Årsredovisning 07
Ett stort tack till alla konstnärer och konsthantverkare i Gnesta som bidragit med bilder till redovisningen! För mer information se www.gnesta.se/konstnärskatalog Bilder omslag första sida: (några bilder beskurna) Kerstin Burström Dots Keramisk skulptur Lena Fröding Hatlen Flow Väv Birgitta Hagnell-Lindén Frost Textiltryck Pia Amundsen Guldkorn inom Oljemålning Ulla Lindvall Hjortronhink Akrylmålning Mia Jarnsjö Attack Temperamålning Maud Probst Säl Svartbränd keramik
Inledning Kommunstyrelsens ordförande... 4 Organisationsöversikt.... 5 Vart gick skattepengarna?... 6 Förvaltningsberättelse Kommunchefen... 7 Vision Gnesta kommun... 8 Kommunövergripande styrkort och måluppfyllelse... 9 Modell för analys av verksamheten... 10 Sammanställd redovisning - bolag och verksamheter... 12-16 Omvärldsanalys... 17 Viktiga avtal och rättsliga tvister... 18 Personalredovisning... 18-22 Medborgardialog... 23 Välfärdsnyckeltal... 24-28 Regional utveckling, befolkning, bostadsbyggande, arbetsmarknad, näringsliv, Kommunen - EU... 29-30 Framtiden Vad händer i Gnesta?... 31 Finansiell analys Redovisningsprinciper... 33 Modell för finansiell analys... 34-48 Riskbedömning... 49 RR och BR + not kommunen...51-55 RR och BR inkl. ansvarsförbindelse... 57-58 RR och BR avgiftsfinansierad verksamhet... 59-61 RR och BR + not sammanställd redovisning.... 63-65 Finansieringsanalys kommunen.... 66 Finansieringsanalys sammanställd... 67 Driftredovisning.... 68 Resultaträkning 2000-2007... 69-70 Investerings- och exploateringsredovisning... 70-72 Bilagor nämndernas redovisning Kommungemensamma poster... 74-76 Kommunstyrelsen... 78-87 Miljö- och byggnämnden... 88-89 Barn- och utbildningsnämnden... 91-95 Socialnämnden.... 97-100 Kultur- och tekniknämnden... 102-105 Ordlista... 107 Revisionsberättelse... 108-109 Årsredovisning 2007 Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och det kommunala bolagets ekonomiska ställning samt verksamhet 2007 För mer information är du välkommen att besöka vår hemsida: www.gnesta.se Fakta om Gnesta kommun Folkmängd (1 december 2007).... 10 031 pers. Yta.... 540 km 2 Kommunalskatt... 22,08% Landstingsskatt... 9,72% Kyrkoavgift... Frustuna=1,34% Daga=1,59% Församlingar: Frustuna och Daga Största arbetsplatserna: Gnesta Kommun, Åsbackaskolan (statlig huvudman), Powerbox, Rekal Svenska AB 3
Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet Gnesta kommun redovisar ett positivt resultat enligt balanskravet på 5,3 mkr. I resultaträkningen visar sista raden -9 mkr för att vi redan i år tagit vårt ansvar för såväl kostnaderna för regionaltågstationen som för Citybanan under Stockholm. Vi har valt att inte belasta kommande generationer med dessa kostnader. Alliansen bestående av m, c, fp o kd har arbetat konstruktivt med framtidsfrågor för kommunen. De politiska målen har reviderats, och behöver generaliseras ytterligare för att alla verksamheter skall kunna arbeta efter dem. Vid en återblick kan vi konstatera att mycket har hänt i kommunen under året. Vi kan glädjas åt att tidigare beslut angående byggnationer började förverkligas. Bryggeriholmen började ta form. Vid Vackerby Hage byggs lägenheter i konceptet BoKlok, på Frönäs Gärde byggs ännu en etapp, och vid Stenstagatan är ytterligare lägenheter på gång. I Stjärnhov fortsätter villabebyggelse i privat regi vid Nysäter, och i Laxne fälldes skog för att ge utrymme för fler bostäder vid Spårbacken. Förskolan Ängen färdigställdes vid Welandersborgs skola och försöksverksamhet med ett Ungdomens hus i Björnlunda startades upp. Nya riktlinjer när det gäller ökade möjligheter för våra medborgare att själva kunna välja vem/vilka som skall utföra vissa tjänster åt dem har arbetats fram. Detta gäller i första hand tjänster inom förskola, skola samt inom hemtjänst och äldreomsorg. En effekt av detta hoppas vi är att antalet kvinnliga företagare ökar, eftersom många av dagens utförare är kvinnor. Kommunen firade under året 15-årsjubileum med en fest för anställda, och kommuninvånarna bjöds på festligheter i form av uppträdanden, enklare mat, utställningar, show och avslutningsvis ett uppträdande med Charlotte Perrelli. Årets höjdpunkt var den vackra och soliga måndagen den 20 augusti när vi kunde inviga vår efterlängtade regionaltågsstation. Ett trevligt och pampigt arrangemang runt stationen, som nog måste definieras som en av norra Europas vackraste stationer. En förutsättning för och en tydlig milstolpe i Gnestas fortsatta resa mot ett än mer välutvecklat och välmående samhälle. Det första regionaltåget vinkades av med en äkta stinsspade exakt klockan 11.03 av vårt statsråd för infrastrukturfrågor, Åsa Torstensson. Speciellt inbjudna gäster var representanter från vår vänort Saulkraasti. Gnesta fick ett nytt ansikte som vi är mycket stolta över. Slutligen kan vi glädja oss åt att vi vid årsskiftet var 10 031 kommuninvånare och med de byggnationer som pågår kommer vi att få en fortsatt positiv inflyttning. Februari 2008 Henric Sörblad KSO, Gnesta kommun 4
Inledning Organisationsöversikt Gnesta kommun Organisationsöversikt 2007 Kommunkoncernen omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Som dotterföretag i kommunkoncernen räknas företag som kommunen på grund av röstandelsmajoritet har ett bestämmande inflytande över (mer än 50 %) eller företag där kommunen äger minst 20 % och dessutom kan utöva ett väsentligt inflytande. I kommunkoncernen ingår Gnesta kommun samt Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB. Ej konsoliderade företag/organisationer Kommunen har även inflytande i fler företag, föreningar och organisationer. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande organisationer inte skall räknas med i den sammanställda redovisningen. Bolag Länstrafiken Sörmland AB, (1,79 % av aktiekapitalet) Gnesta Stadsnät AB (66% av aktiekapitalet) Sörmlandsturism AB (3 aktier) Daga Härads vattenavledningsföretag AB (6,5 andelar) Mälardalens Energikontor AB (2% av aktiekapitalet) Organisationer Regionförbundet Sörmland Samordningsförbundet RAR Vårdförbundet Sörmland Mälardalsrådet Stockholm Business Alliance (SBA) Överförmyndare Revision Kommunfullmäktige* M S Fp C MP Kd 8 11 2 4 3 2 Valnämd Valberedning Arvodeskommitté Miljö- och byggnämnd Kommunledningskontor Kommunstyrelsen Personalutskott Nämder Helägda bolag Delägda bolag Socialnämnd Gnestahem AB Länstrafiken AB Kultur- och tekniknämnd Sörmlandsturism AB Mälardalens Energikontor Daga Härads vattenregleringsföretag Barn- och utbildningsnämnd Gnesta Stadsnät AB *Mandatfördelning fr.o.m. 2006-11-01 5
