Kulturnämndens handlingar 2014-11-26
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2014-11-14 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Klarasalen, Halmstads Teater Sammanträdesdatum 2014-11-26 Tid: 13:15 Ordförande: Lena Ekman Sekreterare: Marie Järnliden
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden 2014-11-14 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information 1-12 4 KN 2014/0020 Ekonomisk rapport 2014 5 KN 2014/0290 Avgifter och priser 2015 6 KN 2014/0293 Överenskommelser - Arrangörsföreningar 2015 7 KN 2014/0302 Detaljplan för Halmstad 10:1, Padelhall, Frennarpsvägen se handlingar http://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/detaljplaner/aktue lladetaljplaner/halmstad101padelhall.12180.html 13-19 20-35 36-47 48-50 8 KN 2014/0012 Kulturpris 2014 - Se handlingar KN 2014-10-29 9 Kurser och konferenser 10 Anmälningar 51-59 11 KN 2014/0001 Delegationsbeslut 2014 60-62 12 Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med * 2
3 1(1) Information 2014-11-12 Diarienummer: KN 2014/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: marie.jarnliden@halmstad.se Telefon: 035-13 70 04 Informationsärenden - KN 2014-11-26 Ärendet 1. Rapport - Projekt Självbestämmande, inkludering och hälsa Synnöve Christiansson 2. Rapport Konstinventering Lovisa Nilsson 3. Internkontroll Maria Gellert 4. Ansökningar Ökade livschanser Anette Hagberg, Lena Engström 5. Information från verksamheterna - Avdelningscheferna 1 1
3 Halmstad 2014 11 03 Inventering av kommunens konstsamling 2014 Bakgrund Halmstads kommuns konstsamling består av ca 4600 konstverk varav merparten är utplacerade i kommunens förvaltningar. 2012 12 19 antog kulturnämnden nya anvisningar för placering av konstverk ur den kommunala samlingen till annan kommunal förvaltning. För att få låna konst ur samlingen ska mottagande förvaltning, enligt anvisningarna, inventera konsten vartannat år utifrån de inventeringslistor som skickas ut. Förvaltningschef ansvarar (eller den hon/han delegerar till). Inventeringen är obligatorisk. Om inte man inte deltar i inventeringen krävs en skriftlig motivering. Om den uteblir hämtas konsten in. Årets inventering är den tredje sedan 2009. Genomförande och resultat Information om inventeringen har gått ut till kommunens förvaltningschefer, som i sin tur har delegerat uppgiften till sina medarbetare. Inventeringslistor och instruktioner har publicerats på Halmstad kommuns intranät. Inga listor har skickats ut i pappersformat utan informationen har funnits samlad och tillgänglig för alla på intranätet. I år har vi för första gången även kunnat koppla bilder på konstverken till listorna, vilket har underlättat inventeringen ute i verksamheterna. När inventeringen inleddes fanns 216 enheter/placeringar. Av dessa har hittills (2014 10 31)207st lämnat in inventeringsunderlaget, en svarsfrekvens på 96 %. Avseende de återstående nio enheterna kommer konstverken att hämtas in. Icke lokaliserade konstverk sedan förra inventeringen är 131 st. Vid årets inventering har sammanlagt 108 st konstverk kommit till rätta som tidigare anmälts saknade. Analys och åtgärder Information om inventeringen har förmedlats via kommunens förvaltningschefer som i sin tur har delgerat uppgiften till sina medarbetare. I de flesta fall har det fungerat bra, i några fall har det varit svårare att nå fram med informationen till berörd enhet och det har krävts flera påminnelser via både mail och telefon för att få in underlaget. Sista svarsdatum var 2014 04 30 men även efter ett antal påminnelser saknades det 2014 09 07 inventeringslistor från 44 enheter. Samtliga enheter har kontaktats och i det flesta fall har inventeringslistor kommit in och i några fall har konstenheten hämtat in konstverken. Intressant är att drygt 100 verk som inte lokaliserades vid inventeringen 2011 kom till rätta vid inventeringen 2014. Däremot är det drygt 100st andra verk som inte lokaliserats vid inventeringen 2014. Av dessa återfinns hälften vid fem enheter/placeringar. Tack vare att vi numera skriver mottagningsbevis på samtliga utlån kan vi lättare härleda verken till person vid de olika arbetsplatserna, vilket förhoppningsvis kommer hjälpa oss i arbetet med att lokalisera verken. Vad gäller uppgifterna om icke lokaliserade verk kan man konstatera att de ofta inte är saknade, utan snarare borta från konstenhetens radar. Detta beror främst på att det under ett par år sker en hel del 2
