Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Transkript

1 Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med andra ord att lyfta fram och på ett till läsning lockande sätt presentera de aktuella böckerna. Marknadsföringen riktar sig både till en bred allmänhet och till utvalda grupper av ungdomar. Projektets genomförande Projektet pågick från hösten 1999 till februari år I projektet deltog följande sju kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Luleå, Pajala och Piteå samt 4 gymnasieskolor. Hösten 1999 införskaffades en bokdeposition bestående huvudsakligen av distributionsstödda diktsamlingar samt ett antal smala prosaverk. Länsbiblioteket köpte in ett exemplar av varje titel. Två av länets författare, Anita Nilsson och Mattias Alkberg, engagerades i projektet som bokinformatörer. Anita Nilsson är en känd författare och kolumnist i Norrbotten och länsbibliotekets förhoppning var att hon skulle locka mycket publik till sina framträdanden. Mattias Alkberg är en ung poet och sångare i rockbandet Bear Quartet och skulle framför allt förmedla litteraturen till gymnasieelever. Författarnas uppgift blev att på ett lockande och intressant sätt presentera böckerna för allmänheten och gymnasieeleverna. Deltagande författare fick några veckor till förfogande för att läsa in litteraturen och förbereda sina framträdanden. Konsulenten vid länsbiblioteket skickade ut affischer och informationsmaterial till deltagande kommuner. Projektet använde sig av affischer och broschyrer som kulturrådet tillhandhöll. En bokdeposition med den distributionsstödda litteraturen följde med varje författarbesök. Kommunerna svarade för det praktiska genomförandet av arrangemangen samt annonseringen. Projektet presenterades också vid en presskonferens med de lokala tidningarna. Under våren 2000 besöktes två kommuner, Arjeplog och Pajala. I båda kommunerna besöktes såväl kommunbiblioteken som gymnasieskolorna. Kvällsarrangemanget vid kommunbiblioteket i Pajala fick ställas in p g a för få besökare. Våromgången utvärderades av konsulenten vid länsbiblioteket, deltagande kommuner och författare. Till höstomgången lades större vikt vid annonsering och presentation av författarbesöken. Beslut togs att lägga besöken i samband med kommunernas kulturveckor eller andra större arrangemang för att skapa ett större intresse.

2 Höstomgången startades i Piteå där 9 personer besökte kommunbiblioteket. I Jokkmokk och Boden blev publikuppslutningen mycket bättre med 25 respektive 40 besökare. Enligt deltagande författare berodde det större publikintresset på en bra annonsering. Projektet avslutades med ett större arrangemang vid huvudbiblioteket i Luleå. Under en veckas tid presenterade båda författarna en del av den distributionsstödda litteraturen. Intresserade åhörare bjöds på en lättlunch. Målet var att skapa ett större intresse kring arrangemanget. Projektet avslutades med ett sista arrangemang vid Bodens stadsbibliotek där målgruppen var ungdomar. Enligt bibliotekschefen blev det ett lyckat arrangemang då man kunde locka till sig en publik som i vanliga fall inte besöker biblioteket så ofta. Mål Litteraturen som marknadsförs ska lånas ut i stor omfattning Generellt kan sägas att de största kommunerna i Norrbottens län har också högre utlåningssiffror bland den marknadsförda litteraturen än de mindre kommunerna. Av den litteratur som presenterades av de båda författarna kan man konstatera att den smala prosalitteraturen generellt lånas mer än poesin. Någon utlåning i stor omfattning är det dock inte tal om, bortsett från någon enstaka titel. Annan smal litteratur får en större läsekrets än tidigare Att annan smal litteratur har fått en större läsekrets genom projektet finns det inga belägg för. Intresset för smal litteratur breddas, generellt sett Generellt sett har inte intresset breddats för den smala litteraturen. Undantag är dock gymnasieskolan i Arjeplog där svenskläraren även efter författarbesöket arbetade aktivt med litteraturen och elevernas eget skrivande och läsande. Förbättra bibliotekspersonalens kunskaper om smal litteratur Genom presentationen av utvalda böcker har bibliotekspersonalen fått viss kunskap om nyutkommen litteratur. Biblioteken finner nya former för marknadsföring av skönlitteratur I Luleå kombinerade man presentationen av de distributionsstödda titlarna med ett arrangemang där publiken bjöds på lättlunch. Av publiktillströmmingen att döma var denna form av marknadsföring av skönlitteratur mycket uppskattad. En del av den distributionsstödda litteraturen lottades också ut under arrangemanget. Piteå har planer på att arbeta långsiktigt med poesi. Idéer finns om lyrikklubb på biblioteket, lyrikhörna m m. Övriga deltagande kommuner har i dagsläge inte hittat nya former för marknadsföringen av smal litteratur.

