Granskning avseende skolornas arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling



Relevanta dokument
Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Revisionsrapport. Granskning avseende skolornas arbete för att främja likabehandling Hofors kommun. Januari 2009 Mattias Norling Louise Cedemar

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderhamns kommun. Uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete. Revisionsrapport.

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Västanvinden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Adolfsbergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Lillåns Södra skola 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING THUNMANSKOLAN. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan för Skå förskola. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Arbetsmaterial, mall för trygghetsplanen till skolor och förskolor i Höörs kommun

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för likabehandling och arbete mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling i skola och fritidshem på Furulundsskolan.

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

Kränkningar och diskriminering i grundskola

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan läsåret 15/16. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Alfabo och Kvarnliden

Kristina Munther Rektor, Gymnasiesärskolan, Särskild utbildning för vuxna Telefon: E-post:

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Transkript:

Revisionsrapport Granskning avseende skolornas arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling Söderhamns kommun December 2009 Louise Cedemar Josefin Loqvist

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund och uppdrag...5 1.2 Revisionsfråga...5 1.3 Avgränsning...6 1.4 Metod...6 2 Granskningsresultat...7 2.1 Mål och styrdokument avseende likabehandling...7 2.1.1 Likabehandlingsplaner...7 2.2 Skolornas arbete med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling...9 2.2.1 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...9 2.2.2 Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling...13 2.2.3 Att vidta åtgärder för att förhindra framtida trakasserier och kränkande behandling...15 2.3 Uppföljning av arbetet med att främja likabehandling...16 2.4 Sammanfattning från enkäten och intervjuer - elevperspektiv...17 BILAGA 1...20 BILAGA 2...26 2

Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Söderhamns kommun har Komrev inom PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av grundskolornas arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Sammanfattningsvis är vår bedömning att barn- och utbildningsnämnden behöver förbättra sin styrning, uppföljning och kontroll i arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling för att säkerställa att gällande lagstiftning efterlevs. Med utgångspunkt från den genomförda granskningen ger vi följande rekommendationer: Barn- och utbildningsnämnden bör följa upp skolornas arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling för att säkerställa den nya lagstiftningens intentioner (t ex genom att varje rektor får presentera status på likabehandlingsplanen). Därefter bör barn- och utbildningsnämnden diskutera om kommunövergripande mål och riktlinjer ska tas fram för säkerställande av likvärdiga förutsättningar. Uppföljningen av likabehandlingsarbetet i kvalitetsutvecklingen behöver utvecklas. Ett stöd i uppföljningen av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling kan vara att ta fram nyckeltal för redovisning i kvalitetsredovisningen. Ett mer systematiskt arbete med förebyggande åtgärder behöver utvecklas. Enligt Skolverkets allmänna råd ska det finnas konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. Utifrån genomförda intervjuer kan konstateras att det finns ett behov av kompetensutveckling inom området. Enligt de allmänna råden bör ett målinriktat arbete omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mot bakgrund av detta är det viktigt att kompetensutveckling sker kontinuerligt. Vid samtal med elever framkommer att en av de viktigaste insatserna för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling är vuxennärvaro i så stor utsträckning som möjligt. På den webbenkät som besvarades av eleverna svarar knappt 70 % Ja på frågan om det brukar vara vuxna ute på rasterna. Det är därför viktigt för skolorna att så långt det är möjligt använda personalresurserna till att röra sig där eleverna finns. Elevenkäten indikerar att förekomsten av mobbning sker i högre grad än vad som framkom vid intervjuerna med eleverna. Oavsett vad orsaken är till skillnaden så indikerar enkätsvaret på att skolorna behöver följa upp och arbeta aktivt med att 3

minska förekomsten av mobbning. Eleverna har i låg grad upplevt att de varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen (totalt ca 18 % av eleverna har svarat Ja ) samt är kännedomen om likabehandlingsplanen relativt låg (40 %). Detta är ett viktigt förbättringsområde för skolorna. Enkätsvaren på frågorna avseende upplevt stöd av vuxna behöver analyseras och diskuteras med eleverna. 4

1 Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Vid Skolverkets inspektion hösten 2007 granskades alla likabehandlingsplaner i Söderhamns kommun. Nästan alla förskolor/skolor fick anmärkning på att någon riktig kartläggning inte gjorts av vilka sorters kränkningar som förekommer på resp. enhet och planens anpassning till detta. Vidare fanns bristande delaktighet av berörda (barn/elever, vårdnadshavare, personal) vid framtagandet och revideringar av planen. Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkandebehandling flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen. En konsekvens av de två lagarna är att skolorna ska ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen. För att få en tydlighet och systematik i planarbetet kan dessa med fördel skrivas ihop i en och samma plan. Oavsett vad man väljer att kalla planen är det viktigt att det framgår att den omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mot kränkande behandling. För att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har Skolverket tagit fram Allmänna råd. Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Söderhamns kommun genomfört en granskning av skolornas arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i grundskolan. 1.2 Revisionsfråga Granskningens revisionsfråga är: Är barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling tillfredsställande? Granskningsmål: - På vilket sätt behandlar kommunens skolplan och andra styrdokument likabehandling? - Hur arbetar man i praktiken på skolorna för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling? - Hur följer barn- och utbildningsnämnden upp frågor/arbetet gällande likabehandling? Elevperspektiv: - I vilken omfattning upplever eleverna att mobbning förekommer? - Vet eleverna var de ska vända sig om mobbning förekommer och får de tillräckligt stöd? - Har eleverna kunskap om likabehandlingsplanen? 5

