Budget 2014 och plan 2015-2016

Budget 2014 och plan 2015-2016 Sida 0

Innehållsförteckning Budget 2014 och plan 2015-2016 Förutsättningar 3 Utvecklingstendenser 3 Budget och plan 5 Investeringsbudget/-plan 7 Driftbudget/-plan 8 Resultatbudget 10 Balansbudget 11 Finansieringsbudget 12 Noter 13 Organisation 15 Kommunkoncernens styrkort 16 Nämnder Kommunstyrelse 17 Barn- och grundskolenämnd 20 Bygg- och miljönämnd 23 Fritidsnämnd 26 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 29 Gymnasienämnd 30 Konsumentnämnd 33 Kulturnämnd 35 Personalnämnd 38 Socialnämnd 41 Nämnd för support och lokaler 44 Teknisk nämnd 47 Valnämnd 51 Gemensam överförmyndarnämnd 52 Revision 54 Investeringsprojekt 55 Styrprinciper 59 Beslut 68 Ordlista 69 Sida 1

Budget 2014 - läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget. Nämnder Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och ett underlag över vad respektive nämnd kan bidra med för att kommunen ska nå målsättningarna och visionen (avsnittet utvecklingstendenser har inte prövats av budgetberedningen). Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2014. Nettoanslag enligt plan för åren 2015-2016 framgår av totalsammanställning över nämndernas driftbudget-/plan. DRIFTBUDGET Nämndens driftbudget är uppdelad på olika anslagsnivåer. Nämnden fördelar pengar inom anslagsnivån. Om anslag ska flyttas mellan dessa nivåer måste kommunfullmäktige besluta om detta. INVESTERINGSBUDGET I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2014. En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2014 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Sida 2

Förutsättningar I detta dokument, Budget 2014 och plan 2015-2016 framgår vilka resultatmål som satts upp för Skellefteå kommuns verksamhet. Närmast beskrivs en kort sammanfattning av rådande förutsättningar. Skellefteå kommun har många medborgare och kunder och ett stort serviceutbud. Det är viktigt att känna till hur efterfrågan på kommunens tjänster ser ut, hur efterfrågan förändras, samt att undersöka hur tjänsteutbudet upplevs både till kvantitet och till kvalitet. Som regel är behov och efterfrågan större än vad som faktiskt kan genomföras med tillgängliga medel, varför prioriteringar är nödvändiga. Kommunens budget används i huvudsak till kärnverksamheter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven är starkt relaterade till befolkningens sammansättning. Dessa verksamhetsområden styrs också till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning är en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när verksamheterna ska anpassas till framtida befolkningsförändringar. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökning av pensionsåtaganden Riskexponering och osäkerhetsfaktorer FINANSIELLA MÅL För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin utgör yttre gräns för verksamheternas omfattning. Följande finansiella mål ligger till grund för budget 2014 och plan 2015-2016: - Oförändrad kommunalskatt. - Resultatet för skattefinansierad verksamhet ska, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, uppgå till mellan 1,0 procent och 3,0 procent av skatter och statsbidrag. - Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). - Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Vid annan försäljning prövas om medlen ska användas till pensionsavsättningar eller investeringar. - Skellefteå Kraft ska bidra till den skattefinansierade verksamheten med motsvarande 4 % av företagets budgeterade egna kapital vid årets utgång. Företaget Skellefteå Kraft består av bolagskoncernen Skellefteå Kraft AB och den kommunala affärsverksamheten Elförsörjning. MÅL- OCH RESULTATSTYRNING För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska ange vad som ska uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten är att den kommunala verksamheten finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom tre externa perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Dessutom finns ett internt perspektiv, Medarbetare, som är främst till för att stödja och säkerställa att målen i de externa perspektiven uppnås. Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen pågår ständigt. Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per perspektiv tillsammans med ett antal fokusområden som anger inriktningen för respektive mål. Sida 3

Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står inför många stora och viktiga utmaningar, däribland demografiska och strukturella förändringar, medborgarens fokus i fokus och mångfald. Skellefteå kommun har som ambition att växa, både vad gäller befolkning och näringsliv. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo, och en kommunal organisation som är attraktiv att arbeta i. Till följd av framtida demografiska förändringar i Sverige och Skellefteå, förutsätts intäkter genom framförallt skatter att minska i framtiden. Större andel äldre och färre i arbetsför ålder förväntas bidra till att de reala intäkterna minskar samtidigt som kraven på kommunal sektor ökar. Detta är en stor utmaning för hela kommunsektorn. Ekonomi FORTSATT SVAG TILLVÄXT I Sveriges Kommuner och Landstings, SKLs, februarirapport kom fortsatta signaler om oro och ovisshet i omvärlden. Det konstaterades, inte överraskande, att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. För Sverige bedöms detta innebära ett fortsatt, relativt svagt år med en BNP-tillväxt på endast 1,4 %. Konjunkturen väntas svänga uppåt i takt med att de finansiella marknaderna, tillsammans med olika förtroendeindikatorer, vänder. Nationellt beskrivs den svaga tillväxten medföra en ytterligare försvagad arbetsmarknad, även om arbetslösheten inte väntas stiga lika mycket. I prognoserna beräknas arbetslösheten nå 8,2 % under sensommaren 2013. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden, fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. 1,3 % beräknas skatteunderlaget växa med i reala termer under 2013 och som bidragande orsak uppges den starka tillväxten för ökande pensioner. 2014 tror SKL att sysselsättningen stiger för att samtidigt pressa tillbaka arbetslösheten. En fortsatt gynnsam utveckling väntas allt eftersom arbetsmarknaden återhämtar sig. Skatteunderlagets reala tillväxt beräknas, med allt bredare marginal, överstiga 1 % mellan 2014-2016. Prognosen för den svenska ekonomins tillväxt under åren 2014-2016 antas i hög grad bli ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsumtionen som investeringarna förutsägs växa snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten dock lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. BNP för den svenska ekonomin, procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 6,3 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 * Kalenderkorrigerad utveckling BNP visar en positiv utveckling. Den generella konsumtionen har ökat, investeringarna har haft en generellt mycket stark utveckling och exportnettot har varit gynnsamt. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL I jämförelse med Ekonomistyrningsverket, ESV, förutser SKL ett starkare skatteunderlag under 2012. SKL räknar med något större ökning av grundavdragen och jämförelsevis lägre skatteunderlagstillväxt. Fortsättningsvis förutser SKL snabbare skatteunderlagstillväxt än ESV, då prognosen speglar olika snabb konjunkturåterhämtning. Sida 4