Inledning Vart gick skattepengarna Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 78,5 % av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag 18 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder 1,5 % kommer från bidrag för regionaltågstationen 2 % är finansiella intäkter och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2007 så här 34:18 kronor till för- och grundskoleverksamhet 23:27 kronor till hälsa, vård och omsorg 12:04 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 7:47 kronor till individ- och familjeomsorg 5:36 kronor till kommunövergripande verksamhet 3:97 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 3:33 kronor till teknisk verksamhet och planering 2:90 kronor till LSS-verksamhet 2:27 kronor till fritidsverksamhet 1:22 kronor till kulturverksamhet 1:22 kronor till samhällsunderstödda resor 1:21 kronor till räddningstjänst 0:73 kronor till plan- och byggverksamhet 0:20 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6
Inledning Kommunchefen Kommunchefen har ordet Gnestaborna kan med rätta känna en stolthet över sin kommun. Den växer och har under 2007 passerat tiotusen invånare. Vi har fått regionaltåg med 20 avgångar dagligen som på drygt en halvtimme förflyttar gnestabon till centrala Stockholm. Dessutom finns pendeltåget kvar som komplement, vilket ger ett unikt bra kommunikationsläge för boende i Gnesta. Förändringarna visar sig också i en utveckling av kommunen som är mycket intressant, inte minst de olika byggprojekt som kommit igång. Med glädje har vi noterat byggkranar på Bryggeriholmen, Frönäs gärde, Vackerby och Stenstagatan, förutom alla styckebyggen i hela kommunen. Gnesta tätort har fått en ny bank, fler bostadsmäklare har etablerat sig och antalet företag växer i kommunen. Det är också Gnestas företag som förbättrat sin kreditvärdighet allra mest i länet, enligt Företagarnas undersökning. Kommunen har arbetat för att nå de mål som kommunfullmäktige satt upp för året. Det viktigaste målet att vi skulle nå 10 050 invånare har sånär kunnat uppnås genom att vi noterat en befolkningsökning med 50 personer och nu kan räkna 10 031 kommuninnevånare. Ekonomin är i balans, kvalitetssystem i form av klagomålshantering har införts så att invånarna på ett enkelt sätt skall kunna påtala kvalitetsbrister i verksamheten. Kommunens personal har under året tillfrågats om hur organisationsklimatet har utvecklats och vi kan glädjas åt en fortsatt hög nivå liksom vid mätningen för två år sedan. Vi har fått en mer stabil situation och lägre personalomsättning bland kommunens chefer och vi kan glädjas åt några välkomna kompetenstillskott under året. Den stora försämring som kommunen noterade i Svenskt näringslivs kommunranking har lett till självrannsakan och ett brett arbete med tillgänglighet och förhållningssätt i vårt arbete med kommunens företagare. Under året har arbetet med valfrihet i kommunen kommit igång och de politiska principerna kommer att slås fast under 2008. Vårt arbete skulle inte vara möjligt utan de insatser som gjorts av hela vår personalgrupp 2007. Kontinuitet har mött den nyanställdes inspiration och lust att lära och pröva nytt. Ett stort och varmt tack till alla er som bidragit med det bästa ni har, er själva, för kommuninnevånarnas bästa! Sune Eriksson Kommunchef 7
Förvaltningsberättelse Vision Gnesta kommun Kommunen som helhet Den kommunövergripande styrningen utgår från kommunens vision, översiktsplanens långsiktiga mål kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och övergripande styrkort. Möjlighet: Utveckling, samverkan, valfrihet och mångfald Vi vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Rikt liv: Livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen uppfylla många av dina drömmar. Att ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kultursatsningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Visionen är DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i politikernas långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Framgångsfaktorerna är Bra uppväxtvillkor Kommunikationer Varierad natur Värdig äldrevård Gnestas identitet Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer och IT-strukturer. 8
Förvalltningsberättelse Kommunövergripande styrkort och måluppfyllelse Kommunövergripande styrkort 2007 Ekonomin skall årligen vara i balans Måluppfyllelse Målet är uppnått. Aktiviteter: Gnesta kommun har valt att ta kostnaderna för regionaltågstationen och Citybanan 2007, vilket gjort att resultatet är 9 082 tkr. Vi kommer att åberopa synnerliga skäl när det gäller Citybanan och tidigare års avsättningar för regionaltågsstationen, vilket gör att vi kan räkna bort 11 300 tkr och regionaltågstationen 3 093 tkr får då ett resultat enligt balanskravet på 5 311 tkr. 10 500 Gnestabor år 2008 skall uppnås med utbyggnad enligt bostadsförsörjningsprogrammet Måluppfyllelse Mäts om ett år. Aktiviteter: Under året har kommunens befolkning ökat med 50 personer till 10 031 personer. Informationsmaterialet har omarbetats under året, i syfte att uppnå en bättre information och hemsidan har omstrukturerats och innehållet avseende förvaltningarnas verksamheter tydliggjorts. Samrådsmöten har hållits avseende planärenden, för att underlätta kommunikationen med sakägare och andra intressenter. Vid förhandsbesked har sökandens