Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130
Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum: 2013-01-17 Dokumenttyp: Rapport Projektnummer:1734-1130 Version: 2.3, slutrapport Publiceringsdatum: 2013-01-17 Utgivare: Växjö kommun Kontaktperson: Ellen Rube Distributör: Växjö kommun, Box 1222,351 12 Växjö, telefon: 0470-410 00
Innehåll Förord... 6 Sammanfattning av resultaten... 7 Undersökningens bakgrund... 7 Varje genomsnittlig dag görs 2,6 resor per person... 7 Långa resor står för en stor del av trafikarbetet... 7 De flesta resorna är korta resor... 7 Förändringar sedan 2002... 8 Drygt 60 % av resorna görs med bil... 8 Var tredje Växjöbo vill minska sitt bilåkande... 8 Mer än hälften av resorna görs inom Växjö stad... 8 Hälften av alla resor är fritids- eller inköpsresor... 9 Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel... 9 Sex av tio arbetsresor görs med bil... 9 1. Bakgrund och syfte... 10 1.1 Undersökningens bakgrund och syfte... 10 2. Metod och genomförande... 11 2.1 Metod... 11 2.2 Urval och geografisk indelning... 11 2.3 Utskick... 13 2.4 Svarsfrekvens... 13 2.5 Undersökningens validitet... 15 2.6 Internt bortfall... 17 2.7 Statistisk säkerhet... 18 2.8 Viktning av materialet... 20 2.9 Koordinatsättning... 20 2.10 Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen... 20 3. Antal resor... 21 3.1 Antal resor... 21 3.2 Orsak till att inte ha rest... 23 4. Trafikarbetets fördelning... 24 4.1 Trafikarbetet fördelat på färdmedel... 24 4.2 Trafikarbetet fördelat på reslängder... 24 4.3 Trafikarbetet fördelat på ärenden... 25 5. Tillgång till olika färdmedel... 27
5.1 Tillgång till körkort och bil... 27 5.2 Tillgång till cykel och elcykel...28 5.3 Tillgång till kollektivtrafikkort... 30 6. Färdmedelsval... 31 6.1 Nyttjande av olika färdmedel... 31 6.2 Fördelning över huvudfärdsätt... 32 6.3 Förändringar sedan 2002... 33 6.4 Antal resor per person och kommundel... 34 7. Attityder till minskat bilåkande... 35 7.1 Attityder till ett minskat bilåkande... 35 7.2 Hinder för att faktiskt minska bilåkandet... 38 8. Ärenden... 39 8.1 Ärenden... 39 8.2 Färdsätt och ärenden... 41 9. Resor med byten... 42 9.1 Resor med flera färdmedel... 42 10. Reslängd och restid... 43 10.1 Reslängd... 43 10.2 Biltrafikens andel av resor under 5 km... 45 10.3 Genomsnittlig reslängd med bil per kommundel... 46 10.4 Restid... 47 10.5 Genomsnittlig restid med bil per kommundel... 49 11. Reseströmmar till/från/inom Växjö kommun... 50 11.1 Resor till/från omgivande kommuner och län.... 50 11.2 Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen... 52 11.3 De största enskilda reserelationerna till/från och inom kommunen... 55 11.4 Typreserelationer mellan/inom Växjö Stad och olika ortstyper... 58 12. Specialanalys: Resor till och från arbetet... 62 12.1 Andelen förvärvsarbetande... 62 12.2 Resan till arbetet... 63 12.3 Förmåner på arbetsplatsen... 65 12.4 Tillgång till kommunikationer... 66 13. Specialanalys: Pensionärers resvanor... 67 13.1 Val av färdmedel... 67 14. Specialanalys: Ungdomars resvanor... 68 14.1 Användning av olika färdmedel... 68 14.2 Ärende... 69
15. Bakgrundsfrågor... 70 15.1 Kön och ålder... 70 15.2 Sysselsättning... 71 15.3 Utbildningsnivå... 72 15.4 Hushållens inkomst... 72 15.5 Bostadstyp... 73 15.6 Hushållssammansättning... 73 Bilaga A: Enkät och resedagbok... 74 Bilaga B: Antal dygnsresor mellan Växjö stad och några ortstyper. 12-84 år. Exklusive invånarna i Jönköpings kommun....82
Förord Intermetra Business & Market Research Group AB fick i december 2011 i uppdrag av Trafikverket att genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i sydöstra Sverige, dvs. Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland, Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, samt Växjö och Kalmar kommuner. Växjö kommun valde att göra en extra tilläggsbeställning till undersökningen, för att kunna göra en separat analys av förhållandena i Växjö kommun, vilken redovisas i denna rapport. Projektgruppen på Intermetra har bestått av Markus Lagerqvist (projektansvarig), Rune Broo (seniorkonsult), Michaela Andersson (projektassistent), Pontus Sundqvist (webbenkäter) och Clara Kårelind (fältkoordinator). Tryck och distribution av enkäter har hanterats av StroedeRalton AB. Göteborg, september 2012 Intermetra Business & Market Research Group AB
Sammanfattning av resultaten Undersökningens bakgrund Undersökningens syfte är att ge en ökad kännedom om medborgarnas resor lokalt och regionalt, samt om några förändringar av resandet skett sedan den förra resvaneundersökningen år 2002. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Undersökningen genomfördes postalt genom att en enkät och en resedagbok skickades ut till ett urval av 62 000 personer i åldern 16-84 år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Jönköpings kommun ingick inte i undersökningen. Emellertid har data om antalet resor mellan olika kommuner från Jönköpings kommuns egen resvaneundersökning år 2009 inkorporerats i denna rapport. I Växjö kommun inkluderades även ungdomar i åldrarna 12-15 år. Totalt drogs 7 896 personer i ett urval som stratifierades över 15 urvalsområden. Svarsfrekvensen var 46 % vilket ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar som genomförts under 00-talet. Varje genomsnittlig dag görs 2,6 resor per person Under en vanlig vardag reser ca 80 % av befolkningen i kommunen. I genomsnitt genomför varje person 2,7 resor per vardag. Under helgerna reser ca 72 %. Genomsnittliga antalet resor per invånare (12-84 år) är då 2,2. Flitigast resenärer är personer i åldern 25-44 år, medan personer över 65 år genomför minst antal resor per person och dag. Långa resor står för en stor del av trafikarbetet Totalt reser kommunens invånare 2,5 miljoner kilometer varje dygn. Långa resor som är 50 km eller längre står för över 55 % av de producerade personkilometrarna, medan resor på under 10 km endast står för 15 %. Medelresan varar ca 24 minuter under en vardag och drygt 30 min under helger. I genomsnitt spenderar Växjöbor (12-84 år) 1 timma och 10 min under förflyttning varje vardag. Räknat på dem som faktiskt gör resor blir tiden en vanlig vardag istället knappt en och en halv timme. De flesta resorna är korta resor Hela 61 % av alla resor är under 5 km långa, 15 % är 5-10 km och ca 25 % är resor som är längre än 10 km. Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel. 7
