Cykelbokslut 2012 Året ur ett cykelperspektiv

Cykelbokslut 2012 Året ur ett cykelperspektiv 2013-07-15 TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Detta a r Halmstads kommuns fo rsta cykelbokslut! De a cykelbokslut sammanfa ar de insatser som kommunen har gjort under 2012. Cykelbokslutet redovisar först vilka styrande dokument och planeringsinstruments om kommunen ska arbeta e er. Det gäller exempelvis de övergripande mål som antagits för målområdet Resor och trafik. Däre er redovisas de konkreta åtgärderna som gjorts under året. E vik gt dokument när det gäller planering och genomförande av cykelinsatser är kommunens cykelplan som antogs av teknik och fri dsnämnden 2010. Cykelplanen arbetades fram parallellt med kommunens transportplan handlingsprogrammet för hållbara transporter. Handlingsprogrammet antogs av kommunfullmäk ge i början av 2012. Cykelbokslutet har upprä ats av teknik och fri dsförvaltningen och har fokus på de fysiska insatser som kommunen har gjort under året, men redovisar även översiktligt projekten som genomförts i kommunens samhällsbyggnadskontor avdelningen för hållbart resande. Planeringsdirektiv 2012 2014 Kommunens ma lomra den Resor och trafik utgör e av kommunens nio målområden. De övergripande inriktningarna antas av kommunfullmäk ge och formuleras med e dsperspek v på o år. O vergripande ma l fo r resor och tra ik I Halmstad är det lä för människor a resa och förfly a sig. Alla invånare har goda förutsä ningar a röra sig på e tryggt och miljövänligt sä. I hela kommunen finns e väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Halmstad har bra planerade vägar och en välfungerande kollek vtrafik som möjliggör e hållbart samhälle. Transportsystemets u ormning, funk on och användning medverkar ll säkra och hållbara godstransporter samt bidrar ll utvecklingskra i hela kommunen. Målområdet resor och trafik har två konkre serade mål som berör cykel: Cykelplan 2010 Cykelplanen arbetades fram under 2009 och antogs av teknik och fri dsnämnden i oktober 2010. Sy et med cykelplanen är a ta fram e underlag som gör det enklare a prioritera vilka fysiska åtgärder som måste göras för a ge förutsä ningar för e ökat cyklande. Fokus ligger på trafiksäkra cykelvägar som upplevs trygga och a rak va av cyklisterna. Ambi onen är a genom fysiska åtgärder och bä re underhåll sänka antalet olyckor i enlighet med nollvisionen. Bä re underhåll ska också llsammans med bä re service ll cyklisterna ge e trivsammare cykelnät som kan bidra ll a fler väljer a cykla istället för a ta bilen. Cykelplanen ska utgöra e underlag för a visa behov av åtgärder för prioritering och beslut. Dokumentet omfa ar hela kommunen. Vardagscyklandet ligger i fokus, vilket innebär goda villkor för i första hand skol- och arbetsresorna. Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykel vägnätet byggs ut. Antalet dödade och skadade i trafiken på det kommunala vägnätet ska minska. Budget 2012 för genomförande av cykelplanen var 6 miljoner kronor. Under 2013 14 kommer kommunen satsa cirka 15 miljoner per år på cykelinsatser, främst i form av utbyggnad av superstråk. Kommunens cykelplan, beslutad 2010. 1

