Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt!
GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande Analys Resultat Handlingsplan i ledningsgrupp Kommunikation internt och externt Reflektioner 6 Hinder Framgångsfaktorer
GöteborgsOperan 3 Allmänt Ansvarig chef Lotta Dellback Personalchef Projektorganisation Karin Brittsjö, personalspecialist karin.brittsjo@opera.se Katarina Hydén uppdragskoordinator katarina.hydén@opera.se Bakgrund GöteborgsOperans uppdrag är att spela opera, musikal och dans på stora och lilla scenen på GöteborgsOperan och i Skövde. Man turnerar och spelar också på andra scener runt om i regionen. GöteborgsOperans utbud, som är bredare än andra operahus i Sverige, lockar besökare av olika karaktär. Publiken skiljer sig lite åt vad gäller opera, musikal och dans. Gemensamt är dock att det finns en överrepresentation av kvinnor av västerländskt ursprung, medelålder är dock betydligt högre för operabesökaren jämfört med musikal och dansbesökaren. Marknadsavdelningen arbetar för att alla publikkontakter, marknadsföring och informationsarbete ska genomsyras av mångfaldsperspektivet. Ingen ska heller framställas på ett nedvärderade sätt på affischer och annat marknadsföringsmaterial. Önskvärt vore att öka andelen manliga besökare, bredda åldersstrukturen och få fler besökare med utländsk bakgrund. I den konstnärliga processen bör det finnas en medvetenhet kring mångfald. I produktionerna ska man medvetet arbeta för att utvidga perspektivet kring mångfald, inom ramen för GöteborgsOperans uppdrag genom fortbildning och seminarier och tillse att hela tiden hålla diskussionen levande.
GöteborgsOperan 4 Målsättning Den långsiktiga målsättningen är att GöteborgsOperan ska vara intressant, möjligt och tillgängligt för alla invånare i VG-regionen. Problemanalys GöteborgsOperan ville undersöka vad som gör att män inte i lika hög utsträckning som kvinnor väljer att gå till Operan. Tilltalar vårt utbud i högre grad kvinnor än män? Finns det någon skillnad i uppfattningen mellan hur den ovane manliga och kvinnliga operabesökaren betraktar den konstnärliga framställningen (könsroller), marknadsföringen, biljettpriset, bemötande i foajé, utbudet av mat och dryck och upplevelsen som helhet jämfört med den vane manliga och kvinnliga operabesökaren? Processen Förankring Deltagandet i program Gör det Jämt förankrades i ledningsgruppen. Medel i budget på GöteborgsOperan reserverades för en del av kostnaden för projektet. Andra kostnader har gått genom VGR Gör det Jämt via SKL. Två interna handledare/projektledare från GöteborgsOperan utsågs att arbeta med programmet (en uppdragskoordinator samt en personalspecialist). Som ytterligare aktörer var även vår dramaturg samt personalchef med i en utökad arbetsgrupp. Genomförande GöteborgsOperan ville lära sig mer om både sina nuvarande och sina potentiella framtida besökare genom att under säsongen 2009/2010 följa 32 deltagare. Dessa har delats in i två huvudgrupper om 16 deltagare i varje grupp, en med ovana operabesökare och en med vana operabesökare. Huvudgrupperna har i sin tur delats i två undergrupper med åtta kvinnor och åtta män i respektive grupp. Därmed fyra grupper, två ovana och två vana grupper av operabesökare. De helt ovana deltagarna hittades genom annonsering i Metro samt GöteborgsPosten, där vi sökte efter personer i olika åldrar, bakgrund mm som aldrig besökt oss på GöteborgsOperan, men tycker om kultur i olika former. De vana besökarna plockades ur våra nätverk som GO vänner, teaterombud mfl. Samma fördelning i urvalet med olika åldrar. De två ovana grupperna av män och kvinnor fick innan sitt första besök svara på frågor kring vilken uppfattning dom har av GöteborgsOperan som verksamhet och beskriva skälet till att dom inte har valt att gå på föreställningar tidigare.
