i Landstinget Kronoberg Revisionsrapport framtagen på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, Landstinget Kronoberg 2002-05-06 Anna-Karin Woodhouse Ernst & Young AB
Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg har Ernst & Young genomfört en granskning av s organisationsförändringar. Syftet var att beskriva de händelser som ledde fram till beslutet om omorganisation, vilka förväntningar som fanns och hur verksamheten fungerar i dag. Inom Landstinget Kronoberg har det under lång tid funnits idéer om sammanslagning av rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter, då det noterats brister och förbättringsmöjligheter på detta område. Utvecklingen mot ett har tagit tid. Olika verksamheter har förändrats och förändringar inom landstinget som helhet har påverkat verksamheterna. Vad som varit separata förändringar av verksamheter och vad som varit delar i en utdragen organisationsförändring är emellanåt omöjligt att urskilja i efterhand när lång tid förflutit. Dokumentgranskningen och de kompletterande intervjuerna har bidragit till följande bild; Tidigt på 1990-talet konstaterades brister i rehabiliteringsverksamheten inom Landstinget Kronoberg. Flera organisationsöversyner genomfördes och olika problemområden belystes. 1997 fattades beslut om att inrätta ett rehabiliteringscentrum. Efter det har fler utredningar följt, men bara rehabiliteringsverksamheten, samt paramedicinska resurser har flyttat från CLV till Sigfridsområdet. Dessutom finns nu en gemensam ledning för. Under 2001 rekryterades chefer och verksamheten har inte pågått länge i den nya organisationen. Det är alltid en balansgång att inte gå för fort fram och inte heller så sakta att man tappar styrfart. Den mycket långsamma förändringsprocessen har ännu inte gett något större resultat. De behov av samordning, samlokalisering och teamarbete som konstaterades för snart tio år sedan har ännu inte omsatts i praktiska lösningar bl. a. eftersom planerna inte har kunnat finansieras. De anställda har lagt ner mycket tid och kraft på att arbeta fram förslag i olika gruppkonstellationer. Osäkerhet om lokaliseringsfrågorna har varit besvärande för vissa verksamheter. Nu finns, om än i liten skala. Om de goda idéer som ledde fram till beslutet att bilda ett rehabiliterings centrum i Kronoberg ska kunna realiseras, behöver en medveten satsning göras. De politiskt fattade besluten måste då förverkligas, adekvata resurser avsättas och en medveten, tidsplanerad förändring genomföras. 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1 INLEDNING 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 4 1.2 METOD 4 2 BAKGRUND 4 2.1 TIDIGT 1990-TAL 4 2.2 KONSULTUTREDNING 4 2.3 BESLUT OM FÖRÄNDRINGAR 5 2.4 FORTSATT UTREDNING 6 2.5 BESLUT OM FÖRÄNDRINGAR 6 3 FRÅN PRINCIPBESLUT TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING 7 3.1 FORTSATT PLANERING 7 3.2 TEMPORÄRA ARBETSGRUPPENS RAPPORT JUNI-98 8 3.3 BESLUT OM FORTSATT ARBETE 8 3.4 FORTSATT PLANERINGSARBETE OCH BESLUT 8 3.5 LEDNINGSORGANISATIONEN 9 4 NULÄGET 10 4.1 ORGANISATION 10 4.2 SYNPUNKTER FRÅN POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN 10 4.3 SYNPUNKTER FRÅN SAMVERKANSPARTNER INOM LANDSTINGET 10 4.4 FRAMTIDEN 10 4.5 ORGANISATIONENS ÄNDAMÅLSENLIGHET 10 5 KOMMENTARER 11 3
1 Inledning 1.1 Syfte och avgränsning Granskningen syftar till att; ge en bild av situationen före organisationsförändringen, förväntningar inför den nya organisationen samt att undersöka ändamålsenligheten i den nya organisationen av. 1.2 Metod Granskningen har genomförts som dokumentstudie med kompletterande intervjuer. En mängd dokument har studerats som rör förslag och beslut angående organisationen av enheter som i dag ingår i. Ett urval nyckelpersoner i landstingsledning, verksamhet, och hos samverkande aktörer inom landstinget har intervjuats för att ge sin bild av händelseförloppet. 