Cykelplanen omfa ar fyra delar. Planering Utveckling av cykelnät och passager Underlä a för cyklisten Påverka a tyder och sprid kunskap Handlingsprogrammet fo r ha llbara transporter Handlingsprogrammet för hållbara transporter beslutades av kommunfullmäk ge i februari 2012. Handlingsprogrammet består av tre delar; en strategidel, en transportplanedel och en genomförandedel. I programmet fastslås a vid planering ska utgångspunkten vara a skapa ytor för fotgängare först, däre er för cyklister, kollek vtrafiken och slutligen bilisten. Resvaneunderso kning 2012 Under våren 2012 genomfördes en resvaneundersökning (RVU) med sy e a kartlägga kommuninvånarnas resvanor. Sammanfa ningen av den visar a Halmstadsborna är e bilburet folk. Nästan 60 % av Halmstadbornas resor görs med bil, 20 % med cykel och 10 % med buss eller ll fots. 12 % av hushållen har ingen bil, 50 % av hushållen har en bil och resterande har alltså två eller fler bilar i hushållet. 80 % av hushållen har llgång ll två eller fler cyklar. En genomsni slängd på en bilresa är 5,5 km inom kommunen, medan en genomsni slängd på en resa med cykel är 3,3 km. Slutsatsen är a det finns en stor poten al av bilresorna som skulle kunna fly a över ll cykel. RVU:n gjordes på samhällsbyggnadskontorets kontor för hållbart resande. Handlingsprogram fo r arbete med skydd mot olyckor Kommunen är enligt lag skyldig a ha e handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Aktuell handlingsplan beslutades av kommunfullmäk ge i oktober 2011. Handlingsprogrammet ly er fram utmaningar och visar de ambi oner och inriktningar som kommunen vill ge si säkerhetsarbete samt förslag på åtgärder. Under kapitlet vardagsolyckor tas olyckor med oskyddade trafikanter (gående och cyklister) upp. Förslag på åtgärder som finns med i programmet är: Ombyggnaden av säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbä ras. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbä ras. 2

Tra iksa kerhet Riksdagen beslutade om e ny etappmål för trafiksäkerhet 2009. Det innebär a antalet dödade i trafiken ska halveras fram ll 2020, och antalet svårt skadade ska minska med en ärdedel ll samma dpunkt. Jämförelseåret är sa ll 2007. Tendensen är a antalet dödade och svårt skadade i trafiken minskar. År 2007 omkom 471 personer i trafiken medan det 2012 var 296 personer som omkom. Cirka 4 000 personer skadades svårt 2006 medan siffran för svårt skadade 2012 var cirka 3 000 personer. Noterbart är a antalet dödade och svårt skadade cyklister inte minskar i samma omfa ning som bilisterna. Transportsstyrelsen poängterar vikten av a kommunerna arbetar med a skapa bä re förutsä ningar för oskyddade trafikanter, däribland cyklister. Teknik- och fri dsförvaltningen har sedan 2002 använt STRADA, e olycksdataprogram dit både polis och sjukhus (ej vårdcentraler) rapporterar olyckor. Den officiella sta- s ken bygger enbart på olyckor som kommit polisen ll känna, vilket innebär e stort mörkertal, särskilt gällande oskyddade trafikanter. I denna redovisningen används den officiella sta s ken där inget annat anges. Anledningen är a det är den sta s k som används av Trafikverket, andra kommuner samt press och media. I det löpande arbetet på förvaltningen används hela databasens material vid analys av olycksbilden i kommunen. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Dödade och svårt skadade cyklister i Sverige 2006-2012 336 331 337 302 323 310 269 33 30 27 26 20 21 21 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Dödade cyklister Svårt skadade cyklister Olyckor i Halmstads kommun fördelat på väghållare (2012) 10% 10% 34% Av de polisrapporterade olyckorna som inträffade 2012 skedde cirka häl en av olyckorna där kommunen är väghållare (Halmstad, Ge nge och Oskarströms tätort). 34 % av olyckorna inträffade där Trafikverket är väghållare och restreande olyckor har an ngen ingen väghållare angivits eller är väghållaren enskild (vägförening eller vägsamfällighet). 46% Statligt vägnät Enskilda vägar Kommunalt vägnät Övrigt/okänt 3