Förändringar sedan 2002 Andelen cykelresor har ökat från 16 % år 2002, till 19 % år 2012. Det är framför allt på helgerna som cyklandet har ökat. Målet för 2010 (20 % cykelresor) har dock inte uppnåtts. Av alla resor under 5 km är 48 % bilresor, detta är på procentsamma nivå som vid 2002 års RVU. Kommunens mål var att andelen skulle vara 45 % år 2010. Drygt 60 % av resorna görs med bil Drygt 60 % av resorna görs med bil som huvudfärdmedel, medan kollektivtrafiken endast står för 6 %. Det finns stora skillnader beroende på demografiska variabler och geografi. Bilen står för en mindre andel av resorna bland yngre och i Växjö stad. Var tredje Växjöbo vill minska sitt bilåkande En tredjedel av Växjöborna reser ofta med bil och anser att de behöver fortsätta med det. Ca 16 % av invånarna i Växjö kommun är bilanvändare som vill minska sitt bilåkande och redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 16 % uttrycker en viss ambition att minska sitt bilresande, men har inga konkreta planer på hur. Det finns ett starkt samband mellan tillgången till bra kollektivtrafik och viljan att resa mindre med bil. Kvinnor, yngre och högutbildade har också en större vilja att dra ned på sin bilanvändning jämfört med andra grupper. Även om många har en önskan eller acceptans för att minska sitt bilåkande till förmån för kollektivtrafik eller cykel, möter de en del praktiska svårigheter att realisera sin ambition. De två grupper som har som mål att minska, eller åtminstone funderar på att minska bilanvändningen, gör idag ca 40 000 bilresor om dagen. Många av dessa resor är emellertid sådana, där bilen är till stor hjälp, eller rentav nödvändig, t.ex. att de ingår i reskedjor med två eller flera sammanhängande ärenden eller görs för att hämta/lämna någon eller för inköp. De återstående resorna utgör ungefär 60 % av det totala antalet bilresor som görs av de två förändringspositiva grupperna. Mer än hälften av resorna görs inom Växjö stad Utav de ca 224 000 resor som görs till/från/inom kommun varje genomsnittsdygn, görs ca 80 % av kommunens invånare. Över hälften av resorna till/från/inom kommunen görs inom Växjö stad. Ytterligare ca 19 % är resor som håller sig inom den övriga kommunen och 16 % som håller sig inom övriga länet. Resor till/från Kalmar län respektive Jönköpings län svarar för ungefär 5 %, respektive 4 % vardera. Till/från Blekinge län svarar för knappt 2 %. Mindre än 2 % av resorna som görs av regionens invånare går till övriga delar av landet, eller utlandet. (Även de som bor utanför regionen bidrar till den typen av resor, men är inte inräknade här.) Ca 60 % av resorna på stadens gator är resor som håller sig helt inom staden och ca 20 % är resor till/från andra orter med kollektivtrafik. Av resorna helt inom staden svarar relationer till/från eller inom Centrum/Sjukhuset för över 30 % av resorna, medan de övriga är relativt utspridda över staden. 8
Cykelresandet är tydligt koncentrerat till att gå mellan Centrum och sju nära områden. Det är vanligt inom områdena Teleborg, Universitet och Norr. I Norr är cykleresandet lika vanligt som bilresandet. Bilreserelationerna har delvis samma mönster. Bilresorna står dock också för en mycket stor andel av de resor som är litet längre, t ex de som går mellan områden som inte gränsar till varandra. Teleborg och Västra Mark är speciellt biltrafikintensiva områden. Hälften av alla resor är fritids- eller inköpsresor Sett över hela veckan står resor till arbetet för 25 % av resorna. Sett till antalet kilometrar har dock även arbetsresor och fritidsresor stor betydelse. Resor till arbetet/studier eller tjänsteresor utgör tillsammans 37 % av resorna under ett genomsnittsdygn, följt av fritidsresor (28 %) och inköpsresor (22 %). Arbetsresandet är alltså mindre, medan det fritidsrelaterade resandet är betydligt större än i regionen i övrigt. På vardagar svarar arbets-, studie- och tjänsteresor för 45 %. Vilka ärenden man uträttar påverkar även valet av färdmedel. Resor till skola/studier görs i högre grad med kollektivtrafik, medan inköpsresor i högre grad är bilresor. Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel En mycket liten andel av resorna är kombinationsresor med flera färdmedel (gång undantaget). Endast 1 % av det totala antalet resor är kombinationsresor där man byter från cykel till kollektivtrafik och 1 % är resor där man byter från samåkning i bil till kollektivt (t.ex. blir skjutsad till hållplats/station). Utanför staden görs ytterligare 1 % av resorna som ensam bilist då man parkerar bilen för att ta buss eller tåg. Kombinationsresor med flera färdmedel utgör dock en stor del (30 %) av kollektivresorna. Sex av tio arbetsresor görs med bil Totalt 77 % av invånarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetar. Av deras resor till arbetet görs ca 62 % med bil och 6 % med kollektivtrafik. Totalt 23 % cyklar och 8 % går. Av de förvärvsarbetande har 72 % tillgång till fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Drygt 80 % har tillgång till en busshållplats inom 500 meter från hemmet och lika många har det inom 500 meter från arbetsplatsen. 9
1. Bakgrund och syfte 1.1 Undersökningens bakgrund och syfte Samhällets omdaning inom sysselsättning, bosättning och värderingar fortlöper ständigt. Detta påverkar behov och val av transporter som i dag och i framtiden ser annorlunda ut än hur det såg ut i går. En god kännedom om medborgarnas resvanor är en viktig förutsättning för att kunna planera åtgärder i trafiksystemet. Dessa förändringsprocesser mäts i olika studier och undersökningar på nationell nivå, men i många avseenden behövs ett fördjupat underlag om resmönstret för att få en effektivare åtgärdsmix som bättre tillgodoser medborgarnas regionala och lokala resebehov. I Växjö kommun genomfördes senast en resvaneundersökning år 2002, dvs. för tio år sedan. Denna undersökning ska ge en uppdaterad kännedom om resandet till/från och inom Växjö kommun. Den ska även visa på eventuella förändringar som skett sedan den förra mätningen. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. 10