3 rotation inom kommunen. Arbetsplatser flyttar, enskilda medarbetare flyttar eller slutar och i många fall glömmer man bort att kontakta konstenheten och meddela att även konstverken flyttar, i med detta förlorar vi kontroll över verken. För att motverka att konstverk flyttas runt, och underlätta för kommunens medarbetare att göra rätt, måste vi bli tydligare med vilka regler och riktlinjer som gäller vid flytt av konstverk. Vi ser nu över hur de verk som inte är lokaliserade ska följas upp och tar nu fram ett standardformulär där respektive enhet/placering anger orsak till att konstverken saknas. Denna rapport ligger sedan till grund för eventuellt beslut om polisanmälan. I dagsläget finns kommunens konstsamling utplacerad vid ett antal privata aktörer, ex skolor, äldreboenden mm. Enligt anvisningarna ska detta regleras i särskilda avtal. Avtal med aktörerna kommer att tecknas under 2014. Utifrån problematiken att många enheter/placeringar inte svarar inom tidsramen måste ett fortsatt förankringsarbete ske inom kommunen kring vikten av inventeringen. Inventeringen är obligatorisk om man ska få ta del av kommunens konstsamling. En förutsättning för att vi ska kunna genomföra inventering vartannat år är att övriga förvaltningar tar det på allvar och levererar information inom utsatt tid. Avslutningsvis kan vi konstatera att det krävs en stor arbetsinsats från konstenheten för att genomföra en inventering. Framöver finns ett önskemål från konstenheten om att glesa ut inventeringen till vart 3 4 år. Lovisa Nilsson Intendent offentlig konst och samling Konstenheten, Kulturförvaltningen 3
3 Ökade livschanser för ungdomar Läsfrämjande projekt för unga i Halmstads kommun 2014-10-17 Resultaten kring läsförståelse från den internationella PISA-undersökningen 2012 visar att 15- åringar i Sverige presterar på en lägre nivå än genomsnittet för jämnåriga i övriga länder i OECD. I PISA-undersökningarna tidigare år hade de svenska 15-åringarna ett högre resultat i läsning än OECD-genomsnittet. I Sverige har både flickors och pojkars resultat blivit sämre, men pojkarnas försämring i läsförmåga är betydligt större än flickornas. Det är alarmerade siffror på nästa 25 % av alla pojkar som saknar grundläggande läsfärdighet. Läsfärdighet som är en förutsättning för att läsning ska upplevas som lustfylld. Läsförståelse innebär enligt PISAs definition en förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. Läsförståelse har en avgörande betydelse för den enskilda individens möjligheter till utbildning och yrkesval. 1. Övergripande mål Främja läsning för alla unga 12-20 år och uppnå bättre läsförståelse. Detta ökar möjligheten för unga att nå bättre resultat i skolan och därmed bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. 2. Delmål Vi vill uppnå följande effekter: - Statushöjning av läsning och litteratur bland unga med särskilt fokus på pojkar/killar. - Visa på att läsning kan vara en social aktivitet och uppmuntra till samtal och kreativt skapande kring litteratur. - Hitta nya vägar att nå unga för att skapa nyfikenhet kring bibliotek som mötesplats, kunskapscentrum och upplevelserum. 3. Projektidé Projektet går ut på att i gemensam planering med unga erbjuda events, skapande aktiviteter och hitta strukturer som gör litteratur och läsning till en del av alla ungas vardag. Exempel på detta är författarbesök, workshops, läsambassadörer med mera. I samband med detta vill vi tillgängliggöra böcker för alla ungdomar i Halmstads kommun. Vi vill därför arbeta med fri tillgång till pocketböcker och marknadsföra nedladdningsbara böcker och i det arbetet särskilt ta hänsyn till unga med läs- och skrivsvårigheter, annan funktionsnedsättning samt annat modersmål än svenska. Avsikten är att böckerna ska delas ut, spridas och cirkulera bland unga och på detta sätt bli lästa av så många som möjligt. Förutom detta vill vi även visa hur man laddar ner e-böcker, e- ljudböcker eller talböcker. Att läsa digitalt är en metod som kan locka unga som anser att vanlig bokläsning är mossig. Unga med läs- och skrivsvårigheter, andra funktionsnedsättningar eller annat modersmål än svenska tar till sig litteratur enklare med hjälp av talböcker eller lättlästa böcker. Förslag på platser där detta kan ske är parker, caféer, fritidsgårdar, torg, vid idrottsträningar eller matcher, vid kulturevenemang, på stranden sommartid med mera i hela kommunen. Idag har många bibliotek i Halmstads kommun festivaldagar där man brukar ha aktiviteter utomhus, till exempel Andersbergsfestivalen, Söndrumsdagen, 4
