Anhörig till spelberoende En manual för utbildning och stöd till spelberoendes anhöriga Maria Nordell

Anhörig till spelberoende En manual för utbildning och stöd till spelberoendes anhöriga Maria Nordell statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Anhörig till spelberoende En manual för utbildning och stöd till spelberoendes anhöriga statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut 2005:36 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-383-x författare: maria nordell omslagsfotografi: sjöberg bild grafisk produktion: ab typoform tryck: edita stockholm, 2005-10-05

Innehåll Förord 5 Författarens förord 6 Inledning 7 Anhörigprogrammet 7 Del 1 9 Definition av spelberoende 10 Vad utlöser och vidmakthåller spelandet? 10 Hur kan spelande bli ett beroende? 11 Spelandets olika faser 12 Hjärnans belöningssystem 12 Konsekvenser för anhöriga 14 Kartläggning 16 Hemuppgift Om jag ser framåt 18 Del 2 19 Att sätta gränser för den egna personen 20 Särskild vaksamhet vid våld och hot om våld 20 Att be om hjälp 21 Varför förstod jag inte tidigare? 21 Sinnesrobönen 23 Kartläggning av situationer där du behöver sätta gränser 24 Att sätta gränser, säga nej tack och föreslå alternativ 25 Hemuppgift 25 Del 3 27 Konsekvenser av att försöka ansvara för en anhörigs/närståendes ekonomi 28 Övning och kartläggning 29 Återfall i spel 31 Förslag på gemensam överenskommelse om ansvar över ekonomin 32 Hemuppgift 33 Min personliga förändringsplan 33 Del 4 35 Effektiv kommunikation 36 Syftet med kommunikation 36 Undvik hot, anklagelser och personangrepp! 36 Jag-budskap att skapa ett angenämare förändringsklimat 37 Övning 38 Hemuppgift 38 Del 5 39 Strukturerad problemlösning 40 Varför är det viktigt att lösa problem på ett effektivt sätt? 40 Finns det ett problem? 40 Övning 41

Hemuppgift 42 Del 6 43 Att förstärka spelfria beteenden 44 Positiv förstärkning 44 På väg mot en spelfri relation 46 Gå vidare i livet 47 Belöna dig själv skriv din egen förslagslista! 48 Planering för personlig tid: tid, plats och aktivitet du vill ägna dig åt 48 Information om stöd för anhöriga 49 Litteraturlista 50 Bilaga 1 51 Rekommendationer för kursledare 51 Bilaga 2 53 Körschema kurstillfälle 1 6 53

5 Förord Statens folkhälsoinstitut stöder projekt för utveckling av öppenvård för spelberoende. Anhöriga till spelberoende personer drabbas hårt av spelarens agerande och de sociala och ekonomiska konsekvenserna blir ofta svåra för de närstående. Ett utbildningsprogram för att stödja anhöriga har utarbetats inom Beroendecentrum i Stockholm. Den här handledningen till programmet har tagits fram av leg. psykolog Maria Nordell i samverkan med andra medarbetare i Beroendecentrums spelberoendeprojekt. Projektet stöds ekonomiskt av Statens folkhälsoinstitut. Författaren svarar dock själv för skriftens innehåll. Det är vår förhoppning att den här skriften ska ge ökad kunskap om de anhörigas situation och bidra till att ge dem stöd och en förbättrad livskvalitet. För Statens folkhälsoinstitut anders stymne

6 Författarens förord Författaren vill rikta ett varmt tack till de anhöriga som deltagit i programmet. Tack för era berättelser om hur det är att vara anhörig till en person med spelberoende och för synpunkter på programmets utformning. Ett särskilt tack till Maria Farm för textredigering, språklig granskning och givande diskussioner. Slutligen tack till Liria Ortiz, Hans Gustafsson, Jacob Jonsson och Peter Wirbing. Ni har generöst delat med er av kunskaper och erfarenheter inom området som rör kognitiv beteendeterapi, spelberoende och anhöriga till spelberoende. Ni har varit till stort stöd under utvecklandet av anhörigprogrammet. maria nordell, leg. psykolog spelberoendeprojektet, beroendecentrum stockholm karolinska universitetssjukhuset solna, augusti 2005

7 Inledning Anhörigprogrammet Den här vägledningen, baserad på kognitivt beteendeterapeutiska principer, har tagits fram för ett anhörigprogram inom ramen för en nationell behandlingsstudie finansierad av Statens folkhälsoinstitut. Kognitiv beteendeterapi (KBT) utgår från ett inlärningsteoretiskt perspektiv som betraktar människans beteenden, tankar och känslor som ett resultat av inlärning i ömsesidig samverkan mellan individen och den omgivande miljön. Anhörigprogrammet vänder sig till vuxna anhöriga till personer som är spelberoende. Med anhöriga menas personer som har en relation till en spelberoende människa av en sådan karaktär att personen på något sätt är involverad i eller påverkad av den spelberoendes beteende. Det kan vara hustru, make, sambo, särbo, barn, förälder, vän, arbetskamrat eller motsvarande. Programmet/manualen kan användas vid utbildningar för anhöriga men också för enskild läsning.»syftet med anhörigprogrammet är att stärka och utöka den anhöriges färdigheter att kunna uppnå ökat välbefinnande och gå vidare, i sitt eget liv samt i relationen till den spelberoende. «Syftet med anhörigprogrammet är att stärka och utöka den anhöriges färdigheter att kunna uppnå ökat välbefinnande och gå vidare, i sitt eget liv samt i relationen till den spelberoende. Programmet vill också ge anhöriga bättre möjligheter att hantera de konsekvenser som ett spelberoende för med sig. Utgångspunkten är att människor som har en nära relation till en person som är spelberoende får sin livskvalitet starkt försämrad. PROGRAMINNEHÅLL Programmet innehåller information om och övning av nya färdigheter inom följande områden: Kunskap om spelberoende och hjärnans belöningssystem. Konsekvenser för anhöriga. Att sätta gränser för den egna personen. Hot och våld; vikten av att be om hjälp. Svårigheter och ambivalens inför att ha kontroll respektive inte ha kontroll över den anhöriges spelbeteende och ekonomi. Hur kommunicera effektivt, lära sig så kallat jag-budskap. Strukturerad problemlösning. Att förstärka positiva spelfria beteenden hos den beroende på väg mot en spelfri relation.

Del 1.