närvaro möjliggjorts vid platsbesök. Välrenommerad pedagogisk verksamhet i en trygg och hälsofrämjande miljö skall också locka många till kommunen. Sänkt sjukfrånvaro 25 % från 031231 till 2008 Måluppfyllelse Mäts om ett år. Aktiviteter: Målen för Sunt Liv i Gnesta kommun är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, sänka sjuktalet enligt kommunens övergripande mål samt öka frisktalet i kommunen. Som ett led i att nå dessa mål har olika aktiviteter genomförts. Under 2007 genomfördes den sista delen av en stegtävling som engagerade ca 400 anställda samt föreläsningar med Mia Törnblom Självkänsla nu och Atle Johansen Roligt och tänkvärt om arbetsglädje och relationer på jobbet. Införande av självservice och datautbildning har pågått under året. Gnesta Centrum görs vackrare genom projektet Rondell till rondell senast 2012 Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts 2008, 2010 och 2012. Aktiviteter: En tillgänglighetsplan för alla oavsett funktionshinder har tagits fram. I den ingår en inventering och ett åtgärdsförslag gällande alla gång-och cykelvägar i Gnesta. Granitkantsten har lagts vid gångarna på Stora Torget För att förbättra framkomligheten för rullatorer har stenmjöl ersatt natursinglet på Stora Torgets gångbanor. Gatuenheten har arrangerat en allmän städdag i centrala Gnesta i samarbete med frivilliga aktörer. Socialförvaltningen har tillsammans med kultur- och tekniknämndens presidium och representanter från Gnesta Förvaltnings AB, polisen och socialförvaltningen under våren 2007 arbetat fram en kommunövergripande policy mot klotter. Kommunfullmäktige antog policyn i september 2007. Arbetsformerna mot klotter samt den praktiska genomförandeplanen är under diskussion med berörda parter. Upphandling av klottersanering skall ske gemensamt med Gnesta Hem under våren 2008. Andel invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008 Måluppfyllelse Mäts om ett år. Aktiviteter: I samverkan med kommunens projekt Fler med högre utbildning görs en kompetensutvecklingssatsning avseende studie- och yrkesorientering. Alla Gnestaungdomar under 24 år skall studera eller arbeta 2008 Måluppfyllelse Mäts om ett år. Aktiviteter: Arbete pågår för ett individanpassat pedagogiskt arbete i en trygg och hälsofrämjande miljö, samt ökad samverkan med näringslivet och förbättrad yrkeslivspraktik. Utbildningscentrum gör en översyn av verksamheten för att så långt som möjligt anpassa den till de studerandes önskemål. Möjligheterna utreds för distansstudier på högskolenivå vid Utbildningscentrum. Arbetsmarknadsenheten och Individ- och familjeomsorgsenheten har inlett en förnyad samverkan för att få ut fler i arbete eller utbildning. Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008 Måluppfyllelse Mäts om ett år. Aktiviteter: Ökad valfrihet inom förskoleverksamhet och skola Valfriheten är ett pågående projekt inom socialförvaltningen och planeras att införas med början 2008. 9
Förvaltningsberättelse Modell för analys av verksamheten Modell för analys av verksamheten Verksamheten, kommunens mål Gnesta kommun erhöll 528 449 tkr i finansiella intäkter, avgifter, taxor, skatteintäkter och statsbidrag under 2007. För detta skulle kommunen utföra lagstadgad verksamhet, men också frivillig verksamhet. Detta är den stora skillnaden mot ett privat företag. För en kommun är pengar ett medel för att skapa verksamhet. För ett företag är det tvärtom, verksamheten är medel och pengarna är målet. Det förklarar också varför det är viktigt att försöka skapa modeller för att kunna mäta och utvärdera den verksamhet som kommunen utför. Kommunen skall enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning och när målet är uppnått behövs inte mer pengar i kassan utan det handlar om att leva upp till de verksamhetsmål som sätts, dels av kommunen själv, dels av lagar och förordningar. Händelser av betydelse Här redovisas de viktigaste händelserna under året. Årets verksamhet i ett framtidsperspektiv Under denna rubrik diskuteras vilka verksamhetsförändringar som vi redan i dag kan se kommer eller andra viktiga händelser som påverkar verksamheterna. Vad kan vi ta med oss från utvärderingen av 2007 års bokslut, vilka mål är inte uppfyllda och hur arbetar vi med dessa i framtiden. Sex viktiga perspektiv För att kunna följa och utvärdera verksamheten krävs en modell. Gnesta kommun använder en modell som fokuserar på sex perspektiv; måluppfyllelse, god ekonomisk hushållning, prestation, ekonomisk analys, händelser av betydelse och årets verksamhet i ett framtidsperspektiv. Måluppfyllelse Under detta perspektiv kommenteras hur nämnden har lyckats uppfylla de av fullmäktige och nämnden/förvaltningen fastställda målen. God ekonomisk hushållning Här redovisas om nämnden har nått god ekonomisk hushållning via effektivitet, prestationer och kvalitet. Prestation För att belysa prestationer som nämnden/verksamhetsområdet har haft att arbeta med. Ekonomisk analys Här redovisar nämnden de största avvikelserna gentemot budget för varje verksamhetsområde. 10
Pia Amundsen Guldkorn inom Oljemålning 11