2 Bakgrund Det har varit svårt att klarlägga när diskussionerna började om en sammanslagning, eller ett närmare samarbete, mellan de enheter som tillsammans i dag utgör. Efter vad som framkommit vid intervjuerna har det sedan länge funnits strömningar som förordat någon typ av sammanslagning. Ett flertal omorganisationer har ägt rum inom landstinget. Dessutom har Ädelreformen och andra nationella förändringar påverkat utvecklingen. Vad som varit separata förändringar av olika verksamheter och vad som varit delar i en utdragen organisationsförändring är emellanåt omöjligt att urskilja i efterhand när lång tid förflutit. Ett flertal av de personer som haft betydelse för utvecklingen har också lämnat organisationen. I rapporten lyfts händelser och förlopp som bedöms vara viktiga för utvecklingen av det som finns i dag. 2.1 Tidigt 1990-tal Redan i slutet av 80-talet och början av 90- talet fördes diskussioner om vad rehabilitering egentligen är. Vilka patienter omfattas? Var går gränsen mot primärvården? Var går gränsen mot habiliteringen? Dessa diskussioner samt ett önskemål om att Kronoberg skulle ha ett yrkesrehab ledde till att dåvarande landstingsdirektören tog initiativ till ett närmande mellan rehabilitering och habilitering. Ett Yrkesrehab startades med hjälp av Dagmar medel, efter att landstingsdirektören format idéer avseende utformningen. I februari 1993 presenterades en intern utredning som berörde bl.a. den geriatriska rehabiliteringen i Kronoberg. I utredningen gjordes en kartläggning av de resurser som fanns tillgängliga och var de fanns lokaliserade. Efter utredningen togs initiativ till enheten medicinsk rehabilitering, som påbörjade sin verksamhet 1994. Smärtenheten på CLV startade också 1994. 2.2 Konsultutredning I juni 1995 gavs konsultföretaget Implementum i uppgift att utreda frågan om rehabiliteringsverksamheten i Kronoberg. Av uppdraget framgick att de skulle beskriva hur de enheter som arbetar med rehabiliteringsverksamhet griper in i varandras verksamheter. Uppdraget innebar även att se på rehabiliteringen ur ett vårdkedjeperspektiv. De verksamheter som omfattades var: 4
Primärvård Medicinsk rehabilitering Geriatrisk rehabilitering Kommunen Smärtmottagning Yrkesrehab. Direktiven innebar även att inga förslag skulle läggas som innebar behov av resurstillskott, utan enbart omdisponeringar av befintliga resurser. Implementum avlämnade en rapport 1 i september 1995 där de gav förslag till förändringar som skulle kunna leda till mer samordnade insatser. Det påpekades att rehabiliteringsverksamheten hade många huvudmän och bristande samordning. För att öka samordningen föreslogs bl.a. att ett sektorsråd för rehabilitering skulle inrättas och att en länsresurs i form av ett rehabiliterings- Centrum i Växjö byggas upp. Implementum konstaterar i sin rapport att de också uppfattat att det finns konsensus i Landstinget Kronoberg, såväl politiskt som i tjänstemannaledet, för ett sådant principiellt förslag, om man bortser från de ekonomiska konsekvenserna. Fördelarna med ett rehabiliteringscentrum beskrevs i termer av en förstärkning av rehabiliteringsorganisationen i landstinget och bättre förutsättningar för optimalt resursutnyttjande. Tanken var även att det skulle formas ett kunskaps- och kompetenscentrum i dessa frågor, inom landstinget. För att ett rehabiliteringscentrum ska kunna fungera ansåg konsulterna en samlokalisering vara nödvändig och föreslår detta, trots att det fordrar investeringar. Anledningen till detta är att samlokalisering är en förutsättning för att uppnå optimala funktioner i ett centrum för rehabilitering, enligt Implementum. Förslaget innebar att Rehabiliteringsmedicin, Geriatrisk rehabilitering, Yrkesrehabilitering, delar av dåvarande smärtenhet och valda delar av andra klinikers rehabiliterande verksamhet skulle samordnas administrativt och funktionellt. Förslaget innebar också att en intern diskussion och utredning skulle påbörjas av om Vuxenhabilitering och Hjälpmedelsverksamhet skulle införlivas i rehabiliteringscentrum. 2.3 Beslut om förändringar Ett sektorsråd för rehabilitering bildades enligt förslag i ovannämnda rapport. En gemensam remissgrupp bildades också. Konsulterna hade nämnt en remissgrupp som en möjlig funktion i ett samordnat rehabiliteringscentrum, och den tanken fullföljdes. I övrigt fattades inga beslut om någon förändringsplan eller dylikt. 1 REHABILITERINGS-verksamheten i Landstinget Kronoberg Vägar till förändringar för effektivare resursutnyttjande och sammanhållet vårdansvar 5