2. Metod och genomförande 2.1 Metod Undersökningen genomfördes genom postala enkäter. Det utsända materialet bestod av tre delar ett missiv som förklarade hur och varför undersökningen genomfördes, en enkät, samt en resdagbok. Möjlighet fanns att skicka in den ifyllda enkäten och resedagboken i ett förfrankerat svarskuvert, eller att mata in svaren på webben via en personlig inloggningskod. Enkäten bestod av 17 frågor om respondenten och hennes resvanor. Resedagboken bestod av detaljerade frågor kring samtliga förflyttningar under en på förhand specificerad resdag. Enkät och resedagbok i sin helhet finns bifogade rapporten som bilaga B. 2.2 Urval och geografisk indelning Undersökningen ingår som en del av en större resvaneundersökning bland boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett undantag är Jönköpings kommun som helt exkluderades från undersökningen då en omfattande resvaneundersökning genomfördes i kommunen år 2009. Ett grundurval om 50 000 personer slumpades över hela regionen efter befolkningsfördelningen. Några undantag gjordes dock vid urvalsdragningen: Det antal personer som skulle allokerats till Jönköpings kommun slumpades istället över övriga kommuner i Jönköpings län. Fem kommuner valde att förstärka underlaget i sina respektive kommuner med ett utökat urval. Detta gäller Emmaboda, Kalmar, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Kalmar och Växjö kommuner valde att utöka målgruppen till att även inkludera barn i åldern 12-15 år. Det slutliga bruttourvalet bestod av 62 004 personer i åldern 16-84 år (samt 903 barn i åldern 12-15 år i Kalmar och Växjö kommuner). Urvalet har dragits från Statens personadressregister (SPAR) som tillhandahålls av Skatteverket och omfattar samtliga personer som är folkbokförda i Sverige. För Växjös kommun fördelades ett stratifierat slumpmässigt urval om 8 000 personer över 15 geografiska urvalsområden i kommunen. Detta för att säkerställa ett tillräckligt antal svar från respektive område för analyserna. Urvalet tillhandahölls av Växjö kommun. 11
Tabell 2.1: Geografisk fördelning av urvalet i Växjö kommun Folkmängd 12-84 år (antal 2011) Bruttourval (antal) Sandsbro/Norremark 2 399 500 Öster/Högstorp/Sankt Sigfrid 5 682 500 Övrig landsbygd/mindre tätorter 9 622 500 Hovshaga/Östra Lugnet/Sjöudden 6 791 500 Araby/Hov 8 236 700 Teleborg 10 193 1 000 Norr/Hov 7 409 500 Rottne 1 887 500 Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga 1 008 300 Ingelstad 1 356 500 Öjaby/Bergsnäs/Räppe 2 696 500 Centrum/Söder/Väster/I11/Västra 7 012 500 Mark Braås 1 290 500 Gemla 1 076 500 Lammhult och Björnö 1 433 500 Summa 68 090 8 000 Figur 2.1: Urvalsområden i Växjö kommun 12
2.3 Utskick Utskicket genomfördes i form av ett första utskick till samtliga personer, jämt fördelat över 14 specificerade resdagar, dvs. måndag till söndag under två veckor. Därefter genomfördes två påminnelseutskick till personer vars svar inte inkommit (postalt eller via webb). Båda dessa fördelades jämt över sju specificerade resdagar. I resedagboken fanns ingen möjlighet att byta, eller ange en egen, alternativ resdag. Enkäter till barn i åldern 12-15 år adresserades till målsman för barnet. Tabell 2.2: Utskickens fördelning över resdagar Resdagar Period Antal utskick Andel av urvalet Andel av svaren Grundutskick 1-14 19 mars-1 8 004 100 % 72 % Påminnelse 1 15-21 16-22 april april 6 402 80 % 21 % Påminnelse 2 22-28 7-13 maj 4 742 59 % 7 % 2.4 Svarsfrekvens Undersökningen stängdes 13 juni 2012. Efter denna dag mottogs inga fler inkommande svar, varken postalt eller via webben. Förutom inkomna svar noterades bortfall i form av postreturer pga. okänd eller avflyttad adressat. Under insamlingsperioden hade Intermetra även support via e-post, samt över telefon måndagar till torsdagar kl. 13.00 20.00, fredagar kl. 13.00 17.00, samt lördagar och söndagar kl. 12.00 16.00. Personer som ringde in och meddelande att respondenten av olika anledningar inte kunde eller ville svara på undersökningen noterades som bortfall. Den totala svarsfrekvensen var 46,0 %. Tabellen nedan visar bruttourval, nettourval och svarsfrekvens för hela undersökningen, samt för Växjö kommun. Tabell 2.3: Urval och svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar Svarsfrekvens Hela undersökningen (exkl. 12-15 år) Växjö kommun (inkl. 12-15 år) 62 004 61 036 28 909 47,4 % 8 004 7 896 3 647 46,0 % 13
Tabell 2.4: Bortfall och svarsfrekvens (avser hela regionen) Procent Bruttourval 100 % Övertäckning Geografi 1 0,3 % Postretur (okänd/avflyttad adressat) 1,0 % Avliden 0,1 % Fysiskt/psykiskt funktionshinder 0,2 % Nettourval 98,4 % Bortfall Ej svar 51,2 % Vägran, vill ej svara 1,1 % Tomt formulär inskickat 0,2 % Enkät ifylld av fel person 0,0 % Språksvårigheter 0,0 % Tillfälligt bortrest 0,1 % Inkomna svar, svarsfrekvens 47,4 % 1. Personer som ej bor i den kommun de är folkbokförda eller meddelat att de ej bor i området. Figuren på nästa sida visar svarsfrekvensen uppdelat på urvalsområdena i kommunen (baserat på bruttourvalet i respektive urvalsområde). Högst var svarsfrekvensen i de båda landsbygdsområdena, lägst i Araby/Hov. Det lokala medborgarkontoret i Växjö erbjöd support på flera språk till icke svensk-språkiga kommuninvånare. Information om detta fanns på det missiv som skickades med undersökningen. 14
0 10 20 30 40 50 60 70 Övrig landsbygd/mindre tätorter Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga Norr/Hov Öster/Högstorp/Sankt Sigfrid Sandsbro/Norremark Gemla Ingelstad Öjaby/Bergsnäs/Räppe Centrum/Söder/Väster/I11/Västra Mark Rottne Lammhult och Björnö Hovshaga/Östra Lugnet/Sjöudden Teleborg Braås Araby/Hov 31 56,4 56,3 53 52,8 49,6 47,8 47 45,2 44,4 44 43,6 43,2 42,2 40,4 Figur 2.2: Svarsfrekvens (%) per lokalt urvalsområde. (OBS! % av bruttourvalen.) 2.5 Undersökningens validitet Att en undersökning har hög validitet innebär att den verkligen mäter det som den är avsedd att mäta. I detta fall att undersökningens resultat ger en rättvisande bild av resvanorna bland alla invånare i åldern 16-84 år i den aktuella regionen. Låg validitet kan bero på ett flertal olika anledningar, såsom felaktigt formulerade frågor, felaktivt urval eller metodval. I den aktuella undersökningen torde de största potentiella orsakerna till validitetsproblemen vara följande faktorer: Låg svarsfrekvens Svårigheter att fylla i resedagboken Då svarsfrekvensen ligger på 47,4 % innebär det att 52,6 % av populationen inte svarat på undersökningen. Detta är dock ett problem endast om de som inte svarat väsentligen skiljer sig från de som svarat. För att kontrollera detta har intervjuer genomförs med ett slumpvis urval av bortfallet, där personer som inte skickat in enkäten fått svara på Varför de inte skickade in enkäten Resfrekvens med olika färdmedel Förflyttningar under en vanlig resdag (färdmedel och ärende) Ålder och kön Utbildning Sysselsättning Bortfallsundersökningen genomfördes genom telefonintervjuer. Telefonintervjuerna genomfördes efter att undersökningen avslutats under perioden 27 juni till 9 juli 2012. 15