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning - Bolag och verksamheter Sammanställd redovisning Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunen, Gnestahem AB, som kommunen äger till 100 %. Eftersom Gnesta kommun har ett betydande inflytande, kommer Gnestahem AB att ingå i den sammanställda redovisningen. Verksamhet Gnestahem AB äger och förvaltar fastigheter inom Gnesta kommun. Bolaget har också sedan årsskiftet 02/03 två dotterbolag, Gnesta Förvaltnings AB, som förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter som bolaget övertog vid årsskiftet 2002/2003 och Gnesta Stadsnät AB. Övriga aktieinnehav Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus. Kommunen äger också 1,79 % av aktiekapitalet i Länstrafiken Sörmland AB. I Daga Vattenregleringsföretag äger kommunen 6,5 andelar. Gnesta kommun har även 3 aktier i Sörmlandsturism AB à 1 tkr, 100 aktier (2 %) i Energikontoret Mälardalen AB samt 66 % av Gnesta Stadsnät AB. Bolaget startades under hösten 2005 och har sitt första förlängda räkenskapsår 2005-2006. I dessa juridiska personer äger inte kommunen något bestämmande inflytande eller också har ingen eller ringa verksamhet bedrivits och inflytandet är inte avgörande, varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen. Förvaltningsberättelse - sammanställd (2006 inom parantes) Måluppfyllelse Gnestahem AB Bostadspolitiska mål Bolaget skall eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose olika boendes önskemål. Fastigheterna skall underhållas väl och därigenom bidra till trivseln i bostadsområdena. Eftersom bolaget har olika storlekar av lägenheter anses målet delvis uppfyllt. Resterande del är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Företaget skall ha riktlinjer för lägenhetsförmedling, varvid hänsyn skall tas till den sökandes väntetid och behov. Företaget har sådana riktlinjer och tillämpar dessa. Målet uppfyllt. Företaget skall delta i aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Företaget har genomfört några aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Målet uppfyllt. Bolaget skall i de sammanhang det är tillämpligt beakta kommungemensamma policys i sin verksamhet, exempel på detta är upphandlingar av olika slag. Företaget har deltagit i några upphandlingar (ex. el, bank och försäkringar). Målet uppfyllt. Mål för lokalhantering Bolaget skall i syfte att uppnå maximal kostnadseffektivitet i kommunkoncernen tillhandahålla lokaler för den kommunala verksamheten på affärsmässiga grunder. Bolaget skall genom långsiktig förvaltning av lokalbeståndet säkerställa den kvalitet och tekniska standard som krävs för verksamheternas ändamål. Målet är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Diskussioner förs också mellan bolaget och kommunen angående nya ägardirektiv. I dessa diskussioner bör ingå ett förtydligande av målen. 12
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning - Bolag och verksamheter Årets resultat Koncernens resultaträkning visar ett resultat på -11 071 tkr (2 958 tkr). Detta är koncernens nionde verksamhetsår. Koncernmedlemmarnas resultat efter skatt på årets resultat och latent skatt men exklusive bokslutsdispositioner visas nedan. Gnesta kommun -9 082 tkr Gnestahem AB -1 989 tkr (4 840 tkr) (-1 882 tkr) Likviditet Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 23 300 tkr (33 282 tkr). Förändringen av likvida medel under året framgår av finansieringsanalysen. Anläggningstillgångar Koncernens immateriella tillgångar uppgår till 1 114 tkr (1 393 tkr). Koncernens materiella anläggningstillgångar uppgår till 515 275 tkr (485 140 tkr). Fastigheter och tekniska anläggningar uppgår till 499 005 tkr (468 431tkr). Maskiner och inventarier svarar för 16 270 tkr (16 709 tkr). Innehavet av anläggningstillgångar fördelar sig mellan kommunen och Gnestahem AB på följande vis. Gnesta kommun 62 707 tkr (59 373 tkr) Gnestahem AB 452 568 tkr (425 767 tkr) Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder uppgick vid årsskiftet till 350 201 tkr (322 913 tkr). Av dessa hade Gnesta kommun ställt en kommunal borgen på 350 203 tkr (322 922 tkr) utgörande Gnestahem AB s lånestock. Kommunen svarade för egen låneskuld på 0 tkr. Gnestahem AB Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 814 (814) lägenheter och ett 20 tal lokaler i Gnesta Kommun. Den totala förvaltade ytan uppgår till 62 316 m2. (62 316 m2) Dotterbolaget Gnesta Förvaltnings AB äger och förvaltar ett 30 tal lokaler. Den totala förvaltade ytan uppgår till ca 46 697 m2. (45 697 m2) Marknad och information Gnestahem AB har under 2007 inte haft några vakanta lägenheter. Bolaget har skrivit 172 (202) nya kontrakt vilket motsvarar 21 % (25 %) av det totala lägenhetsbeståndet. Av dessa var 31 (50), eller 18 % (25 %), interna byten. Gnestahem AB s andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63 %. Efterfrågan på garage är stor, alla garage är uthyrda och kön är lång. Gnestahem AB s intressebank hade 494 (611) intressenter vid årets slut. Av alla intressenter var ca 248 (270) inte boende i Gnesta kommun. Ett antal hyresgästträffar har genomförts under året med de lokala hyresgästföreningarna. Koncernen har under ett antal år jobbat aktivt med miljöförbättringar bland annat har nästan all oljeeldning i fastigheterna ersatts med mera miljövänliga uppvärmningssätt. Genom dessa åtgärder har bolagen minskat sin energiförbrukning med cirka 40 % vilket har reducerat utsläppen av koldioxid med cirka 430 ton på en tolvmånaders period. Gnestahem AB fortsätter att uppvisa en låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var under 2007 4,2 %, 2006 var sjukfrånvaron 2,1 % och under 2005 1,5 %. Underhåll Gnestahem AB fortsätter sina stora insatser på underhållssidan. Bolagets ambition är att lägga ner ca 160 kr per m2 och år i snitt för att komma i kapp med det eftersatta underhållet. Under 2007 har följande större underhåll genomförts. HLU/VLU kostnaden för året blev ca 1 463 tkr. Fasad- och balkongrenoveringar samt markarbeten i kvarteret Snickaren 4 721 tkr. Diverse målningsarbeten 912 tkr. Underhållskostnaden för 2007 uppgår till 174 kr per m2 (211 /m2). Dotterbolaget har under verksamhetsåret genomfört flertalet underhållsinsatser. Stora underhållsarbeten som gjorts är, takbyte på Frejaskolan samt på Centralförrådet, anpassat en paviljong vid Freja skolan till en ny förskola samt byggt om WC/duschrum i lägenheterna på Frustunagården. Gnestahem AB s driftkostnad uppgår till 436 kr per m2 (408/m2). Under verksamhetsåret har Gnestahem AB drabbats av tre lägenhetsbränder. Kostnaderna efter ersättningar för dessa uppgår till drygt 1 mkr vilket har gjort att driftskostnaden för bolaget har stigit. 13