Av de polisrapporterade cykelolyckorna under 2012 inträffade hela 88 % där kommunen är väghållare, motsvarande siffra under en femårsperiod ligger på cirka 80 %. Under 2012 skedde 40 % av olyckorna med bil där kommunen är väghållare. Var femte olycka där kommunen är väghållare sker mellan cyklist och motorfordon. E fåtal olyckor är singelolyckor. Tas sta s k fram gällande olyckor med cyklister inblandade under 2012 var det 21 personer som skadades, varav 4 skadades svårt. Görs utdrag för både polisrapporterade och sjukhusrapporterade olyckor är siffran fyra gånger högre, 85 personer skadade varav 7 svårt skadade. A skillnaden blir så stor beror på a polisen inte llkallas ll samtliga olyckor. Av dessa 85 olyckorna var 18 med motorfordon inblandade, 16 av olyckorna var vid övergångsställe/cykelöverfarter. 61 av olyckorna var singellyckor. STRADA rapporteras enbart sjukhusen, skulle även vårdcentralerna rapportera skulle siffran sannolikt bli högre. Cykelplanens fokusomra den Planering Under 2012 har kommunen ak vt arbetat med 40 detaljplaner. I och med kommunfullmäk ges antagande av Handlingsprogrammet för hållbara transporter skall förutsä ningarna för cyklisterna vägas in från början. Cykelra knare Sedan hösten 2009 räknas cyklisterna på de fem centrala broarna i Halmstads tätort. Räkningen ska ge en indika on på om antalet cyklister ökar eller minskar. Cykelräknarna på Slo sbron är kopplad ll en cykelbarometer som är placerad på den nordvästra sidan av Slo sbron, väl synlig för bilisterna som passerar bron. Samtliga cykelräknare är kopplade ll kommunens hemsida där antalet cyklister som passerat bron under dagen kan ses i real d. Under 2012 passerade cirka 257 000 cyklister de centrala broarna i Halmstad. Flest cyklister väljer a passera Nissan över Österbro, som används av hela 47 % av cyklisterna. Minst användes Wrangelbron, enbart 3 % av de cyklisterna som passerade Nissan valde a använda den bron. Antalet cyklister som passerade broarna under 2012 minskade med 24 000 jämfört med året innan, vilket motsvarar cirka 1 %. Minskningen skedde i december då det är 41 % färre som väljer a cykla över broarna jämfört med året innan. December 2012 var mycket snörik. För övriga månader var utvecklingen posi v under 2012. 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Fördelning över broarna 2012 16% 47% Slottsbron Österbro Wrangelsbron Antal cyklister över broarna 2011 och 2012 3% 26% 8% Gamletullsbron Järnvägsbron 2011 2012 4

Utveckling av cykelva gna t och passager O vergripande cykelva gna t i kommunen Under 2012 inkom e antal önskemål om cykelbanor som knyter ihop kommunens olika tätorter. De mest frekventerade önskemålen gäller: Halmstad Åled Kvibille Slä åkra Oskarström Kattegattleden Ka ega leden är en svensk pilotled för cykelturism som sträcker sig från Helsingborg ll Göteborg. Cykelleden ska vara kustnära, upplevelserik och i stort se bilfri. Projektet drivs av Region Halland. Målet är a leden ska invigas 2015. Sträckan Haverdal Steninge byggdes under 2012. Projektet finansierades och genomfördas av Trafikverket. Sträckan kommer a ingå i Ka ega ledens sträckning. I söder gjordes en genomförandestudie för sträckningen genom Tönnersa och Genevads naturreservat samt bro över Genevadsån. Banvallsleden Leden går från Halmstad, österut ll Simlångsdalen och vidare mot Karlshamn. Under 2012 asfalterades en del av sträckan mellan Snöstorp och Simlångsdalen om. Utöver det gjordes vissa röjningsinsatser. Övergripande cykelvägnät i Halmstads kommun. Ljusgrön sträckning (mellan Haverdal och Steninge) byggdes under 2012 av