Tabell 2.5: Anledning till att man inte svarat på enkäten Andel (%) n=655 Kontaktade men vill ej svara på några frågor över telefon 33,6 Hade inte tid eller lust svara på enkäten 18,3 Reser för lite 7,5 Glömde bort att svara 7,5 Inte sett enkäten 6,6 För komplicerad att svara på 6,1 Sjukdom, funktionshinder 3,7 Svarar aldrig på enkäter 4,4 Språksvårigheter 3,1 Har svarat 2,6 Var bortrest 2,0 Tappade bort enkäten 1,4 För lång enkät 1,2 Trodde inte den gällde mina resvanor 1,1 Fick ingen ersättning 0,3 För personliga frågor 0,3 Annan anledning 0,6 SUMMA 100 % Andelen som inte svarat för att de inte rest på den aktuella resdagen, eller tycker att de reser för lite är 18 % i bortfallet. Detta kan jämföras med 22 % av de som svarat på enkäten som inte rest under den aktuella dagen. Utöver dessa 18 % kan finnas ytterligare några procent bland de som aldrig svarar på/läser enkäter, som har språksvårigheter, har tappat bort enkäten etc. som inte rest. Det finns alltså ingen anledning att förmoda att de som svarat representerar personer som reser i betydligt större omfattning än de som inte svarat. Analysen av resultaten från bortfallsintervjuerna, avseende de bakgrunds- och resvanefrågor som ställdes, visar att de som inte svarat på enkäten inte väsentligen skiljer sig från de som svarat avseende kön, utbildning, sysselsättning eller resvanor. Dock finns en avsevärd skillnad i ålderssammansättningen. Bland de som svarat på undersökningen finns en överrepresentation av framför allt personer över 65 år, medan yngre personer är underrepresenterade. Detta har kompenserats för genom viktning av resultaten (se kapitel 2.6). Resultaten från bortfallsintervjuerna redovisas i detalj i bilaga C. Den andra potentiella källan till problem med validiteten är svårigheter att fylla i resedagböckerna. Detta gäller framför allt: Förståelse för vad som är en förflyttning Angivelser av avstånd (km) Angivelser av adresser 16
Många respondenter har haft svårigheter att förstå vad som avses vara en förflyttning. Detta kan ha manifesterat sig i att man redovisat flera ärenden som en enda förflyttning, eller genom att man delat upp en förflyttning med färdmedelsbyten till flera förflyttningar. Detta har i möjligaste mån korrigerats för genom att alla resdagböcker gåtts igenom manuellt och felaktigheter har justerats för genom att slå ihop eller dela upp resor i förflyttningar. I den resulterande resedatafilen saknas ändå en hemresa i ca 2 % av de reskedjor där man kan förvänta sig att en sådan gjordes. Angivelser av avstånd är svåra för respondenterna, framför allt om de avser sträckor som man sällan reser, eller när man reser med kollektivtrafik. Det är enklare att uppskatta sträckan för resor som görs med bil, cykel eller till fots. Det är även lätt att av misstag ange avstånd i fel måttenhet (t.ex. meter i stället för km). För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 1 500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. I resedatafilen har enbart förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km korrigerats (längden har satts till 0 km). Angivelser av adresser är ett problem då respondenterna inte alltid kan ange en korrekt adress eller anger en adress av typ apoteket eller busshållplatsen. Detta har i möjligaste mån korrigerats i adresskodningen, genom att ta fram adresser till angivna platser i de fall det är möjligt, t.ex. affärer, skolor, hållplatser etc. 2.6 Internt bortfall Storleken av det interna bortfallet, dvs. att man inte svarat på enskilda frågor i formuläret varierar avsevärt mellan olika typer av uppgifter. På rena faktafrågor som är lätta att besvara (t.ex. ålder, utbildningsnivå, körkortsinnehav, antal bilar i hushållet etc.) ligger andelen ej svar under 1 %. Så snart svaret kräver en litet mer kvalificerad kunskap stiger nivån på interbortfallet. På t.ex. frågan om avståndet till närmaste järnvägsstation är andelen ej svar ca 10 %, trots att avståndsintervallen i svarsalternativen är ganska vida. Ett än större problem är frågorna om hur ofta man gör vissa saker. T.ex. är andelen icke-svar på frågan om hur ofta man samåker i bil hela 21 %. Även på de andra frekvensfrågorna är andelen betydande. Det är svårt att veta ifall de svarande inte finner ett svarsalternativ som de tycker passar dem eller avstår att svara för att de inte reser alls. Ett troligt alternativ är att man t.ex. samåker utomordentligt sällan, men inte kan säga att man aldrig gör det. Även frågor som kan kännas alltför närgångna tenderar också att ge hög svarsvägran. I detta fall är det endast frågan om hushållets inkomst som är av den arten. Här har ca 7 % avstått från att ge en uppgift. Det största och viktigaste internbortfallet i undersökningen gäller dock uppgifterna om startadress och destination i resedagboken 74 % av resorna har både start-och målkommun angivna. I en del av detta bortfall har svarspersonerna visserligen skrivit in uppgifter, men så vaga eller svårlästa att de inte kunnat identifieras klart och kodas. Även om det varit klart inom/mellan vilka kommuner man rest har det ofta varit mer oklart exakt var man startat eller slutat sin resa. Vad gäller dagboken har vi inte någon möjlighet att kontrollera ifall man glömt eller avstått från att rapportera vissa förflyttningar, men det är naturligtvis så att någon grad av underrapportering förekommer. Totalt 78 % av förflyttningarna har uppgifter om start- och sluttider och 81 % om tillryggalagd sträcka. En del av dessa är dock uppenbart orimliga och 17
