till att omfatta 12 istället för 10 platser. Dessutom kommer en verksamhetsresurs avdelas till verksamheten för att finnas på plats och bättre kunna stödja personalen och ungdomarna i vardagen. Socialnämnden har tagit beslut om och erhållit statliga medel för att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC). ÄBIC innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Arbetsmodellen ÄBIC syftar till en högre rättssäkerhet genom likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning. Modellen bidrar till att beskriva den sökandes behov. Detta möjliggör organisering och resursplanering utifrån behoven på lokalnivå. En enhetlig och entydig terminologi bidrar till minskad dubbeldokumentation och ger ett bättre underlag för genomförandepersonal. PRIO-satsningen den nationella planen för riktade insatser inom området psykisk ohälsa har fortsatt under året utifrån den inventering och analys som har gjorts 2013. Framtid Vård och omsorg Arbetet med att anpassa verksamheten enligt Socialstyrelsen nya bemanningsföreskrifter inom kommer att bli en central utvecklingsdel inom äldreomsorgen. Demensorganisationen kommer att anpassas och kommer att innehålla ett till viss del nytt

Sida 8 (11) arbetssätt. Detta kräver tid och ett förändrat tankesätt ute i verksamheten, men är nödvändigt för att uppnå den nästan tio år gamla målsättningen om EN demensorganisation. Planering och beslut kring ett nytt äldreboende att ersätta Fredsgatans äldreboende med kommer också vara en stor och central arbetsuppgift under 2015. Försäkringskassans nya bedömningar inom personlig assistans medför en accelererande kostnadsökning för kommunen. Vid omprövningar och vid bedömningar i nya ärenden har försäkringskassan ändrat sin syn och bedömning av enskildas grundläggande behov och i många ärenden minskar ned antalet beviljade timmar drastiskt. Detta medför ökade kostnader för kommunen och detta måste hanteras dels kostnadsmässigt, dels genom egna överklaganden samt ta del av andras domar få reda på rättspraxis. Inom ramen för vägen till arbete fokuseras på målgruppen som står utanför arbetsmarknaden, personerna har ett funktionshinder och är yngre än 29 år. Inför 2015 har nu VO beslutat att tillsammans med IFO och med Samordningsförbundet som samverkansparter bedriva ett arbete där denna målgrupp utökas med de som IFO arbetat med enligt socioekonomiprojektet och i Prio-satsningen psykiatri. Fokus ska vara mindre på bakgrund och orsak till utanförskapet, utan istället samordna resurser och ha fokus på att utöka socialtjänstens möjligheter att erbjuda interna och externa placeringar av daglig verksamhet. Personella resurser behövs och kommer att riktas mot detta område för att det ska få en riktig genomslagskraft. Inom hälso- och sjukvården kommer frågan kring läkarmedverkan, tillgänglighet till vårdcentralerna, gränssnittsdiskussioner gentemot regionen och de bristande resurserna inom regionens psykiatri vara centrala arbetsuppgifter 2015 Individ- och familjeomsorgen Det föreligger ökade kostnader för familjehem, särskilt i det fall där vi har konsulentstödda familjehem. Kostnaderna ser ut att vara bestående då de barn som är placerade idag är uppväxtplaceringar. Försörjningsstödet visar på att kostnaderna är fortsatt höga. Utanförskap för de mest utsatta grupperna kostar Sverige och Tibro stora belopp varje år. Grupperna utrikesfödda personer och personer med psykiska funktionshinder och beroendeproblematik har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Många människor riskerar att hamna i ett långt utanförskap såväl personligt, socialt och ekonomiskt. I den nationella (regeringen och Sveriges kommuner och landsting) prio-satsningen psykiatri har Tibro varit med och gjort en inventering kring personer med komplexa psykiatriska funktionsnedsättningar samt gjort en analys och tagit fram en handlingsplan för utvecklingen av arbetet med och för denna målgrupp.