Befolkning Skellefteå kommuns målsättning är att invånarantalet i kommunen år 2030 uppgår till 80 000 invånare. 2012 var ett trendbrott i detta avseende och Skellefteå kommun växte, från 71 580 till 71 774 invånare, en ökning med 194 personer. Nedbrutet i tre huvudkomponenter för befolkningsberäkningar, ser förändringen ut på följande vis: Födelsenetto: -109 (694 födda, 803 döda) Inrikes flyttnetto: -286 Utrikes flyttnetto +509 För 2011 var det totala nettot från utlandet +457, vilket innebär att 2012 visar en förbättring med 52 personer. Det inrikes flyttnettot har dock gjort en ännu större förbättring, från -394 till -286, vilket är en ökning med 112 personer. Därmed kan man slå fast i att den största förbättringen jämfört med 2011 kommer från den inrikes inflyttningen, trots att nettot fortfarande är negativt. Födelsenettot är på ungefär samma nivå som 2011, med något färre födda och något färre döda. medborgare minskar i antal, då de gemensamma kostnaderna således ska bäras av minskade skatteintäkter. Budget och plan Resultatbudget I budget 2014 beräknas resultatet för kommunen att uppgå till 62 mnkr, vilket är 117 mnkr mindre än i budget 2013. Det budgeterade resultatet utgörs av skattefinansierad verksamhet. Försämringen av budgeterat resultatet beror på sänkt arrende och sänkta ränteintäkter i verksamheten elförsörjning. I resultatet för skattefinansierad verksamhet ingår, förutom skatter och statsbidrag, en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning med motsvarande 215 mnkr, vilket är samma nivå som 2012. För åren 2015 och 2016 finns ett budgeterat resultat i den skattefinansierade verksamheten på 65 mnkr respektive 80 mnkr. Kommunens budgeterade resultat för skattefinansierad verksamhet utgör 1,6 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen uppnås. Elförsörjningens resultat är 2014 budgeterat till 0 mnkr, vilket innebär en budgeterad minskning jämfört med fjolåret med motsvarande 109 mnkr. Det budgeterade resultatet avser resultat efter finansieringen av den skattefinansierade verksamheten med 215 mnkr. I såväl Skellefteå kommun som riket som helhet finns en tydlig trend att befolkningen som helhet blir äldre. Samtidigt har antalet barn i grundskola minskat och antalet i gymnasieskolan blir färre. Orsaken till barnkullarnas avtagande antal förklaras huvudsakligen av minskade födelsetal. I början av 1990-talet föddes upp till 1 100 barn per år i Skellefteå kommun. Tio år senare var födelsetalen per år nere under 650 födda. De senaste åren har födelsetalen uppgått till omkring 700 per år. Effekterna, med betydligt färre födda barn, har gett stora effekter i grundskolan och börjat visa sig i gymnasiekolan. En tydlig utmaning är följaktligen att möta behovet av en tilltagande, ej förvärvsarbetande befolkning, samtidigt som antalet verksamma Inlåning Kommunfullmäktige har enligt kommunallagen rätten att fatta beslut om inlåning. Beslut om kommunkoncernens totala låneskuld år 2014 hanteras i särskilt ärende. Balansbudget Balansbudgeten är förknippad med osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2014 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 13 273 mnkr vilket är en ökning med 108 mnkr jämfört med bokslutet 2012. Sida 5

Driftbudget Jämfört med budget 2013 ökar nämndernas nettokostnad i den skattefinansierade verksamheten med 150 mnkr under 2014. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2014 jämfört med beslutad budget 2013: Nämnder Mnkr Kommunstyrelsen, skattefinansierad vht 5,0 Barn- och grundskolenämnd 44,0 Bygg- och miljönämnd 2,0 Gymnasienämnd 2,0 Socialnämnd 92,0 Teknisk nämnd 1,8 Övriga nämnder 2,8 I förändringarna har det också beaktats överföring av verksamheter mellan nämnder. För mer detaljerade specifikationer se avsnitt under respektive nämnd. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden blir oförändrad 2014, 3,4 procent. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningarnas anskaffningsvärden. Personalomkostnaderna för år 2014 beräknas uppgå till: Anställda, % 38,46 Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,29 Anställda, som är 65-74 år, % 15,81 Anställda, som är 75 år och äldre, % 0,00 Förtroendevalda, % 38,25 Investeringsbudget Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 435 mnkr för år 2014. För åren 2015-2016 planeras investeringar med 412 respektive 274 mnkr. Kommunens investeringar fördelar sig enligt nedan: dessa beloppssatta investeringar planeras även för investeringar i förskola och skola. Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. Se även styrprinciper. Pensioner Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut uppgå till 2,5 miljarder kronor. (Mnkr) 2014 2015 2016 Skattefinansierad verksamhet 177 215 184 Affärsverksamhet 258 197 90 Summa 435 412 274 Bland de planerade investeringarna kan nämnas investeringar i omstrukturering inom skolan och gymnasiet, ny bro i centrum, Älvsbrinken, samt investering i ny vattenförsörjning för centralorten. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt. Utöver Sida 6