10 Definition av spelberoende Spelberoende enligt DSM-IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, är ett vanligt och erkänt system av diagnoskriterier för psykiska problem: A. Under en längre tid återkommande visat olämpligt spelbeteende som tagit sig minst fem av följande uttryck: 1. Tänker ständigt på spel (till exempel upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa spelupplevelse eller av att fundera över hur han eller hon kan skaffa pengar att spela med). 2. Behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten. 3. Flera gånger misslyckats kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande. 4. Rastlös eller irriterad när han eller hon försöker begränsa sitt spelande eller sluta upp med att spela. 5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet (till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression). 6. Efter att ha spelat bort pengar återvänder han eller hon ofta en annan dag för att revanschera sig (jagar förluster). 7. Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande. 8. Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande. 9. Äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet. 10. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som uppstått på grund av spelandet. B. Spelbeteendet förklaras inte bättre med en manisk period. Med manisk period menas den period av förhöjd upprymdhet och maniskt beteende som utgör en del av symptombilden i manodepressiv sjukdom. Vad utlöser och vidmakthåller spelandet? Man börjar spela av olika skäl, men det som i början vidmakthåller spelandet är de positiva konsekvenserna spelet ger, till exempel spänning, att man har roligt, gemenskap med andra som också spelar samt vinster. När man är spelberoende är spelandet närmast att beskriva som ett tvångsmässigt beteende och inte lustfyllt på samma sätt som det var i början. Det innebär att personen som spelar upplever rastlöshet, oro och irritation om han eller hon försöker låta bli att spela. Personens tankar kretsar hela tiden runt spel och spelandet fortsätter då man inte upplever sig ha andra alternativ att hantera sitt liv i den rådande situationen. Personen kan nu inte längre kontrollera sitt spelande.

11 Hur kan spelande bli ett beroende? Det finns inga enkla svar på hur ett beroende utvecklas. Det är ett komplext samspel mellan flera olika psykologiska, sociala och biologiska faktorer. Inre faktorer Behov att fly från verkligheten och obehagliga känslor. Många spelar mer när de känner sig stressade och oroliga. Önskan och drömmar om pengar och ett annat liv i lyx. Många uppger att de har känt sig misslyckade i livet och att de vid en vinst fått den positiva uppmärksamhet från omgivningen som de har längtat efter. Längtan efter spänning och adrenalinkickar. En del människor söker mer spänning i tillvaron än andra och att finna det i ett spel kan vara inkörsporten till ett allt intensivare spelande. En annan beroende släkting. Det är fortfarande oklart i vilken grad och på vilket sätt ärftliga komponenter ökar risken för att utveckla ett beroende. Däremot kan man se att social inlärning av spelbeteenden ökar risken; att som barn ha upplevt vuxna i sin omgivning använda spelandet som ett sätt att lösa problem eller hantera känslor på kan leda till att man som vuxen själv utvecklar samma mönster. Övertygelse om att man har den skicklighet och kunskap som krävs för att vinna och att förlusterna beror på otur. Tron på att man kan överlista slumpen. Belöningssystemet i hjärnan. Spelet blir ett sätt att hantera och reglera grundläggande känslor som ingår i livet såsom glädje sorg, spänning leda och gemenskap ensamhet. Yttre faktorer Att man vunnit eller upplever sig varit nära en stor vinst. Många uppger att en större vinst utgjort startpunkten för ett alltmer okontrollerat spelande. Vinsten stärker en föreställning att de har en särskild förmåga att kunna vinna, att de har kommit på nyckeln för att överlista spelet eller är särskilt skickliga. Barndomsupplevelser, exempelvis att det förekommit spel i familjen, vilket inneburit en upplevelse av att man gjort något roligt tillsammans. Samhällets inställning till spel. Påfrestningar i omgivningen som man inte vet hur man ska hantera. Spelandet har då en funktion av flykt från verkliga känslor och problem, för att uppnå en stunds lättnad. Man upplever att man måste spela för att vinna tillbaka förlorade pengar. Tillgänglighet och utbud. När ett varierat utbud av spel finns nästan överallt: i TV, i butiker och på internet ökar sannolikheten för att man hittar ett spel som attraherar. Reklam och marknadsföring förmedlar en starkt positiv syn på spel och vänder sig direkt till människors drömmar och fantasier om hur positivt livet skulle bli om de vann en storvinst. Spelets utformning Vid spel med kort tid mellan insats och resultat ökar sannolikheten för att bli beroende. Många små vinster som ger känslan av att nästan vinna håller kvar intresset för spelet. Skicklighet; spelet kan vara utformat så att det ger en känsla av kontroll, av att spelaren i viss mån kan styra vinsterna. Möjligheten att variera och styra insatsen ökar känslan av kontroll, vilket också ökar risken för de stora förlusterna.