1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla kommunal grundskola. Intervjuer har hållits med rektorer och personal från Bergviksskolan och Vågbroskolan i syfte att visa exempel på hur några grundskolor i kommunen arbetar med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Urvalet av grundskolor har skett i samråd med kommunrevisorerna. 1.4 Metod Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier, intervjuer samt webbenkät. De dokument som ingått i granskningen är: - Skolplan för Söderhamn Lärande Söderhamn 2007-2012 - Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2009 - En skola för alla barn och ungdomar i Söderhamns Kommun - Kvalitetsredovisning 2008 - Likabehandlingsplaner för Bergviksskolan och Vågbroskolan - Dokument avseende värdegrundsarbete för Vågbroskolan Intervjuer har genomförts med: - Elever från Bergviksskolan och Vågbroskolan, årskurs 2-9 - Lärare från Bergviksskolan och Vågbroskolan, årskurs 2-9 - Elevvårdsteam från Bergviksskolan och Vågbroskolan - Rektorer från Bergviksskolan och Vågbroskolan En webbenkät har skickats ut till samtliga elever i år 5 till år 9 på Bergviksskolan och Vågbroskolan. 334 elever av totalt 429 elever besvarade enkäten (78 %). Enkätresultatet redovisas i grafer i Bilaga 1. 6

2 Granskningsresultat 2.1 Mål och styrdokument avseende likabehandling Iakttagelser Det finns inte något angivet om likabehandlingsarbetet eller arbetet med värdegrundsfrågor i de politiskt antagna mål- och styrdokumenten Skolplan och barnoch utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2009. I förvaltningens styrdokument En skola för alla barn och ungdomar i Söderhamns Kommun finns angivet en grundläggande verksamhetsidé I enlighet med skollag och läroplaner är vår grundidé en inkluderande förskola och skola Allas tillhörighet är självklar vilket i korthet innebär att miljön skall samspela med individen och den inkluderande undervisningen omfatta alla. Det finns inte något angivet i dokumentet om likabehandlingsarbetet eller arbetet med värdegrundsfrågor. Alla skolområden har tagit fram en arbetsplan för värdegrundsarbete och en handlingsplan mot kränkande behandling. Handlingsplanen är styrande för respektive område medan arbetsplanen kan skilja sig åt mellan skolor i områdena. 2.1.1 Likabehandlingsplaner Enligt skolverkets allmänna råd bör likabehandlingsplanerna innehålla följande: en beskrivning av verksamhetens långsiktiga mål och insatserna för det främjande arbetet, de slutsatser som kan dras av kartläggningarna om situationen i verksamheten, konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta, tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar och hur dessa ska dokumenteras, samt en beskrivning av hur barn och elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna. Iakttagelser Bergviksskolan Skolan har en likabehandlingsplan (F-6) som innehåller arbetsplan för värdegrundsarbete och handlingsplan mot kränkande behandling samt en trygghetsplan (7-9) som även innehåller ordningsregler och rutiner vid skadegörelse. Vid granskningens genomförande höll dessa dokument på att revideras. Bergviksskolan har sedan augusti 2009 en ny rektor som har påbörjat ett förbättringsarbete avseende likabehandling. Ett första steg i detta arbete är att en likabehandlingsgrupp 7

(trygghetsgrupp) med representanter från åk F-9 har tillsatts som ska revidera skolans likabehandlingsplaner. Det ska även fortsättningsvis vara två planer men dessa kommer troligen att bli mer enhetliga efter revideringen eftersom trygghetsgruppen har representanter från F-9. Elevrådet, föräldrarådet och arbetslagen är remissinstanser och har fått tillfälle att lämna åsikter/synpunkter avseende de nya planerna. Nästa steg är att områdeschefen ska gå igenom planerna. Planerna ska vara färdigställda och gälla från och med läsåret 2010/2011 och presenteras på föräldramöten under hösten 2010. Skolans intention är att planerna ska vara ett levande dokument som återkommande utvärderas, ses över och vidareutvecklas. De reviderade planerna kommer att omfatta arbetet med likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Vågbroskolan Skolan har en likabehandlingsplan som successivt ska revideras. Skolans intention är att planen ska vara ett levande dokument som återkommande utvärderas, ses över och vidareutvecklas. Likabehandlingsplanen omfattar arbetet med likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har förankrats hos eleverna via elevråd av rektor (som varit ute i alla klasser) och lärare. Muntlig information om likabehandlingsplanen har lämnats vid föräldramöten och föräldraråd. Skolan har i ett informationshäfte dokumenterat en värdegrund för Vågbroskolan F-9. I häftet, under stycket Trygghet, finns angivet att skolan agerar direkt mot alla former av kränkande behandling. Kommentarer och rekommendationer: Skolornas arbete mot mobbning hänger ihop med det övergripande värdegrundsarbetet och arbetet för likabehandling på skolan. Det räcker inte med att bara jobba mot mobbning. Lagstiftningen är tydlig: skolan måste arbeta mot både mobbning, enskilda kränkningar, trakasserier och diskriminering. Det är krav på att det i skolans likabehandlingsplan ingår riktlinjer för hur skolan handlar i akuta fall, men också förebyggande och främjande åtgärder för att skapa ett inkluderande klimat och en bra stämning på skolan. Arbetet ska vara målstyrt och åtgärderna ska vara tydligt kopplade till diskrimineringsgrunderna. Vi kan konstatera att det varken i de politiska mål och styrdokumenten eller i förvaltningens styrdokument finns någon styrning av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. I de allmänna råden talas det om huvudmannens ansvar. I en kommunal skola är den politiska nämnden ytterst ansvarig. Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att säkerställa att den lagstiftning som gäller för verksamheten efterlevs. 8

Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden bör följa upp skolornas arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling för att säkerställa den nya lagstiftningens intentioner (t ex genom att varje rektor får presentera status på likabehandlingsplanen). Därefter bör barn- och utbildningsnämnden diskutera om kommunövergripande mål och riktlinjer ska tas fram för säkerställande av likvärdiga förutsättningar. (Se mer under punkt 2.3) I arbetet med likabehandlingsplaner har de två skolorna i granskningen kommit olika långt. Vår bedömning är att Vågbroskolans likabehandlingsplan i stort uppfyller Skolverkets krav. De delar i planen som vi bedömer behöver utvecklas är beskrivning av förankringsprocess av planen hos föräldrar och elever, ansvar för dokumentation samt konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. Vad gäller Bergviksskolan har de själva påtalat att deras nuvarande likabehandlingsplaner har brister och att det pågår ett förbättringsarbete. En ny likabehandlingsplan för F-6 samt en för 7-9 ska tas i bruk läsåret 2010/2011. Det är positivt att de nya likabehandlingsplanerna har gått på remiss till föräldrar, elever samt arbetslagen. 2.2 Skolornas arbete med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling 2.2.1 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen: bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Enligt skollagen ska huvudmannen: se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever samt se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 9

Iakttagelser Bergviksskolan Enligt intervjuad personal på skolan bedrivs en hel del förebyggande arbete. Det är ett ständigt pågående arbete att kommunicera gränser för hur eleverna får bete sig mot varandra etc. För låg- och mellanstadiets elever har ordningsregler och förhållningssätt tagits fram som de kallar guldregler. Personal och elever talar om förhållningssätt men det är oftast i specifika situationer som något kan göras. Lärarna upplever att flera insatser görs för eleverna i de lägre åldrarna medan det skulle behöva göras mer på högstadiet. En upplevelse som de intervjuade förmedlar är att det arbetas mer med värdegrundsarbete i lägre åldrar, vilket kan ha sin förklaring i att på högstadiet får elevernas resultat ett ökat fokus. Vid intervjuer framkommer att ett systematiskt arbete vad gäller förebyggande åtgärder sker i låg grad. Det finns ingen plan eller riktlinjer för hur de på skolan eller i kommunen ska arbeta med förebyggande åtgärder. Ett systematiskt kvalitetsarbete har saknats, enligt de intervjuade, där en förklaring kan vara att de haft en hög omsättning på rektorer. Den nye rektorn anser att det inte funnits något enhetligt arbetssätt/rutiner för hur skolan ska arbeta vid kränkande behandling, vare sig förebyggande eller om det redan uppstått. Trygghetsgruppens uppdrag är att revidera de gamla likabehandlingsplanerna och ta fram enhetliga rutiner för arbetet. Arbetsmetoden för hantering av kränkande behandling i den uppdaterade planen utgår från FARSTA-modellen 1. Hur föräldrar ska involveras i mobbningsärenden skiljer sig dock åt mellan FARSTA-modellen och Bergviksskolans sätt. På Bergviksskolan får föräldrarna information samma dag medan FARSTA-modellen förespråkar att föräldrarna inte blandas in när skolan agerar mot mobbningen. Alla ärenden gällande kränkande behandling ska behandlas lika oavsett vem som har hand om ärendet och det ska dokumenteras enhetligt. Rektorns mål är att hitta ett gemensamt synsätt för hur de på Bergviksskolan ska arbeta förebyggande. Från och med nästa termin kommer trygghetsgruppen att samlas en timme per vecka och arbeta med dessa frågor. 1 Farstametoden är en metod för att åtgärda akut mobbing. När man på en skola har upptäckt ett mobbingfall; vad gör man då? Först samlar man in information om det aktuella fallet; främst från mobbingoffret. Därefter har man samtal behandlingssamtal med en mobbare i taget. Efter en tid (ca 1 vecka) har man ett uppföljningssamtal med mobbarna. Farstamodellen är till vissa delar kontroversiell och har fått en del kritik. Det som mest kritiserats är att modellen förespråkar att föräldrarna till de barn/ungdomar som mobbar, inte blandas in när skolan agerar mot mobbningen. I stället går metoden ut på att skolans personal snabbt och utan förvarning slår till mot mobbarna. 10