Investeringsbudget/-plan, tkr NÄMND Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 12 300 12 000 12 000 Barn- och grundskolenämnd 3 000 3 000 3 000 Bygg- och miljönämnd 1 500 500 500 Fritidsnämnd 10 000 10 000 10 000 Gymnasienämnd 3 000 3 000 3 000 Kulturnämnd 1 075 125 0 Personalnämnd 200 200 200 Socialnämnd 8 000 8 000 8 000 Nämnd för support och lokaler 1 40 250 59 900 29 700 Teknisk nämnd 97 885 118 200 117 750 Summa 177 210 214 925 184 150 Affärsverksamhet Elförsörjning 27 050 125 000 20 000 Camping 13 000 8 600 8 500 Hamnen 10 700 3 200 5 500 Parkering 700 450 450 Renhållning 14 200 3 650 15 300 Sotning 100 125 100 Vatten- och avloppshantering 192 400 56 100 40 400 Summa 258 150 197 125 90 250 Summa investeringar kommunen 435 360 412 050 274 400 1 Utöver dessa investeringar planeras även för investeringar i förskola och skola. Dessa utgifter kommer i särskilda beslut. Sida 7

Driftbudget/-plan Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 79 600-235 115-155 515-157 444-159 425 Barn- och grundskolenämnd 60 000-1 251 109-1 191 109-1 205 070-1 219 408 Bygg- och miljönämnd 27 500-79 098-51 598-52 315-53 051 Fritidsnämnd 31 200-228 006-196 806-197 700-198 618 Gem nämnd drift av personalsys 600-3 902-3 302-3 334-3 367 Gymnasienämnd 50 000-391 239-341 239-344 702-348 259 Konsumentnämnd 0-453 -453-458 -463 Kulturnämnd 6 200-80 715-74 515-74 980-75 458 Personalnämnd 1 700-35 691-33 991-34 397-34 814 Socialnämnd 374 600-2 070 526-1 695 926-1 737 227-1 759 103 Nämnd för support och lokaler 744 800-804 016-59 216-62 436-65 743 Teknisk nämnd 252 800-435 151-182 351-184 344-186 391 Valnämnd 0-2 162-2 162-165 -168 Överförmyndarnämnd 1 200-7 186-5 986-6 082-6 181 Revision 200-2 226-2 026-2 039-2 052 Summa nämnder 1 630 400-5 626 595-3 996 195-4 062 693-4 112 501 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 074 094 3 074 094 3 200 132 3 350 538 Generella statsbidrag och utj 832 515 832 515 817 940 799 154 Särskilda statsbidrag 22 544 22 544 22 544 22 544 Finansnetto 24 000 24 000 15 000 15 000 Uttag elförsörjning 215 000 215 000 220 000 220 000 Återföring internränta 76 000 76 000 76 000 76 000 Återföring po-pålägg 943 000 943 000 943 000 943 000 Kostnader Arbetsgivaravgifter -797 191-797 191-797 191-797 191 Årets intjänade pensioner -139 809-139 809-139 809-139 809 Avtalsförsäkringar -6 000-6 000-6 000-6 000 Pensioner -110 883-110 883-114 467-119 904 Medel till kommunstyrelsens förfogande -75 075-75 075-109 456-170 831 Summa skattefinansierad verksamhet 6 817 553-6 755 553 62 000 65 000 80 000 Sida 8

Driftbudget/-plan Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Affärsverksamhet Elförsörjning 316 870-316 670 200-7 300-9 800 Camping 22 300-22 300 0 0 0 Hamn 24 000-24 000 0 0 0 Parkering 21 800-21 800 0 0 0 Avfallshantering 106 000-106 000 0 0 0 Sotning 10 000-10 000 0 0 0 Vatten- och avloppshantering 145 000-145 000 0 0 0 Summa affärsverksamhet 645 970-645 970 200-7 300-9 800 Resultat kommunen 7 463 523-7 401 523 62 200 57 700 70 200 Sida 9

Resultatbudget kommunen Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter, not 1 1 833 914 1 833 914 1 833 914 Verksamhetens kostnader, not 2-5 554 823-5 659 286-5 775 906 Avskrivningar -153 000-156 000-156 500 Verksamhetens nettokostnader -3 873 909-3 981 372-4 098 492 Skatteintäkter, not 3 3 074 094 3 200 132 3 350 538 Generella statsbidrag o utjämning, not 4 832 515 817 940 799 154 Finansiella intäkter, not 5 136 500 128 000 126 000 Finansiella kostnader, not 6-107 000-107 000-107 000 Årets resultat 62 200 57 700 70 200 Resultatbudget kommunen, exkl. elförsörjning Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter 1 522 544 1 522 544 1 522 544 Verksamhetens kostnader -5 467 153-5 571 616-5 688 236 Avskrivningar -139 000-139 000-139 000 Verksamhetens nettokostnader -4 083 609-4 188 072-4 304 692 Skatteintäkter 3 074 094 3 200 132 3 350 538 Generella statsbidrag och utjämning 832 515 817 940 799 154 Utdelning från elförsörjningen 215 000 220 000 220 000 Finansiella intäkter 131 000 122 000 122 000 Finansiella kostnader -107 000-107 000-107 000 Årets resultat 62 000 65 000 80 000 Sida 10

Balansbudget, mnkr Budget 2014 Utfall 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 15 141 18 131 Omsättningstillgångar 176 564 Summa tillgångar 15 317 18 695 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 13 273 13 165 varav årets resultat 62 267 AVSÄTTNINGAR 159 163 SKULDER Långfristiga skulder 600 4 156 Kortfristiga skulder 1 285 1 211 Summa skulder 1 885 5 367 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 317 18 695 Sida 11