12 Spelandets olika faser Vinstfas I början känns det spännande att spela. Vinsterna får spelaren att känna sig lyckad och denne upplever sig ha kontroll över tillvaron. En större vinst ökar vanligen spelbeteendet. Spelaren upplever nu sig ha fått bevis för någonting som personen har vetat hela tiden, nämligen att han eller hon har den skicklighet och kunskap som krävs för att spela sig till de stora vinsterna och bli miljonär. Vinsten är det som gör att spelaren släpper allt förnuft, osäkerheten försvinner och insatserna blir allt högre. Förlustfas Spelaren har ökat sina insatser och tror sig vara oövervinnelig. Han eller hon tror inte att det går att förlora, men det är just vad som sker. Spelaren tolkar ofta sina förluster och att vara otursdrabbad som ett personligt misslyckande och självkänslan sjunker. Spelaren börjar avskärma sig från omgivningen och vill inte att någon ska veta hur stora skulderna och insatserna är. Syftet med spelet i den här fasen är att vinna tillbaka förlorade insatser för att kunna betala tillbaka lån. Spelaren tror sig kunna ställa allt tillrätta, bara turen vänder. I denna fas upptäcker spelaren att det inte går att sluta även om han eller hon skulle vilja, så kallad kontrollförlust. Desperationsfas Under de tidigare faserna lyckas personen hålla sitt anseende uppe och tillvaron fungerade hjälpligt, men så är inte fallet längre. All tid ägnas åt att jaga pengar till spel. Spelet är chansartat och desperat och insatserna blir högre och högre. Spelaren tror fortfarande att turen ska vända. Att vara en förlorare på väg utför framkallar ångest och oro. Det är nu omöjligt att låna pengar utom av personer som tar mycket hög ränta och som inte skyr några medel för att få tillbaka sina pengar. Moraliska spärrar släpper och gränsen till brottslighet närmar sig. Beroendet och desperationen efter pengar att betala sina skulder med driver personen att göra saker som tidigare varit fullständigt otänkbara. Självmordstankar och självmordsförsök kan förekomma i den här fasen. Anhöriga brukar på ett chockartat sätt upptäcka konsekvenserna av spelberoendet och därmed börja ifrågasätta spelandet. Hjärnans belöningssystem Spelberoende påminner mycket om drogberoende trots att man inte har intagit någon kemisk substans. Beroende har sin biologiska grund i hjärnans belöningssystem och fungerar på liknande sätt, vare sig drogen utgörs av socker, nikotin, narkotika, alkohol eller beteenden som spel, shopping, sex, arbete Gemensamt för de olika beroendetillstånden är att personen som missbrukar vill uppnå en sinnesförändring. Den gemensamma faktorn för beroendetillstånd står att finna i hjärnans belöningssystem. Amygdala är ett centralt område för känslomässiga upplevelser och aktiveras när begäret och suget efter upplevelsen av belöningen sätter igång. Nucleus accumbens är den del av systemet som aktiveras i samband med att vi upplever själva belöningen.»spelberoende påminner mycket De kemiska budbärarna som för information mellan olika nervceller i om drogberoende trots att man inte hjärnan kallas signalsubstanser. En av dessa är dopamin. När dopaminet har intagit någon kemisk substans. frisätts mår vi bra och blir belönade. Om vi äter när vi är hungriga, söker Beroende har sin biologiska grund upp värme när vi fryser eller uppfyller något annat av vår kropps behov i hjärnans belöningssystem och frisätts dopamin. När vi lever i goda relationer med människor runt fungerar på liknande sätt, vare sig omkring oss, när kärleken blommar, när vi tar hand om våra barn eller drogen utgörs av socker, nikotin, när vi upplever ett andligt möte, då är också dopaminet inblandat. Det ger narkotika, alkohol eller beteenden oss glädje och tillfredsställelse. som spel, shopping, sex, arbete «Människor har dock olika grad av känslighet och behöver olika mycket stimulans för att uppnå samma grad av välbefinnande. En del kräver starkare stimulans och kanske klättrar i berg eller hoppar från höga höjder, medan andra upplever tillräcklig spänning och njutning av att läsa en bok. Man har även kunnat konstatera att insönd-

13 ringen av dopamin i hjärnan ökar vid hård träning eller vid spänningen i samband med spel. Intag av olika slags droger och alkohol påverkar dopaminreceptorerna direkt och innebär på så sätt en kemisk genväg till tillfredsställelse. Behovet av att tillfredsställa belöningssystemet kan bli den starkaste kraften i livet; driften är så stark att den kan bli ett beroende. Känslan av välbefinnande och belöning är dock kortvarig eftersom vi för att överleva måste upprepa ett flertal beteenden med ett visst intervall. (När vi till exempel ätit och druckit är det nödvändigt att känslan bleknar efter ett tag, så vi gör det igen.) Det finns därför ett hämmande system som dämpar belöningssystemets effekt. Minnet är kopplat till belöningssystemet på så sätt att det är viktigt att vi associerar trampar upp en genväg i skogen.»beroende kan liknas vid att man känslor av välbehag till de situationer och beteenden som utlöste dem. Ju oftare man går den nya stigen, Även här är syftet att vi ska upprepa beteendet och motivation är på så desto lättare blir det att hitta. sätt starkt kopplat till hjärnans belöningssystem. Minnet av den tillfredsställelse en spelare upplevde när han eller hon spelade får personen när de inte används längre och till Samtidigt växer andra stigar igen att vilja spela igen för att uppnå samma belöningseffekt. slut ser man dem inte alls. «Vid beroendetillstånd kan man säga att människan har glömt bort de naturliga sätten att få belöning, eftersom det dels tar längre tid och dels kräver mer avancerade beteenden. Beroende kan liknas vid att man trampar upp en genväg i skogen. Ju oftare man går den nya stigen, desto lättare blir det att hitta. Samtidigt växer andra stigar igen när de inte används längre och till slut ser man dem inte alls. Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar som förmedlar information mellan nervcellerna. Sensibilisering innebär att man har övertränat vissa informationsvägar i belöningssystemet. (Man blir å ena sidan hyperkänslig för allt som har med beroendet att göra, å andra sidan stängs andra vägar till belöning av.) Det som sker är att vi har använt informationsvägar till belöningssystemet så ofta att vi har skapat en motorväg. Det räcker då med en liten trigger (utlösare) som förknippas med belöningskänslan och vi agerar utan tid för eftertanke. Hjärnan anpassar sig också till överstimuleringar genom att skruva ned mottagningen så att det krävs högre doser eller större insatser vid spel för att uppnå samma effekt som i början av beroendet.»hjärnan anpassar sig också till Ett exempel på ovanstående resonemang kan vara en spelare som ser, överstimuleringar genom att skruva hör eller känner något som påminner om spelandet, varpå en snabb aktivering i amygdala sker, begäret efter spelet ökar, spelaren drabbas av högre doser eller större insatser vid ned mottagningen så att det krävs tunnelseende och det enda personen ser framför sig är den utlovade spel för att uppnå samma effekt känslan av belöning. Alla andra tankar kopplas bort från medvetandet. som i början av beroendet. «Den främre delen av hjärnbarken aktiveras när vi analyserar information från omvärlden och fattar beslut. De flesta av oss avväger jakten på njutning mot den fara det kan innebära. Hos spelare har man påvisat minskad aktivitet i främre hjärnbarken och konsekvenserna av det är att spelare ibland gör ogenomtänkta val. Det är dock möjligt att genom behandling medvetandegöra detta hos den beroende och på så sätt lära in nya beteenden och skapa nya vägar i hjärnan!