Trygghetsgruppen har genomfört en enkätundersökning (kartläggning) bland eleverna avseende trygghet som ett underlag till den nya likabehandlingsplanen. I likabehandlingsplanen F-6 anges att konkret arbete med likabehandling och för att förhindra kränkningar är grunden för måluppfyllelse. Förebyggande arbete anges i planerna och är exempelvis: - göra barnen/eleverna delaktiga i vardagsarbetet med hjälp av samtal i små grupper - arbeta med Charlie-program (F-3) 2 - guldregelarbete - arbetar med tjej- och killsnack och andra liknande samtalsmodeller - klassråd/elevråd - värderingsfrågor integreras i skolämnen I de reviderade planerna anges även hur de ska arbeta för att göra barnen delaktiga i arbetet att förebygga och motverka kränkande behandling. När det gäller utbildning och kompetensutveckling som kan stödja och utveckla personalen i arbetet med likabehandling framkommer vid intervjuer att det sker i låg grad. Arbetsmiljön förändras och nya krav tillkommer ständigt men ingen motsvarande kompetensutveckling sker enligt de intervjuade. De anser själva att de skulle behöva mer kunskap om hur de t ex ska bemöta aggressiva elever. Bergviksskolans personal framhåller att det inte förekommer något direkt kommunövergripande samarbete avseende likabehandling. Vågbroskolan Vid intervjuer framkommer att det förebyggande arbetet är ständigt pågående, de pratar dagligen om hur eleverna ska bete sig med varandra. Exempelvis arbetar de med s.k. Charlie-program 3 (olika teman diskuteras, utanförskap, mobbing och självkänsla) och pedagogiskt drama. Arbetet med förebyggande insatser och gränser behöver förstärkas i 2 3 Projekt Charlie är en förebyggande metod för barn och ungdom, där emotionell intelligens (EQ) och social kompetens tränas. Projekt Charlie är också mobbningsförebyggande. Ordet Charlie är en förkortning av Chemical Abuse Resolution Lies In Education. Projekt Charlie-metoden bygger på att man arbetar med riskfaktorer såsom dåligt självförtroende, brist på sunda relationer samt problem att handskas med grupptryck. Syftet med Projekt Charlie är att ge barn en positiv självuppfattning och ett sunt självförtroende, utveckla barnens emotionella kompetens samt barnens sociala kompetens. Project Charlie är en kognitiv metod, den ger ord och tankar för känslor och är ett slags komplement till föräldrarnas uppfostran. Projekt Charlie har funnits sedan 1990-talet och under de senaste åren har pedagogiken och materialet omarbetats och vidareutvecklats. 11

de högre årskurserna enligt de intervjuade. Det är idag mer förebyggande arbete i de lägre åldrarna och sedan falnar det ut lite i de högre årskurserna. Charlie-programmet bör vara en naturlig del även på högstadiet upplever personalen på Vågbroskolan. På Vågbroskolan finns en likabehandlingsgrupp som träffas en gång per månad. I gruppen ingår lärare från årskurs1-9 samt skolsköterska, kurator och rektor. Vid arbetet med kränkande behandling ska i första hand lärare/mentor lösa ärendet på plats men om det inte går så tas ärendet upp i gruppen och hanteras enligt en ärendegång/dokumenterad rutin. Rutinen finns beskriven i likabehandlingsplanen. Alla ärenden ska dokumenteras på en enhetligt utformad blankett som sedan förvaras i pärm hos rektor. Likabehandlingsplanen har, enligt rektorn, kommunicerats till elever och föräldrar. Det finns ett dokument avseende värdegrund för Vågbroskolan som gäller 2009-2010. Under vårterminen 2009 har skolan utvärderat och reviderat dokumentet i samråd med elevråd och föräldraråd. Tanken är att innehållet även fortsättningsvis ska utvärderas och revideras varje år för att dokumentet alltid ska hållas levande och kännas aktuellt. I dokumentet anges bl a grundläggande regler för elever och vuxna och vad som händer om man bryter mot skolans regler. Vid intervjuer framkommer att dokumentet för värdegrundsarbetet har reviderats och utvärderats i samråd med elevråd och föräldraråd. Personalen upplever att det håller på att utvecklas en systematik i arbetet avseende likabehandling. De anser att dokumenten för värdegrundsarbete och likabehandling är tydligt utformade. Personalen upplever även att de har ett gemensamt synsätt och att alla tar ansvar. De upplever själva att de är bra på att upptäcka fall av kränkande behandling. Vid intervjuer berättar personal att elever från andra skolor i kommunen som varit utsatta för någon typ av kränkande behandling har sökt sig till Vågbroskolan utifrån att de ska ha fungerande rutiner för att främja likabehandling. Det finns mål, aktiviteter, tidpunkt och ansvar angivet i likabehandlingsplanen. I likabehandlingsplanen finns också angivet hur de ska arbeta avseende kartläggning. Målet är att få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder. Ett exempel på aktivitet är att eleverna får besvara en enkät avseende otrygga platser på skolan. Sammanställningen av resultatet ligger sedan till grund för diskussion och eventuella förebyggande åtgärder som likabehandlingsgruppen tar fram. Intervjuad personal anger att de arbetar i enlighet med de aktiviteter som anges i planen. När det gäller kompetensutveckling önskar lärarna att tid frigjordes för att läsa litteratur i ämnet. Skolans kurator har gått en 10-poängskurs avseende likabehandling och upplever att fler personal på skolan och inom kommunen skulle behöva gå kursen. De intervjuade efterfrågar kommunövergripande synsätt och en röd tråd i arbetet med likabehandling. Exempelvis en kommunövergripande likabehandlingsplan som sedan kan anpassas efter respektive skola. 12