Finansieringsbudget kommunen, mnkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 62 58 70 Justering för ej likviditetspåverkande poster 2 4 8 Av- och nedskrivningar 153 156 157 Medel från den löpande verksamheten 217 218 234 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -435-412 -274 Medel från investeringsverksamheten -435-412 -274 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering elförsörjning 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 0 Förändring av likvida medel -219-194 -40 Finansieringsbudget kommunen, exkl. elförsörjning, mnkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 62 65 80 Justering för ej likviditetspåverkande poster 2 4 8 Av- och nedskrivningar 139 139 139 Medel från den löpande verksamheten 203 208 227 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -408-287 -254 Medel från investeringsverksamheten -408-287 -254 Förändring av likvida medel -206-79 -27 Varav investeringar i affärsverksamhet -231-72 -70 Sida 12

Noter Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl interna poster 1 500 000 1 500 000 1 500 000 Intäkter elförsörjning 311 370 311 370 311 370 Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 19 467 19 467 19 467 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 077 3 077 3 077 Summa verksamhetens intäkter 1 833 914 1 833 914 1 833 914 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl interna poster 5 141 386 5 200 414 5 241 270 Kostnader elförsörjning 87 670 87 670 87 670 Pensionsutbetalningar 110 883 114 467 119 904 Årets intjänade pensioner 139 809 147 280 156 232 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal 25 000 25 000 25 000 Arbetslöshetsåtgärder (exkl ISA, KAM) 2 800 2 800 2 800 Särskilda åtgärder inkl näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang 25 000 25 000 25 000 Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder löneskillnader 2 000 2 000 2 000 Omstruktureringsåtgärder 10 000 10 000 10 000 FOU 4 000 4 000 4 000 Övriga satsningar, budgetreserv 6 275 40 655 102 030 Summa medel till kommunstyrelsens förfogande 75 075 109 455 170 830 Summa verksamhetens kostnader 5 554 823 5 659 286 5 775 906 Sida 13

Noter Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 074 094 3 200 132 3 350 538 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning 545 034 536 992 531 535 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -55 214-55 214-55 214 Regleringsbidrag 2 14 001-7 532-27 861 Strukturbidrag 28 792 28 792 28 792 Utjämning LSS 163 560 163 560 163 560 Kommunal fastighetsavgift 118 342 118 342 118 342 Utredning skatteutjämning 18 000 33 000 40 000 Summa generella statsbidrag och utjämning 832 515 817 940 799 154 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter 131 000 122 000 122 000 Ränteintäkter elförsörjning 5 500 6 000 4 000 Uttag från elförsörjning 215 000 220 000 220 000 -avgår interna poster -215 000-220 000-220 000 Summa finansiella intäkter 136 500 128 000 126 000 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader 107 000 107 000 107 000 Räntekostnader elförsörjning Uttag från elförsörjning 215 000 220 000 220 000 -avgår interna poster -215 000-220 000-220 000 Summa finansiella kostnader 107 000 107 000 107 000 2 Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verksamheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m. För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning. Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började gälla fr.o.m. 1 mars 2004. Sida 14

Nämnds- och förvaltningsorganisation Sida 15

Kommunfullmäktiges styrkort Skellefteå kommuns mål- och resultatstyrning lämpar sig för de allra flesta nämnder i organisationen. För små nämnder ställs dock inte samma krav på målformulering och styrkortsrapportering. Kommunrevisionen, valnämnden samt gemensam nämnd för drift av personalsystem är helt undantagna från kravet om upprättandet av styrkort. Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta. Personalnämnden tar del av statistik en gång per halvår och initierar ev. insatser. Sida 16

Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten, har förvaltningen även ett uppdrag och utgör en kompetensresurs för kommunchefen, kommunens ledningsgrupp, de övriga förvaltningarna och de kommunägda bolagen för ledning och utveckling av kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står inför stora utmaningar inom många områden som t ex handlar om demografi, urbanisering och ekonomi. För att möta utmaningarna och bli den attraktiva tillväxtkommunen som är visionen, krävs att värdegrunden hålls levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten, både externa och interna. Det primära är medborgarens fokus i fokus. Detta innebär bl a ökade satsningar på medborgar- /kunddialog och serviceutbud. För att kunna vara attraktiv är det också viktigt att se omvärlden, förstå trender och utvecklingstendenser och även våga dra slutsatser av det som kommer fram. Det är alltså viktigt att vara framsynt. Idag pågår ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli 80 000 invånare år 2030. Det handlar bl. a. om: Omstrukturering av skola/gymnasium Boende för äldre Förenkla för medborgare i kontakterna med kommunen Tydliggöra vad Skellefteå som plats står för. Genomföra insatser för att stärka Skellefteås attraktionskraft Skapa ett attraktivt och levande centrum till gagn för hela kommunen Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna Samhällsplanering Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat Detta är bara ett axplock av viktiga förändringsarbeten som pågår. I kommunledningskontoret ska finnas kompetens och resurser som kan driva/vara med och bidra till att kommunens ambitioner uppnås. För att kunna driva så omfattande förändringar är det viktigt att arbetet inom kommunen sköts effektivt; med enkla processer och en ändamålsenlig struktur, d v s den struktur som tillgodoser kvalitet för medborgarna utan att därmed belasta kommunens ekonomi. Att övergripande arbeta med verksamhetsutveckling med stöd av it, ett processinriktat arbetssätt, ständiga förbättringar kommer att vara en viktig framtida framgångsfaktor. Likaså det strategiska HR-arbetet och målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunledningskontoret jobbar ständigt för att minska kostnaderna för den egna verksamheten, men har ännu inte en ekonomi i balans. Arbetet med att ha rätt kompetenser för att möta framtiden och samtidigt en ekonomi i balans fortgår inom organisationen. Sida 17

Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013, skattefinansierad verksamhet 150 515 Budget 2013, elförsörjning -109 000 Förändring elförsörjningens resultat 108 800 Insatser för att stärka Skellefteås attraktionskraft 5 000 Budget 2014 155 315 Anslag Kommunfullmäktige (inkl. partistöd) 14 881 Kommunstyrelse 6 394 Kommunledningskontor 134 240 Elförsörjning -200 Summa 155 315 Investeringsbudget, tkr 2014 Kommunledningskontor 12 300 Elförsörjning 27 050 Summa 39 350 Sida 18

Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå 40 % av dem som får uppehållstillstånd vid migrationsverkets mottagningsenhet i Skellefteå ska välja att bosätta sig i Skellefteå Bedömningsintervaller 29 % 30 39 % 40 % 19,2 % år 2011, 22,1 % år 2012. Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Byggandet av 100 nya bostäder i centrala Skellefteå ska starta under året Bedömningsintervaller 74 75-99 100 Ekonomi Kostnadseffektivitet Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Fem samarbeten som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda Bedömningsintervaller 2 3-4 5 Bedömningsintervaller Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö Definierade kommunikationskanaler och rutin för flödet av information är upprättat på KLK. Arbetet är ej påbörjat Arbetet är påbörjat men ej färdigställt Beslut finns Sida 19

Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Anders Bergström Verksamhetsidé Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Utvecklingstendenser Skellefteå kommuns största utmaning är att vända befolkningstrenden till tillväxt samt att skapa tillväxt i näringslivet. Den andra stora utmaningen för Skellefteå kommun är att ställa om i sina verksamheter, säkerställa kvalitet med hög måluppfyllelse och anpassa sig efter de demografiska förändringar som sker. Skellefteå är en geografiskt stor kommun och den demografiska förändringen med ett tydligt flyttmönster från glesbygd in mot Skellefteå tätort försvårar möjligheterna att bibehålla en hög servicenivå i alla kommundelar. Behovet av platser finns inom förskolan och behovet är störst i centrala Skellefteå och i Skelleftedalen. Den demografiska omflyttningen i kommunen har påverkat och kommer att fortsätta att påverka grundskola och förskola i kommunen. Att kommunen anpassar verksamheten utifrån detta är viktigt för att bibehålla/höja kvaliteten för barn och elever. Barn- och grundskolenämnden har, för att möta denna förändring, antagit en lokalplan 2012-2016 samt lokalstrategi 2017-2032 (prolongerad). Utvecklingen pekar mot samordning av enheter både inom förskola och skola. Handlingsplanen med målbild 2015 synliggör också strategin och viljeinriktningen för arbetet som ska bidra till en befolkningstillväxt genom att visa på en attraktiv skola och förskola. En av de högst prioriterade åtgärderna för barnoch grundskolenämnden att öka antalet fleravdelningsförskolor i snabbare takt än tidigare för högre kostnadseffektivitet. Att samordna skolenheter samt att göra en lokalmässig samordning mellan förskolor och skolor är också en viktig faktor för att bibehålla en bra kvalitet i verksamheten. Den nya skollagen, ny läroplan och nya kursplaner får också stor betydelse för kommunen när det gäller organisation, kompetensförsörjning och kostnader. Målet för de nya nationella styrdokumenten är kvalitetshöjning och förbättrade resultat. Det möter barn- och grundskolenämnden genom att fortsätta vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Skellefteå kommun som arbetsgivare står också inför en stor utmaning att attrahera och rekrytera hög kompetens genom den kommande och till viss del redan påbörjade generationsväxlingen. En väl fungerande personalförsörjning med fokus på såväl rekrytering som att ta till vara och utveckla den personal som redan är anställd är därför en av de viktigaste personalstrategiska frågorna. NATIONELLA BESLUT/TRENDER SOM PÅVERKAR VERKSAMHETEN Trender att möta är bl.a. ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet, ökad mångfald och teknikutveckling. Skellefteå kommun möter trenderna i form av e-tjänster, utvecklingsprojekt för nyanlända barn och unga samt förstärkning av möjligheten till digitala verktyg som elevdatorer och surfplattor. Under 2012 genomförde skolinspektionen en regelbunden tillsyn av Skellefteå kommuns skolor. De utvecklingsområden som flest skolor i Skellefteå fått anmärkning på hittills är att uppföljning av resultat i alla ämnen inte görs, att uppföljning av åtgärder i planen mot kränkande behandling inte görs, att åtgärdsprogram inte följs upp samt att skolan behöver arbeta mer med att förändra undervisningen utifrån elevernas behov. Samtidigt kan konstateras att samtliga påpekade brister är av kategorin normalbrister. De positiva omdömen som Skolinspektionen ser i Skellefteå rör ett aktivt värdegrundsarbete som resulterar i trygga barn och elever samt att det pågår ett intensivt arbete med att implementera ny läroplan och kursplaner i kommunens skolor. De små skolorna kommer att få svårt att leva upp till de behörighetskrav och de reformer som ska genomföras. Kostnaderna bedöms öka. Kravet på lärarlegitimation innebär att kommunen behöver kompetenshöja redan tillsvidareanställd personal. Kompetensutvecklingsinsatser kan, beroende på beslut, bli väldigt omfattande under perioden 2013-2015. Förslag finns från regeringen att utöka timplanen i grundskolan med 120 timmar i matematik. Sida 20

Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 1 147 109 Bibehållen verksamhet, samt strukturförändringar 44 000 Budget 2014 1 191 109 Anslag Barn- och grundskolenämnd 1 908 Förskola och grundskola 1 189 201 Summa 1 191 109 Investeringsbudget, tkr 2014 Förskola och grundskola 3 000 Sida 21