250 int 500 int. 1 000 int. 2 000 int 3 000 int. 4 000 int. 5 000 int. 7 500 int. 10 000 int. 15 000 int. 20 000 int. 30 000 int. 40 000 int. 50 000 int. andra tämligen osäkra. I analyserna har vi därför filtrerat bort de yttre svansarna i svarsfördelningarna för att öka säkerheten. 2.7 Statistisk säkerhet Det är omöjligt att ge några enkla generalla siffror för den statistiska säkerheten i materialet. Den varierar beroende på vilka variabler vi mäter (t.ex. antal resor mellan två kommuner, hur ofta man åker kollektivt etc.), vilka mått vi använder (andelar, medelvärden, antal) och inte minst hur stora de olika studerade delgrupperna är i urvalet. Nedanstående figur visar uppskattad felmarginal vid en uppmätt andel på 80 % med 95 % konfidens vid olika nivåer, från 250 upp till 50 000 svar. 86 84 82 80 78 Övre gräns Undre gräns 76 74 Figur 2.3 : Felmarginaler vid olika urvalsstorlekar (antal svar netto) Som framgår ovan är felmarginalen mycket liten ifall vi använder hela urvalet som bas, men kan bli betydande när vi kommer ned på delgrupper som i urvalet kanske bara omfattar något hundratal personer. Tabellen nedan visar uppskattade felmarginaler vid exempel på olika uppmätta andelar med 95 % konfidens vid olika nivåer på antal svar. Tabell 2.6 : Felmarginaler vid olika uppmätta andelar och antal svar netto Svar n=50 Svar n=100 Svar n=250 Svar n=500 Svar n=1 000 Svar n=5 000 Svar n=10 000 Andel 5 % / 95 % ±6,0 % ±4,3 % ±2,7 % ±1,9 % ±1,4 % ±0,6 % ±0,4 % Andel 10 % / 90 % ±8,3 % ±5,9 % ±3,7 % ±2,6 % ±1,9 % ±0,8 % ±0,6 % Andel 20 % / 80 % ±11,1 % ±7,8 % ±5,0 % ±3,5 % ±2,5 % ±1,1 % ±0,8 % Andel 30 % / 70 % ±12,7 % ±9,0 % ±5,7 % ±4,0 % ±2,8 % ±1,3 % ±0,9 % Andel 40 % / 60 % ±13,6 % ±9,6 % ±6,1 % ±4,3 % ±3,0 % ±1,4 % ±1,0 % Andel 50 % ±13,9 % ±9,8 % ±6,2 % ±4,4 % ±3,1 % ±1,4 % ±1,0 % 18
Samtliga procentjämförelser (skillnader) som nämns i den löpande texten i denna rapport är statistiskt signifikanta med minst 95 % konfidens. När det gäller medelvärden och antal resor blir bilden mer komplex, eftersom vi där också måste ta hänsyn till hur variationen ser ut och hur stor den är för varje enskild variabel för att kunna beräkna att kunna beräkna säkerheten. De antal resor som beräknats mellan olika kommuner, orter etc. är uppräknade till befolkningsnivå med faktorn 21,5 för huvudundersökningen och faktorn 31,7 för Jönköpings RVU). Därtill har en extra uppräkning av huvudundersökningens resultat gjorts med faktorn 1,29 för att kompensera för avsaknad av tolkbara adresser (där antingen ena eller båda ändpunkternas kommun inte kunnat identifieras). Dvs., osäkerheten i antalet resor blir betydande redan av det skälet att 10 resor i urvalet blir flera hundra resor i slutresultatet. Medan de allra flesta uppgifterna håller sig inom rimliga osäkerhetsmarginaler, kommer med nödvändighet några att slå kraftigt fel. Det kan ge ett bedrägligt sken av säkerhet att vi anger antalet resor mycket exakt i totalmatrisen. Vi har ändå behållit denna exakthet, för att göra det möjligt att fritt räkna samma olika uppgifter i matrisen utan att lagra avrundning på avrundning. Tabellen nedan anger hur stort konfidensintervallet (95 % konfidens) runt ett visst antal resor är under förutsättningen att vi dragit ett obundet slumpmässigt urval och inte har några andra osäkerhetskällor, Tabell 2.7 : Konfidensintervall Angivet antal Konfidensintervallets undre gräns Konfidensintervallets övre gräns 100 0 200 200 70 330 500 300 700 1 000 700 1 300 2 000 1 600 2 400 5 000 4 360 5 650 10 000 9 100 10 900 20 000 18 700 21 300 Observera att även säkerheten i uppgifterna om antal resor mellan olika kommuner/ orter/ områden påverkas av flera faktorer: den normala osäkerheten som orsakas av att vi drar ett urval ur populationen bortfallet osäkerheten i korrektionsvägningen fel eller saknade uppgifter från de svarande Vi kan beräkna den första osäkerheten (urvalsosäkerheten), men bara gissa de tre övriga. Man måste också ta hänsyn till de övriga tre osäkerhetsfaktorerna ovan. Ett tämligen subjektivt förslag är att lägga till 50 % till osäkerhetsmarginalen ovan. 19
2.8 Viktning av materialet Vid analysen har fördelningen av de inkomna svaren jämförts med befolkningsfördelningen i regionen avseende: Åldersgrupper Kön Kommun Grupper som är under- eller överrepresenterade har viktats upp eller ned för att avspegla deras verkliga andel av populationen. Exempelvis har de kommuner där det skickats ut överurval, t.ex. Kalmar och Växjö, viktas ned, medan kommer där svarsfrekvensen varit lägre än genomsnittet viktats upp. Samtliga resultat som presenteras i rapporten bygger på viktade värden. I de analyser där det finns anledning har vi även korrektionsvägt för andelen som rest på vardagar, respektive helger. Vid uppskrivningen till populationsnivå har även tagits hänsyn till internt bortfall av adresser, avståndsangivelser och restider. 2.9 Koordinatsättning Vid bearbetningen av resedagböckerna har resornas start- och slutpunkter koordinatsatts med N- och E-koordinater. I de fall där en exakt adress inte angivits eller kunnat tas fram har i vissa fall en approximativ adress angivits hellre än att lämna uppgiften blank. Detta har gjorts i följande fall: Gata har angivits, men utan gatnummer: Koordinater för gatnummer 1 har används. Undantag Växjö där specifika instruktioner för vissa gator tagits fram av Växjö kommun. Om centrum eller likande angivits har en central punkt på orten använts, t.ex. Stortorget eller liknande. I några fall har postbox ersatts med adressen för ortens centralaste postkontor. 2.10 Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen Alla förflyttningar, oavsett ärende eller färdsätt, som respondenterna gjort under resdagen ingår i undersökningen, så länge respondenten uträttat ett ärende. Respondenterna har redogjort för förflyttningar som gjorts från kl. 04.00 på morgonen till kl. 03.59 på morgonen nästa dag. Två undantag har gjorts: Förflyttningar där promenaden är själva ärendet ingår inte. Det kan t.ex. handla om en joggingtur eller en promenad för att rasta hunden Förflyttningar som ingår i respondenternas yrkesutövning, t.ex. för personer som arbetar som bussförare, kurirer eller brevbärare ingår inte. Däremot ingår deras förflyttningar till och från arbetet, eller under lunchraster. 20