14 Konsekvenser för anhöriga Från den tidiga barndomen och framåt utvecklar människor grundläggande antaganden och uppfattningar om sig själva, andra människor och omvärlden. Dessa antaganden är så grundläggande att de ofta inte ens artikuleras tydligt och vi uppfattar dem som absoluta sanningar. De flesta människor har ett slags grundläggande antagande om att deras närmaste omvärld (däremot inte nödvändigtvis världen i övrigt) är god, välvillig och rättvis samt att de själva är värdefulla personer med förmåga att påverka sin omvärld. Vi behöver tänka så för att kunna orientera oss i omvärlden och känna oss relativt trygga. I dagliga aktiviteter fungerar dessa antaganden som en utgångspunkt för vårt agerande. EXEMPEL PÅ GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN Världen är god och förutsägbar. Människor får sina behov tillgodosedda. Jag har ett egenvärde som människa. Dessa basala föreställningar skakas ofta i grunden för människor som blivit utsatta för en traumatisk händelse. När anhöriga och närstående inser konsekvenserna som spelandet fått, kan de inte längre hålla kvar föreställningen om en ordnad och rättvis omvärld där de själva har förmåga till kontroll. De får ofta se sina barn och sig själva oskyldigt drabbas av partnerns spelberoende. Trygghet och tillit är grundläggande behov för människan under uppväxten och i alla relationer; vi behöver kunna lita på de människor som är våra närstående. Hos anhöriga till spelberoende har tilliten oftast gått förlorad. Att upptäcka de konsekvenser som ett spelberoende för med sig skapar starka känslor av misstroende och misstänksamhet. En känslomässig reaktion på denna förlust av tillit är oro och ångest. Man har svårt att lita på sin partner och är ständigt på sin vakt för att finna tecken på återfall i spel. Det är viktigt för oss människor att känna att vi besitter tillräcklig kompetens för att klara av de utmaningar vi ställs inför. Om vi helt saknar eller har väldigt lite självförtroende skulle vi inte utsätta oss för mer än vad som krävs för att överleva, och vi skulle i hög grad»det är vanligt att anhöriga till undvika sociala relationer. Traumatiska upplevelser påverkar ofta självkänslan mycket negativt, då vi inte kunnat påverka förloppet av händel- spelberoende klandrar sig själva på olika sätt och har tankar som sen. Om jag bara inte varit så naiv och Människor anklagar ofta sig själva och upplever skam och skuldkänslor när de utsätts för ett trauma orsakat av andra människor. Att ovetande hade det aldrig gått så här långt [ ] Det här sättet att tänka anklaga sig själv uppstår ur behovet att se tillvaron som begriplig och påverkar naturligtvis självkänslan rationell. Den traumatiska händelsen blir mindre slumpmässig på så sätt, negativt. «som om vi skulle kunnat påverka förloppet om vi hade agerat annorlunda. Det är vanligt att anhöriga till spelberoende klandrar sig själva på olika sätt och har tankar som Om jag bara inte varit så naiv och ovetande hade det aldrig gått så här långt eller Om jag varit mer trevlig och attraktiv hade han eller hon inte valt spelandet framför mig. Det här sättet att tänka påverkar naturligtvis självkänslan negativt. Det är vanligt att anhöriga till spelberoende klandrar sig själva på olika sätt och har tankar som Om jag bara inte varit så naiv och ovetande hade det aldrig gått så här långt eller Om jag varit mer trevlig och attraktiv hade han eller hon inte valt spelandet framför mig. Det här sättet att tänka påverkar naturligtvis självkänslan negativt.

15 SPELBEROENDETS MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER Ekonomiska problem, skulder Misskött arbete eller studier Vräkning från bostaden Sjukskrivning, fysisk ohälsa Barnen far illa Förlust av tillit Skuld- och skamkänslor Oro och depression Förändring av ansvarsfördelningen i familjen Alkoholproblem Social isolering Skilsmässa, separation Hot och våld

16 Kartläggning Gör en kartläggning över vilka konsekvenser din anhöriges/närståendes spelberoende har fått för dig inom olika områden. Beskriv konkret dessa konsekvenser inom följande områden: Ekonomiska problem, till exempel skulder, vräkning: Sociala problem, till exempel misskött arbete eller studier, social isolering, barnen far illa, förändrad ansvarsfördelning inom familjen, skilsmässa: Psykisk ohälsa, till exempel ångest, oro, depression, förlust av tillit, skuld- och skamkänslor, alkoholproblem:

17 Fysisk ohälsa, till exempel hot och våld, sömnsvårigheter, nedsatt immunförsvar: Du har nu beskrivit vilka konsekvenser som drabbat dig på grund av att din anhörige/närstående har spelproblem. Det är sannolikt att du önskar att han eller hon ska sluta spela eftersom det för så mycket negativt med sig. Du har säkert försökt på alla möjliga sätt att få din anhörige att sluta med spelandet. Du kanske har bönat, bett, tjatat och hotat med att lämna personen. Du har verkligen ansträngt dig! Det kan vara så att när man lever i en nära relation med en person som har beroendeproblem så glömmer man bort sig själv därför att man är så inriktad på att försöka hantera olika konsekvenser av missbruket. I den här manualen kommer vi därför att försöka flytta fokus från den spelberoende till dig själv. Vi kommer att betona dina möjligheter att förändra din situation till det bättre. Det kan kännas ovant och du kanske först inte ser några egna möjligheter till egen förändring. Du är van att tänka: Nej, det är han/hon som måste ändra på sig och sluta spela. Det är verkligen fullt begripligt och mänskligt att tänka så, men det har en baksida. Det vi vet om personer med spelberoende är att en del lyckas sluta och andra inte. Det innebär att det är osäkert hur det kommer att gå för just din anhörige/närstående. När ditt välbefinnande, din trygghet och kontroll över tillvaron är beroende av en person med spelberoende kan man utan att överdriva säga att du tar en hög risk. Det är lätt att drabbas av känslor av bristande självtillit och depression i en sådan situation. Värt att nämna i sammanhanget är att det finns tydliga forskningsresultat som visar på ett positivt utfall för behandling av alkoholberoende personer när anhöriga utbildas och arbetar med sin egen förändring. Genom att anhöriga förändrar sina egna beteenden ändras interaktionen och samspelet mellan parterna i relationen. När du funderar över frågorna på nästa sida, gör det med ett realistiskt perspektiv. Din anhörige/ närstående är spelberoende och du vet inte när eller om personen kommer att sluta spela eller ej.

18 Hemuppgift Om jag ser framåt Ibland när man ska arbeta med förändring är det till hjälp att måla upp en bild av hur man önskar att framtiden ser ut efter förändringen: Vilka förhoppningar har du om din egen livssituation när du tänker på framtiden? Med tanke på de svårigheter du har just nu, på vilket sätt skulle du vilja att det vore annorlunda? Vilka olika möjligheter finns för dig nu? Vad kan du välja?