Trafikverket. Cykelva gna t i kommunens ta torter (exkl Halmstad) I cykelplanen finns behoven av cykelbanor i kommunens tätorter redovisade. I dag saknar i princip samtliga tätorter sammanhängande nät. styrelsen i samverkan med samhällsföreningen. Under 2012 gjordes planeringen av den sedan digare inplanerade cykelbanan längs Brogatan och Östra Infarten, från Gamla Nissas gen ll Österledsskolan/Esperedsskolan liksom den sträcka som saknas mellan Brogatan och anslutningen med Sennanvägen. Byggna on planeras ll 2013. I Oskarström påbörjades Fram d Oskarström e sk projekt SMS (Sociala Aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen) under 2012. Projektet har ini erats av kommun- Några andra cykelbanor i kommunens tätorter (exkl. Halmstad) planerades eller byggdes inte under 2012. 5

Cykelva gna t i Halmstad ta tort Cykelvägnätet i Halmstad tätort är väl utbyggt, men kvaliteten på nätet varierar. Vissa länkar saknas vilket betyder a cyklisten är hänvisad ll cykling i blandtrafik ibland längs gator som är hårt belastade av bil och/eller busstrafik. I cykelplanen tas begreppet superstråk upp. Det är cyklisternas motsvarighet ll biltrafikens infartsleder. De går från tätortens bostadsområden in ll centrum och resecentrum och binds även samman med en mindre och en större ring runt centrum. Superstråken ska ha en extra hög standard med avseende på framkomlighet, trygghet, genhet, trafiksäkerhet och underhåll, såväl sommar som vinter. Superstråk ska där det är möjligt och mo verat vara så breda a fotgängare och cyklister kan separeras. Superstråk längs Norra vägen. Här är fotgängarna hänvisade ll ytan med pla or och cyklister ll den asfalterade ytan. Total bredd cirka fyra meter. Huvudnätet binder ihop bostadsområden och större målpunkter. Lokalnätet komple erar de andra näten. Cykling i blandtrafik är godtagbart förutsa a has gheten på motorfordonen begränsas ll 30 km/h och a fordonsmängden är begränsad. Superstråk Superstråkskarta enligt Cykelplan 2010. Blå sträckningar visar a befintlig cykelbana finns (inkl. sträckor byggda 2010 och 2011) och röd sträckning visar a cykelbana saknas. Blå sträcka betyder inte a cykelbanan har de kvaliteter som e superstråk bör ha, utan visar enbart a cykelbana finns. Sedan 2010 har de mörkgröna sträckorna i kartbilden byggts. De som är ljusgröna har byggts under 2012. Superstråkskartan har justerats sedan 2010. Norra vägen Byggna on av superstråk längs Norra vägen påbörjades under hösten. Det gäller sträckan mellan Högelid och Badhusgatan. Total bredd är cirka fyra meter, en del pla or och en asfalterad del. Fotgängarna är hänvisade ll yta med pla or och cyklister ll den asfalterade ytan. På grund av vintern kunde inte arbetena slu öras under 2012, vilket gör a slu örandet sker under våren 2013. Totalt är de a en sträcka på 700 meter. Ljungbyvägen Superstråk längs Ljungbyvägen, mellan Ängavägen och Sockenvägen slu ördes. Totalt är de a en sträcka på 500 meter. Här har cyklisten digare vägvisats ll en parallell gata som ligger norr om Ljungbyvägen. Sta onsgatan Cykelstråket längs Sta onsgatan, mellan viadukten med Viktoriagatan och fram ll sta onsområdet rustades upp. Här gjordes separata ytor för fotgängare och cyklister, där ytan för fotgängare är pla or medan ytan för cyklister asfalterats. Målning och skyltning (vägvisning) av superstråken kvarstår. 6

