Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015
Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna för att etablera handel inom delar av Västra hamnen. Området är idag delvis bebyggt med industri- och lagerbyggnader och ligger ca 1,5 km från stadskärnan Området ligger längs den södra infarten till Hudiksvall från E4an Fyra primära frågeställningar önskar kommunen få besvarade: 1. Hur ser förutsättningarna ut för etablering av en större dagligvarubutik? 2. Hur ser förutsättningarna ut för etablering av sällanköpsvaruhandel, särskilt volymhandel? 3. Hur kan en etablering av s.k. volymhandel i Västra hamnen antas påverka centrumhandeln och övrig externhandel i kommunen? 4. Vilka särskilda krav på planeringen, t ex i form av trafik- och parkeringslösningar, kollektivtrafik m m kan en volymhandelsetablering ställa?
Innehållsförteckning 3 1. Marknadsområde och marknadsunderlag 4 2. Utbud i Hudiksvall och marknadsområdet 15 3. Marknadspotential ny handel i Hudiksvall 27 4. Förutsättningar för handel i Västra Hamnen 30 5. Konsekvenser för befintlig handel 35 6. Slutsatser och rekommendationer 37
1. MARKNADSOMRÅDE OCH MARKNADSUNDERLAG 4
Sammanfattning Hudiksvalls marknadsunderlag 5 Hudiksvalls primära upptagningsområd är kommunen, sekundärområdet består av Ljusdal, samt delar av Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn. En gravitationsanalys utifrån avstånd och handelns storlek visar på att Hudiksvall bör ha en relativt stor andel av konsumtionsutflödet från Ljusdal och Söderhamn. Hudiksvall är den kommun som sammantaget har det mest positiva konsumtionsnettot inom upptagningsområdet Kommunens marknadsunderlag har efter ett antal år av vikande befolkningsutveckling stabiliserats kring 37 000 invånare en nivå som bedöms relativt konstant Befolkningen i Hudiksvall är ur ett regional perspektiv både välutbildad och relativt välavlönad vilket gynnar den lokala handeln Marknadstillväxten i upptagningsområdet fram till 2030 är 198 Mkr inom dagligvaruhandeln och 611 Mkr inom sällanköpshandeln. Tillväxten beror uteslutande på konsumtionstillväxt då befolkningen sammantaget minskar i området. Hudiksvalls andel av tillväxten bedöms till 114 Mkr inom dagligvaruhandeln och 326 Mkr inom sällanköpshandeln
Upptagningsområde Hudiksvall 6 Upptagningsområdet baseras på avstånd, barriärer samt marknadsplatsernas storlek, attraktivitet samt interregional konkurrens. Hudiksvalls upptagningsområde bedöms vara: Primärområdet Hudiksvalls kommun Sekundärområdet Ljusdals kommun och delar av Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig
Graviationsbedömning Hudiksvalls upptagningsområde Konsumentval givet tidsavstånd och sällanköpshandelns omsättning 7 Ljusdal Nordanstig Bollnäs Söderhamn Hudiksvall Ljusdal - 2% 7% 2% 7% Nordanstig 0% - 0% 0% 0% Bollnäs 16% 3% - 18% 7% Söderhamn 6% 3% 20% - 15% Hudiksvall 28% 16% 13% 22% - Sundsvall 30% 65% 17% 16% 46% Gävle 19% 11% 43% 41% 24% 100% 100% 100% 100% 100% Tabellen visar en bedömd andel av respektive kommuns utflöde som konsumeras i upptagningsområdets kommuner, med hänsyn tagen till tidsavstånd och handelns storlek. T ex hamnar 28 % av Ljusdals och 22 % av Söderhamns konsumtionsutflöde i Hudiksvall.