Sida 9 (11) Nationellt pågår diskussioner om vikten av förstärkt kompetens för myndighetshandläggare av barnavårdsärenden. Socionomexamen och två års erfarenhet behöver kompletteras med ytterligare mentorskap och spetsutbildning. Regeringen tillskjuter nu medel för detta ändamål och inom Skaraborgs kommunalförbund ska en spetstutbildning tas fram som kan erbjudas Skaraborgs kommuner. Under 2015 kommer psykiatrin att vara i fortsatt fokus genom den nationella psykiatrisatsningen. I psykiatrisatsningen ingår missbruksområdet som en självklar del då många människor har en samsjuklighet det vill säga både ett missbruk och en psykisk ohälsa. En lagändring är föreslagen i socialtjänstlagen som pekar på god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården och detta innebär att området kommer att fokuseras än mer avseende bland annat samverkan. Det socioekonomiska arbets- och förhållningssättet har kommit för att stanna. Tidiga och förebyggande insatser i skolan och inom fritidsområdet med stöd av socialtjänsten bygger stabila strukturer och ska minska utanförskapet. Socialtjänstens kostsamma externa placeringar av barn och unga ska kunna hållas kvar på den låga nivå som är idag. Idag sker placeringar av barn och unga endast då alla andra insatser är uttömda och då kommunens förvaltningar har bidragit med de resurser som finns att tillgå. Årets ekonomiska resultat Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Nämnd 645 806 954 148 Gemensam administration 10484 10987 11763 776 Individ och familjeomsorg 38357 39447 38953-494 Vård och omsorg 146267 151483 152280 797 Summa 195 753 202 723 203 950 1 227 Socialnämndens resultat för 2014 visar på ett samlat överskott på ca 1,2 mkr, vilket innebär att förvaltningens verksamheter har förbrukat 99,4 % av årets budgetmedel. Avseende ekonomin för nämnden redovisas ett överskott på ca 100 tkr, nämndens oförutsedda utgifter utnyttjades inte fullt ut. Gemensam administration redovisar en positiv budgetavvikelse på ca 800 tkr. Posten för rehabiliteringskostnader utnyttjades inte fullt ut samt att det har förekommit oplanerade personalvakanser under året. Individ och familjeomsorg redovisar en negativ budgetavvikelse på ca 500 tkr. Underskott avseende försörjningsstöd är 550 tkr efter åtgärd, dvs förstärkning från det generella tillskottet på 500 tkr från KF i nov 2013. Återsökningsintäkten genom bland annat försäkringskassan minskade ytterligare underskottet till ca 300 tkr. Det redovisas även ett överskott 1,8 mkr pga oplanerade personalvakanser under året. Barnplaceringar redovisar underskott ca 2,3 mkr vilket i höstas prognostiserades. Underskottet beror på att det totala

Sida 10 (11) antalet familjehemsärenden har ökat markant under de senaste åren. Kostnadsökning för barnplaceringar är en tydlig och långvarig trend i hela riket, och det handlar om svårighet att rekrytera familjehem i egen regi. I första hand ges öppna insatser av resursteamet på hemmaplan i familjeärenden. Som nästa steg övervägs alltid placering i familjehem i egen regi, men då det är brist på och svårigheter att kunna rekrytera sådana sker placering i konsulentstödda familjehem, vilket ger högre kostnad, ca 40 tkr/månad/ärende. Placeringar i konsulentstödda familjehem är nödvändig för att undvika ännu svårare och kostsammare lösning så som institutionsplaceringar. Vuxenplaceringar har däremot skett inom budgetram. Psykiatri redovisar balans i ekonomi. Äldreomsorgen redovisar en positiv budgetavvikelse på ca 1,6 mkr, vilket innebär att 98,7 % av budgetmedel har förbrukats. Det redovisas både positiva och negativa budgetavvikelser inom vård och omsorg, dock är målet att uppnå bra samverkan och resultat som helheten. Positiva budgetavvikelser redovisas hos korttid, pool- och vakansförmedling pga låg beläggning samt internt faktureringssystem. Negativa avvikelser redovisas hos särskilda boenden. Några enstaka kostnadsposter såsom larmkostnader samt inköp i samband med nya lokaler till äldrecentrum överskrider det ursprungliga budgetbeloppet. Kostnadsbeslut har dock fattats succesivt under året med hänsyn tagen till ekonomiskt läge. LSS verksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse på ca 800 tkr. Personalkostnader för gruppboenden samt korttidsboende har ökat ca 18 % per månad från sommaren på grund av ett kostnadskrävande ärende. Underskott redovisas med ca 700 tkr. Personlig assistans redovisar balans som helhet.

Sida 11 (11)