3 Vallåsdagen med mera. Dessa dagar tänker vi så klart att man kan utnyttja och vid varje möte med unga pratar vi om böcker och läsupplevelser. I detta sammanhang ser vi bland annat Nolltrefem som en självklar samarbetspartner. Nolltrefem når idag många unga kulturutövare som skulle kunna vara en del av projektet. Nolltrefems arbete med film, teater och musik går väldigt lätt att koppla ihop med berättande och böcker. Exempel på aktiviteter skulle kunna vara filma boktrailers, bokimproteater och låtskrivarverkstad, till exempel rap. Det är viktigt att projektet bygger på delaktighet redan i planeringsfasen kring var, när och hur. Ungdomar ska ha möjlighet att bestämma vilka böcker som ska köps in, vilka aktiviteter som görs och olika kommunikationsinsatser. Varje sommar anställer HFAB 100 ungdomar i åldrarna 16-19 år som arbetar med diverse fastighetsskötsel i de olika bostadsområdena. Dessa unga är ett tvärsnitt av alla unga i Halmstad och vi ser dem som en resurs i att forma och utveckla projektet. De som är intresserade kan vara med och planera och arrangera aktiviteter, bli läsambassadörer samt delta i utdelnigen av pocketböcker. Att knyta projektet till de intressen som dessa unga har är ett bra sätt att sätta igång på och skapa arbetsgrupper kring. Detta kan till exempel vara skateboarding eller annan sport, musik, graffiti eller dans. Vi vill att unga ska upptäcka att litteratur är en naturlig kulturyttring bland flera och att det är lätt att koppla text och berättande till deras andra intressen. Genom ett samarbete med högstadie- och gymnasieskolorna skapas förutsättningar för att nå alla unga i Halmstad genom att pedagoger och skolbibliotekarier informerar om och förmedlar vilka böcker som är aktuella för unga. Att vi arbetar kring samma böcker är en styrka, sker bokprat redan i skolan finns större möjligheter till goda samtal kring böckerna på ungas fritid där vi träffar dem. Vi kan dessutom med hjälp av skolan få större insikter i vilka områden i Halmstad som behöver extra insatser på grund av lägre läskunnighet. Enligt LUPP 2012, där LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkätundersökning av Ungdomsstyrelsen, som kommunen använder för att mäta ungas trivsel i samhället, är den vanligaste fritidssysselsättningen bland unga i Halmstad motion/idrott i föreningsregi eller på egen hand. Hos elever i årskurs 8 uppger 70% att de motionerar/idrottar i en idrottsförening och bland elever i årskurs 2 (gymnasiet) är det 50%. Genom att skapa samarbeten med idrottsföreningarna i Halmstad kan vi tillsammans med föreningarna arrangera läsfrämjande aktiviteter på matcher med mera. Vi möter på detta sätt många nya ungdomar som inte är våra vanliga biblioteksbesökare. Att det saknas läsande manliga förebilder i ungas närhet är en central orsak till pojkars/killars bristande intresse för läsning anser vi och stödjer oss på bland annat Marianne Redmans rapport Unga män och pojkar läser - rapport från en förstudie (2013). Genom att inspirera och inkludera idrottstränare, som i stor grad är män, i projektet och i bokutdelningarna så kan även dessa fungera som läsambassadörer och göra projektet starkare. Idrott och läsning är ingen omöjlig kombination. Inom all idrott finns inte bara aktivitet utan även vila och framför allt väntetid där boken och berättelsen på ett enkelt sätt skulle kunna utnyttjas mer. Genom att närvara på fritidsgårdarna och Nolltrefem kan vi även här arbeta för att skapa läsambassadörer med läsande manliga förebilder till unga genom mer samarbete med personalen på dessa platser. För att nå unga och särskilt pojkar/killar i Andersberg är det 5