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning - Bolag och verksamheter Hyror Gnestahem AB hade en genomsnittshyra under verksamhetsåret på 815 kr per m2 och år (804). Hyran har höjts den 1/4-07 med 1,7 % i enlighet med den 1-årsöverenskommelse som gjordes med Hyresgästföreningen. Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag 2007 2006 2005 2004 Koncernen Nettoomsättning, tkr 106 180 100 483 101 740 94 288 Resultat efter finansiella poster, tkr -1 989-1 915 1 343 1 514 Balansomslutning, tkr 472 593 446 233 432 779 419 439 Antal anställda, st 36 36 36 40 Moderbolaget Nettoomsättning, tkr 63 174 59 741 60 520 57 846 Resultat efter finansiella poster, tkr -291-821 1 748-2 Balansomslutning, tkr 341 427 344 260 329 911 316 817 Antal anställda, st 36 36 36 40 Soliditet, % 17 17 18 19 Avkastning på totalt kapital, % 2 2 3 2 Avkastning på eget kapital, % 0-1 3 0 14 Finansiering Låneportföljen ligger idag hos fyra kreditinstitut. 79 938 tkr hos SBAB och 103 883 tkr hos SEB, 114 982 tkr hos Nordea samt 51.400 tkr hos Swedbank. Företaget har utnyttjad kommunalborgen med 350 203 tkr (322 922 tkr) Likviditet och soliditet Vid utgången på verksamhetsåret var likviditeten 4 513 tkr (5 060 tkr). Bolaget har en checkkredit om 45 000 tkr. Utnyttjad kredit per 31/12 var 44 982 tkr (47 656 tkr). Företagets soliditet uppgår till 17 % (17 %). Koncernens soliditet uppgår till 12 % (13 %). Investeringar Moderbolaget fortsätter renoveringen av kvarteret Snickaren och samtliga balkonger har bytts ut, bolaget har investerat 10,7 mkr i nya balkonger under 2007. Dotterbolaget har färdigställt en ny förskola i Björnlunda till en investering om 22 mkr. Fastighetsvärdering Inga nedskrivningsbehov anses föreligga i bolagets fastigheter eller dotterbolagets fastigheter. Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Framtid Gnestahem AB kommer att fortsätta renoveringen av kvarteret Snickaren och alla balkonger kommer att vara klara under början av 2008. Några planer på nyproduktion de närmsta åren finns inte utan moderbolagets insatser kommer framförallt att läggas på underhåll. Gnesta Förvaltnings AB har fått signaler om ytterligare ny- och ombyggnationer de närmsta fyra åren och detta gör att dotterbolaget kommer att växa ytterligare. Gnesta Förvaltnings AB är tidigt med i processen om nya kommunala lokaler vilket är en förutsättning för att både ändamålsenliga och ekonomiskt lönsamma lokaler skall kunna erbjudas.
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning - Bolag och verksamheter Förslag till behandlig av förlust Koncernen Koncernens ansamlade förlust enligt koncernbalansräkningen uppgår till -3 391 tkr. Avsättning till bundet eget kapital har föreslagits med 0 kr. Moderbolaget Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten -1 878 tkr, överförs i ny räkning. Gnesta Stadsnät AB I december 2005 startade kommunen tillsammans med Gnestahem AB bolaget Gnesta Stadsnät AB. Företaget har under 2006 börjat bygga ett fiberoptiskt nät, första etappen blir Gnestahem AB s centrala fastigheter. Gnesta kommun äger 66 % och Gnestahem AB äger 34 % var av bolaget. Verksamhetsårets resultat blev -65 tkr och omsättningen var 156 tkr. Länstrafiken Sörmland AB (Org nr 556194-6236) Resultatet är preliminärt, det är ej behandlat av styrelsen. Bolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Ekonomi Verksamhetsårets resultat blev 5,3 mkr (7,8 mkr) Balansomslutningen uppgår till 100,3 mkr (128,3 mkr) Rörelsens trafikintäkter uppgick till 164,3 mkr ( 180,9 mkr). Rörelsens trafikkostnader har ökat med 17,4 mkr (14,1 mkr). År 2007 gjordes 9,2 miljoner resor med bussarna i länet, vilket är i nivå med resandet för 2006. Skogssällskapet Gnesta kommun äger 4 skogsområden som sköts enligt skogsbruksplan. Därutöver äger kommunen mindre skogsområden (t.ex Klemmingsbergsbadet). Skogssällskapet sköter underhåll, avverkning och administration för den skogsmark som kommunen äger 283 ha. Grunden för relationen är ett förvaltningsavtal där det framgår vilka fastighetsbeteckningar som ingår. Skogssällskapet ingår inte i redovisningen pga. annat verksamhetsår. Beloppen är inte av väsentlig betydelse och ingår inte i den sammanställda redovisningen. Här följer en kort sammanfattning av redovisningen för verksamhetsåret 2006-11-01-2007-10-31. Balansomslutningen utgjorde 204 tkr (99 tkr) hos Skogssällskapet. Verksamhetsårets resultat blev 85 tkr (16 tkr). Sörmlandsturism AB Gnesta kommun äger 3 aktier i Sörmlandsturism AB. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet. Till de kommunala aktierna fanns även ett femårigt serviceavtal med länets kommuner tiden 2002-2006. Under 2007 har Gnesta valt att inte förlänga sitt avtal med bolaget. Häradsallmänningar Utdelning i tkr 2007 2006 2005 Daga-Frustuna Sigtuna, Vackerby 58,8 58,8 52,0 Daga-Gryt, Hovgården 13,9 14,1 8,0 Daga Björnlunda, Skenda 12,0 10,6 10,0 Totalt 84,7 83,5 70,0 Gnestaortens Fiskevårdsområdesförening Gnesta kommun äger 2 andelar av 117,5. Under 2007 har föreningen utfört provfiske i Frösjön. Under 2007 fick kommunen utdelning med 1 600 kr, utdelningen avser 2003-2007. Dessutom har föreningen på uppdrag av Gnesta kommun utfört provfiske i Kyrksjön i Björnlunda tillsammans med sportfiskarna Energikontoret i Mälardalen AB Energikontoret i Mälardalen är ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägs av kommunerna i Sörmland. Energikontoret i Mälardalen ska verka för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling genom att vara en aktiv och central aktör i regionen i energi-, miljö- och transportfrågor. Kontoret ska vara oberoende av kommersiella intressen och styras av samhällets mål, i synnerhet det om att minska människans påverkan på klimatet. Energikontoret har som mål att verka inom hela samhällssektorn, industri-, lokal- och bostadssektorn. Huvudmålet är att verka för en effektivare energianvändning och ökad andel förnyelsebar energi i regionen. Det ska genomföras med utgångspunkten av fördelarna med regional samverkan och lokal Energikontoret i Mälardalen ska verka som regional aktör för 15
Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning - Bolag och verksamheter att sprida information och kunskap inom områdena energi, miljö och transporter. Energikontoret ska vara EU:s förlängda arm i regionen och bevaka och informera om nya direktiv och förordningar som rör de olika aktörerna i regionen. Verksamhetsårets resultat uppgår till 221 tkr (0,1 tkr). Stockholm Business Alliance Stockholm Business Alliance bildades 2006 som en sammanslutning av 43 partnerkommuner i syfte att fördjupa och utveckla det näringslivspolitiska samarbetet i Stockholmsområdet. Det femåriga avtalet skall ge stabilitet för att kunna stärka regionens position i den globala konkurrensen. Det centrala arbetet genomförs av Stockholms stads näringslivskontor Stockholm Business Region. Målen är att regionen 2010 ska vara: Norra Europas ledande tillväxtregion En av de tre bästa regionerna i Europa när det gäller marknadsföring Den region i Europa som har den bästa investeringsfrämjande verksamheten. Målen skall uppnås bl.a. genom ett aktivt lokalt ansvarstagande där kommunens egen näringslivsenhet ger en snabb återkoppling på de förfrågningar som görs avseende mark, lokaler och andra investeringsfrågor. SBA genomför regelbundna Nöjd Kund - mätningar bland företag som varit i kontakt med kommunens verksamheter. SBA har kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan ordförandena för partnerkommunernas kommunstyrelser, kommunchefer, näringslivschefer och informationsansvariga. SBR:s informationschef har besökt kommunstyrelsen vid ett tillfälle 2006 och informerat om verksamheten. årliga stämma, där Henric Sörblad och Gert Nilsson är av kommunfullmäktige valda ombud. Dessutom ingår Henric Sörblad i Näringsliv- och FOU-utskottet samt Gert Nilsson i Planerings- och trafikutskottet. Enskild verksamhet inom Barn- och utbildningsnämnden Det finns 92 barn i förskola och skolbarnomsorg inom enskild verksamhet, fördelat på följande verksamheter: Förskolan De fyra årstiderna tar emot barn i åldern 1-5 år. Det är ett personalkooperativ och drivs som en ekonomisk förening, den pedagogiska inriktningen är natur och miljö. Förskolan Grinden drivs av Frikyrkan Gnesta och har en kristen profil, de tar emot barn i åldern 1-5 år. Förskolan Fjällsippan (Waldorf) har barn i åldern 2-6 år och Waldorfskolans fritidshem har skolbarn. Videungarna är ett personalkooperativ som driver familjedaghem för barn i åldern 1-5 år. Videungarna samarbetar med Frustuna församling. Antal inskrivna barn samt antal platser som den enskilda verksamheten har tillstånd för: Antal inskrivna barn Totalt antal platser De fyra årstiderna 18 18 Grinden 22 24 Waldorfs förskola 22 22 Waldorf skolbarnsomsorg 16 20 Videungarna 14 18 Totalt förskola/skolb 76 förskolebarn 82 förskolebarn 16 skolbarn 20 skolbarn Mälardalsrådet Mälardalsrådet är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands- och Södermanlands län. I dag är 57 kommuner och 5 landsting medlemmar. Rådet främjar utvecklingen av Stockholm Mälarregionen som attraktiv framtidsregion i ett integrerat Europa. Verksamheten baseras på ett nätverksarbete mellan rådets medlemmar. Rådet arbetar även tillsammans med näringslivet, universiteten och högskolorna samt andra myndigheter och organisationer i regionen. Dessutom utvecklas internationella nätverk, inte minst i Östersjöområdet. Arbetet i rådet bedrivs delvis genom de fyra utskotten; Kulturutskottet, Näringsliv- och FOU-utskottet, Miljöutskottet och Planerings- och trafikutskottet, dessutom genomförs ett antal olika seminarier i rådets regi. Gnesta kommun har representation i Mälartinget, rådets 16
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalys Omvärldsanalys speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Gnesta kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen, och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget. Samhällsekonomisk utveckling och situation Källa: Kommunernas ekonomiska läge, Sveriges kommuner och landsting december 2007 Den globala BNP-tillväxten beräknas bli fortsatt hög 2007-2008 men viss avmattning sker från toppåret 2006. Medan utvecklingen i flertalet OECD - länder blir jämförelsevis måttlig är det framförallt den snabba expansionen hos tillväxtekonomier i Asien och Latinamerika som bidrar till den höga tillväxten globalt. Välfärdens finansiering - en långsiktig strategi behövs SKL s utblick till 2020 visar att det inte finns demografiska förutsättningar för skatteunderlaget att ge samma tillskott som idag till sektorns ekonomi. Samtidigt kommer de demografiska behoven att ställa högre krav på verksamheterna i både kommuner och landsting. För att möta framtidens utmaningar inom välfärdspolitiken bör den relativt gynnsamma perioden under de närmaste åren tas tillvara för en bred politisk diskussion om prioriteringar. Det är hög tid att ta fram en långsiktig strategi för välfärdstjänsternas omfattning och finansiering. Konjunkturuppgången i Sverige 2007 fortsätter även 2008 och BNP växer också snabbare än den trendmässiga ökningstakten. Allteftersom resursutnyttjandet blir allt mer ansträngt faller dock tillväxten successivt. Det konjunkturläge vi förutser 2008 inbegriper en viss överhettning av arbetsmarknaden. Kommunsektorns utveckling och situation Kommunernas ekonomiska resultat ser 2007 ut att vara i linje med god ekonomisk hushållning. Om de generella statsbidragen räknas upp med skatteunderlagets utveckling finns det goda förutsättningar att uppnå goda finanser ända till 2011. Det förutsätter även att verksamhetsvolymerna inte växer med mer än knappt 1 procent per år. Trots en förhållandevis måttlig total behovsökning står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna. Ett exempel är att antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet gymnasieelever ökar. På samma gång växer andelen elever i fristående skolor snabbt. Det innebär sämre förutsättningar att effektivt planera skolverksamheten. För de kommuner som väljer att införa det vårdnadsbidrag som regeringen aviserat kommer detta sannolikt att innebära kostnadsökningar som kräver ytterligare verksamhetsanpassningar. De gynnsamma förutsättningarna för kommunerna är övergående. Efter 2009 begränsas utrymmet för kommunala kostnadsökningar på grund av att antalet arbetade timmar i ekonomin förväntas minska på sikt. 17