2.4 Fortsatt utredning 1997 fick centralförvaltningen i uppdrag av Landstingsstyrelsens arbetsutskott att utreda och aktualisera tanken om samordnad rehabiliteringsverksamhet, vilket de gjorde med benäget bistånd från sektorsrådet för rehabilitering. I utredningen beskrevs följande verksamheter vilket skilde sig något från tidigare utredning; Rehabiliteringskliniken vid lasarettet i Växjö o Geriatrisk rehabilitering o Medicinsk rehabilitering Rehabilitering vid lasarettet i Ljungby Yrkesrehab Kronoberg Vuxenhabilitering Barnhabilitering Smärtverksamhet inom Landstinget Kronoberg Rehabiliteringsmedicin vid regionsjukhus (Lund Orup) I samband med denna utredning kunde det konstateras att de brister som fanns i rehabiliterings verksamheten när Implementum genomförde sin utredning i stort sett fanns kvar. Bland annat fanns defekter i den övergripande samordningen och en klar ledningsstruktur inom rehabiliterings verksamheten saknades. I utredningen tillstyrktes Implementums förslag om en samlokalisering av de olika rehabiliteringsverksamheterna. Det konstaterades även att det fanns förutsättningar för en samlokalisering på Sigfridsområdet, men att det skulle kräva ekonomiska resurser och en stark verksamhetschef som kunde samordna resurserna. Inom de olika verksamheterna fanns olika viljor och vissa enheter såsom rehabiliteringen i Ljungby ville fortsätta att bedriva verksamheten i dåvarande form. Ett annat faktum som kunde påverka planerna var att Växjö kommun hyrde vissa lokaler på Sigfridsområdet där de bedrev rehabiliteringsverksamhet. Landstinget ansåg det viktigt för vårdkedjan som helhet att kommunens verksamhet fungerade. I rapporten gjordes bedömningen att det inte var realistiskt att flytta Vuxenhabiliteringen till Sigfridsområdet, eftersom stora investeringar gjorts i deras lokaler på Solvändan. Yrkesrehab borde däremot kunna flytta till Sigfridsområdet och bidra med en kompetensförstärkning. 2.5 Beslut om förändringar Landstingsstyrelsen gav i maj 1997 sitt stöd till utredningens förslag och rekommenderade Landstingsfullmäktige att besluta i enlighet med detta. I maj samma år fattades följande beslut; att en samordnad rehabilitering tillskapas på Sigfridsområdet i enlighet med förslaget att en specialist i rehabmedicin rekryteras för hjälp i samordningsarbetet, att överläggningar tas upp med kommunerna om samordning inom rehabiliteringen, att förbereda en överflyttning av Yrkserehab till Sigfridsområdet, samt att Växjö kommun under begränsad tid ges möjlighet att under begränsad tid hyra lediga lokaler på avd 97 under förutsättning att utbyggnaden av den samordnade rehabiliteringen ej förhindras. 6
Detta beslut kan ses som en brytningspunkt då diskussionerna om en eventuell samordning av rehabiliterings verksamheten övergick i ett politiskt fattat beslut om den framtida inriktningen för verksamhetens utveckling. 3 Från principbeslut till organisationsförändring 3.1 Fortsatt planering Ett förslag från sjukhusdirektören presenterades vid ett seminarium för landstingsfullmäktige i april 1998. Med utgångspunkt från de tidigare fattade besluten lämnades förslag till precisering av det fortsatta arbetet. De enheter som nu förslogs förändras/upphöra för att ingå i ReHabCentrum Kronoberg var; Yrkesrehab Kronoberg (upphör och Smärtsektionen bildas) Rehabiliteringskliniken CLV Socialmedicinsk enhet (Strömsborg, Ekeliden och Navet) Hjälpmedelscentral Vuxenhabilitering (inkl. syncentral, pedagogisk hörselvård, tolktjänst och teamverksamhet) Barn- och ungdomshabilitering Autismprojekt Rehabiliteringsverksamheten inom västra sjukvårdsdistriktet bedrivs enligt tidigare fastställd plan