Del 2.

20 Att sätta gränser för den egna personen Det är vanligt att anhöriga till en spelberoende på olika sätt indirekt är inblandade i personens spelande, vilket till exempel kan ta sig följande uttryck: Att låna ut pengar till den spelande eller hjälpa till att betala skulder. Att ta över ansvar och plikter för hushållet och andra sociala åtaganden. Att på olika sätt tillrättalägga verklighetsbeskrivningen, exempelvis ljuga om den spelberoende för att skydda denne mot andra människors kritik och mot konsekvenserna av spelandet. De här sätten att bete sig på är helt förståeliga; de anhöriga gör detta för att hjälpa den spelberoende ur en svår situation. Man hoppas på att personen ska sluta spela om man bara hjälper till att rensa upp i skulderna. Effekten blir i stället den motsatta, det ökar personens möjligheter att fortsätta spela och den anhörige mår sämre och sämre. Svårigheten att säga nej till den spelberoende kan bero på olika saker. Det kan kännas ovant och svårt att sätta gränser gentemot den som man har en nära relation till. Det kan också vara så att man är rädd för vad som ska hända om man säger nej. Man kan vara rädd för att»att kunna sätta gränser för sin egen bli ensam och lämnad eller bli utsatt för hot och våld. Rädslan för eller person innebär att man utformar fantasin om omgivningens fördömande är också en faktor som verkar tydliga ramar för det egna ansvarområdet och lämnar över den del av Att kunna sätta gränser för sin egen person innebär att man utformar hämmande på förmågan att sätta gränser. den spelberoendes ansvarområde, tydliga ramar för det egna ansvarområdet och lämnar över den del av den som man eventuellt har tagit hand spelberoendes ansvarområde, som man eventuellt har tagit hand om, till om, till den spelberoende själv. «den spelberoende själv. Denna gränsdragning är viktig eftersom det ökar möjligheten för den anhörige att återfå sin psykiska och fysiska hälsa och minskar sannolikheten att fastna i bitterhet, malande oro och ilska. Det innebär också att den spelberoende får äga sin del av problemet. Behovet av att utforma gränser för det egna ansvarsområdet gentemot den spelberoende ser självfallet olika ut beroende på i vilken relation man står till den spelberoende. Särskild vaksamhet vid våld och hot om våld I relationer där den ena eller båda parterna är beroende av någon kemisk substans, alkohol eller spel är det vanligare med våld och hot om våld än i andra relationer. Det är därför angeläget att lyfta fram detta problem. Det är viktigt för dig att du gör dina förändringar och sätter dina gränser på ett säkert sätt. Det är ingen idé att tala med en person som kommunicerar med våld, det är bättre att vänta till ett annat tillfälle. För att ta kontroll över en familjesituation där det förekommer våld behöver du: 1. Lära dig att upptäcka tidiga tecken på våldsamt beteende så att du kan lämna platsen eller kommunicera på ett lugnande sätt, medan tid är. Vilka är varningsflaggorna? Du känner säkert igen dem. Det är ingen ide att ta upp diskussioner som ytterligare retar upp personen i fråga. Din fysiska och psykiska säkerhet är viktigare, just då. Det här innebär inte att du ska acceptera att personen styr dig med sitt våldsamma beteende, det innebär att din säkerhet är det övergripande målet och att du endast väljer att samtala när personen är lugn. 2. Ha en väska packad med personliga tillhörigheter och några ombyten så att du snabbt kan lämna hemmet. 3. Ha ett alternativt så kallat skyddshem att gå till om du måste lämna hemmet. Det bästa är om du kan prata med någon vän eller släkting och berätta att du behöver ha tillgång till ett alternativt hem.

21 4. Det finns också skyddat boende för kvinnor i de flesta kommuner, ta reda på telefonnummer och var de finns. Om du vidtar de här åtgärderna kommer du känna dig säkrare vilket innebär att du tar kontrollen över din situation. Att be om hjälp Även om du inte lever under hot om våld så är det viktigt att du funderar över vem du kan be om hjälp och stöd utifrån. Att be om hjälp ökar möjligheten att arbeta med dina egna förändringar och gör dig mindre beroende av din anhörige/närstående. HAR DU SVÅRT ATT BE OM HJÄLP? Om du har svårt att be om hjälp pröva att säga följande till dig själv varje dag: Det är inte fel att be andra människor om hjälp och stöd. Alla behöver hjälp av sina medmänniskor någon gång i livet. De problem jag lever med är inte mitt fel. Det är inte jag som spelar bort alla pengar i familjen. Jag arbetar på en lösning av min del i situationen. När människor hjälper andra känner de sig bra till mods, därför är det helt okej att be om hjälp. Varför förstod jag inte tidigare? Precis som spelaren går den anhörige igenom olika stadier när problemet uppdagas. Varför såg jag inte? Varför förstod jag inte tidigare? Det är frågor som de flesta anhöriga ställer sig. Anhöriga märker att något är fel och att den spelberoende är upptagen av annat, men de vet inte av vad. Det inträffar konstigheter som kan väcka undran och oro, till exempel betalningspåminnelser, utebliven lön eller märkliga telefonsamtal. Den spelberoende har ofta bra förklaringar som den anhörige till en början tror på. Vi vill gärna tro på människor vi tycker om och vi värjer oss till en början när vi ställs inför svåra problem. Det blir oftast bättre en tid efter det att man har samtalat om hur det står till och varför det fattas pengar med mera. Den spelberoende anstränger sig något mer i relationen och lyckas dölja konsekvenserna av sitt spelande ett tag till. Förr eller senare avslöjas dock lögnerna och spelproblemen blir tydliga. I samband med detta ställs anhöriga till spelberoende oftast inför en mycket kaotisk livssituation. De har förlorat kontrollen över sin egen ekonomi (om de har gemensam ekonomi/gemensamma ägodelar med den som spelar). De förlorar sin tillit och trygghet i relation till den spelberoende. Detta leder vanligen till en kris och den anhörige kräver att den spelberoende ska sluta spela. Spelaren lovar då att sluta, vilket ibland är allvarligt menat,»vi vill gärna tro på människor vi tycker om och vi värjer oss till en början när vi ställs inför svåra problem. «men många gånger undviker personen att lägga alla korten på bordet. De kanske berättar en del om skulderna och spelandet men inte allt. De kan vilja skona anhöriga, känna skuld och skam, och de kan också vilja fortsätta att spela vidare. När spelaren lovar att sluta blir relationen bättre. Anhöriga märker att saker och ting förbättras ett tag och kan känna hopp om att problemet ska lösa sig tills nästa avslöjande inträffar och nya skulder