Kommentarer och rekommendationer: På skolorna uppvisas flera goda exempel på insatser som görs i förebyggande syfte i arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Vår bedömning är dock att ett mer systematiskt arbete med förebyggande åtgärder behöver utvecklas. Enligt Skolverkets allmänna råd ska det finnas konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. Utifrån genomförda intervjuer kan konstateras att det finns ett behov av kompetensutveckling inom området. Enligt de allmänna råden bör ett målinriktat arbete omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mot bakgrund av detta är det viktigt att kompetensutveckling sker kontinuerligt. 2.2.2 Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Iakttagelser Bergviksskolan För att upptäcka kränkande behandling och ha uppsikt över eleverna är personalen rastvakter enligt rullande schema. Detta brister dock ibland, enligt uppgift från de intervjuade, på grund av resursbrist. För att få bättre uppsikt brukar lärarna ibland fika tillsammans med eleverna i korridorerna. I de reviderade likabehandlingsplanerna anges ett antal aktiviteter som ska genomföras för att upptäcka och ha uppsikt över eleverna, exempelvis kontinuerliga samtal och vuxennärvaro. Enligt de reviderade likabehandlingsplanerna är det mentor/arbetslag som ansvarar för att utredning kommer till stånd. Om personal är inblandad ansvarar rektor. I skolans reviderade likabehandlingsplaner är rutiner för utredning och dokumentation angivna. Omfattningen av agerandet styrs av kränkningens karaktär. I första hand är det den vuxne som ser eller får information om att någon elev blir utsatt för kränkning som 13

har skyldighet att genast agera, därefter kontaktas elevens mentor. Om ett kränkningsfall inte går att lösa enligt denna metod tas ärendet upp i trygghetsgruppen. Rektor ansvarar för eventuell anmälan till andra myndigheter. Vågbroskolan I likabehandlingsplanen anges mål avseende uppsikt/upptäckt. Målet är att om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska skolan upptäcka det i tidigt skede. Exempel på aktiviteter är att skolan arbetar med är elevskyddsombud och elevråd samt ett aktivt förhållningssätt som innebär att de avsätter minst en arbetslagsträff per termin till att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin organisation och undervisning. All personal träffas en gång per termin för diskussion och utbildning i förhållningssätt till och bemötande av kränkta och kränkande elever. Vid intervjuer framkommer att det ska finnas rastvakter enligt ett schema. Målsättningen är att det alltid ska finnas någon vuxen ute men dock brister det ibland på grund av för få resurser. I skolans likabehandlingsplan är rutiner för utredning och dokumentation på individnivå angivna. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Omfattningen av agerandet styrs av om kränkningen är enstaka eller återkommande. Den enskilda läraren avgör om likabehandlingsgruppen bör engageras och kan alltid konsultera gruppen om råd. I rutinen finns arbetsgången för likabehandlingsgruppen angiven. Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar och varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Dokumentation ska ske på enhetlig utformad blankett. Rektor ansvarar för eventuell anmälan till andra myndigheter. Kommentarer och rekommendationer: Vid samtal med elever framkommer att en av de viktigaste insatserna för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling är vuxennärvaro i så stor utsträckning som möjligt. På den webbenkät som besvarades av eleverna svarar knappt 70 % Ja på frågan om det brukar vara vuxna ute på rasterna. Det är därför viktigt för skolorna att så långt det är möjligt använda personalresurserna till att röra sig där eleverna finns. Ca 45 % av eleverna har svarat Nej på frågan om någon vuxen frågat dem om de vet om någon elev blir utsatt för mobbning eller andra kränkningar. Eleverna påtalar även att dialogen om mobbning kan utvecklas. Det är därför viktigt att ha en ständig dialog om dessa frågor. 14

Vi kan konstatera att Vågbroskolans rutiner för arbetet med att upptäcka och utreda är kända och tillämpas. Vi kan konstatera att Bergviksskolan befinner sig i ett skede där rutinerna med att upptäcka och utreda håller på att förbättras och utvecklas. 2.2.3 Att vidta åtgärder för att förhindra framtida trakasserier och kränkande behandling Om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling ska huvudmannen, enligt diskrimineringslagen och skollagen, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. Iakttagelser Bergviksskolan Det finns likabehandlingsplan och mobbingrutiner. Dessa håller på att revideras. Rutinen för hur situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för kränkande behandling upplevs idag som otydlig av de intervjuade. I de reviderade likabehandlingsplanerna anges ett antal åtgärder som ska vidtas i tre olika steg både vad gäller omedelbara åtgärder, hur uppföljning ska ske och vad som ska göras om man inte lyckas lösa ett mobbnings/kränkningsfall. I planen anges också att ansvarig personal ska dokumentera händelseutvecklingen. Dokumentation ska ske på enhetligt utformad blankett och förvaras hos rektor. Den nya planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under läsåret. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i nästa års plan. Vågbroskolan De åtgärder som ska vidtas finns angivna i likabehandlingsplanen. Vid behov och grövre kränkningar upprättas åtgärdsprogram för den elev som är inblandad i den kränkande behandlingen. Detta gäller såväl för den utsatta eleven som för den/de som utfört kränkningen. Vilka åtgärder som ska ingå i programmet beslutas i likabehandlingsgruppen. Enligt likabehandlingsplanen ska varje misstanke om kränkning dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar och varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Dokumentation ska göras på enhetligt utformad blankett som förvaras i pärm hos rektor. Kommentarer och rekommendationer: Vi kan konstatera att Vågbroskolan har rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när en kränkning uppstår. 15