för slutenvårdspatienter och viss dagvård. Remissteam Kronoberg Av de intervjuer som genomförts har det framkommit att fler verksamheter tillkommit i förslaget till sammanslagning p g a att de alla tidigare sorterat under det sociala utskottet. Alla verksamheterna föreslogs därför nu flyttas över gemensamt. Enligt detta förslag skulle samlokalisering av verksamheterna ske på Sigfridsområdet respektive på Solvändan. Det konstaterades i förslaget att kommunen ville vara kvar på våningen över avd 97, varför de delar av Yrkesrehab som fanns kvar skulle flyttas till Italienska palatset på Sigfridsområdet, istället för att samlokaliseras med övrig rehab verksamhet. Anledningen till detta uppgavs vara att antalet medicinskt färdigbehandlade på CLV annars skulle bli fler om kommunens rehabiliterings verksamhet inte fungerade. Rehab kliniken föreslogs flytta från CLV tillsammans med paramedicinska resurser från arbetsterapi och sjukgymnastik till avd 97 på Sigfridsområdet. Vuxenhabiliteringen skulle inlemmas i, men ligga kvar på Solvändan. Barn- och ungdomshabiliteringen skulle på sikt också flyttas dit. I samband med förslaget presenterades även en lokalinventering över de lokaler som fanns att tillgå för. 7
3.2 Temporära arbetsgruppens rapport juni-98 I början av maj gav Landstingsstyrelsens arbetsutskott i uppdrag till sjukhusdirektören att bilda en temporär arbetsgrupp. Gruppen hade i uppdrag att till månadsskiftet maj/juni klargöra: 1. Om det går att genomföra flytten i enlighet med förslaget från april (se ovan). 2. Konsekvenserna då Yrkesrehabs bassäng inte är tillgänglig från årsskiftet 3. Förutsättningarna för att kunna tomställa Norrängen och flytta barnhabiliteringen och hjälpmedelsförrådet till Solvändan. Arbetsgruppen konstaterade att de med så kort tid till förfogande inte kunnat ta fram fullgott beslutsunderlag. De föreslog ändå att en konkret förändringsprocess måste starta med hänsyn till tidigare principbeslut. Följande tidsplan föreslås: Yrkesrehab flyttar vid årsskiftet 1998/99 under förutsättning att bassängkapacitetsfrågan kan lösas. I mars 1999 flyttas rehabkliniken från CLV och paramedicinska resurser. Inriktningsbeslut bör tas avseende barnhabilitering och hjälpmedelsförråd. Dessutom påpekade gruppen att medel behövde reserveras för ombyggnads- och ändringsarbeten, det måste klarläggas vilka paramedicinska resurser som ska ingå, projektledare och arbetsgrupper behövde utses för att ta fram funktionsbeskrivningar för enheterna. Gruppen ville att en särskild prövning skulle göras av om Italienska palatset lämpade sig för att bedriva verksamhet med patienter i. 3.3 Beslut om fortsatt arbete En styrgrupp för rehabfrågor hade bildats och föreslog att Landstingsstyrelsens arbetsutskott skulle godkänna det ovan beskrivna förslaget att fortsätta arbetet för ett bildande av ReHabCentrum. Arbetet skulle påbörjas med att ta fram material under hösten, så att definitivt funktionsprogram, planritningar samt kostnadsunderlag skulle kunna presenteras senast i mars 1999. Landstingsstyrelsen fattade beslut i enlighet med styrgruppens förslag i juni 1998. Dessutom beslutades att Italienska palatset inte skulle användas för rehabiliteringsverksamheten. 3.4 Fortsatt planeringsarbete och beslut Sjukhusdirektören fick i uppdrag att utreda frågan vidare och förbereda det underlag som skulle färdigställas senast i mars 1999. Arbetsgrupper med representanter från olika verksamheter utarbetade förslag gällande patientperspektiv, personal-, ekonomi-, lokal- och utrustningsfrågor. Projektet delrapporterades vid flera tillfällen under arbetsprocessens gång. I delrapporten i december beskrevs verksamheterna och de möjligheter som förutsågs för ett. Genom ett bildande av ville man att verksamheten skulle kunna utvecklas till ett kunskapscentrum. Samverkan mellan de olika ingående enheterna skulle leda till ökat samarbete runt vissa patientgrupper. I delrapporterna fanns även utgångspunkter för planering av ReHab Centrum där det beskrevs hur en tilltalande byggnad i vacker miljö, med samlokaliserad verk- 8