3 viktigt att vi även samarbetar med Medborgarservice som har bra kontakt med föreningarna i området och de boende, bland annat ungdomarnas föräldrar. 4. Målgrupper Målgruppen är alla unga 12-20 år med särskilt fokus på pojkar/killar. Den senaste internationella PISA-undersökningen från 2012 visar att pojkars läsförståelse har försämrats mer än flickors. För att nå dessa pojkar/killar behövs samverkan mellan flera aktörer. Medborgarservice, fritidsgårdarna, Nolltrefem, idrottsföreningar, HFAB och skolan hjälper oss att nå pojkar/killar från olika håll och vi vidgar biblioteket som mötesplats, kunskapscentrum och upplevelserum till att innefatta fler platser i samhället. Att unga kan läsa och uttrycka sig i samhället är något som berör oss alla i en demokratiaspekt. 5. Uppföljning -Resultaten kommer att utvärderas genom möten med unga i referensgrupper som skapas under projektets gång. -Statistik kommer att föras på antalet böcker som går åt vid utdelningarna, antalet deltagare till aktiviteterna, samt antalet unga som arbetar aktivt i projektet. Ålder och kön kommer att vara variabler. -Om läsning ökar bland unga i Halmstad kan man spåra i LUPP-undersökning. 6. Långsiktighet Målet med projektet är att främja läsning och läsförståelsen bland unga för att ge dem ökade livschanser och 2015 ser vi som en början på en ny metod att nå unga på deras villkor. I folkbibliotekens uppdrag ingår att inspirera och stärka upplevelseläsandet, vilket innebär att det är möjligt att fortsätta arbetet inom ordinarie verksamhet. 7. Vilka står bakom ansökan? Kulturnämnden Kontaktperson: Anette Hagberg, tel 070-695 54 29. 8. Samarbetspartners HFAB Barn- och ungdomsförvaltningen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 9. Arbetsfördelning Projektledning: Rekryteras genom Kulturförvaltningen. Kulturförvaltningen svarar för rekrytering, personalledning, ekonomi och projektets dokumentering. 6
3 10. Tidplan Projektstart 2015 med kartläggning och planering av projektets genomförande. Aktiviteterna kommer att ske under våren, sommaren och hösten i olika tidsintervall. Vi söker bidrag för ett år i taget, men är medvetna om att för att uppnå en större effekt är det ett långsiktigt arbete som krävs. Vi kommer eventuellt att återkomma med ansökan om förlängning. 11. Finansiering 2015 Kostnader: Projektledning 50 % 215 000 Resor, studiebesök, fortbildning 10 000 Workshops, författarbesök 70 000 Teknik till aktiviteterna 10 000 Pocketböcker 30 000 Marknadsföring 20 000 Sökt projektbidrag 355 000 7
3 Ansökan om medel från ökade livschanser Projekt: KultUrkraft Kontaktperson: Kristina Blomquist, förvaltningschef, KUF 1. Inledning/bakgrund Nolltrefem har i fem år agerat som ett nav för ung kultur i Halmstad med möjligheter för unga att förverkliga idéer, projekt och arrangemang. Prioriteringsområden för 2014 var engagera unga att skapa, inspirera unga att påverka utbudet och stärka kulturutövare/producerande unga. Med bl.a. idépeng som verktyg har det skapats förutsättningar för att mål inom dessa områden. Idépengsverktyget är det främsta och största inflytandeverktyget i dag för att kunna förvekliga kreativa idéer. Idépengen står för stöttning i form av medel och resurser men även i form av coachning av personal/kompetenser. Idépengen vänder sig till målgruppen 15 25 år. Utifrån Nolltrefems arbetsplan 2014 är målen för den fortsatta verksamheten att göra lokaler och andra resurser mer tillgängliga utifrån ungas önskemål. De frågor och behov som diskuteras med oss idag är annorlunda än när verksamheten för fem år sedan startades. Unga vill idag ha en plattform som de formellt inte är bundna till eller är styrda av, där den individuella kreativiteten får stöd i det fria skapandet. Arbetet med unga på Nolltrefem och Kulturförvaltningens vision om framtiden där en ny ungkulturavdelning bildas visar på en tydlig riktning. Dessutom jobbar Kulturförvaltningen övergripligt med att lyfta betydelsen av den kulturella och kreativa sektorn för Halmstads utveckling. Detta har lett till att Kulturförvaltningen nu ser en verksamhetsanpassning gentemot de ungas behov. Med tanke på att Nolltrefems grunduppdrag riktar sig mot unga är det naturligt att verksamheten utvecklas och anpassas inför behov och trender. På