Medborgare/kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Utbilda all personal i interkulturell kompetens Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 75 % 75 % 100 % Andel som fått utbildning - Nuläge (läsåret 2012/13) 50 % Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Öka andelen behöriga till gymnasiet Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 90 % 90 % 100 % Andel behöriga till gymnasiet - Nuläge: (läsåret 2012/13) Skellefteå 89,6% - Västerbotten 89,1% - Större städer 87,6% - Riket 87,5% Ekonomi Kostnadseffektivitet Samarbete i kommunkoncernen och över kommungränser Öka antalet avdelningar per förskola Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 1,5 1,5 1,8 Andel avdelningar/förskola - Nuläge: (årsskiftet 2012/13) 1,4 avdelningar/förskola Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö Öka Motiverad Medarbetarindex (MMI) Röd Gul Grön Bedömningsintervaller < 58 58 63 MMI - Nuläge: (2012) Skol- och kulturkontoret MMI 58, Skellefteå kommun 62 Sida 22

Bygg- och miljönämnd Ordförande: Evelina Fahlesson Tf chef: Pär Hellgren Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Utvecklingstendenser Såväl plan- och bygglagen som miljöbalken syftar till en god och långsiktig livsmiljö för dagens samhälle och för kommande generationer. I samhällsplaneringen pågår en utveckling av Skellefteå där medborgardialogen är en viktig del. En förtätning av stadskärnan sker nu med byggnationer av bostäder och kontor. Översiktsplaner ska vara aktuella och nästa steg i Skellefteås arbete är att ta fram en översiktsplan för landsbygden där syftet bland annat är att kartlägga förutsättningarna att möta allmänhetens behov av etableringar vid sjöar och vattendrag. Projektet om hållbart samhällsbyggande kommer att fortsätta under 2014 med förankringsarbete internt och externt. Under de närmaste åren förväntas skydd av dricksvatten bli ett omfattande uppdrag. Det gäller bl. a fastställande av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden, registrering och upprättande av kontrollprogram för vattenföreningar. Behovet av insatser inom energi- och klimatfrågor ökar och Skellefteå kommun är numera även medlem i Sveriges klimatkommuner där samverkan sker med andra aktörer. Det påbörjade projektet med energirådgivning i miljötillsynen kommer att fortsätta under 2014. Inom lantmäteriområdet kvarstår kraven från såväl allmänheten som kommunen internt på aktuell geografisk information av god kvalitet. Ett samarbete pågår med statliga lantmäteriet som syftar till att integrera geografiska data över landsbygd och tätort och skapa en enhetlig nationell baskarta. Sida 23

Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 49 598 Resursförstärkning 2 000 Budget 2014 51 598 Anslag Bygg- och miljönämnd 1 738 Bygg- och miljökontor 49 500 Kalkning 3 360 Summa 51 598 Investeringsbudget, tkr 2014 Bygg- och miljökontor 1 500 3 Kalkning är en egen anslagsnivå till följd av att kommunen erhåller stadsbidrag för kalkningen. Sida 24

Bedömningsintervaller Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Människor från andra kulturer är delaktiga i samhällsutvecklingen genom olika aktiviteter 40 % genomförda aktiviteter 41-79 % genomförda aktiviteter 80 % genomförda aktiviteter Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Riktlinjerna för Hållbart byggande är tillämpade i minst tre byggprojekt Bedömningsintervaller 1 st 2 st 3 st Ekonomi Kostnadseffektivitet Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Samarbete inom minst tre områden i SKLs utveckling av e-samhället Bedömningsintervaller 1 st 2 st 3 st Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö Kompetensförsörjning utifrån fastställd plan Bedömningsintervaller Nej Delvis Ja Sida 25

Fritidsnämnd Ordförande: Daniel Ådin Chef: Leif Gustafsson Verksamhetsidé Fritid Skellefteå ska ständigt utveckla sin verksamhet och vara en aktiv del i samhällsbyggandet med fokus på hälsa, livsmiljö och samverkan. Fritid Skellefteå ska stödja och uppmuntra en bred verksamhet och vara ett föredöme i ett nationellt perspektiv. Fritid Skellefteå ska bidra till att människor bor kvar eller flyttar till kommunen och förmedla en positiv bild av Skellefteå. Utvecklingstendenser FRITID SOM TILLVÄXTFAKTOR Fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt mer avgörande. Utbudet av fritidsverksamhet är därför en viktig strategisk fråga för Skellefteå kommun. Det är många saker som kan påverka utvecklingen. Det är trender som exempelvis individualisering, internationalisering, urbanisering, andra arbetsformer samt utvecklingen av sociala medier. Inför de kommande åren förväntar sig Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att kommunernas investeringar kommer att fokusera på konstgräsplaner, simhallar/badanläggningar, näridrottsplatser i samarbete med skolor och föreningar och arenor i samarbete med exempelvis elitföreningar. I SCB:s medborgarundersökning framgår att medborgarna värderar fritidsmöjligheter som den viktigaste faktorn för att trivas och bo i en kommun med effektmåttet 1,6. Detta kan jämföras med effektmåtten för Arbetsmöjligheter 0,1 Utbildningsmöjligheter 0,7 Bostäder 1,2 Kommunikationer 0,3 Kommersiellt utbud 0,7 och Trygghet 0,5. FOLKHÄLSOFRÅGOR I ett nationellt perspektiv är folkhälsofrågorna prioriterade. Hälsa är oerhört positivt för samhället och fritidssektorn har en viktig roll i hälsoarbetet eftersom många verktyg i form av anläggningar, personal och miljöer finns där. Folkhälsa är ett av fritidsnämndens prioriterade områden. Generellt får folkhälsoperspektivet allt större genomslagskraft i den övergripande samhällsplaneringen. Samtidigt är den stora utmaningen att skapa jämlika förutsättningar för hälsa även för utsatta grupper. Det får konsekvenser för ex avgifter och föreningsstöd. Det handlar också om att utveckla sättet att mäta effekterna av olika insatser. UNGDOMSPOLITIK Fritiden är viktig och har stor betydelse i unga människors liv. Där sker identitetsutveckling och utveckling av kompetenser som kan påverka framtida yrkesval och öka möjligheter till framtida arbete. Det poängteras särskilt inom den nationella ungdomspolitiken där ex kultur och fritid är viktiga utgångspunkter. När det gäller den kommunala ungdomspolitiken är det viktigt att se ungdomar som en resurs i alla slags frågor. Det barn- och ungdomspolitiska programmet och utveckling av verktyget Ungdomsfullmäktige, till mer frekvent kontakt mellan politiker och unga, är insatser som kommer att bli intressanta att följa. Sammantaget kan man konstatera att ungdomsfrågor är en viktig "överlevnadsfråga" för kommunen och bör hanteras genom ett sektorsövergripande arbetssätt. KOMPETENSUTVECKLING Förändringar i samhället ställer också nya krav på yrkesrollen och det är viktigt att de som arbetar inom sektorn har rätt kompetens. Det nationella projektet Fritidsledare på nätet är ett bra exempel på anpassning till nya krav kopplat till yrkesrollen (vuxnas deltagande i sociala medier). Att vara aktiv på olika sociala medier är idag en naturlig del av det ordinarie uppdraget. Fritid Skellefteå medverkar fortfarande aktivt till utveckling av utbildningar för fritids- och upplevelsesektorn. Idrottsplatsarbetarnas yrkeskommitté har fastlagt en yrkesstandard för Sverige, genom validering och kompletterande utbildning. Valideringsprocessen är Skellefteåbaserad och Fritid Skellefteå har varit delaktig i hela processen och kommer att vara pilotkommun. Fritid Skellefteå är också representerad i det nationella programrådet för den nya gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram. Den nya gymnasieutbildningen kommer att ställa högre krav på praktik och lärlingsplatser eftersom den ska vara mer yrkesinriktad och bland annat ge anställningsbarhet. Det i sin tur ställer högre krav på bra handledning. Fritid Skellefteå har ställt lärlingsplatser till förfogande. Landets första kvalificerade yrkeshögskoleutbildning för fritidssektorn har startat i Skellefteå. Sida 26