samhet skulle kunna se ut. I förslaget nämns även detaljer såsom gemensamma personalutrymmen och expeditioner för samtlig personal. Ombyggnaden skulle ske i tre etapper och innefatta övertagande av de lokaler som hyrs ut till kommunen, samt en anpassning av Solvändan för inflyttning av barn- och ungdomsrehabiliteringen och hjälpmedelscentralen. Den totala kostnaden för de tre etapperna beräknades uppgå till 58 miljoner kronor. I utredningen föreslogs en övergångsorganisation för Kronoberg som skulle gälla från 990101 till 990630. En permanent organisation skulle sedan arbetas fram av projektstyrelsen i samverkan med parterna. Övergångsorganisationen skulle bestå av : Barn- och ungdomshabiliteringen Hjälpmedelscentralen Vuxenhabiliteringen(inkl. pedagogisk hörselvård, med tolkcentral och syncentral) Socialmedicinskt behandlingsarbete (Ekeliden, Navet och Strömsborg) Yrkesrehab Kronoberg (fr. o.m 990101 kallat Smärtsektionen ) Rehabiliteringskliniken (vårdavdelning, dagvård och paramedicinsk verksamhet) Samverkan med Västra sjukvårdsförvaltningens rehabiliteringsavdelning (basrehabilitering) De ingående verksamheterna skulle, med undantag av rehabiliteringskliniken behålla sin dåvarande organisation. De befintliga sex verksamhetscheferna skulle tillsammans bilda en ledningsgrupp underställd förvaltningschefen. I utredningen föreslogs även att en investeringsplan skulle upprättas för de tre etapperna av ombyggnation som behövdes. I januari 1999 gavs arbetsgruppen tilläggsdirektiv som gick ut på att förslag enbart skulle lämnas på samordningsaktiviteter och lokaler för Rehabkliniken (från CLV till Sigfridsområdet). Arbetsgruppen lämnade ett nytt förslag till funktionsprogram i april 1999. Enligt den nya tidplanen skulle inflyttning ske ett år efter beslut om igångsättning. Programmet godkändes efter mindre justeringar och behandlades av Landstingsstyrelse och Landstingsfullmäktige under maj samma år. 3.5 Ledningsorganisationen Efter utredning och förslag från förvaltningschefen under år 2000 fattades beslut om den nya ledningsorganisationen vilken trädde i kraft vid årsskiftet 2000/2001. Tre kärnområden bildades; Rehabilitering Habilitering Socialmedicinsk enhet 9
4 Nuläget 4.1 Organisation Sedan den nya ledningsorganisationen trädde i kraft har rekrytering av nya verksamhetschefer genomförts. Sedan augusti respektive november 2001 finns verksamhetschefer på plats för kärnområdena rehabilitering, respektive habilitering. Tjänsten som verksamhetschef för den socialmedicinska enheten är inte tillsatt och ingen rekryteringsprocess pågår för närvarande. I organisationsplanen talades tidigare om en verksamhetschef för hela, men i den nya ledningsorganisationen blev lösningen tre parallella tjänster. De tidigare separata enheterna som utgör ReHabCentrum har även egna sektionschefer, eller i vissa fall avdelningschefer. Geriatrisk rehabilitering och medicinsk rehabilitering finns nu på Sigfridsområdet. Övriga verksamheter ligger kvar i de lokaler de fanns före organisationsförändringen. Barnhabiliteringens och hjälpmedelscentralens lokaler på Norrängen uppges vara i behov av renovering. Alternativen ombyggnation eller flytt till Solvändan diskuteras. 4.2 Synpunkter från politiker och tjänstemän Det råder enighet om att utvecklingen av går i positiv riktning. Samarbetet mellan de ingående enheterna på rehabiliterings- respektive habiliteringssidan har gått framåt. Det förekommer inte mycket utbyte mellan de två blocken, men detta kan komma att utvecklas över tid. 4.3 Synpunkter från samverkanspartner inom landstinget Vid intervjuer med företrädare för olika samarbetspartners inom landstinget har det framkommit att de känner till att organisationsförändringar har ägt rum inom vad som nu är. Samtliga uppger dock att detta inte i någon större utsträckning berört deras samarbete med de olika ingående enheterna. Ofta finns långvariga professionella relationer mellan individer inom och övrig verksamhet. Samarbetet