riksnivå har det under en längre tid pågått en förändring där kultur och kreativitet har fått en allt mer betydande roll. Detta återspeglas i satsningar som maker space trenden, inkubatorer och kreativa mötesplatser, denna utveckling är även synbar i Halmstad. Utmaningen vi står inför är att inte bara följa trenderna och utvecklas men också att utgå utifrån Halmstads förutsättningar och behov. Med denna bakgrund och input från unga ser Kulturförvaltningen ett område som bör prioriteras för att bättre kunna agera möjliggörare för unga i Halmstad. I rollen som möjliggörare agerar verksamheten på Kulturförvaltningen som en plattform och resurs för kulturaktörer med syftet att stärka Halmstads kulturella och kreativa sektor. 8
3 2. Övergripande mål I den kulturella och kreativa sektorn står många unga idag frågande till vart man vänder sig för att få tillgång till nätverk, resurser och kompetens om hur man tar sig fram till arbete eller rätt utbildning. Trösklarna känns höga och ingångarna inte tydliga vilket bidrar till ett utanförskap och bristande möjligheter. Vi vill etablera en plattform i Halmstad för samverkan och nytänkande inom den kulturella och kreativa sektorn. Att ge unga möjligheter att röra sig igenom ett samverkande organ där kontakter, nätverk och kompetens är samlat och organiserat under ett och samma tak. På så sätt sänka tröskeln in och synliggöra möjligheterna som en sådan här plattform skulle ge. Lokalt består den kulturella och kreativa sektorn idag av många olika aktörer och organisationer utan tydlig eller existerande samverkan. Projektet KultUrkraft har med denna samverkansmodell som mål att stärka ungas möjligheter inom kulturen i Halmstad, för att med höjd medvetandenivå bidra till utveckling av en gräsrotskultur som idag inte existerar. Vilken på sikt skulle ge återväxt och utveckling i samhället samt den kulturella och kreativa sektorn. Plattformen ska även stå som resurs med lokaler för scenkonst, konst, dans mm samt utveckling av idéer och innovation. Även resurser i form av teknik kring ljud, bild, film och scenografi. KultUrkraft erbjuder också möjligheter att verka i en Maker space miljö, som är skapande verkstäder i en kreativ miljö, där individens behov står i centrum. Samt tillhandahålla ett brett kontaktnätverk bestående av etablerade verksamma aktörer och samverkande partners. *Makerspace är en arena där kreativitet och utveckling står i fokus. Maker space ger möjligheter för utställningar, workshops, samt att ge projektmakare tillgång till resurser i form av exempelvis lokaler, kompetens och nätverkande, kontor m.m. Makerspace kan användas av exempelvis arrangörer och andra unga kreativa med idéer som saknar lokaler och nätverk eller inte vet hur de skall närma sig eller utveckla sin ide. 3. Vision Att med denna samverkansmodell bidra till att skapa ett hållbart system för unga kulturutövare i Halmstad. Där KultUrkraft är en del av systemet i en helhet bestående av en mängd olika aktörer som genom en naturlig samverkan ökar ungas förutsättningar inom den kulturella och kreativa sektorn. 4. Projektidé Utifrån liknande erfarenheter och behov i andra kommuner i Sverige som lyckats vill Kulturförvaltningen i Halmstad skapa en plattform för ungas delaktighet inom den kulturella och kreativa sektorn. Vi vill bidra med individsanpassade resurser såsom lokaler, utrustning men också kompetensutveckling och nätverkande. Allt i en öppen och tillgänglig miljö för unga kulturaktörer, där Kulturförvaltningen står för projektledning och infrastruktur. Innehållet i form av stöd tillsammans med coacher, specialister, professionella och samarbetspartners utgörs av externa aktörer. Denna samverkansmodell bygger på att de kulturella och kreativa krafter som idag existerar i Halmstad får en plattform att samarbeta igenom. I dag saknas en plattform för att kunna växa på ett enkelt sätt i en kreativ miljö och på en arena som är öppen och tillgänglig för alla människor från olika bakgrunder och med olika behov. Unga skall kunna mötas och utbyta erfarenheter och dessutom bli erbjudna den stöttning och kompetensutveckling den enskilde behöver för att utvecklas vidare i Halmstad. 9