In- och utflöde av konsumtion per kommun i upptagningsområdet DV - 8 Mkr SV - 117 Mkr DV - 86 Mkr SV + 4 Mkr DV - 75 Mkr SV - 221 Mkr DV + 78 Mkr SV - 3 Mkr DV + 78 Mkr SV - 131 Mkr Hudiksvall är den kommun som sammantaget har det mest positiva konsumtionsnettot inom upptagningsområdet. Nordanstig tappar mycket till framförallt Sundsvall men även Hudiksvall. Detsamma gäller Ljusdal för framförallt sällanköp medan dagligvaruhandeln är mer lokal beroende på långa avstånd till alternativa handelsplatser. Söderhamn har stark dagligvaruhandel men tappar sällanköpshandel till både Gävle och Hudiksvall, som ligger närmare. Bollnäs har det omvända perspektivet med svagare dagligvaruhandel medan sällanköpshandel är relativt stark. 8 Källa: Handeln i Sverige
Sedan ca 10 år tillbaka står befolkningsutvecklingen stilla, men sjunker inte längre 9 Antal invånare 40 000 39 000 Befolkningsutveckling i Hudiksvall 1970-2013 - 2030 38 828 38 000 37 000 36 000 36 396 36 829 36 583 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 30 000 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källa: SCB, WSP Folkmängd Prognos (WSP)
Hudiksvall Falun Borlänge Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Gävleborgs län Hela riket Hudiksvalls inkomstnivå ligger på länssnittet men under riket 10 Sammanräknad förvärvsinkomst, 20-64 år, Medelvärde, Tkr 290,0 Inkomstnivå 2012 280,0 270,0 260,0 250,0 240,0 230,0 Källa: SCB
In- och utpendling ligger på samma nivå 11 Andel, 16- år 16,0 Förvärvsarbetande och pendlare i Hudiksvall 1993-2013 14,0 12,0 10,0 10,7 13,9 13,4 8,0 6,0 7,7 4,0 2,0 0,0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB Andel utpendlare av förvärvsarbetande boende Andel inpendlare av fa dagbefolkning
Relativt välutbildad befolkning Andel eftergymnasial utbildning, 3 år och mer 12 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Hofors Ovanåker Ljusdal Nordanstig Ockelbo Söderhamn Bollnäs Sandviken Hudiksvall Gävle Riket Källa: SCB
Marknadsunderlag i upptagningsområdet nuläge och prognos 13 Kommun/ marknad Befolkning (2013) Konsumtion Idag (Mkr)* Befolkning (2030) Konsumtion 2030 (Mkr)** Konsumtionstillväxt (Mkr) DV SV DV SV DV SV Hudiksvall 36 829 1150 1010 36 583 1264 1 303 114 293 Ljusdal 18 931 591 519 18 140 623 646 36 127 Del Nordanstig 4 746 148 130 4 312 149 154 1 23 Del Bollnäs 13 071 408 359 12 792 442 456 34 97 Del Söderhamn 12 721 397 349 11 787 407 420 10 71 Summa 86 279 2694 2 367 83 614 2889 2 979 198 611 * Baserat på en per capita konsumtion om 31 215 kr för dagligvaruhandel och 27 434 kr för sällanköpsvaruhandel ** Tillväxt baserad på befolkningsförändring samt konsumtionstillväxt enligt konsumtionsprognosgruppen justerat för e-handel Tillväxten fram till 2030 inom hela upptagningsområdet är 198 Mkr inom dagligvaruhandeln och 611 Mkr inom sällanköpshandeln
Tillväxt i Hudiksvall inom detaljhandeln 14 Total tillväxt (Mkr) Marknadsandel Tillväxt (Mkr) Tillväxt (kvm säljyta) Dagligvaror Shopping (beklädnads och fritidsvaror) Volymhandel (möbel, heminredning och byggvaror) Primärområde 114 Primärområde 100 % Sekundärområde 84 Sekundärområde < 5 % Primärområde 175 Primärområde 75 % Sekundärområde 190 Sekundärområde 25 % Primärområde 121 Primärområde 100 % Sekundärområde 125 Sekundärområde 20 % 114 1 750 180 6 000 146 6 000 Summa 809 440 13 750 Ytbehovet i ovanstående tabell utgår från en marknad i balans och att ingen tillväxt sker i befintlig handel. Det är i sig ett orimligt antagande varför utrymmet för ny handelsyta understiger den beräknade tillväxten för säljyta. Ytbehovet beräknas utifrån en yteffektivitet (oms/kvm) om 65 000 kr/kvm för dagligvaror och 28 000 kr/kvm för sällanköpsvaror Tillväxten avser hela kommunen, tätorten har en marknadsandel om ca 90 % av kommunens omsättning men för sällanköpshandel bedöms i princip all tillväxt ske i centralorten