Det är en tvåårig rikstäckande utbildning till badmästare/verksamhetsledare för fritidsanläggningar. ALLMÄNNYTTAN FRILUFTSLIV Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt markerat att verksamhet som gynnar en bredare allmänhet ska prioriteras. Det innebär en förskjutning av resurser mot anläggningar öppna för allmänheten och friluftsliv. Här kan ex nämnas utveckling av antalet näridrottsplatser och ytterligare satsningar till följd av den ökade skidåkningen. I den kultur- och fritidsvaneundersökning som genomfördes 2010 ansåg Skellefteborna att det som främst borde satsas på inom fritid är friluftsliv. TURISTANLÄGGNINGAR Konkurrensen ökar från närliggande turistanläggningar i första hand Boden och Piteå. För att behålla marknadsandelar fortsätter Byske havsbad att utveckla verksamheten med en tydlig inriktning på barnfamiljer. Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 196 806 Budget 2014 196 806 Anslag Fritidsnämnd 1 283 Fritidsverksamhet 195 523 Camping 0 Summa 196 806 Investeringsbudget, tkr 2014 Fritidsverksamhet 10 000 Camping 13 000 Summa 23 000 Sida 27

Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Minst två av tre delprojekt i inkluderande Fritid igångsatta Bedömningsintervaller 0 1 Minst 2 av 3 igångsatta Bedömningsintervaller Utveckling/Tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling Attraktiv stad Förstudie för utveckling av Eddahallen klar och finansieringsplan presenterad Förstudie påbörjad Förstudie klar Förstudie och finansieringsplan klar Bedömningsintervaller Ekonomi Kostnadseffektivitet Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Bilda fiskeområde med berörda kommuner Ansökan ej klar Ansökan klar Ansökan godkänd av jordbruksverket Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerande medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö 75 % av arbetsplatserna ska vara godkända Attraktiva arbetsplatser Bedömningsintervaller 50 % 51-74% 75 % Sida 28

Gemensam nämnd för drift av personalsystem Ordförande: Harriet Classon Verksamhetsidé Arvidsjaur, Malå, Norsjö och Skellefteå kommun har bildat en gemensam nämnd för drift, service och underhåll av personalsystem. Nämnden ska bedriva en effektiv drift av personalsystem, samt att åstadkomma ett optimalt nyttjande av resurser och kompetens. De samverkande kommunerna använder det personalsystem som Skellefteå kommun upphandlar, sköter drift av och förvaltar. Utvecklingstendenser Nationellt går utvecklingen mot att samverkan mellan kommuner ökar i omfattning. Ett sätt att bedriva verksamhet i offentlig regi tillsammans med en eller flera andra kommuner är via en gemensam nämnd. Kommuner söker samarbete via gemensam nämnd bland annat för att effektivisera administrationen och för att nyttja kompetens effektivt. Mellan åren 2004-2011 ökade antalet gemensamma nämnder från cirka 50 till 148 stycken. Gemensamma nämnder finns inom de flesta verksamhetsområden (källa: Sveriges Kommuner och Landsting). Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 3 302 Budget 2014 3 302 Anslag Gemensam nämnd för drift av personalsystem 3 302 Summa 3 302 Sida 29