Vi kan konstatera att Bergviksskolan befinner sig i ett skede där rutinerna för vilka åtgärder som ska vidtas när en kränkning uppstår håller på att förbättras och utvecklas. Vår uppfattning är att rutinerna för vilka åtgärder som ska vidtas när en kränkning uppstår är tydliga för personalen på Vågbroskolan medan personalen på Bergviksskolan förmedlar det motsatta. I det utvecklingsarbete som pågår på Bergviksskolan är det viktigt att rutiner och ansvarsfördelningar tydliggörs för personalen. 2.3 Uppföljning av arbetet med att främja likabehandling Enligt skolverkets allmänna råd ska uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningen. Iakttagelser I kvalitetsredovisningen 2008 för Söderhamns kommun redovisas en uppföljning av statusen på likabehandlingsplanerna i skolorna. Det går att utläsa i kvalitetsredovisningen att bristerna med likabehandlingsplanerna som påpekades vid Skolverkets inspektion 2007 har åtgärdats även om föräldrars delaktighet rätt ofta bestått i att de informerats om likabehandlingsplanen. Bedömningen som görs i kvalitetsredovisningen är att alla planer nu uppfyller kraven på likabehandlingsplaner. Sedan pågår ett kontinuerligt aktivt arbete med att jobba förebyggande så att kränkningar av olika slag inte ska förekomma. Men kränkningar förekommer, om än i mindre omfattning. I förskolan förekommer något enstaka fall och en viss ökning kan ses med stigande ålder på eleverna. När kränkningar upptäckts av personalen eller kommit till deras kännedom har man agerat utifrån de rutiner och åtgärder som beskrivs i likabehandlingsplanerna. På vissa skolor får eleverna i enkäter svara på trivsel och förekomst av kränkningar, men någon samlad heltäckande bild av hur frekvent kränkningar är, går inte att utläsa av alla skolors kvalitetsredovisningar. Bergviksskolan Arbetet avseende likabehandling redovisas till nämnden via skolans kvalitetsredovisning. Personalen är osäkra på vad som redovisas till nämnden avseende likabehandlingsarbetet. Någon systematisk uppföljning av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling görs ej. En kartläggning (enkätundersökning) bland eleverna avseende trygghet har gjorts som ett underlag till de nya likabehandlingsplanerna. Vågbroskolan Arbetet avseende likabehandling redovisas till nämnden via skolans kvalitetsredovisning. Personalen upplever att det är mycket fokus på statistik och inte deras egen utvärdering. 16

Skolan följer upp via trivselenkäter där de kartlägger var elever känner sig otrygga inom skolans område. Eleverna får även svara på trivselfrågor inför utvecklingssamtal. Enligt uppgifter följs även åtgärdsplaner upp. Kommentarer och rekommendationer: Vår bedömning är att uppföljningen av likabehandlingsarbetet i kvalitetsutvecklingen behöver utvecklas. Ett stöd i uppföljningen av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling kan vara att ta fram nyckeltal för redovisning i kvalitetsredovisningen. (Se mer under punkt 2.1) 2.4 Sammanfattning från enkäten och intervjuer - elevperspektiv En webbenkät har skickats ut till samtliga elever i årskurs 5-9 på Bergviksskolan och Vågbroskolan. Eleverna har fått svara på frågor om de känner till olika delar av arbetet med likabehandling exempelvis om skolan har likabehandlingsplan, om det vet om det förekommer mobbing och om de upplever att de får tillräckligt stöd etc. Vidare har intervjuer genomförts med ett antal elever från årskurs 2-9 på de båda skolorna. Resultatet från intervjuerna samt svaren från ett urval av enkätfrågorna sammanfattas här nedan. (Resultatet från enkäten redovisas i grafer i Bilaga 1) Iakttagelser Bergviksskolan De intervjuade eleverna upplever att mobbing eller kränkande behandling mest förekommer i form av att man kallar varandra för fula ord, verbal kränkning. Om eleverna upptäcker någon form av mobbning eller kränkande behandling så vänder de sig till en lärare, i huvudsak klassföreståndaren. Enkätsvaren visar att ca 63 % av eleverna har angett att mobbning förekommer på skolan. När det gäller likabehandlingsplanen så uppger de intervjuade eleverna att de känner till den men inte vad den innehåller. De berättar också att det finns regler för hur de ska bete sig mot varandra. På låg- och mellanstadiet har eleverna tagit fram guldregler tillsammans med lärarna som innehåller ordningsregler i klassrummet samt hur man ska vara mot varandra. I enkäten ställdes frågan om det finns regler på skolan mot kränkande behandling och 70 % av eleverna svarade Ja, ca 27 % svarade Vet ej samt ca 3 % svarade Nej. Det ställdes även frågor om likabehandlingsplanen i enkäten. Knappt 30 % kände till att det finns en likabehandlingsplan samt ca 15 % svarar Ja på att de varit delaktiga i arbetet med planen, ca 24 % svarar Nej samt ca 51 % svarar Vet ej. Överlag tycker de intervjuade eleverna inte att de pratar om det här med kränkande behandling så ofta. I enkäten ställdes frågan om elever och vuxna på skolan pratar om vad som är kränkande behandling och ca 43 % av eleverna svarade Ja, ca 15 % svarade Nej samt ca 42 % svarade Vet ej. På frågan om någon vuxen frågat eleven om någon elev blir mobbad på skolan svarade 48 % Nej och 32 % svarade Ja. 17