2. UTBUD I HUDIKSVALL OCH MARKNADSOMRÅDET 15
Sammanfattning utbud och konkurrens 16 Hudiksvall är länets näst starkaste handelsdestination med en omsättning inom detaljhandeln på 1,2 miljarder inom dagligvaruhandeln och 1 miljard inom sällanköp Med ett dagligvaruindex lite över 100 är kommunen självförsörjande inom livsmedel liksom Ljusdal och Söderhamn Försäljningsindex inom sällanköp ligger på 92 vilket tyder på ett visst utflöde. Inom upptagningsområdet är det endast Bollnäs som har en liknande position, medan övriga kommuner har betydligt svagare position inom sällanköpshandeln. Sett till Hudiksvalls utbud inom sällanköpshandeln är kommunen välförsörjd inom hemutrustning, medan det finns en potential inom både fritidsvaror och framförallt beklädnad Sett till den traditionella volymhandeln (hemutrustning) är potentialen låg, och endast möbelhandeln är underreprestenderad jämfört med genomsnittsutbudet. Den starka konkurrensen från IKEA i Sundsvall innebär dock att potentialen är låg. Hudiksvalls stad och Delsbo dominerar kommunens handel sett till omsättningsstorlek. Handeln i Hudiksvalls stad är framförallt lokaliserad till stadskärnan, Furulund och ICA Maxi-området Planerade nya handelsetableringar i Hudiksvall är Biltema vid södra E4a avfarten samt en eventuell utveckling av Centrumhuset inne i stadskärnan
Hudiksvalls är länets näst starkaste handelsdestination 17 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Omsättning dagligvaruhandel 2013 (kkr) Omsättning sällanköpsvaruhandel 2013 (kkr) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Källa: Handeln i Sverige
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kraftig omsättningsökning under 2000-talet 18 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1200 1000 800 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Ockelbo Hofors Ovanåker Dagligvaruhandeln har kontinuerligt ökat under hela 2000-talet medan sällanköpsvaruhandeln efter en mycket kraftig uppgång fram till 2007 har stabiliserats kring en omsättning på en miljard. Avmattningen beror på konjunktureffekter men även ökad konkurrens från Sundsvall. Gävles omsättning är borrtaget ur diagrammet då dess omsättning är på en så pass mycket högre nivå att det försvårar diagrammets läsbarhet. Även Gävle har haft en kraftig omsättningsökning under hela 2000-talet med en inbromsning för sällanköpsvaruhandel fast först från 2011. 600 Nordanstig Ljusdal 400 Sandviken 200 Söderhamn Bollnäs 0 Hudiksvall Källa: Handeln i Sverige
Dagligvaruhandeln tappade fram till 2009 men har återhämtat sig stark utveckling i hela upptagningsområdet 19 120 Dagligvaruindex 100 80 60 40 Nordanstig Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Handeln i Sverige
Hudiksvalls konkurrenskraft ligger relativt stabilt, men med en svagt nedåtgående trend de senaste åren 20 120 Sällanköpsvaruindex 100 80 60 40 Nordanstig Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Handeln i Sverige
Sällanköpsindex per bransch och kommun 21 Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror övrig SV SV totalt Ljusdal 33 121 55 34 68 Nordanstig 13 6 Bollnäs 59 118 57 196 91 Söderhamn 66 42 60 61 69 Hudiksvall 73 105 90 172 92 Källa: SCB och WSP Hudiksvall och Bollnäs är relativt välförsörjda med volymhandel. Det är framförallt Hemutrustning, dvs järn/bygg, möbler samt heminredning och övrig sällanköpsvaruhandel dvs Maxi, Rusta, Clas Ohlsson, Åhléns m fl som bidrar till högt index. Etableringsutrymme kan finnas inom beklädnad och fritidsvaror där man har ett utflöde, detta är dock inte primärt volymhandel och riskerar att i större utsträckning konkurrera med handeln i stadskärnan.