GöteborgsOperan 5 Samtliga grupper av vana och ovana deltagare har under säsongen gått på fyra föreställningar av olika karaktär. Två operaföreställningar, en musikal och en dansföreställning. Totalt sträckte sig perioden då fokusgrupperna besökte oss mellan december 2009 till och med mars 2010. Grupperna inledde kvällen med introduktion till föreställningen, därefter följde själva föreställningen, förtäring i paus och i direkt anslutning till föreställningen var det uppföljning med en enkät samt ett samtal i grupp Samtalet handlade om den konstnärliga framställningen, tolkningen av könsroller, marknadsföringen, biljettpriset, bemötandet i foajén, utbudet av mat och dryck och upplevelsen som helhet. Två samtalsledare från Gör det Jämt programmet har varit behjälpliga med den kvalitativa uppföljningen efter respektive föreställning. Programmet har även bistått med två personer som dokumenterat deltagarnas upplevelser och sammanställt materialet. Handledning och stöd i processen har också erbjudits också av program Gör det Jämt. Analys Programmet har bistått med sammanställning av materialet från de samtal som var efter respektive föreställning. En masterstudent från genusvetenskapen, GöteborgsUniversitet har gjort en genusanalys av synpunkterna på den konstnärliga framställningen, könsrollerna på scenen, bemötande samt upplevelsen som helhet. Arbetsgruppen internt har tillsammans med masterstudenten samt en projektledare från Gör det Jämt programmet analyserat och tillfört ytterligare synpunkter i olika delar. Totalt rörde det sig om ca 17 timmars samtal som analyserades. Resultatet I resultatet av analysen såg vi en indelning i tre delar: marknadsföring/information, logistik/foajé samt den konstnärliga delen av vår verksamhet. I konstnärliga delen kom vi fram till att vi redan i dag bryter normer om könsroller och uppskattas av både kvinnor och män. Dock kan vi spetsa till ytterligare och vara ännu mer tydliga i vår intention. Inom marknadsföring/information samt logistik/foajé plockade vi fram utvecklingsbara delar ur synpunkterna som framkommit, åtgärder för att nå ovan publik och i synnerhet män. Handlingsplan i ledningsgrupp I delarna marknadsföring/information samt logistik/foajé träffade vi som handledare/projektledare respektive chefer för genomgång av vad vi kommit fram till. Förslag på åtgärder togs fram för vidare beslut i ledningsgrupp. I mitten av november 2010 redovisade arbetsgruppen tillsammans med vår genusvetare från GU vad vi kommit fram till samt presenterade tillsammans med respektive chef förslag på åtgärder. Ledningsgrupp gav i uppdrag åt respektive chef att utföra förbättringsåtgärderna.
GöteborgsOperan 6 Kommunikation internt och externt Programmet har kontinuerligt följts upp i ledningsgruppen och i bolagets samverkansgrupp. För spridning internt har arbetet också kunnat följas i Scendraget (personaltidning) och på intranätet. För att vidare delge processen i systematiskt jämställdhetsarbete inom VGR har projektledarna har deltagit i 2 dagars event i Nordstan Gör det jämt, anordnat av VGR, informerat om vårt arbete och processen i Kultur i Väst hur man kan arbeta med jämställdhet inom kultursfären samt deltagit i intervjuer SR samt media/dagspress. GöteborgsOperans handledare/projektledare har deltagit på handledarträffar inom ramen för Gör det Jämt projektet ca 6 heldagar. Där har vi gjort erfarenhetsutbyte med andra enheter inom VGR. Reflektioner Hinder I vår process har det genom faserna funnits olika typer av hinder. Periodvis har frikoppling av tid från ordinarie, dagligt arbete varit en bristvara. I vissa moment har det varit otydligt i organisationen hur långt de interna handledarnas/projektledarnas mandat från ledningsgruppen sträckt sig. Information och olika delaktighet i programmet inom organisationen gick inte alltid fram helt smärtfritt. Krävdes repeterande information, även i direkt personlig kontakt vid varje tillfälle som fokusgrupperna besökte oss. Blev tydligt att organisationen har olika öppna respektive trånga informationsflöden genom avdelningar. Trots riggning och en enligt vår bedömning tydlig information vad varje befattning förväntades bidra med och agera fanns en viss tröghet till ett kanske nytt arbetssätt. Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer för vårt arbete med processen har framförallt varit tydlig förankring i ledningsgrupp att program Gör det Jämt ska genomföras. En annan god faktor är sk riggning i processens olika delar. Med riggning menar vi att under processens gång identifiera och kontakta de personer som har påverkan på processens flöde. Detta för att förhindra att proppar uppstår i organisationen och i informationsflödet. Vi har haft återkommande kontakt och information/samarbete med dessa personer och på så sätt funnit en smidig väg vidare genom arbetet.
GöteborgsOperan 7 Vår start i arbetet med riggning började redan på idéstadiet med Gör det jämt (några månader före vår start av programmet). Vi hade då ett seminarium med en doktor i Teatervetenskap som skrivit en avhandling om hur det står till med jämställdheten på teaterhögskolan i Stockholm. Där hade hon bl a studerat hur eleverna lär sig gestalta man respektive kvinna. I vårt seminarium deltog olika representanter från de grupper som ger och tar regi, solister, korister, pianister, biträdande regissörer, operachef m fl. Vi har löpande informerat ut i organisationen, bl a via vår personaltidning och JÄMÅ-grupp som består av representanter från de flesta yrkesområden i organisationen. Detta har i sin tur resulterat i en nyfikenhet från vår personal och ett större engagemang än vad vi tror vi annars hade fått. Ytterligare framgångsfaktorer är utbildningen för oss hand/projektledare i program Gör det jämt, där vi tillsammans med andra verksamheter fått handledning /utbildning i strategiskt förändringsarbete under processens gång. Genom praktiska övningar och metodinlärning samt utbyte med andra verksamheter har vår kunskap och självförtroende ökat för att klara av en förändringsprocess i vår organisation. En bidragande faktor är sammansättningen av vår arbetsgrupp internt. I gruppen ingick förutom vi projektledare även vår personalchef (som ankare i ledningsgrupp) samt vår dramaturg (ankare i den konstnärliga processen). Kombinationen av oss som handledare/projektledare med olika erfarenheter av verksamheten, en korsbefruktning av kunskap, har varit framgångsrik. Det ger mersmak att i framtiden ha fler liknande arbetssätt/sammansättningar tvärs igenom organisationen.