Förvaltningsberättelse Viktiga avtal / Personalredovisning Viktiga avtal Bredband 15 Arbetet med bredbandsutbyggnaden kallad Bredband 15 blev klart under 2006. Besiktningsprotokoll och slutrapport finns och är utförd av oberoende konsult på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. 2007 skulle bli året när nätet skulle fira sin triumf men tyvärr har inte nätägaren SB Broadband AB lyckats med att få lönsamhet utan företaget har dragits med underskott som växt under 2007. Man har haft tekniska problem, problem med Internet-operatörerna och till följd av detta en vikande kundtillströmning samt att faktureringsrutiner inte fungerat. Nätägaren har försatt bolaget i konkurs den 13 november 2007. Inlösen av mark I juni 2006 begärde ägarna till fastigheten Käxle 1:14 i Stjärnhov att kommunen skulle lösa in ca 15 000 kvm mark som i gällande detaljplan utgör allmän platsmark, något som kommunen är skyldig att göra om markägaren begär det. I den efterföljande lantmäteriförrättningen beslutade lantmäteriet att kommunen skall betala 1 680 000 kronor i ersättning för marken. Kommunen har överklagat detta ersättningsbeslut och ärendet ligger nu hos Fastighetsdomstolen. Rättsliga tvister Bostadsanpassningsbidrag för trapphiss till källarplan avstyrktes av Miljö- och byggnämnden. Sökanden överklagade nämndens beslut. (I skrivande stund vet vi att sökanden har fått rätt hos den instansen, nämnden kommer antagligen att bevilja trapphiss, ärendet handläggs just nu). Ca 100 tkr. Personalredovisning 2007 Inledning Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, ca 270 mkr vilket utgör 50 % av kommunens totala kostnader. Personalen är vår största tillgång idag och i framtiden. En stor del av de tjänster som kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, såsom barn-, äldre- och handikappomsorg samt skola och teknisk service. Vi har stora pensionsavgångar framför oss samtidigt som arbetskraftsbehovet förväntas öka. Därför är det extra viktigt att skapa goda arbetsförhållanden för att kunna utveckla och behålla den befintliga personalen vi har anställda idag samt för att kunna rekrytera nya medarbetare till kommunen. En avgörande fråga för hur vi kommer att klara kommande arbetskraftsbehov är hur kommunen uppfattas som arbetsgivare. En säker och hälsofrämjande arbetsmiljö samt en god personal- och lönepolitik som är väl förankrad hos våra medarbetare, är viktiga förutsättningar för att Gnesta kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare både internt och externt. Gnesta kommun Arbetsplatsen vi går till med glädje!. Hälsa och arbetsmiljö Ett av kommunens övergripande mål är att sänka sjukfrånvaron med 25 % till 2008 jämfört med sjukfrånvaron i december 2003. Under hösten 2004 inleddes ett arbetsmiljöprogram i samarbete med AFA Försäkring Sunt Liv i Gnesta kommun. Målen för Sunt Liv i Gnesta kommun är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, sänka sjuktalet enligt kommunens övergripande mål samt öka frisktalet i kommunen. Som ett led i att nå dessa mål har olika aktiviteter genomförts. Under 2007 genomfördes den sista delen av en stegtävling som engagerade ca 400 anställda samt föreläsningar med Mia Törnblom Självkänsla nu och Atle Johansen Roligt och tänkvärt om arbetsglädje och relationer på jobbet Tillsammans med AFA Försäkring genomförde vi den andra AHA-enkäten bland kommunens anställda under hösten. Svarsfrekvensen var 79 %. Enkäten kartlägger hälso- och arbetsmiljöfaktorer och genomfördes även 2005. Redan vid förra mätningen, låg Gnesta kommun klart över referensmaterialet, 70 000 anställda i andra kommuner och landsting, i nästan alla avseenden som rör organisationen. Det gäller t ex samarbete, motivation, engagemang, feedback och väl fungerande ledarskap. Flertalet av dessa faktorer har blivit ännu lite bättre 2007. Kommunens anställda motionerar mer och 18
Förvaltningsberättelse Personalredovisning röker mindre än vid förra mätningen. Organisationsklimatet har stärkts ytterligare, ledarskapet är mer uppmuntrande. Negativa förändringar är att övervikten ökat. Både vad gäller antal anställda med hälsosam livsstil och andel personer med stress- eller utmattningssymptom ligger Gnesta kommun tydligt bättre än referensmaterialet. Företagshälsovård Under 2007 köptes företagshälsovård för 584 458 kr vilket motsvarar köp av 453 timmar varav 68 % timmar hos beteendevetare och 29 % timmar hos läkare. Övrig tid avser företagssköterska, sjukgymnast, ergonom och skyddsingenjör. Leverantör av företagshälsovård är Medhälsan AB. Friskvård Personalenheten erbjuder olika former av friskvårdsaktiviteter i ett vår- respektive höstprogram för att främja hälsa och välbefinnande hos våra medarbetare. De flesta av aktiviteterna är kostnadsfria eller subventionerade för medarbetarna. Utbudet har varit uppskattat av många och intresset för att delta har ökat. Friskvårdsersättning ges med max 200 kr/år och anställd till dem som löser klipp-, månads-, eller årskort på motionsinstitut. För att motivera till friskvårdande aktiviteter delas stimulanspriser ut till de som motionerar regelbundet och lämnar in motionskort. Förkortningar BoU= Barn- och utbildningsförvaltningen Social= Socialförvaltningen Klk= Kommunledningskontoret KoT= Kultur- och teknikförvaltningen Lönepolitiskt arbete Sedan Samhällsbyggnad= 2004 har Gnesta kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Förkortningar centrala spelregler för lönebildning. Det finns en fastställd lönestruktur, vilket är en förutsättning för att skapa en enhetlig lönepolitik/lönebildning Antal anställningar i kommunen och och anställda för att undvika godtycklighet vid Samhällsbyggnad= lönesättning. Antalet anställningar 2007-12-31 Samhällsbyggnadsförvaltningen uppgick till 787, varav Lönerevisionens 668 tillsvidareanställningar totala utfall 2007 blev och 119 visstidsanställningar. 