Hudiksvalls sällanköpsvaruhandel 22 Omsättning 2013 (Mkr) Andel Andel riket Beklädnad 161 16% 22% Hemutrustning 315 31% 31% Fritidsvaror 269 27% 31% Övrig sällanköpsvaruhandel 256 26% 15% Summa 1 001 Källa: SCB och WSP En uppdelning av omsättning per bransch i Hudiksvall bekräftar tidigare analys av sällansköpsindex. Jämfört med riket har Hudiksvall en lägre andel handel inom både kläder och fritidsvaror
Potential inom traditionell volymhandel 23 Omsättning / invånare (kr) Rikssnitt (kr) Möbelhandel 1 901 3 071 Heminredning 2 702 1 881 Järn och byggvaror 5 034 4 338 Hemutrustning 9 636 9 291 Källa: SCB och WSP Traditionell volymhandel ligger inom segmentet hemutrustning som består av tre delar Järn & bygg, Heminredning och Möbelhandel. Vid en uppdelning av omsättningen per grupp är det Järn & Bygg samt Heminredning som förklarar det höga indexet och omsättningen. Möbelhandel har däremot en omsättning per capita under rikssnittet. Potentialen inom det segmentet är genom konkurrensen från IKEA i Sundsvall sannolikt relativt låg.
Hudiksvalls handelsstruktur Hudiksvalls stad och Delsbo dominerar kommunens handel 24
Stadskärnans handelsstruktur och omsättning 25 Bygg Max, i u Handeln i Hudiksvalls stadskärna är framförallt koncentrerad till området kring Storgatan och Västra Tullgatan (kring galleriorna Guldsmeden och Fyren). Furulund i stadskärnans närhet är stadens primära volymhandelsområde, med livsmedel och volymhandel inom bl a elektronik och diversehandel. ICA Maxi är kommunens enskilt största handelsdestination med en omsättning på närmare 300 Mkr per år. Omsättningsklasser per butik 2013. Källa: SCB och WSP
Planerad ny handel i Hudiksvall med omnejd 26 I Hudiksvall Etablering av Biltema i korset riksväg 84 och E4:an Utveckling av Centrumhuset i korsningen Storgatan/Käppuddsgatan Förfrågningar finns i stadskärnan men det är svårt att hitta lämpliga lokaler I regionen Planering för nytt handelsområde i Ljusdal pågår
3. MARKNADSPOTENTIAL NY HANDEL I HUDIKSVALL 27
Etableringsutrymme ny handelsyta för dagligvaror 28 Etableringsutrymmet kan delas upp i två komponenter: Befintligt etableringsutrymme För dagligvaruhandeln ligger Hudiksvalls försäljningsindex på en sådan nivå att ytterligare etableringar knappast kan ske utan att befintlig handel påverkas negativt. Marknadstillväxt Tillväxten inom Hudiksvall stad uppgår till 100 Mkr, vilket motsvarar ca 1 570 kvm dagligvaruhandel (1 900 kvm BTA). Av detta bedömer vi att befintlig handel tar minst 50 % av tillväxtutrymmet. Kvarstående ytor understiger sannolikt lönsamhetskraven hos en nyetablering. En etablering utöver vad marknadsunderlaget motiverar innebär sannolikt sänkt lönsamhet och i förlängningen utslagning inom befintlig handel. Samtidigt måste en beredskap finnas för strukturomvandling inom dagligvaruhandeln, genom t ex omlokalisering eller ersättningsetablering av befintliga butiker.
Etableringsutrymme ny handelsyta för sällanköpsvaror 29 Etableringsutrymmet kan delas upp i två komponenter: Befintligt etableringsutrymme I traditionell volymhandel bedöms etableringsutrymmet begränsat i nuläget, vilket beror på att kommunen är välförsörjd inom denna sektor samt att IKEA Sundsvall utgör en stark konkurrent inom möbelhandeln. I shoppingsegmentet (kläder och fritidsvaror) bedömer vi att det finns ett etableringsutrymme på mellan 2 000 och 4 000 kvm, genom höjt försäljningsindex. Marknadstillväxt Tillväxten inom Hudiksvalls tätort uppgår till 325 Mkr, vilket motsvarar ca 12 000 kvm sällanköpshandel (15 000 kvm BTA). Av detta bedömer vi att befintlig handel tar minst 50 % av tillväxtutrymmet. Återstår ett etableringsutrymme om ca 6 000 kvm inom shopping och volymhandel. Sammantaget bedömer vi att det finns etableringsutrymme inom sällansköpsvaruhandeln om mellan 8 000 och 10 000 kvm fram till 2030, varav ca 2 700 kvm inom traditionell volymhandel.