3 Om Halmstad skall vara en kulturstad där de unga som vill arbeta med kultur skall kunna fortsätta med det så måste förutsättningarna också finnas förankrat i en organiserad samverkansmodell. Kulturförvaltningen och Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen är naturliga samarbetspartners i utförandet av plattformen KultUrkraft. 5. Mål Etablera en plattform som verkar i den kulturella och kreativa sektorn Etablera en samverkansmodell för Halmstads kulturella och kreativa sektor. Sänka trösklar in till information, inflytande, delaktighet, nätverk och kompetens. Utvecklande av en gräsrotskultur i Halmstad. Stå som resurs med lokaler, teknik och vägledning. 6. Delmål Utveckla plattformen KultUrkraft tillsammans med framtida unga aktörer och forma innehållet utifrån deras behov. Utveckla samarbetet med samverkande partners och skapa en tydlig och stabil organisation. Verka utefter värdegrunder som öppenhet, tillgänglighet, jämnställdhet och transparens. Medverka till att medvetandenivån och status för kulturens roll i samhället stärks. Tillhandahålla resurser och verktyg för ljud, bild, film, scenografi, konst, dans, hantverk, musik, projektutveckling och möten. 7. Förutsättningar Det finns goda förutsättningar att få igång en plattform på Nolltrefem. Platsen har ett bra centralt läge och idag löpande verksamhet som skulle får synergier och utökat intresse. Det finns goda möjligheter till samarbeten med högskola, region, lokala aktörer och företag inom den kulturella och kreativa sektorn. En samvekan har inletts med Youngcubator på Sciencepark samt Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen för utvecklandet av en prototyp som kan drivas under 2015. 8. Målgrupper Unga kreativa människor som söker vägledning, nätverk och utveckling, som idag står utan en samverkande organisation i den kulturella och kreativa sektorn. 9. Uppföljning Utvärdering av hur deltagarnas upplevelse kring inflytande och delaktighet i projektet har varit. Utvärdering av hur deltagarna kunnat tillgodogöra sig kompetenser, resurser och information i samverkansmodellen. En helhetsutvärdering av pilotprojektet tillsammans med samverkande partners och deltagare genom interjuver och fokusgrupper. Extern utvärderare exempelvis från Högskolan Halmstad knyts an till projektet KultUrkraft. 10
3 10. Önskat resultat Nolltrefems lokaler öppnas upp och blir ännu mer tillgängligt och öppet för alla och KultUrkraft blir en naturlig och kreativ plattform som bidrar till Halmstads utveckling som kulturstad. Att ungas initiativtagande främjas samt bidra till delaktighet och inflytande i deras egna personliga och professionella framtid. 11. Långsiktlighet och förankring I kulturnämndens verksamhetsplan 2014 2016 lyfter man betydelsen av att synliggöra den kulturella och kreativa sektorn i kommunen. Utdrag från verksamhetsplanen: 6.2.4 Bidra till en levande och attraktiv kommun med hjälp av den kulturella och kreativa sektorn. I kulturförvaltningens verksamhetsförändringar 2015 2017 lyfts också betydelsen av den kulturella och kreativa sektorn som en central del för en ekonomisk, social och hållbar samhällsutveckling. Kulturförvaltningen står just nu inför en omfattande satsning, att organisera en Ungkulturavdelning, med unga som prioriterad målgrupp. Ungkulturavdelningen syftar till att skapa ännu bättre förutsättningar för unga i Halmstad, med kulturen som verktyg. Detta för att vara ett led i den nya ungkulturavdelningens vision att Halmstad skall vara en av Sveriges bästa kommuner att växa upp i. Sammanfattningsvis visar detta på en stark förankring hos både ledning och nämnd vad gäller unga och som ligger i linje med projektets mål och visioner. 12. Vilka står bakom ansökan Kulturförvaltningen Samverkande partners UAF, Youngcubator på Science park. 13. Tidsplan Hösten 2014, förstudie/planering. Våren och hösten 2015, implementering av ett prototypkoncept i delaktighetsanda. Våren 2016, uppföljning och utveckling av ett färdigställt koncept för löpande verksamhet i expanderad storlek. 14. Finansiering/Budget Implementering av prototypkoncept 2015 Tjänster, 2 projektledningstjänster ca: 50 + 50 % 500kkr Externa och interna spetskompetenser, workshops, föreläsningar 275kkr Utvecklings/utbildningsmedel, studieresor 225kkr 11