3. Antal resor I detta kapitel beskrivs övergripande i vilken omfattning invånarna i Växjö kommun reser, samt hur det skiljer mellan olika veckodagar och beroende på ålder och kön. Här beskrivs också anledningar till att man inte reser. Läshjälp: Definition av begreppet resa Med resa avses i denna rapport en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Även hemresa från t.ex. arbete räknas som en resa. Enbart byte av färdmedel räknas inte som ett ärende, utan flera färdmedel kan ingå i en och samma resa. I resdagboken fanns utrymme för att redogöra för totalt åtta förflyttningar under resdagen. Personer som gjorde mer än åtta förflyttningar ombads att redogöra för dessa på ett blankt papper och skicka in detta tillsammans med resdagboken. 3.1 Antal resor Under en genomsnittlig dag utslaget på hela veckan genomför knappt 80 % av invånarna minst en resa. Detta innebär 2,6 resor per invånare och 3,3 resor per invånare som rest. Män och kvinnor reser i ungefär samma omfattning, medan skillnaderna är betydligt större mellan olika åldergrupper. Klart minst andel som reser finns bland pensionärerna endast 58 % reser under en genomsnittlig dag, mot hela 85 % bland de flitigaste resenärerna i åldern 25-44 år. Lika flitiga resenärer är barn i åldern 12-15 år. Tabell 3.1: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor hela veckan (n=469 12-15år -8483 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 78 2,57 3,29 49 681 175 052 Män 77 2,51 3,23 24 839 86 760 Kvinnor 78 2,64 3,36 26 908 91 803 12-15 år 85 2,89 3,39 2 918 10 006 16-24 år 75 2,47 3,29 8 581 28 456 25-44 år 85 2,94 3,45 18 285 59 941 45-64 år 83 2,71 3,28 16 012 53 990 65-84 år 58 1,68 2,88 7 160 21 660 21
Det är stora skillnader i hur många resor som görs under en vardag jämfört med en lördag eller söndag. Under en vardag reser 81 % av invånarna, jämfört med 72 % på en lördag eller söndag. Detta innebär att kommunens invånare varje vardagsdygn gör ca 185 000 resor, jämfört med ca 150 000 resor varje lördag eller söndagsdygn. Tabell 3.2: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor vardagar (n=601 12-15år -7049 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 81 2,72 3,38 52 218 185 450 Män 81 2,67 3,30 26 796 94 606 Kvinnor 80 2,78 3,47 27 520 97 450 12-15 år 90 3,09 3,43 3 124 10 721 16-24 år 77 2,54 3,28 9 206 29 277 25-44 år 86 3,09 3,58 18 592 64 617 45-64 år 86 2,90 3,38 17 103 58 151 65-84 år 62 1,83 2,98 7 663 23 956 Tabell 3.3: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor lördagar- och söndagar (n=132 12-15år -2009 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 72 2,22 3,09 43 798 150 947 Män 69 2,14 3,09 20 303 68 571 Kvinnor 74 2,29 3,09 25 488 78 710 12-15 år 74 2,44 3,31 2 439 8 348 16-24 år 70 2,33 3,31 7 132 26 555 25-44 år 82 2,58 3,15 17 572 49 101 45-64 år 75 2,29 3,04 13 483 44 345 65-84 år 50 1,32 2,67 5 995 16 336 22
3.2 Orsak till att inte ha rest Det absolut vanligaste skälet till att inte ha rest under sin resdag är att man inte har haft några ärenden. Andra ofta förekommande anledningar är att man varit bortrest, eller att man varit sjuk. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 52 13 32 6 17 7 Inga ärenden Sjukdom Föräldraledig/vab Vardag 48 15 5 2 7 16 7 Funktionshinder Arbetade/studerade hemma Bortrest Annan anledning Helg 60 10 1 5 17 8 Figur 3.1: Orsak till att inte ha rest under den aktuella resdagen (n=310 helg -879 total ). 23
4. Trafikarbetets fördelning I detta kapitel beskrivs hur det totala trafikarbete som kommunens invånare genererar, i form av person-kilometer eller person-timmar, fördelas mellan olika färdslag och ärenden. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 1500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. 4.1 Trafikarbetet fördelat på färdmedel Varje dag reser kommunens invånare 2,5 miljoner kilometer. 75 % av dessa produceras av biltrafik och 20 % av kollektivtrafik. Totalt (2 530 000 km) 3 1 1 Vardag (2 460 000 km) 3 1 1 Helg (2 710 000 km) 2 0 1 7 13 7 14 7 11 47 17 58 11 63 31 Figur 4.1: Totalt producerat trafikarbete i person-km per dygn fördelat på olika färdmedel (n=1867 helg -8483 total ). 4.2 Trafikarbetet fördelat på reslängder Resor på 50 km eller mer står för ca 55 % av det totala antalet resta kilometer. Andelen långa resor är högre på helgerna, då närmare 70 % av resorna är över 50 km, mot knappt hälften på vardagarna. Mer än hälften av trafikarbetet som görs till fots eller per cykel på vardagar består av korta resor till arbetet eller skolan. Denna typ av resor försvinner till stor del på helgerna. Där tillkommer i stället en del längre förflyttningar i fritidssyfte. Totalt (2 530 000 km) Vardag (2 460 000 km) Helg (2 710 000 km) 55 1 3 5 6 10 10 4 6 49 1 4 5 7 11 12 4 7 68 0 5 2 3 10 4 4 7 6 Figur 4.2: Totalt trafikarbete med (person-km per dygn) fördelat på resans längd (n=1867 helg - 8483 total ). 24
4.3 Trafikarbetet fördelat på ärenden Mest trafikarbete produceras av arbets- och fritidsresor. Resor till arbete/tjänsteärenden/studier står under vardagarna för 40 % av trafikarbetet och fritidsresor för 11 % (exkl. hemresor). Under helgerna står fritidsresor för 26 %. Totalt (2 530 000 km) Vardag (2 460 000 km) Helg (2 710 000 km) 36 0 16 0 17 13 1 4 1 5 0 32 11 1 0 5 23 3 2 15 43 0 5 8 0 4 26 0 0 6 Figur 4.3: Totalt trafikarbete (person-km per dygn) fördelat på resans ärende (n=1867 helg -8483 total ). 25
Bland bilresorna står långa resor över 30 km till arbete, tjänsteärende och fritidsaktiviteter för hela 55 % av det producerade trafikarbetet i kilometer. Den enskilt största posten står de långa resorna i tjänsten över 50 km för. % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 19 17 11 6 5 222 2 2 2 2 222 11 11 11 1 1 1 11 1111 11 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km 15-20 km 20-30 km 30-50 km >50 km Figur 4.4: Totalt trafikarbete med bil (person-km per dygn) fördelat på resans längd och olika ärenden (n=8483 total ). (De bakomliggande andelarna summerar till 100 %. På grund av avrundningar försvinner dock en del av dessa i figuren). 26
5. Tillgång till olika färdmedel I detta kapitel beskrivs övergripande kommuninvånarnas förutsättningar att använda olika färdsätt. 5.1 Tillgång till körkort och bil Bland personer från 18 år och uppåt har 90 % körkort för personbil. Ca 90 % av kommunens invånare har tillgång till åtminstone en bil i hushållet och 38 % har tillgång till två eller fler bilar. Tillgången till bil skiljer sig tydligt mellan olika hushållstyper, där singelhushåll utan barn skiljer ut sig genom att närmare var fjärde inte har tillgång till bil. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 11 51 38 En vuxen utan barn 23 58 19 Ingen bil 1 bil Sammanboende vuxna utan barn 7 57 36 2 eller fler bilar En vuxen med barn 12 43 46 Sammanboende vuxna med barn 4 44 52 Figur 5.1: Andel invånare med tillgång till bil, inkl. leasing- eller förmånsbil i hushållet. (n=1573 ensam vuxen m. barn -3647 total ). Tillgången till bil och antalet bilar per hushåll uppvisar mycket stora skillnader mellan olika områden i kommunen. Absolut biltätast är landsbygdsområdena, följda av Öjaby/Bergnäs/Räppe. Det är stora skillnader även mellan olika delar av Växjö stad. Klart lägst bilinnehav har de boende i Araby/Hov. 27