har fortsatt som tidigare och har varken försämrats, eller förbättrats. samverkar med stora delar av landstingets verksamhet. Naturligtvis har inte alla fått komma till tals i denna granskning, varför det inte kan uteslutas att det finns enheter som märkt av förändringar. Samtliga tillfrågade enheter gav dock samstämmiga svar. 4.4 Framtiden Landstinget Kronoberg står åter igen inför en större omorganisation som kommer att påverka såväl den politiska strukturen som förvaltningsorganisationen. Vissa av de intervjuade anser att väntan på omorganisationen gjort att utvecklingen tillfälligt avstannat. Osäkerhet råder om vad omorganisationen konkret kommer att innebära för. 4.5 Organisationens ändamålsenlighet Det har under granskningens gång framkommit att det är alltför tidigt att göra någon bedömning av organisationens utformning. I princip alla chefstjänster är nytillsatta och arbetet med att forma verksamheten pågår än. Diskussionerna om har pågått länge men den faktiska verksamheten i sin nya form är fortfarande i sin linda. 10
5 Kommentarer kring organisationsförändringarna Då organisationen för ReHabCentrum fortfarande håller på att formas är det inte möjligt att göra en bedömning av organisationens ändamålsenlighet. Vad som kan konstateras är dock att det i förhållande till vad som diskuterats under processens gång blivit väldigt lite av de storslagna planerna. En idé som funnits och grott i många år fick fäste och väckte efter visst motstånd en hel del entusiasm. Personalen engagerades i grupper och planer på ett samlokaliserat kunskapscentrum utvecklades. Att finansiera alla de goda idéerna visade sig inte möjligt. Trots att processen tagit lång tid har inte mycket åstadkommits som inte kunnat bli bra enbart genom att öka samarbetet och styrningen av verksamheterna. Mycket gott kommer av att personal som arbetar med liknande frågor på olika enheter träffas, lär känna varandra och utbyter erfarenheter. Resurser kan också samordnas med en större kännedom om varandras verksamheter. Inom de olika ingående verksamheterna arbetar personalen i team. Samverkan mellan rehabiliteringen och habiliteringen är i dagsläget inte särkilt utvecklad. Det finns ett utbyte och mindre grupper samarbetar, men det är långt ifrån det nya teambyggande och organisation utifrån patienters behov som beskrevs när initiativen togs till att bilda. I och med att alla planerade enheter inte kom med i den gemensamma organisationen blev den inte fullt ut länstäckande. Det innebär också att gränsdragningen mellan de två rehabiliteringsenheterna i dagsläget inte är helt klar. Gränsdragning i frågan om vilka enheter som ska ingå är inte helt lätt. En större organisation önskades då samordning söktes. innefattar nu en mängd verksamheter som historiskt sett hört till samma utskotts ansvarsområde. Att vissa verksamheter arbetar nära varandra behöver inte vara skäl för en organisatorisk samhörighet. Ett exempel på detta är Primärvården som har ett nära samarbete med många av s verksamheter. Stor hänsyn har visats mot kommunens önskemål och lokalbehov. Det var klart uttalat redan när beslutet om uthyrning fattades 1997 att Växjö kommun under begränsad tid gavs möjlighet att hyra lediga lokaler på avd 97, under förutsättning att utbyggnaden av den samordnade rehabiliteringen inte förhindrades. Så långt som möjligt ska förståelse visas för kommunens verksamhet och för eventuella negativa konsekvenser för medicinkliniken på CLV. Uppdraget var dock att samlokalisera, något som förhindrats av att kommunens hyreskontrakt förlängts. Att samlokaliseringen inte blev av har inneburit att samhörighetskänslan som kommer sig av delade lokaler, personalutrymmen och dagligt utbyte inte växer fram av sig själv. Frågan om eventuell flytt har även skapat en osäker situation för vissa enheter. Beslut de senaste fem åren har talat om en flytt av barnhabiliteringen, men än har inget hänt. har funnits i diskussioner och planer under lång tid, men har i realiteten inte mer än påbörjat sin verksamhet. 11