Huvudstråk Kappgatan Cykelvägnätet bands samman så a det är möjligt a cykla ll den nya anläggningen Skedalaheds idro s- och rekrea onsområde. Det gjordes dels genom en ny cykelbana längs hela Kappgatan och dels genom en ny koppling med Brogård/Snöstorp i form av en gång- och cykeltunnel under väg 25. Vindrosvägen Separerad cykelbana i anslutning ll Södra vägen. Här byggdes både cykelbana och e antal has ghetssäkrade passager. Svetsaregatan Sträckan mellan Larsfridsvägen och Västervallsvägen har förse s med cykelfält på båda sidor av vägen (cykelfält är all d enkelriktade). I anslutning ll Larsfridsvägen och Västervallsvägen har passagerna has ghetssäkrats. Cykelvägnätet kring Jutarumsskolan Cykelvägnätet kring Jutarumsskolan ses över vilket innebär e antal mindre åtgärder för a få ihop helheten. Byggna onen påbörjades under 2012, men avbröts pga vinter. Projektet kommer slu öras under försommaren 2013. De a är e skolprojekt där olika förvaltningar (fas ghetskontoret, barn- och ungdomsförvaltningen och teknik- och fri dsförvalnigen) i kommunen samarbetar med föräldraförening och elever. Huvudnätet från cykelplan 2010. Under 2012 byggdes cykelbana längs Kappgatan och Vindrosvägen. Cykelfält anlades utmed Svetsaregatan och arbete med a binda ihop cykelvägnätet i området kring Jutarumsskolan påbörjades. De nybyggda cykelbanorna är markerade med grönt i kartan ovan. 7

Utforma sa kra passager med bilna tet Biltrafiken utgör den allvarligaste trafiksäkerhetsrisken för oskyddade trafikanter i tätorter enligt TRAST (trafik för en a rak v stad). I samband med upprä andet av Cykelplan 2010 inventerades samtliga platser där cykelnätet korsar biltrafikens huvudnät i Halmstads tätort, totalt över 440 platser. De passager där bilarna inte kunde korsa cykelbanan i högre has ghet än 30 km/h har en god standard, ur trafiksäkerhetssynpunkt. Där has gheten låg på 30-40 km/ h har passagen en godtagbar standard medan de passager där bilar kan korsa cykelbanan i en högre has ghet än 40 km/h har en dålig standard. Till de a finns e antal passager som helt enkel saknas. En passage kan vara i plan (dvs korsar gatan, men den kan även vara planskild, där cyklisten korsar vägen i tunnel eller på bro. Inventeringen gjordes för tvärgående och längsgående passager. Hastighetssa kring av passager 2012 Under 2012 has ghetssäkrades totalt 26 passager. Samtliga i Halmstads tätort. Sedan cykelplanen genomfördes 2010 har andelen tvärgående passager som har dålig standard minskat från 25 % ll 19 %, och andelen med god standard ökat från 34 % ll 42 %. Idag är antalet tvärgående passager med god standard 110 st, mot 86 då cykelplanen upprä ades. Samma siffror för längsgående passager är a andelen med dålig standard minskat från 2 % ll 1 % och andelen med god standard har ökat från 44 % ll 50 %. Det innebär a 105 längsgående passager har god standard 2012. Motsvarande siffra var 85 då cykelplanen upprä ade. Totalt har 25 nya passager llkommit sedan cykelplanen upprä ades. Anledningen är a cykelnätet byggts ut och i samband med utbyggnaden har det byggts trafiksäkra passager. De nya passagerna finns med i redovisningen ovan och i diagrammen. Utöver de passager som kommunen har byggt har Trafikverket anlagt en tunnel under väg 25 i Skedala. Lista med de passager som has ghetssäkrats 2012: Södra vägen Vindrosvägen 2 st (passage) Vindrosvägen Fiskaregatan 1 st (passage) Västervallvägen Sliparegatan 1 st (passage) Västervallvägen Svetsaregatan 2 st (passage) Västervallvägen Sommarvägen 1 st (passage) Svetsaregatan Larsfridsvägen 1 st (passage) Nordalavägen Kappgatan 2 st (passage) Kris ndehedsvägen Frennarpsvägen 4 st (cpl) Sofiebergsvägen Göteborgsvägen 3 st (cpl) Norra vägen Kastanjeallén 2 st (passager) Norra vägen (vid Norra Kyrkogården) 1 st (passager) Norra vägen Olof von Dalins gata 1 st (passager) Norra vägen Rhedinsgatan 1 st (passager) Norra vägen Badhusgatan 2 st (passager) Växjövägen vid Skedalhed (väg 25) 1 st (tunnel) Tvärgående passager Cykelplan 2010 2011 2012 41% 41% 34% 35% 38% 42% 41% 38% 25% 25% 21% 19% Längsgående passager Cykelplan 2010 2011 2012 50% 54% 54% 54% 44% 44% 45% 49% 2% 2% 2% 1% Tvärgående passage är när cykelbanan korsar huvudbilnätet. En längsgående passage är när cykelbanan korsar en gata (som inte ingår i huvudbilnötet) som ansluter ll huvudbildnötet God standard (30 km/h) Mindre god standard (30-40 km/h) Dålig standard (>40 km/h) eller definierade som saknade God standard (30 km/h) Mindre god standard (30-40 km/h) Dålig standard (>40 km/h) eller definierade som saknade 8

Underla tta fo r cyklisten Det behövs inte bara cykelbanor för a det ska vara bekvämt och enkelt a cykla. Andra vik ga delar är e väl utbyggt vägvisningssystem och rä placerade cykelparkeringar. Cykelkarta Den versionen av cykelkarta som togs fram 2010 har tryckts i 12 000 ex, varav 4 000 ex trycktes inför säsongen 2012. Ny version av cykelkarta tas fram ll 2013. Cykelrundor Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samarbete med Cykelfrämjandet tagit fram fyra olika cykelrundor med u lyktsmål. Utgångspunkten är Halmstad centrala delar. Cykelrunda Väster, 23 km Cykelrunda Öster, 21 km Cykelrunda Norr, 16 km Cykelrunda Östra stranden, 12 km Va gvisningssystem Det befintliga vägvisningssystemet är från 2002. Det skyltar 8 befintliga stråk. Utredning pågår om hur superstråken ska skyltas. Cykelparkering i centrala Halmstad Cykelparkeringar i de centrala delarna av staden fylls snabbt. Sedan 2008 har antalet platser i centrala Halmstad ökat från 551 ll 1337 år 2012., vilket innebär a det finns 140 % fler parkeringsplatser idag än 2008. Under 2012 komple erades med parkeringsplatser i sta onsparken och på flera platser i centrala Halmstad. Den totala ökningen av parkeringsplatser för cykel uppgick ll 190 platser 2012. De a är exkl. regionbussterminalen. Halmstads cykelkarta. Från 2010. Tryckt i 12 000 ex. Halmstads centrala delar, exkl regionbusshållplatsen. En av kommunens fyra cykelrundor. 9

Räknas platserna vid regionbussterminalen in llkommer y erligare 200 platser under 2012, och ökningen från 2008 landar på 200 %. Cykelparkering vid ha llplatser I samband med utbyggnad av kollek vtrafiken i form av hållplatser etc placeras cykelställ på relevanta platser, exempelvis hållplatsen i Villshärad. Cykelpump/Laddstolpe fo r elcyklar Sedan 2012 finns tre cykelpumpar llgängliga i centrala Halmstad. Det är två vid sta onsområdet (varav den ena ägs av Jernhusen) och en vid Stora Torg. Den vid torget har under 2012 varit ur funk on vid e flertal llfällen och kommer bytas ut under 2013. Det har inte llkommit några fler laddstolpar för elcyklar i kommunen under 2012. Bela ggning (underha ll) Av den totala ytan belagda ytor som kommunen ansvarar för utgörs cirka 15 % av gång- och cykelytor. Sedan 2008 har budgeten för beläggning varierat stort. Under 2012 belades cirka 13,3 km. Följande sträckor asfalterades: Laholmsvägen Linehedsparken Furuvägen i Gullbrandstorp Banvallsleden 14 12 10 8 6 4 2 0 Pa verka attityder och sprid kunskap För a nå målet a fler ska välja cykel som transportslag räcker det inte med a skapa de fysiska förutsä ningarna. E stort arbete ligger i a påverka a tyder och därigenom förändra beteenden. Innan en person gör en resa görs e omedvetet eller medvetet val nr det gäller färdsä. Det gäller a rä transportslag används ll rä resa, något som framgår av handlingsprogrammet för hållbara transporter. Under 