3 Skapande av Maker space (kreativa arbetsplatser) 200kkr Administrationsmaterial (skärmar, dator osv) + internet 100kkr Förbrukningsmaterial 100kkr Marknadsföringsmaterial/kostnader 75kkr Övrigt, teknik och material 140kkr Summa sökt projektbidrag etapp 1: 1615kkr Utveckling och utökning av ett koncept för löpande verksamhet 2016. Tjänster, 2 projektledningstjänster 100 + 100% 1000kkr Externa och interna spetskompetenser, workshops, föreläsningar 450kkr Utvecklings/utbildningsmedel, studieresor 300kkr Skapande av Maker space (kreativa arbetsplatser) 150kkr Administrationsmaterial (skärmar, dator osv) + internet 100kkr Förbrukningsmaterial 50kkr Marknadsföringsmaterial/kostnader 250kkr Övrigt, teknik och material 245kkr Summa sökt projektbidrag etapp 2: 2545kkr Halmstad 2014 10 17 Kristina Blomquist 12
4 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-11-06 Diarienummer: KN 2014/0020 Version:1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 71 78 Ekonomisk rapport jan-okt 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari - oktober 2014, med tillhörande helårsprognos. Sammanfattning Ekonomisk rapport görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från Stadskontoret. Ärendet har beretts av handläggaren tillsammans med förvaltningens chefer. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att lägga ekonomisk rapport januari oktober 2014, med tillhörande helårsprognos till handlingarna. Negativ budgetavvikelse med 513 tkr redovisas på nettonivå avseende driftsmedel, samt positiv avvikelse med 200 tkr avseende investeringsmedel. Ärendet Uppdrag Ekonomisk rapport upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelser görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2014, samt om det förväntas budgetavvikelser. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser ges enligt fastställda mallar. 13 1
4 Bakgrund Ekonomisk rapport bestående av en resultatrapport och kommentarer kommer under 2014 att lämnas in åtta gånger till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I början av 2015 sammanställs ett årsbokslut. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. Analys, förslag och motivering Ekonomisk rapport, vars prognos nu baserats på årets tio månader, redovisar negativ budgetavvikelse med 513 tkr på nettonivå avseende driftsmedel, samt positiv avvikelse med 200 tkr avseende investeringsmedel. Konsekvenser Budget för kapitaltjänstkostnader avviker positivt med 375 tkr från den budget som fastställts i planeringsdirektiven. Inköp av ny återlämningsrobot blev fördröjd och bokfördes först under 2014, varför dess avskrivningar bokförs först med start nästa år. Trots att detta är en positiv avvikelse, så är det inte pengar som verksamheterna får använda till annat. Dessa ska återlämnas när bokslut sammanställs vid årsskiftet. Under övriga kostnader finns en kostnad på 304 tkr som kommer från att den förra återlämningsrobotens kvarvarande värde nu bokförts bort från anläggningstillgångar. Detta är en post som belastar kulturnämndens verksamheter och ska på sikt täckas ekonomiskt av verksamheterna, om inte resultatbalansering beviljas. Baserat på tio månaders ekonomiska utfall, är prognosen nu att verksamheten vid årets slut kommer att redovisa en negativ avvikelse med 513 tkr. I föregående ekonomiska rapport framfördes positiv avvikelse med 70 tkr, avseende medel från tillgänglighetsmiljonen som inte kommer att hinna användas under innevarande år. Att prognosen nu försämrats till det negativa har att göra med det förskott av flerårsstöd till Halmstads Teaterförening, som nämnden tog beslut om på oktober nämnden. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Andra grupper - Fackliga organisationer - 14 2
4 Lista över bilagor 1. Ekonomisk rapport jan-okt 2014 2. Kommentarer jan-okt 2014 För Kulturnämnden Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef administration och stöd 3 15