0% 20% 40% 60% 80% 100% Ör/Berg/Ormesberga Landsbygd/övriga orter Öjaby/Bergsnäs/Räppe Gemla Ingelstad Sandsbro/Norremark Hovshaga/Östra Lugnet Rottne Norr/Hov Högstorp/Öster/St. Sigfrid Braås Lammhult-Björnö Centrum/Söder/Väster Teleborg Araby/Hov 3 24 4 32 3 45 7 46 7 50 3 56 5 57 10 51 9 53 11 54 13 52 12 55 11 57 18 57 31 54 73 64 53 46 43 41 39 39 37 35 35 33 32 26 15 Ingen bil 1 bil 2 eller fler bilar Figur 5.2: Andel invånare med tillgång till bil, inkl. leasing- eller förmånsbil i hushållet. (n=1573 ensam vuxen m. barn -3647 total ). 5.2 Tillgång till cykel och elcykel Nästan alla kommuninvånare (94 %) har tillgång till en cykel. Även vad gäller tillgången till cykel är det i singelhushåll som den är som lägst. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 6 21 73 En vuxen utan barn 14 50 36 Ingen cykel 1 cykel Sammanboende vuxna utan barn 6 15 80 2 eller flera cyklar En vuxen med barn 2 10 87 Sammanboende vuxna med barn 2 8 90 Figur 5.3: Andel invånare med tillgång till cykel i hushållet (n=811 ensam vuxen med barn -3647 total ). 28
Mycket få personer har idag tillgång till en elcykel totalt endast 1,0 %. Vi ser inga tydliga skillnader mellan olika hushållssammansättningar. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 1 99 En vuxen utan barn 1,5 Sammanboende vuxna utan barn 0,8 99,5 99,2 Ja Nej En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn 1,1 1,4 98,9 98,5 Figur 5.4: Andel invånare med tillgång till elcykel i hushållet. (n=811 ensam vuxen med barn -3647 total ). 29
5.3 Tillgång till kollektivtrafikkort En dryg tredjedel av kommunens invånare har tillgång till någon form av kort på kollektivtrafiken. Vanligast är värdekort, följt av periodkort. 0% 20% 40% 60% 80% 100% TOTALT 7 21 3 312 63 Män Kvinnor 6 8 16 2 312 26 3 212 70 58 Periodkort Värdekort Klippkort 12-15 år 16-24 år 4 8 22 28 2 7 2 1 14 1 63 47 Skolkort Färdtjänstkort Annat 25-44 år 9 21 2 01 66 Inget kort 45-64 år 7 20 212 68 65-84 år 3 18 5 2 3 69 Figur 5.5: Andel av invånarna med tillgång till tåg- eller busskort (n=210 12-15 år -3647 total ). Överlägset flest har ett kollektivreskort i åldersgruppen 16-24 år. Lägst är andelen bland pensionärerna. Bland barn 12-15 år är andelen signifikant lägre än bland äldre ungdomar/unga vuxna 16-24 år. 30
6. Färdmedelsval I detta kapitel beskrivs kommuninvånarnas nyttjande av olika färdmedel och resornas fördelning mellan dessa. Jämförelser görs mellan olika demografiska grupper. Läshjälp: Definition av begreppet huvudfärdsätt I resdagboken fanns möjlighet att för varje förflyttning ange ett eller flera olika färdmedel, t.ex. om man går först går till busshållplatsen, sedan tar bussen till stationen och därefter fortsätter med tåg. Vid sammanställningar av totala fördelningar mellan färdmedel har ett huvudfärdsätt tilldelats varje resa, t.ex. räknas en resa med bil och buss som en bussresa och en resa med gång och bil som en bilresa. Färdsätten har rankats enligt följande ordning: flyg > tåg > buss > taxi > bil > mc > moped > färdtjänst > cykel > till fots > annat 6.1 Nyttjande av olika färdmedel Bil är det oftast använda färdmedlet bland kommunens invånare. Även cykel är dock flitigt använt hälften av invånarna cyklar åtminstone någon eller några gånger i veckan och var fjärde dagligen. Kollektivtrafiken är mindre flitigt utnyttjad, men 37 % kan ändå räknas som regelbundna kollektivresenärer som reser åtminstone någon eller några gånger i månaden. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bil, ensam förare 34 34 8 5 19 Dagligen Bil, samåker 6 34 15 20 25 Ngn/ngra ggr/vecka Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel 26 25 14 20 14 Aldrig Kollektivtrafik 7 11 19 38 26 Figur 6.1: Invånarnas nyttjandefrekvens för olika färdsätt (n=3647). 31
6.2 Fördelning över huvudfärdsätt Bil är det överlägset vanligaste färdmedlet av alla resor görs 62 % idag med bil, oftast som ensam förare. 0% 20% 40% 60% 80% 100% HELA VECKAN 50 12 5 1 19 13 VARDAG 51 9 6 1 20 13 Män 58 6 5 1 20 9 Kvinnor 12-15 år 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 3 19 28 43 11 9 58 61 56 12 15 7 1 20 53 27 7 5 2 14 6 14 4 1 3 19 12 17 15 18 15 9 14 Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel Buss Tåg Cykel HELG Män Kvinnor 48 59 38 29 21 4 1 15 11 3 2 16 5 1 14 11 9 14 1 Moped Till fots Annat färdsätt 12-15 år 49 8 4 23 16 16-24 år 21 31 6 1 18 22 25-44 år 55 16 31 16 7 45-64 år 57 15 4 11 12 1 65-84 år 58 18 1 14 9 Figur 6.2: Resornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt. (n=132 12-15 år/helg -8483 hela veckan Resor som saknar uppgift om färdsätt ingår ej i analysen). Det finns stora skillnader i val av färdmedel mellan såväl män och kvinnor, som olika åldersgrupper. Kvinnor samåker i högre grad än männen när de reser med bil framför allt på helgerna. Kvinnor har också en mindre andel bilresor totals sett, men en högre andel av resor som enbart görs till fots. Skillnader mellan åldersgrupper är framför allt en högre andel bilresor bland medelålders och äldre. Dessa grupper gör lägre andel resor med kollektivtrafik, cykel eller till fots. 32
6.3 Förändringar sedan 2002 Fördelningen mellan olika färdsätt är mycket lik den resvaneundersökning som genomfördes 2002. Andelen resor som görs med såväl bil, som kollektivtrafik minskat med 1-2 procentenheter. Andelen cykelresor har ökat från 16 % år 2002, till 19 % år 2012. Målet för 2010 (20 % cykelresor) har dock inte uppnåtts. TOTALT 0% 20% 40% 60% 80% 100% RVU 2012 62 6 19 13 RVU 2002 64 7 16 12 1 Bil VARDAG Kollektivt RVU 2012 RVU 2002 59 61 7 8 20 18 13 12 1 Cykel Till fots Annat färdsätt HELG RVU 2012 68 5 15 11 1 RVU 2002 72 4 10 12 1 Figur 6.3: Resornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt jämförelse andra 2002 års resvaneundersökning (n=1867 helg -8483 total för denna undersökning ). Not: Resultaten från RVU 2002 redovisades inte sammanräknat på hela veckan, respektive helgen, dessa siffror har räknats fram i efterhand från rapporten, varför de kan innehålla avrundningsfel. Skillnaderna är tydligast på helgerna. Här är andelen bilresor fyra procentenheter lägre. Det är också framför allt på helgerna som cyklandet har ökat. 33