22 uppdagas. Det leder till en ny kris, nya löften och nytt hopp om förbättring väcks fram till nästa avslöjande om fortsatt spel. I det här skedet brukar den anhörige försöka få den spelberoende att sluta spela, men dessa ansträngningar är oftast utan framgång. Det som kännetecknar en förändringsfas är att relationen mellan den anhörige, den spelberoende och spelbeteendet har förändrats. Den anhörige kan ha lämnat den spelberoende eller tydligare börjat fokusera mer på egna behov och blivit bättre på att sätta gränser och/eller den spelberoende kan ha sökt hjälp för sina spelproblem. Anhöriga kan nu koncentrera sig på att återta kontrollen över sin egen ekonomi och livssituation utan att ägna sig åt att kontrollera den spelberoende. Om den spelberoende slutar spela och relationen fortgår är det ändå så att relationen tagit skada av lögner, svek och konflikter och man behöver tid att bygga upp ett nytt förtroende för varandra. KONSTIGHETER LUGN ORO DEN SPELBEROENDE GER EN FÖRKLARING, DÖLJER PROBLEMET AVSLÖJANDE GRÄNSSÄTTNING, SEPARATION ELLER SPEL UPPHÖR FÖRBÄTTRING, NYTT HOPP KRIS, ULTIMATUM LÖFTE Jag ska aldrig mer spela! Bildtext: Löftescirkeln visar de olika faserna i en relation präglat av den enes beroendeproblematik. Källa: Fritt efter förlaga av J. Jonsson (6).

23 Sinnesrobönen Detta är en bön, en text som används av människor i många länder, inom självhjälpsgrupper för människor med olika beroenden och anhöriga till människor med beroenden. Orden kan hjälpa oss att se och skilja mellan vad vi kan påverka och vad vi inte kan påverka, och får därför bli en inledning till nästa uppgift. Rikta denna bön till vem eller vad du önskar! Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

24 Kartläggning av situationer där du behöver sätta gränser Gör en kartläggning inom de områden där du behöver utforma gränser för din egen person i relation till din anhörige. Kartlägg ett möjligt område för förändring. Beskriv en konkret situation där du upplever att du behöver sätta en gräns för vad som är ditt ansvar i relation till din anhörige: Vad kan du påverka? Vad kan du inte påverka? Hur är ovanstående påverkbart; vad är ditt ansvarsområde? Vad är din anhöriges ansvarsområde?

25 Att sätta gränser, säga nej tack och föreslå alternativ Om man sätter en gräns gentemot en annan människa utan att ge en vidare förklaring känner personen sig avvisad på ett personligt plan. Pröva i stället att sätta en gräns genom att säga: Nej tack, det vill jag inte! Om möjligt, presentera ett konkret alternativ till förslaget. Tala om vad du vill och vad du önskar att den andra personen ska göra. Det minskar sannolikheten för att den andra ska känna sig personligt avvisad. Sätt också en gräns som du bedömer att du kan stå för. Övning: Fyll i vad du vill säga när du sätter en gräns. Öva gärna med en annan person, till exempel en nära vän (eller öva själv framför spegeln). En av er är den som till exempel ber om att få låna pengar och den andra säger nej. Icke verbala beteenden: Tala med en klar, fast och övertygande röst. Ha ögonkontakt med den andra personen. Tänk på att du har rätt att sätta gränser för din person. Försök acceptera dina känslor. Förmedla verbalt: Nej tack! Det vill jag inte! Jag tar ansvar för Jag vill att du ansvarar för Hemuppgift Öva på att sätta gränser för ett eget ansvarsområde.

Del 3.

28 Konsekvenser av att försöka ansvara för en anhörigs/närståendes ekonomi Hur man kan förstå anhörigas försök att begränsa den spelberoendes tillgång till pengar samt konsekvenser av detta på kort och lång sikt? Spelberoende personer har svårigheter att hantera pengar. Att ha tillgång till pengar efter en tids spelfrihet, till exempel efter en behandling, är därför att betrakta som en högrisksituation för en person som är spelberoende. Ur det perspektivet, samt givetvis utifrån behovet att skydda sin egen ekonomi, kan man förstå att anhöriga på olika sätt försöker begränsa den»om ansvaret för ekonomin inte spelberoendes tillgång till pengar. Om man inte har gemensam ekonomi är enligt en gemensam överenskommelse så har man som anhörig ekonomiska konsekvenser av sitt eget spelande. men en nära relation är behovet snarare att skydda den spelberoende från en omöjlig uppgift. «Att som anhörig i en krissituation gå in och försöka ansvara för den spelberoendes ekonomi innebär dock ofta en illusion av kontroll. Man är helt utlämnad till vad den spelberoende vill berätta om skulder, längd på återbetalningstid, inkomster och utgifter. Om ansvaret för ekonomin inte är enligt en gemensam överenskommelse så har man som anhörig en omöjlig uppgift. Det hela utvecklas lätt till en kamp om vem som har kontroll över vem.

29 Övning och kartläggning Fundera över möjliga konsekvenser för dig själv av att du ansvarar för och/eller kontrollerar din anhöriges ekonomi. (Om detta inte alls är aktuellt kan du fundera över något annat beteende som du upplever som problematiskt och begränsande för dig i relation till den som är spelberoende.) Positivt på kort sikt Negativt på kort sikt Positivt på lång sikt Negativt på lång sikt Vad drar du för slutsatser?