2007-2011 genomfördes e antal åtgärder i e KLIMP -projekt (klima nvesteringsprogram). En av åtgärderna var e mobilitetskontor, organiserat under Konsument Halmstad. Sedan den 1 januari 2012 har kommunen en verksamhet (ej projekt) som heter Hållbart resande. De a är en del av Samhällsbyggnadskontorets planavdelning. Stadens dag Asfalterade sträckor (kilometer) 2008 2009 2010 2011 2012 Stadens dag arrangerades den 25 augus 2012. Huvudarrangör var byggnadskontoret och stadens dag hölls rådhusfoajén. Teknik- och fri dsförvaltningen hade utställningsmaterial i form av två vikväggar med informa on om cykelssatsningar, superstråk, ombyggna on Brogatan. Brogatan presenterades även i e bildspel på en separat dator. Under dagen (4 mmar) delades cirka 50 cykelkartor, e okänt antal reflexer samt cirka 30 cykellysen ut, ll genuint intresserade. Uppska ningsvis pratade vi ingående med cirka 50 besökare och e antal personer tog enbart del av materialet utan a prata. Samhällsbyggnadskontoret var på plats och presenterade projekten inom hållbart resande. Invigning av regionbussterminalen Planerades ll den 22 september 2012. Det var e samarrangemang mellan kommunen, Arriva och Hallandstrafiken. När det gäller cykel skulle teknik- och fri dsförvaltningen informera om utbyggnadsplaner, supertråk etc. Samhällsbyggnadskontoret skulle informera om projekten inom hållbart resande. Tyvärr ställdes hela invigningen in på grund av en större brand i Halmstads hamn. Projekt inom samha llsbyggnadskontoret, ha llbart resande. Hälsotrampare cykla till jobbet E projekt där vanebilister som har minst 2 km ll arbetet åtar sig a cykla 80 % av resorna ll och från arbetet under sommarhalvåret. I gengäld får personen en hälsoundersökning, före och e er projek den, e startkit (med hjälm, regnställ och cykeldator) samt tre inspira onsträffar. Totalt hade kommunen 60 hälsotrampare under 2012. 10

Dialog med hushållen E projekt som genomfördes i september-oktober 2012. Projektet är e samarbete mellan Trafikverket, Hallandstrafiken och Halmstads kommun. Hushåll i stråken Eldsberga - Trönninge - Fyllinge, Ge nge - Kvibille- Holm, Oskarström- Åled - Sennan rings upp av utbildade samtalsledare, som informerar om närliggande busslinjer och cykelvägar och om hur man kör bil sparsamt, allt beroende på intresse och behov hos den person som rings upp. Material som e erfrågas distribueras. Återkoppling e år senare. Totalt fördes dialog med 3 000 personer. Resejämföraren En interak v datatjänst lanserades på kommunens hemsida. Här kan kommuninvånarna jämföra sina resor mellan olika transportslag. QUEST Quality management tool for urban Energy efficient Sustainable Transport Halmstads kommun deltar i EU-projektet för a ta fram metoder för a utvärdera och utveckla arbetet med hållbara transporter och hållbart resande. 45 städer runt om i Europa deltar i projektet, som sy ar ll a hjälpa kommuner a bli bä re och mer systema ska i si mobilitetsarbete. Teknik- och fri dsförvaltningen Juni 2013 Miljöalmanackan Miljöalmanackan 2013 skickades ut ll samtliga hushåll i kommunen. Almanackan har fokus på resor och transporter och då på hållbart resande. Arbetsgrupper och na tverk Skolprojekt En grupp med representanter från fas ghetskontoret, barn - och ungdomsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och teknik- och fri dsförvaltningen har träffats regelbudet och diskuterar trafiksitua oner vid skolor. Under året har främst arbete vid Jutarumsskolan genomförts. Gruppen har en vik g funk on i a samordna och ha en samsyn i frågorna som handlar om trafik och skolor. 11