Uppfattningen hos några av eleverna är att de inte alltid blir helt tagna på allvar men överlag upplever de stöd från vuxna. I enkäten ställdes frågan om de får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad och ca 38 % svarade Ja, 10 % svarade Nej vilket innebär att ca hälften svarade Vet ej. På frågan om skolan tar hand om och hjälper den elev som blir mobbad svarade knappt hälften av eleverna Ja samt ca 45 % svarade Vet ej. Eleverna har fått svara på hur de trivs i skolan via olika enkäter. Resultaten från enkäterna upplever eleverna att de får ta del av i låg grad. Vågbroskolan De intervjuade eleverna tycker inte att det inträffar särskilt många händelser på skolan som är kränkande behandling. De nämner dock att det förekommer att man kallar varandra för fula ord. Om de skulle upptäcka att någon blev mobbad eller de själva blev utsatta så skulle de prata med lärare, kurator eller skolsyster. Även här visar enkätsvaren att en stor andel, ca 53 %, elever angett att mobbning förekommer på skolan. Likabehandlingsplanen känner de äldre eleverna till men inte vad den innehåller. De berättar även att det finns ordningsregler på skolan och eleverna i årskurs sex har skrivit på ett kontrakt om att de ska vara förebilder för de yngre eleverna. I enkäten ställdes frågan om det finns regler på skolan mot kränkande behandling och ca 78 % av eleverna svarade Ja, ca 20 % svarade Vet ej samt ca 2 % svarade Nej. Det ställdes även frågor om likabehandlingsplanen i enkäten. Hälften av eleverna kände till att det finns en likabehandlingsplan samt ca 20 % svarar Ja på att de varit delaktiga i arbetet med planen, ca 23 % svarar Nej samt ca 57 % svarar Vet ej. Lärare pratar om kränkande behandling, mobbing det när det händer något. Eleverna i 6:an tycker att de behöver prata mer om detta i klasserna. I enkäten ställdes frågan om elever och vuxna på skolan pratar om vad som är kränkande behandling och ca 58 % av eleverna svarade Ja, ca 17 % svarade Nej samt ca 25 % svarade Vet ej. På frågan om någon vuxen frågat eleven om någon elev blir mobbad på skolan svarade 45 % Nej och 48 % svarade Ja. Eleverna på låg- och mellanstadiet verkar tycka att de inte alltid blir helt tagna på allvar men överlag upplever de stöd. I enkäten ställdes frågan om de får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad och ca 42 % svarade Ja, 18 % svarade Nej vilket innebär att ca 40 % svarade Vet ej. På frågan om skolan tar hand om och hjälper den elev som blir mobbad svarade ca 42 % av eleverna Ja samt ca 49 % svarade Vet ej. Eleverna berättar att de har svarat på enkäter avseende mobbing. Kommentarer och rekommendationer: Vi upplever att intervjuer och enkätsvar vad gäller förekomst av mobbning motsäger varandra. Enkäten indikerar att förekomsten av mobbning sker i högre grad än vad som framkom vid intervjuerna med eleverna. Oavsett vad orsaken är till skillnaden så indikerar 18

enkätsvaret på att skolorna behöver följa upp och arbeta aktivt med att minska förekomsten av mobbning. Enkätsvaren visar även på att det finns elever som blir eller upplever sig vara mobbade av vuxen personal på skolan (totalt 10 % = 33 elever har svarat Ja ) samt visar enkätsvaren att en ännu större andel elever har angett att det finns lärare eller annan personal på skolan som blir mobbade av elever (totalt 15 % = 52 elever har svarat Ja ). Det är viktigt att även här följa upp vad som ligger bakom dessa svar. Det är positivt att många av eleverna känner till att det finns regler för hur man får bete sig mot varandra. Ett stort antal av eleverna känner även till vad som menas med kränkande behandling (70 %). Eleverna på Vågbroskolan känner i högre grad till (50 %) om skolan har en likabehandlingsplan än eleverna på Bergviksskolan (30 %). Eleverna har i låg grad upplevt att de varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen (totalt ca 18 % av eleverna har svarat Ja ). Vår bedömning är att detta är ett förbättringsområde på båda skolorna där det är viktigt att göra eleverna delaktiga i arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Drygt 70 % av eleverna upplever att det finns någon vuxen person som de kan vända sig till om de blir mobbade, eller om de vet att någon annan elev blir utsatt för kränkningar. Drygt 40 % av eleverna upplever att eleverna på skolan får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad. Ca 45 % av eleverna har svarat att de inte vet om eleverna får tillräckligt stöd av vuxna när någon är utsatt för mobbning. Vår uppfattning är att svaren på dessa frågor behöver analyseras och diskuteras med eleverna. 19

BILAGA 1 Sammanställning enkätresultat Grafer 1-3 totalt Söderhamn (Bergviksskolan+Vågbroskolan) 01. Har ni elever fått reda på vad man på skolan menar att kränkande behandling är? 02. Pratar ni elever och vuxna på skolan om vad som är kränkande behandling? -21 235 78-54 173 107 03. Finns det regler mot kränkande behandling på skolan? 04. Har det genomförts aktiviteter/projekt på skolan för att diskutera och arbeta med att motverka kränkande behandling? 05. Hjälper ni elever till i arbetet mot kränkande behandling, till exempel som kamratstödjare? 06. Känner du till om skolan har en likabehandlingsplan? -9 248 77-79 90 165-58 129 147-67 137 130 07. Har ni elever varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen? -79 60 195-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 20