30 Vad tror du att det har för konsekvenser för den spelberoende att du ansvarar för och/eller kontrollerar ekonomin? Positivt på kort sikt Negativt på kort sikt Vad drar du för slutsatser? Positivt på lång sikt Negativt på lång sikt

31 Återfall i spel Enligt en vetenskaplig studie (Fernandez & Montavlo, et al., 1999) sker 67 procent av återfallen inom tre månader efter inledd spelfrihet. Den första tiden efter behandlingen är alltså mest kritisk för att vidmakthålla de förändringar man har uppnått under behandlingstiden. Faktorer bakom återfall Att använda pengar på ett sätt som inte är ändamålsenligt, till exempel i samband med tillgång till extra pengar eller oväntade inkomster. Man har kanske också betalat sina skulder och har därför mer pengar. Vanligt är också en upplevelse av att partnern/familjen kontrollerar pengarna på ett hårt sätt och att detta utgör ett skäl för att spela (46 procent). Känslor av obehag och personliga konflikter. Man är till exempel uttråkad, ledsen, stressad, ångestfylld, ilsken och/eller har olösta konflikter med sin närstående/familj (25 procent). Alkohol, vilket kan fungera som en inkörsport till ett återfall (14 procent). Spelsug utlöst av inre eller yttre faktorer (6 procent). Socialt tryck. Man möter en spelkompis som föreslår spel, går på restaurang, pub eller liknande och ser andra spela (6 procent). I behandling av spelberoende pratar man om olika sätt att undvika risksituationer och återfall samt strategier för att hantera och ta ansvar för sin ekonomi. Vissa av dessa strategier involverar anhöriga/ närstående, varför det är relevant att beskriva dem här: Under den första tiden av spelfrihet bör man undvika att ha tillgång till pengar för att sedan gradvis återta kontrollen över sina egna pengar. Man bör planera när och på vilket sätt detta ska ske. Här behöver den spelberoende be om hjälp av närstående och familj eller socialtjänsten att ansvara för ekonomin. Socialtjänsten kan bland annat ordna så att lönen går direkt till dem. Det är inte självklart att den bästa lösningen är att anhöriga ansvarar för och administrerar den spelberoendes ekonomi (även om det är mycket vanligt). Det kan vara viktigare att det är en person som upplever det som ett frivilligt åtagande. Den spelberoende måste hantera känslor av irritation, skam och ilska för att det är andra som tar hand om hans eller hennes pengar. Ett sätt att göra det är att påminna sig om målet (att försöka hålla sig spelfri) samt försöka ha ett tidsperspektiv. Andra strategier är att den spelberoende gradvis utsätter sig för risksituationer, först i fantasin och sedan i verkligheten tillsammans med en närstående eller stödperson. Man kan inte från ena dagen till den andra återta sin del av ekonomin, det måste ske gradvis och med större och större belopp. Om man som anhörig har haft ansvar för och försökt kontrollera ekonomin i flera år, måste man nu gradvis överlämna ansvaret till den spelberoende. Detta kan onekligen innebära en känsla av osäkerhet för båda parter. En hjälp är att upprätta en gemensam överenskommelse om detta ansvar. Inom behandlingen av spelberoende arbetar man med samma typ av förslag på överenskommelse.

32 Förslag på gemensam överenskommelse om ansvar över ekonomin Vem ska ta hand om vad? Vad ska du ansvara för och vad ska den spelberoende ansvara för? Finns det andra, exempelvis socialtjänst, släktingar eller vänner, som kan hjälpa till? Hur ska det gå till? Exempel: Ska ni gå igenom räkningar tillsammans, ska den spelberoende redovisa kvitton, ska ni ha gemensamma konton där uttag kan ske bara om båda är närvarande? Under hur lång tid ska överenskommelsen löpa och hur ofta ska den utvärderas? Hur ska ett överlämnande av ansvar ske? Gör en stegvis planering. Exempel: Ska personen först börja använda små belopp, till exempel gå och handla efter en lista, och med tiden få större ansvarsområden och belopp att förfoga över?

33 Hemuppgift Arbeta med en personlig förändringsplan som bygger på vad du själv kan påverka vad gäller ansvar för och kontroll över ekonomin. Om det är möjligt kan du också pröva att göra en gemensam överenskommelse om ekonomiska frågor med din spelberoende anhörige, utifrån modellen på föregående sida. Min personliga förändringsplan Utifrån de områden som hittills diskuterats, konsekvenser, ansvarsfördelning, gränssättningar och ekonomi, kan du nu börja arbeta med en mer övergripande förändringsplan. Frågorna inom parentes är tänkta som hjälpfrågor till dig. Den förändring jag vill göra är (På vilket sätt vill jag förändras? Vad är första steget? Hur vill jag att det ska bli?) De viktigaste skälen till att jag vill göra denna förändring är (Vilka är de viktigaste motiven till att genomföra förändringen? Vilka är de sannolika konsekvenserna av att inte göra förändringen?) De steg jag planerar att ta för att uppnå en förändring är (Hur planerar du att nå målet? Vilka är de specifika första stegen? När ska de ske? Var? Med vem? Hur?)

34 Sätt som andra kan hjälpa mig på är (På vilket sätt kan andra hjälpa dig att ta dessa steg? Hur ska du se till att få det stödet?) Några hinder på vägen kan vara (Hur ska du hålla fast vid planen vid eventuella bakslag?) Hur och när ska jag utvärdera min plan och dess genomförande?

Del 4.

36 Effektiv kommunikation I familjer och relationer där en av parterna är spelberoende är kommunikationen ofta präglad av lögner, misstro, oro och ilska. Beroendet har sannolikt fått negativa konsekvenser inom olika områden för alla inblandade. Det är därför nödvändigt att lära sig kommunicera mer effektivt och positivt om man ska kunna utvecklas vidare tillsammans. FÖRDELARNA MED EFFEKTIV KOMMUNIKATION Effektiv, förbättrad kommunikation i en relation är viktig ur flera synvinklar: Ni kommer varandra närmare. Ni når en större förståelse för varandras synpunkter och ökar er förmåga att lösa svårigheter och konflikter. Risken minskar att bitterhet och negativa känslor genomsyrar relationen och att vardagsproblem förstoras till olösliga problem. Risken för återfall i spel minskar om ni reagerar effektivt på era relationssvårigheter. Syftet med kommunikation»den som bekräftar andra tillerkänner dem rätten att ha egna åsikter, värderingar och känslor, vilket i sin tur bidrar till känslor av acceptans och att vara älskad.«vi har behov av information för att uppleva kontroll över vår situation. Vi strävar efter att försöka få fast mark under fötterna. Det är en trygghet att veta vad som kommer att hända i den närmaste framtiden; om vi har något bra eller dåligt att vänta. Vi vill hellre få ett dåligt besked än leva i ovisshet om saker som är viktiga för oss. Vidare vill vi genom kommunikation ta reda på vad som är godtagbart att prata om och vad som inte är lika accepterat. Genom samtal utvecklas vi personligt. I bästa fall kan vi lära oss något nytt när vi samtalar med en annan människa och två olika uppfattningar möts. Vi vill bli bekräftade av andra människor. Den som bekräftar andra tillerkänner dem rätten att ha egna åsikter, värderingar och känslor, vilket i sin tur bidrar till känslor av acceptans och att vara älskad. Undvik hot, anklagelser och personangrepp! Vad händer om man kritiserar en annan människas person, tolkar hennes avsikter, tillskriver henne dolda motiv och analyserar hennes tankar? Det mest sannolika är att personen drar sig undan och känner sig attackerad. Det leder till motstånd och att budskapet inte når fram. Kommunikationen avstannar och bryts. Det mest grundläggande och viktigaste när du vill ge en annan människa konstruktiv kritik och kommunicera effektivt är att använda dig av så kallat jag-budskap. Det innebär att du utgår från dina egna känslor, behov och tankar, i stället för att koncentrera dig på den andre personens eventuella brister. Jag-budskapets största fördel är att man inte angriper den andras självkänsla, vilket lätt leder till motattack. För den som konfronteras är det då också lättare att vidta en förändring.