3 Diskussion Projektets syfte var att genom olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen. Projektet försökte med hjälp av två författare sprida kunskap och intresse för den smala litteraturen. De begränsade ekonomiska resurserna tillät inga andra stora marknadsföringsåtgärder som t ex egenproducerade affischer eller foldrar. Istället fick vi satsa på kulturrådets informationsmaterial och affischer som delades ut till deltagande kommuner. En del kommunbibliotek hade svårt att sprida information om författarbesöken till allmänheten. Brister fanns i marknadsföringen av arrangemangen. I ett fall sammanföll arrangemanget på biblioteket med en teaterföreställning samma kväll i samma lokaler. Möjligtvis är det så att kommunbibliotekens personal är ovana vid en genomarbetad marknadsföring av arrangemang. Från författarnas sida hade man önskat sig en grundligare och tydligare presentation av dem själva och projektet. I de kommuner där marknadsföringen fungerade tillfredsställande blev också publiktillströmningen störst. Synpunkter från kommunbiblioteken pekade på att det inte är så lätt att marknadsföra smal litteratur. Det kan ha varit en bidragande orsak till att publiktillströmningen uteblev i vissa kommuner. Andra orsaker som angavs var fel veckodag, fel årstid (projektet genomfördes under våren och hösten) och konkurrerande aktiviteter i kommunen. Vid utvärderingen med deltagande kommuner framkom att engagemanget i projektet var väldigt skiftande. En del kommuner såg en chans att få ett gratis författarbesök. Syftet med projektet glömdes bort. Andra kommuner såg chansen att kombinera ett författarbesök med att påbörja ett arbete med en återkommande poesivecka. För att undvika missförstånd och olika ambitionsnivåer hos deltagande bibliotek borde projektledaren ha arbetat mer med information och förankring av projektet. Detta borde ha skett i form av fler arbetsmöten där kommunbiblioteken med författarna och projektledaren hade arbetat fram en gemensam strategi för projektet. Möten borde bl a handlat om förankring av målen, gemensam marknadsföring och utbyte av tips och idéer om hur man kan arbeta med smal litteratur. Mycket av kontakterna sköttes nu via e-post och telefonsamtal. Besöken i gymnasieklasserna har överlag varit positiva (se bil). Besök av författare tillhör ovanligheterna och en del elever blev inspirerade av besöken. Däremot ledde besöken inte till någon större utlåning av smal litteratur.

4 Projektledaren/konsulenten vid länsbiblioteket diskuterade under utvärderingen tillsammans med författarna olika sätt att synliggöra den distributionsstödda litteraturen. Följande förslag framkom under mötet: Skapa ett särskilt rum för böckerna på biblioteket. Syftet är att exponera böckerna på ett intresseväckande sätt. På de flesta bibliotek försvinner böckerna i hyllorna. Placera böckerna i väntrum, caféer, läkarmottagningar, lokaltrafiken, konsthallar m m. Tanken är böckerna ska finnas där människornas vistas. Under projektets gång har klagomål kommit att bibliotekspersonalen inte hinner lägga in böckerna från kulturrådet i den lokala databasen. Böckerna samlas istället på hög i ett förråd. Vår idé är att inte biblioteksutrusta böckerna utan dela ut dem direkt på några strategiska platser ute i lokalsamhället. På det sättet kan man också marknadsföra kommunbiblioteket. Dela ut böcker som pris vid litterära tävlingar. Syftet är att skapa ett intresse kring biblioteket och litteraturen. Vissa av de distributionsstödda titlarna som bedöms inte passa in i bibliotekets samling kunde då delas ut som priser. Samarbete med andra institutioner, t ex museer, konsthallar m fl. Ingen av deltagande kommuner samarbetade under projektet med en annan institution. Fördelarna med ett samarbete är flera: större spridning av böckerna, skapa ett större intresse, delade kostnader, skapa nya idéer tillsammans. Sammanfattningsvis kan sägas att projektets mål bara delvis förverkligades. Det som vid utvärderingen framkom är att projektet borde ha förankrats på ett bättre sätt hos de deltagande kommunerna. Bibliotekens engagemang i projektet har varit väldigt skiftande. Alla kommuner uppskattade dock författarbesöken och en del arrangemang blev riktigt lyckade. Besöken på gymnasieskolorna var överlag positiva. Vid utvärderingen framkom också att kommunbibliotekens möjligheter och förmåga att marknadsföra ett arrangemang är skiftande. Mer kunskap i form av fortbildningar behövs för bibliotekspersonalen.

5 Ekonomisk redovisning Länsbibliotekets kostnader är inte inräknade i den här redovisningen. Intäkter: Statens kulturråd: :- Norrbottens läns landsting: :- Utgifter: Författararvoden: :- Resor, hotell 8 000:- Bokdepositioner :- Övriga utgifter 1 000:- Detlef Barkanowitz Projektledare Norrbottens länsbibliotek