Gymnasienämnd Ordförande: Bertil Almgren Chef: Jan Midlert Verksamhetsidé Attraktiva utbildningar med hög kvalitet. Utvecklingstendenser Det är angeläget för skolorna att förbättra utbildningsresultaten. De nationella målen för skolverksamheterna uppnås i stor utsträckning men det finns viktiga utbildningsmål som inte uppnås. Fortfarande gäller att cirka 15 % av de elever som påbörjar nationella gymnasieprogram inte har ett fullt slutbetyg efter fyra år. Gymnasiereformen innebär förändringar i program och inriktningar men också inom valbara kurser. Den nya skollag som gäller från 2011 innehåller nya krav på lärares behörigheter och legitimation. Det ställer stora krav på gymnasienämnden som arbetsgivare att kartlägga nuvarande lärares formella kompetensnivå för att få en bild av nuläget och framtida behov av kompetensutveckling /nyanställning. Skollagen ställer också betydligt högre krav på rutiner och dokumentation av åtgärdsprogram och insatser för elever som behöver stöd för att nå målen. Minskat antal gymnasieelever och vikande intresse för vissa gymnasieprogram medför en begränsning i utbudet till hösten 2013. Gymnasienämnden har en beredskap för förändringar i lokalstruktur under året. En satsning på personliga datorer till samtliga elever påbörjas hösten 2013. Vuxenutbildningen reformerades 2012 med nya styrdokument, nya ämnesplaner och ett nytt betygssystem. Antalet deltagare i kurser i Svenska för invandrare (SFI) fortsätter att öka. Efterfrågan på vuxenutbildningen, vilken kommunen är skyldig att erbjuda enligt styrdokumenten ökar. Gymnasienämnden har i de senaste årens kvalitetsredovisningar och i nämndens långsiktiga handlingsplan identifierat ett antal angelägna utvecklingsområden som kan bidra till ökad effektivitet, väsentliga resultatförbättringar och stärkt konkurrenskraft. Områdena gäller såväl gymnasieskola, gymnasiesärskola och alla former av vuxenutbildning. Samtliga insatser kräver resurser. Under 2013 bearbetas dessa utvecklingsområden i den utsträckning som är möjlig med tillgängliga resurser. Insatser för bättre utbildningsresultat Insatser för ökad genomströmning; öka andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år Utveckling av skolornas systematiska kvalitetsarbete Förbättrade analyser av verksamhetsresultat. Metoder för stöd till elever. Handledarutbildning. Kompetensutveckling Ledarutveckling Resurser för utveckling av it-stöd och itkompetens i skolan är helt nödvändigt för verksamhetsutvecklingen. Utvecklingen accelererar och eleverna behöver en väl utvecklad it-kompetens efter utbildningen. Utveckling av it-stödet pågår i verksamheterna. Utvecklat it-stöd förväntas ge möjlighet till utveckling av studier på distans och samverkan med andra utbildare. När kraven på effektiviseringar är stora är resurser för utveckling av it-stödet för undervisningen en angelägen prioritering. Sida 30

Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 339 239 Tillstyrkt ändring 2 000 Budget 2014 341 239 Anslag Gymnasienämnd 1 284 Gymnasieskola 339 955 Summa 341 239 Investeringsbudget, tkr 2014 Gymnasieskola 3 000 Sida 31

Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Utveckla serviceförklaring gällande SFI (Svenska För Invandrare) Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 0 1 Bidrar till mångfald och inkludering genom kvalitetsförbättringar i SFI. Nuläge 0 st. Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad Ökad andel elever till universitet direkt efter avslutad gymnasieutbildning Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 12 % 12,1 %-14,9 % 15 % Ökad utbildningsnivå bidrar till stadens och kommunens attraktivitet. Nuläge 13,2 %. Ekonomi Kostnadseffektivitet Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Minska den förhyrda lokalytan för gymnasieutbildning Röd Gul Grön Bedömningsintervaller 52 607 51 701-52 606 51 700 Effektivare nyttjande av kommunens lokaler kan endast åstadkommas genom samarbeten med andra förvaltningar och bolag. Nuläge 52 607 m2. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö Följa personalens sjukfrånvaro Röd Gul Grön Bedömningsintervaller, sjukfrånvaro 5,0 4,1 4,9 4,0 Inte rimligt att sänka sjukfrånvaron i den nuvarande utvecklingen, måste försöka begränsa och motarbeta den negativa trenden. Sjuktalet för 2012 uppgick till 3,11 %, perioden jan-mars 2013 till 3,43 %. Sida 32

Konsumentnämnd Ordförande: Valter Stenberg Tf chef: Pär Hellgren Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Utvecklingstendenser Konsument Skellefteå tillhandahåller service till medborgarna inom området konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Prognosen är att antalet skuldsaneringsärenden fortsätter öka under 2014. Kreditmarknaden fortsätter med sin aggressiva marknadsföring. Exempel är marknadsföring av SMS-lån och andra snabba krediter med mycket höga räntor. Risken finns att många kortsiktigt försöker lösa sina ekonomiska problem genom dessa snabba krediter. En utredning har visat att det finns stora kunskapsbrister hos ungdomar om t ex vad ränta är. På en marknad där man mer och mer shoppar på kredit förväntas privatekonomisk rådgivning att öka. Väntetiden för ett första besök hos budget- och skuldrådgivare har ökat från två veckor till en månad. Konsumentområdet kännetecknas av snabba förändringar och näringsidkare som söker nya vägar att nå kunder via internet eller telefon. Färsk kunskap är ett viktigt arbetsverktyg. Resurser kommer att behöva läggas på utbildning och samarbete med t ex Sveriges konsumenter. Kunniga och välinformerade konsumenter bidrar också till en väl fungerande marknad. Medborgarna verkar på många arenor. Sociala medier i form av blogg, Facebook och Twitter etc är nya sätt att nå medborgare och framför allt ungdomar. I en verksamhet som erbjuder service i form av vägledning och rådgivning behöver kommunen verka i de sociala medierna för att skapa dialog och synas där medborgarna är. Att verka och utveckla sociala medier för konsumentfrågor kan komma att stå för en ökad del av förebyggande och marknadsförande arbetet. Driftbudget, tkr 2014 Budget 2013 553 Minskade arvoden -100 Budget 2014 453 Anslag Konsumentnämnd 453 Summa 453 Sida 33