37 TIPS! Var rak! Var inte menande, antydande, omskrivande, hotande eller fördömande. Undvik uttryck som Du måste och Du borde. Använd jag-budskap! Jag-budskap att skapa ett angenämare förändringsklimat Beskriv problemet i jag-termer tillsammans med din känslomässiga reaktion på detta. Till exempel: Jag tycker, Jag känner det som om, Jag upplever det som, Jag blir ledsen när du prioriterar spel framför att lägga undan pengar till gemensamma utgifter Berätta konkret om konsekvenserna beteendet får för dig. Tänk på att det är personens beteende, inte personen själv som du påverkas negativt av: När du ljuger blir jag orolig och otrygg, jag vågar inte lita på dig då. Jag vill inte låna dig pengar, mina pengar räcker inte»tänk på att när man ber om en till det, och då riskerar jag att min ekonomi förstörs. beteendeförändring är det viktigt Be om en konkret beteendeförändring! Hur vill du att personen ändrar sitt agerande? Ge gärna konkreta förslag. Tänk på att när man ber om det är omöjligt att ändra på saker att det rör beteenden i nuet, eftersom en beteendeförändring är det viktigt att det rör beteenden i nuet, eftersom det är omöjligt att ändra på saker som hände för flera år sedan: Jag som hände för flera år sedan. «vill att du slutar be mig om personliga lån, jag vill att du söker upp kommunens ekonomiska rådgivare i stället. Jag vill att vi pratar om andra saker när vi träffas. Beskriv i positiva termer hur du skulle känna om en förändring kom till stånd: Jag skulle bli glad om du, Jag blir lugn av att och då vill jag träffa dig, Jag skulle känna mig lättad om du Visa också att du förstår den andres situation: Jag förstår att det känns svårt att Pröva att lämna över ordet! Vad tycker du om det här? Vad tänker du om detta? Prioritera och tänk efter; vad är viktigt för dig? Ett ständigt kritiserande från din sida, även om det är konstruktivt, gör den andra personen försvarsinställd och misstänksam.

38 Övning Kartläggning av situationer där du skulle vilja kunna kommunicera mer effektivt: Beskriv situationen. Var konkret och håll dig till fakta. Vad reagerar du på? Uttryck dina känslor och åsikter om situationen i jag-termer. Vad vill du? Vad vill du inte? Be om beteendeförändring! Tala i positiva termer hur du skulle känna dig om en förändring kom till stånd. Om det känns nödvändigt, beskriv även de negativa konsekvenserna om din vilja inte blir respekterad. Hemuppgift Öva på en eller två specifika situationer där du vill kunna kommunicera mer effektivt tillsammans med din anhörige. Skriv gärna ner vad du vill säga och öva själv först (kanske framför en spegel) innan du prövar i verkligheten.

Del 5.

40 Strukturerad problemlösning Människor ställs ofta inför svåra situationer. Dessa kan utvecklas till problem om man inte vet hur man ska handskas med dem på ett effektivt sätt. Olösta problem kan leda till stress, ångest och depression. Som anhörig till en spelberoende person ställs man inför bekymmer av olika slag varav en del går att påverka konkret och andra inte. Det är vanligt att vi människor ägnar mycket tid åt att prata om och grubbla över problem, men väldigt lite tid till olika lösningar. Det optimala vore i stället att ägna 10 procent av tiden till problemet och 90 procent till att tänka på lösningar. Varför är det viktigt att lösa problem på ett effektivt sätt? Effektiv problemlösning minskar impulsivitet När problem känns övermäktiga kan det leda till att man undviker och förnekar att det finns problem. När denna strategi till slut inte håller ökar risken för att man agerar impulsivt i stunden, vilket ofta innebär att man gör en dålig problemlösning. Det är då nödvändigt att bli bättre på att mer genomtänkt lösa problem. Man lär sig att se att mellan problemet och lösningen finns ett antal steg som behöver prövas. Insikten om detta bromsar alltför snabba och improviserade beslut. För att öka sitt självförtroende Framgångsrikt genomförd problemlösning ökar den egna känslan av självtillit. Det ger goda erfarenheter som gör att vi kan ändra vår självbild från mindre kompetent till mer kompetent. För att kunna reglera känslor Ibland kan vi inte lösa problemet beteendemässigt. Vi kan inte göra något konkret åt situationen som leder till en bra lösning. Som anhörig till en spelberoende person finns det situationer och omständigheter som vi inte kan påverka. Det är något som ofta upplevs som mycket smärtsamt. Problemlösning handlar då mer om att vi kan påverka våra känslomässiga reaktioner på det vi uppfattar som ett problem. Ibland kan det vara plågsamma känslor som är problemet. Det är smärtsamt att vara anhörig och inte kunna påverka att den spelberoende spelar bort sina pengar och skaffar sig stora skulder. Plågsamma känslor gör man bäst i att identifiera, beskriva och självvalidera. Att självvalidera innebär att man accepterar att man känner som man gör med en icke-dömande attityd till sig själv. Finns det ett problem? Det finns en rad tecken som kan ge dig direkt eller indirekt information om att det finns ett eller flera problem: Kroppsliga och känslomässiga symtom och tankar som oro, ångest, rädsla, nedstämdhets-, ensamhets- och otillräcklighetskänslor. Reaktioner i samspel med andra, exempelvis ilska, isolering och bristande intresse. Tecken som du får av andra i din omgivning, exempelvis undvikanden eller kritik.