4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANDEL I VÄSTRA HAMNEN 30
Strukturanalys handel i Västra hamnen 31 7 Styrkor och svagheter för det tänkta läget för handel i Västra hamnen utifrån ett handelsperspektiv: (1) I nära anslutning till Hudiksvalls södra infart (2) Relativt centralt i Hudiksvall (3) Gott om plats 6 4 (4) Barriärer mot staden i form av järnväg samt på sikt nya bostadskvarter i hamnen (5) Halvt upptagningsområde, öster om platsen ligger havet 2 (6) För långt från centrala stadskärnan för att bli en del av dess handelsstråk 8 4 3 (7) Sämre tillgänglighet till det regionala vägnätet jämfört med Furulund (8) Ingen kollektivtrafikförsörjning 1 5
Lägespositionering av Hudiksvalls handelsplatser Kvalitativ bedömning av lägesparametrar för Hudiksvalls handelsplatser 32 Västra hamnen Centrum ICA Maxi Furulund Butiksstorlek sällanköpsvaror 1 4 2 3 Närhet till E4:an 3 3 1 4 Synlighet från länsväg (handel) 2 3 1 4 Butiksstorlek dagligvaror 1 2 4 3 Närhet till understödjande verksamheter 1 4 2 3 Dagbefolkning 1 4 2 3 Trafikmängder 1 3 2 4 Närhet till konkurrerande utbud 2 4 2 3 Närhet/anslutning till kollektivtrafik 2 4 2 3 Andel av totalpoäng 14% 33% 20% 32% En kvalitativ bedömning av Hudiksvalls handelsplatser visar på att centrum och Furulund är de två platser kommunen primärt bör styra handeln mot, givet centrala lägesfaktorer för konkurrenskraftig handel. Betyg 4 innebär att av de fyra handelsplatserna har den platsen bäst position för den egenskaperna av de fyra, betyg 1 den sämsta.
Trafik- och kollektivtrafikanalys 33 Källa: X-Trafik Området Västra hamnen har idag låg kollektivtrafikförsörjning. Busstrafiken som passerar på Stationsgatan har kraftiga barriärer till området och kan med dagens utformning inte anses betjäna området. Att jämföra med stadskärnan, Furulund och ICA Maxi-området som alla har busstrafik i direkt anslutning. Tågstationen generera heller inte flöden som primärt har volymhandel som destination. Ska Västra hamnen utvecklas till ett handelsområde bör kollektivtrafikförsörjningen ledas ner i området (både med hänsyn tagen till besökare samt personal). Fungerande volymhandel bör ha orienterbara trafiklösningar, ett sammanhållet handelsområde och parkering i proportion till planerad handelsyta (30-35 p-platser per 1 000 kvm handelsyta). En utmaning vid etablering av handel är att hantera den köbildning som kommer att ske vid högtrafik till området, i samband med bomfällning, då det inte är en planskild järnvägskorsning.
Slutsatser handel i Västra hamnen 34 Västra hamnen som handelsdestination har en rad utmaningar genom sin placering i skuggan av både stadskärnan och Furulund. Tillgängligheten till området är också begränsad genom barriärer både i form av järnvägens dragning men även avståndet till stadens starkare flöden kring stadskärnan och dess norra infarter. Västra hamnens primära fördelar är platsens storlek och att den ligger i anslutning till stadens södra infart. Trafikalt har området goda förutsättningar genom sin placering nära huvudled, samt ett omfattande markområde som möjliggör effektiva trafik- och parkeringslösningar. Volymhandel innebär ofta stora parkeringsområden som skapar ny barriärer i hamnen och riskera att vara underutnyttjade under långa perioder. Risken är också att nuvarande trafiklösning innebär kraftig köbildning på Stationsgatan framförallt vid bomfällning samt vid rusningstrafik.
5. KONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG HANDEL 35
Konsekvenser av nyetableringar i Västra hamnen Med tanke på att det saknas uppgifter om hur mycket handel som skall etableras och vilka tänkbara koncept som kan komma ifråga är det svårt att beräkna några konsekvenser. De bedömningar som gjorts av en marknad i balans ger vid handen att det, baserat på befintligt etableringsutrymme och framtida marknadstillväxt, är möjligt att etablera 8 000 10 000 kvm handelsyta inom sällanköpsvaruhandeln och mindre än 1 000 kvm inom dagligvaruhandeln. Etableringsvolymer inom detta intervall, liksom omlokaliseringar eller ersättningsetableringar, bedöms få hanterbara konsekvenser för den befintliga handeln. Större volymer ger större och sannolikt mer strukturerande konsekvenser för den befintliga handeln. Beräkningarna har visat att det framförallt finns etableringsutrymme inom shoppingsegmentet, dvs beklädnad och fritidsvaror. Man måste dock ha i åtanke att etableringar inom detta segment sannolikt har större effekter på handeln i stadskärnan än på Furulund och Maxi ICA området. På samma sätt bedöms etableringar inom volymhandelssegmentet primärt påverka förutsättningarna för Furulund och ett eventuellt framtida område i korset vid E4/RV84. Hudiksvall har idag två etablerade handelsområden, centrum och Furulund, vilka är lämpliga att bygga vidare på. Anledningen till detta är att en förlängning av handelsstråket söderut, genom etablering i Västra hamnen, riskerar att splittra handeln, försvaga befintliga handelsområden och erbjuda en otydlig handelsstruktur. I förlängningen finns en risk att såväl befintlig som tillkommande handel i Västra hamnen inte uppnår sin fulla omsättningspotential. Av kommunens befintliga och framtida marknadsplatser är också Västra hamnen den plats som har sämst lägesförutsättningar. Delvis förklaras det av att området idag är outvecklat men även om man tar hänsyn till att övriga marknadsplatser idag har befintlig handel så visar sig Västra hamnen vara det sämsta läget eftersom övriga fysiska lägesförutsättningar är svaga.
6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 37
Slutsatser Hudiksvalls marknadstillväxt kommer framförallt att ske inom sällanköpshandelns traditionella shoppingsegment (beklädnad och fritidsvaror). Den handeln strävar primärt efter att etablera sig i stadskärnor eller i väl utvecklade handelsområden. Utifrån ett marknadsperspektiv är Västra hamnen därför inte är den lämpligaste platsen för planering av ny handel. En utveckling av handel inom shoppingsegmentet i Västra hamnen riskera även att påverka framförallt stadskärnehandeln negativt då lika slår mot lika. Erfarenheten är att småskaliga gallerior (under 10 000 kvm) har svårt att bli framgångsrika, varför en nyetablering i hamnen kräver större volymer, vilket i sin tur ger större konsekvenser för stadskärnan. Storleken på Hudiksvalls marknadsunderlag samt stark konkurrens i regionen från framförallt Sundsvall, innebär att Hudiksvalls förutsättningar för etablering av handel har vissa begränsningar. Utifrån det perspektivet är det av stor vikt att staden koncentrerar sin handel till några få kommersiellt starka områden, för att därmed skapa de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt hållbar handel. Ett ytterligare handelområde riskera en utarmning inom staden istället för att stärka Hudiksvall som handelsdestination. Dagligvarutillväxten är svag och potentialen för ökade marknadsandelar bedöms som mycket liten. Etablering av livsmedel i Västra hamnen utöver ett mindre närlivs kommer därför att ha negativ påverkan på stadens övriga livsmedelshandel. Västra hamnen har idag även sämre lägesförutsättningar för konkurrenskraftig handel än befintliga handelsområden. En etablering av handel i området riskera att försvaga staden övriga handelsområden samtidigt som det nya handelsområdet riskerar att bli svagt.
Rekommendationer Vår rekommendation för att stärka och utveckla handeln utifrån kommersiellt hållbara villkor i Hudiksvall är att: Koncentrera handeln till stadens befintliga handelsområden möjligen kompletterat med korset vid E4/RV84 Utveckla och förtäta stadskärnan och Furulund Sträva efter att knyta ihop stadskärnan med Furulund Sträva efter att knyta ihop Furulunds olika delar Befolka Västra hamnen med andra publika verksamheter än renodlad handel Exempel på möjliga aktörer och verksamheter för ett levande stadsliv i hamnen är: - Restaurang- och caféverksamhet - Friskvård och idrott (idrottsanläggningar, gym, friskvårdsaktörer som t ex kiropraktorer och naprapater) - Kultur, privata och offentliga initiativ. Finns det någon kommunal kulturverksamhet som genom en placering i Västra hamnen både får bättre lokaliseringsförutsättningar samtidigt som det ger besöksanledningar till området? - Handel i mindre och kompletterande skala tex närlivs och blombutik för de nya bostadskvarteren - Service (nyckel, kemtvätt, tobak och spel, vård etc) - Skolor/utbildning (för de högre stadierna/gymnasier/specialskolor etc) - Aktivitetscenter (lekland, go-cart, spelcenter etc)