09. De elever som blir mobbade, tar skolan hand om detta och hjälper den elev som är mobbad? 12. Finns det någon särskild bland de vuxna på skolan som man kan vända sig till om man blir mobbad, eller om man vet att någon blir mobbad? 13. Upplever du att eleverna på din skola får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad? 14. Brukar det vara vuxna ute på rasterna som rastvakter? 15. Har någon vuxen frågat om du vet om det finns elever som blir mobbade på skolan? 16. Har någon undersökning gjorts om det finns elever som är mobbade på skolan? 17. Finns det någon handlingsplan mot mobbning på din skola? ( T ex mobbningsplan) -23 141 152-20 237 77-48 135 151-56 229 49-153 119 62-84 48 202-36 67 231-100%-90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 08. Finns det elever som är mobbade på skolan? -193 18 123 10. Finns det elever som blir mobbade av vuxen personal på skolan? -33 156 145 11. Finns det lärare eller annan personal som blir mobbade av elever på skolan? -52 107 175-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 21

Grafer 4-6 Bergviksskolan 08. Finns det elever som är mobbade på skolan? -92 3 49 10. Finns det elever som blir mobbade av vuxen personal på skolan? -9 68 67 11. Finns det lärare eller annan personal som blir mobbade av elever på skolan? -24 36 84-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 01. Har ni elever fått reda på vad man på skolan menar att kränkande behandling är? 02. Pratar ni elever och vuxna på skolan om vad som är kränkande behandling? -13 95 36-22 62 60 03. Finns det regler mot kränkande behandling på skolan? 04. Har det genomförts aktiviteter/projekt på skolan för att diskutera och arbeta med att motverka kränkande behandling? 05. Hjälper ni elever till i arbetet mot kränkande behandling, till exempel som kamratstödjare? 06. Känner du till om skolan har en likabehandlingsplan? -4 101 39-30 28 86-19 49 76-40 42 62 07. Har ni elever varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen? -35 22 87-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 22

09. De elever som blir mobbade, tar skolan hand om detta och hjälper den elev som är mobbad? 12. Finns det någon särskild bland de vuxna på skolan som man kan vända sig till om man blir mobbad, eller om man vet att någon blir mobbad? 13. Upplever du att eleverna på din skola får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad? 14. Brukar det vara vuxna ute på rasterna som rastvakter? 15. Har någon vuxen frågat om du vet om det finns elever som blir mobbade på skolan? 16. Har någon undersökning gjorts om det finns elever som är mobbade på skolan? 17. Finns det någon handlingsplan mot mobbning på din skola? ( T ex mobbningsplan) -7 67 68-11 94 39-15 55 74-40 76 28-68 46 30-36 14 94-14 25 105-100%-90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fråga 18 Bergviksskolan 18. Hur bra tycker du att man är på skolan med att arbeta mot kränkande behandling? 3,2 (1=lägsta betyg samt 5=högsta betyg) 23

Grafer 7-9 Vågbroskolan 08. Finns det elever som är mobbade på skolan? -101 15 74 10. Finns det elever som blir mobbade av vuxen personal på skolan? -24 88 78 11. Finns det lärare eller annan personal som blir mobbade av elever på skolan? -28 71 91-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 01. Har ni elever fått reda på vad man på skolan menar att kränkande behandling är? 02. Pratar ni elever och vuxna på skolan om vad som är kränkande behandling? -8 140 42-32 111 47 03. Finns det regler mot kränkande behandling på skolan? 04. Har det genomförts aktiviteter/projekt på skolan för att diskutera och arbeta med att motverka kränkande behandling? 05. Hjälper ni elever till i arbetet mot kränkande behandling, till exempel som kamratstödjare? 06. Känner du till om skolan har en likabehandlingsplan? -5 147 38-49 62 79-39 80 71-27 95 68 07. Har ni elever varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen? -44 38 108-100% -90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej 24

09. De elever som blir mobbade, tar skolan hand om detta och hjälper den elev som är mobbad? 12. Finns det någon särskild bland de vuxna på skolan som man kan vända sig till om man blir mobbad, eller om man vet att någon blir mobbad? 13. Upplever du att eleverna på din skola får tillräckligt stöd av vuxna när någon blir mobbad? 14. Brukar det vara vuxna ute på rasterna som rastvakter? 15. Har någon vuxen frågat om du vet om det finns elever som blir mobbade på skolan? 16. Har någon undersökning gjorts om det finns elever som är mobbade på skolan? 17. Finns det någon handlingsplan mot mobbning på din skola? ( T ex mobbningsplan) -16 74 84-9 143 38-33 80 77-16 153 21-85 73 32-48 34 108-22 42 126-100%-90% -80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fråga 18 Vågbroskolan 18. Hur bra tycker du att man är på skolan med att arbeta mot kränkande behandling? 3,2 (1=lägsta betyg samt 5=högsta betyg) Totalt svar från 334 elever av 429. 25

BILAGA 2 Skolverkets Allmänna råd 2009 - För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolornas arbete med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling Av skolverkets allmänna råd framgår att det målinriktade arbetet bör: bedrivas systematiskt och långsiktigt och vara en naturlig del i det vardagliga arbetet, baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö, ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer (elever och även föräldrar ska delta i det främjande och förebyggande arbetet) samt omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bör man: regelbundet genomföra en kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet, samt planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp. Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt skolverkets allmänna råd: Verksamheten bör organiseras så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Ledningen och personalen bör vara särskilt uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten. 26

Barn och elever samt deras vårdnadshavare bör få information om hur de bör rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personalen bör ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Enligt skolverkets allmänna råd: Det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn bör vara tydlig. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Att vidta åtgärder för att förhindra framtida trakasserier och kränkande behandling Enligt skolverkets allmänna råd: Det bör finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa bör dokumenteras. 27