4 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen uppdaterad: 2014-11-05 08:59:05 (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-10 Utfall 2014-10 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 11 875 9 968 9 834 10 712 11 832 1 120 585-134 535 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -58 881-48 988-49 979-60 022-60 133-111 35-991 -146 Lokalkostnader -24 374-20 230-20 289-24 176-24 348-172 -150-59 -22 Kapitalkostnader -3 578-2 980-2 826-3 762-3 387 375 375 154 0 Därav avskrivningar -2 885-2 403-2 281-3 108-2 733 375 375 122 0 Därav internränta -693-577 -545-654 -654 0 0 32 0 Övriga kostnader -42 529-33 069-33 088-40 183-41 908-1 725-775 -19-950 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -129 362-105 267-106 182-128 143-129 776-1 633-515 -915-1 118 Periodens resultat / nettokostnad -117 487-95 299-96 348-117 431-117 944-513 70-1 049-583 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -117 487-95 299-96 348-117 431-117 944-513 70-1 049-583 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-10 Utfall 2014-10 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -1 587-1 075-3 088-4 196-3 996 200 200-2 013 0 Investeringsnetto -1 587-1 075-3 088-4 196-3 996 200 200-2 013 0 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter - Väntade intäkter för projekt Ökade livschanser för unga, bidrag från Ljungbergska, Mjellby, projekt Löner - Vakanser inom förvaltningen, men också ökade lönekostnader för tillfälliga projektuppdrag Lokal - Fastighetsservice, tillfällig hyra, samt resurer som tillförts för tillgänglighetsanpassning av Mahult Kapital - Lägre avskrivningskostnader, pga byte av återlämningsrobot Övrigt - Kostnader för projekt Ökade livchanser för unga, tillgänglighetsmiljon, bidrag och tillfälliga satsningar Övrigt - Utrangeringskostnad för gammal återlämningsrobot Övrigt - medel beviljade för tillgänglighetsmiljonen Övrigt - förskottsutbetalning av flerårsstöd Budgetavvikelse 2014 1 120-111 -172 375-771 -304 70-720 Budgetavvikelse -513 16
4 Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettoresultat på 96 348 tkr är högre jämfört med samma period föregående år, då resultatet låg på 95 299 tkr. I det stora hela är det små skillnader mellan årens tio månader. Störst skillnad mellan perioderna finns bland lönekostnader. Dessa ligger från och med april månad på 2014 års lönenivå, vilket gör att innevarande års lönekostnader ligger 991 tkr högre. Att skillnaden på nettonivå ökat något beror på att intäkterna nu ligger något lägre jämfört med föregående år. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna ligger efter tio månader på 49 979 tkr, jämfört med förra årets 48 988 tkr. Skillnaden mellan åren är 991 tkr, vilket motsvarar 2 procent. Denna skillnad förklaras till största del med de avtalsmässiga löneökningar som skett mellan perioderna. I likhet med förra året, ser vi att inom fritidsavdelningen och staben kommer lönekostnaderna att bli lägre än budgeterat för helåret. Ett par tjänster har varit vakanta under stora delar av året. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Budgetramen på 117 431 tkr har nu kompenserats med de avtalsmässiga löneökningarna, samt vissa hyresjusteringar. Prognosen är att den budget som lagts för år 2014 inte kommer att hålla på nettonivå, främst med anledning av att nämnden på oktobersammanträdet tog beslut om att i förskott betala ut ett flerårsstöd på 720 tkr. Det finns mindre avvikelser inom de olika posterna på bruttonivå. Störst avvikelser finns inom intäkter och övriga kostnader för de olika projekt och bidragsrelaterade tjänster, då dessa inte var kända när budget lades. Exempel på sådana intäkter är bidrag från Ljungbergska stiftelsen, samt projektmedel för ökade livschanser för unga. Prognosen avseende lönekostnader visar på en positiv budgetavvikelse inom fritidsavdelningen och staben. Att prognosen ändå hamnar på den negativa sidan, beror på att lönekostnaderna inom Kulturavdelningen och Konsument Halmstad beräknas bli högre än budgeterat i år. Lokalkostnaderna prognosticeras bli ca 170 tkr högre än budget. Detta har att göra med att de kostnader förvaltningen haft för tillgänglighetsanpassning av sommargården Mahult, belastat fastighetskostnader. Budget för dessa finns under övriga kostnader, då verksamheten i våras fick budgettillskott enligt ansökan från tillgänglighetsmiljonen. Det har visat sig svårt att få till den lösning som projektet avser, varför 70 tkr av tillgänglighetsmedlen kommer att resultatbalanseras. 17 1