3,72 % inkluderat de 0,2 % som årligen avsätts Detta i kommunens är en ökning lönepolitiska med 57 anställningar Antalet anställningar jämfört 2007-12-31 med handlingsprogram för åren 2006-2016 2006-12-31. Detta görs för att justera lönebilden så att den stämmer överens med den värdering av befattningarnas svårighetsgrad Antalet månadsanställda och krav som fastställts exklusive i 12-31. vilande anställningar kommunens lönepolitik uppgick 2007-12-31 till 762 personer Antalet att månadsanställda jämföra med exklusive 728 Personalnyckeltal personer 2006-12-31. Inom barn- och utbildningsförvaltningen personal- har och förskoleverksamheten lönesystemet ökat och inom socialför- Materialet i denna redovisning är hämtat från PersonecP och beräknat på utbildningsförvaltningen har månadsanställd valtningen personal har nya som boende omfattas inom socialpsykiatri- och handikappomsorgen av kollektivavtalet Allmänna samt dagverksamhet för dementa startat. Bestämmelser (AB), om inte annat anges. (Diagram För vissa 1). uppgifter krävs en mättidpunkt som då är den 31 december 2007. För andra uppgifter är det hela BoU= Barn- och utbildningsförvaltningen Social= Socialförvaltningen Klk= Kommunledningskontoret KoT= Kultur- och teknikförvaltningen Antal anställningar och anställda uppgick till 787, varav 668 tillsvidareanställningar och 119 visstidsanställningar. Detta är en ökning med 57 anställningar jämfört med 2006- vilande anställningar uppgick 2007-12- 31 till 762 personer att jämföra med 728 personer 2006-12-31. Inom barn- och förskoleverksamheten ökat och inom socialförvaltningen har nya boende inom socialpsykiatri- och handikappomsorgen samt dagverksamhet för dementa startat. (Diagram 1). Könsfördelning och åldersstruktur året som utgör basen där ej annat Könsfördelning och åldersstruktur 84,5 % av de månadsanställda är anges. kvinnor och 15,5 % är män. 84,5 % av de månadsanställda är Könsfördelningen och 15,5 är i % stort är sett män. Könsfördelningen är i stort sett bland oförändrad personalen är sedan 47 år 2006. Medelåldern bland personalen är 47 år oförändrad sedan 2006. Medelåldern Diagram 1 Antal månadsanställda samt antal årsarbetare exklusive vilande anställning per förvaltning 2006-12-31 och 2007-12-31. 400 Lönepolitiskt arbete Sedan 2004 har Gnesta kommun centrala spelregler för lönebildning. Det finns en fastställd lönestruktur, vilket är en förutsättning för att skapa en enhetlig lönepolitik/lönebildning i kommunen och för att undvika godtycklighet vid lönesättning. Lönerevisionens totala utfall 2007 blev 3,72 % inkluderat de 0,2 % som årligen avsätts i kommunens lönepolitiska handlingsprogram för åren 2006-2016 Detta görs för att justera lönebilden så att den stämmer överens med den värdering av befattningarnas svårighetsgrad och krav som fastställts i kommunens lönepolitik Personalnyckeltal Materialet i denna redovisning är hämtat från personaloch lönesystemet PersonecP och beräknat på månadsanställd personal som omfattas av kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB), om inte annat anges. För vissa uppgifter krävs en mättidpunkt som då är den 31 december 2007. För andra uppgifter är det hela året som utgör basen där ej annat anges. 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal anställda Årsarb Antal anställda Årsarb 2006-12-31 728 2006-12-31 652,1 2007-12-31 762 2007-12-31 674,3 BoU Social Klk Samhällsbyggnad KoT Diagram 1 Antal månadsanställda samt antal årsarbetare exklusive vilande anställning per förvaltning 2006-12-31 och 2007-12-31. 19
Förvaltningsberättelse Personalredovisning Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgick till 88,5 Sysselsättningsgrader % vilket är i stort sett oförändrat sedan Den genomsnittliga 2006. De flesta sysselsättningsgraden deltidsanställningarna uppgick till 88,5 % vilket återfanns är i stort sett inom oförändrat Socialförvaltningen sedan 2006. De flesta där deltidsanställningarna den genomsnittliga återfanns inom Socialförvaltningen där den genomsnittliga sysselsättningsgraden sysselsättningsgraden uppgick uppgick till 84 till %. 84 %. Andelen Andelen heltidsanställda heltidsanställda uppgick till 63 uppgick %. Ca 58 till % av 63 kvinnorna och %. ca Ca 8158 % av % männen av kvinnorna var heltidsanställda. och ca 81 % av männen var heltidsanställda. Pensionsavgångar Under de närmaste 5 åren kommer 134 tillsvidareanställda att gå i ålderspension Pensionsavgångar under förutsättning att de arbetar till 65 Under års ålder, närmaste vilket 5 motsvarar åren kommer 20134 % tillsvidareanställda av det att totala gå i ålderspension antalet tillsvidareanställda under förutsättning i att de arbetar till 65 december års ålder, vilket 2007. motsvarar Yrkesgrupper 20 % av det med totala stora antalet tillsvidareanställda pensionsavgångar i december är 2007. barnskötare, Yrkesgrupper lärare, med stora pensionsavgångar vård- och omsorgspersonal är barnskötare, lärare, samt vård- och omsorgspersonal kock/kokerska.(diagram samt kock/kokerska.(diagram 2) 2) Diagram 2 Pensionsavgångar inom närmaste 5-årsperiod (Differens mellan antal anställda per förvaltning och totalt förklaras med att anställda kan vara anställda på fler förvaltningar än en) Antal tillsvidareanställda 65 år inom 5 år per förvaltning Andel i procent av antal tillsvidareanställda per förvaltning Samhällsbyggnad 2 Klk 5 Ko T 9 KoT 25,7 BoU 19,2 BoU 57 Social 20,7 Social 62 Samhällsbyggnad 25 Klk 19,2 Diagram 2 Pensionsavgångar inom närmaste 5-årsperiod (Differens mellan antal anställda per förvaltning och totalt förklaras med att anställda kan vara anställda på fler förvaltningar än en) 20