6.4 Antal resor per person och kommundel Nedan beskrivs i vilken omfattning kommuninvånarna reser skiljer sig efter var i kommunen man bor. Minst antal resor per person och dag görs av boende i Araby, de gör även lägst antal resor med bil per dag (0,7). Flest bilresor per boende och dag görs på landsbygd och i mindre orter (1,7). Boende på landsbygd gör istället minst antal resor med cykel per dag. Flest cykelresor görs i stadsdelarna i Växjö stad, medan den används i betydligt mindre omfattning på landsbygden och i tätorterna utanför Växjö stad. Tabell 6.1: Antal resor per person och färdmedel per kommundel (n=169 Ör -3647 Växjö kommun ). Antal resor per person TOTALT Växjö kommun 2,59 Stadsdelar i Växjö stad Hovshaga/Östra lugnet 2,88 Araby/Hov 2,07 Centrum/Söder/Väster 2,67 Högstorp/Öster/Sankt Sigfrid 2,87 Teleborg 2,8 Norr/Hov 2,79 Öjaby/Bergsnäs/Räppe 2,92 Sandsbro 2,62 Utanför Växjö stad Lammhult 2,12 Gemla 2,55 Ingelstad 2,46 Rottne 2,32 Braås 2,21 Ör/Berg/Ormesberga 2,15 Landsbygd/övriga mindre orter 1,64 34
7. Attityder till minskat bilåkande I detta kapitel beskrivs kommuninvånarnas attityder till att ändra sitt resande mot en minskad andel bilåkande, samt hur några praktiska förutsättningar påverkar möjligheterna att faktiskt genomföra sådana förändringar. 7.1 Attityder till ett minskat bilåkande 36 % av kommunens invånare är idag bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande. Hälften av dem har redan idag provat att dra ned på vissa bilresor, eller har tankar på hur det ska gå till. Den andra halvan är mer osäker på hur och när det kan göras. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det 32 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. 16 16 Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. 36 Figur 7.1: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet. Figuren visar andelarna av de svarande (kommuninvånare, 12-84 år) som valt respektive svarsalternativ. (n=3647 kommuninv 12-84 år ). Såväl bilåkandet, som viljan att dra ned på detta, varierar starkt beroende på om man är studerande, yrkesverksam eller pensionär. Gruppen bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande är bland de studerande 20 %, bland yrkesverksamma 38 % och bland pensionärerna 27 %. 35
0 20 40 60 80 100 Samtliga 36 16 16 32 Studerande 66 7 13 14 Män 64 5 16 15 Kvinnor 68 9 10 13 Yrkesverksamma 27 20 18 35 Män 21 21 17 41 Kvinnor 34 18 20 28 Pensionärer 35 11 16 38 Män 25 11 21 43 Kvinnor 44 12 12 33 Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur 7.2: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet jämförelse mellan olika sysselsättningar (n= 236 studerande kvinnor -3647 total ). 36
0 20 40 60 80 100 Växjö kommun 36 16 16 32 Öster/Högstorp 37 22 19 23 Hovshaga 42 17 16 24 Centrum/Söder/Väster 42 16 18 24 Teleborg 45 17 14 25 Norr 43 18 13 26 Araby 41 22 9 27 Öjaby/Räppe 29 21 22 28 Sandsbro/Norremark 31 18 20 30 Lammhult 41 10 18 31 Ingelstad 33 12 18 37 Rottne 32 12 16 40 Braås 34 6 19 41 Gemla 26 15 16 43 Landsbygd 14 10 21 55 Ör 14 6 12 68 Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur 7.3: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet jämförelse mellan olika delar av kommunen (n= 169 Ör -3647 Växjö kommun ). Det finns mycket stora skillnader i andelen bilister och gruppen som önskar dra ned på sitt bilåkande, mellan olika delar av kommunen. Andelen bilister är störst på landsbygden, följt av tätorterna utanför Växjö stad. Störst andel bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande finns i Öjaby/Räppe (43 %). Öster/Högstorp (41 %), och Sandsbro/Norremark (38 %). 37
7.2 Hinder för att faktiskt minska bilåkandet Även om många har en önskan eller acceptans för att minska sitt bilåkande till förmån för kollektivtrafik eller cykel, möter de en del praktiska svårigheter att realisera sin ambition. De två grupper som har som mål att minska, eller åtminstone funderar på att minska bilanvändningen, gör idag ca 40 000 bilresor om dagen. De flesta av dessa resor är emellertid sådana, där bilen är till stor hjälp, eller rentav nödvändig. I figuren nedan har vi dragit bort alla de resor som ingår i resekedjor (två eller flera sammanhängande ärenden) eller görs för att hämna/lämna någon eller för inköp. De återstående resorna (högra stapeln nedan) är ca 24 000, dvs cirka 60 % av det totala antalet. (De två röda delgrupperna har tagits undan i den högra stapeln för klarhetens skull.) 100000 90000 80000 Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det 70000 60000 50000 Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. 40000 30000 20000 10000 0 22400 16900 Antal resor med bil 13500 10600 Antal resor med bil, som inte ingår i kedjor eller görs för att hämta/lämna eller för inköp Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Figur 7.4: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet ställt mot potentiella hinder för att minska bilanvändningen. 38
8. Ärenden I detta kapitel beskrivs övergripande hur kommuninvånarnas resor fördelar sig mellan olika ärenden för resorna. Läshjälp: Klassificering av ärenden Alla ärenden har klassificerats i nio olika kategorier (exkl. hemresor), samt annat. I vård ingår besök till alla typer av vårdgivare, t.ex. vårdcentraler, sjukhus eller tandläkare. Bank/post innefattar besök på bank, post eller olika typer av myndighetsärenden. I fritid ingår olika typer av fritidsaktiviteter, nöjen, motion eller träffa vänner. Semester innebär fritids- eller semesterresa med övernattning på annan ort. 8.1 Ärenden Resor till arbetet/tjänsteresor utgör 36 % av resorna på vardagar, följt av fritidsresor (21 %) och inköpsresor (19 %). I hela regionen är arbetsresandet något större (40 % på vardagar), medan det fritidsrelaterade resandet är något mindre (19 % på vardagar). På helgerna står fritidsresor för hela 45 % av resorna, följt därefter av inköpsresor på 28 %. 0% 20% 40% 60% 80% 100% HELA VECKAN 25 5 7 11 22 21 28 Arbete Tjänsteärende VARDAG Män 30 32 6 8 9 11 10 10 19 18 22 21 21 19 Skola Hämta/lämna Inköp Kvinnor 29 5 7 12 21 3 2 22 Vård Bank/post HELG Män 12 13 22 22 9 11 28 24 1 1 45 46 Fritid Semester Annat Kvinnor 10 22 8 31 21 44 Figur 8.1: Resornas fördelning mellan olika ärenden, exkl. hemresor (n=929 helg/män -8483 total ). 39
Om man även inkluderar hemresor i underlaget så ser man att de står för totalt 41 % av resorna. Fritidsresor utför 17 % av resorna och resor till arbetet/tjänsteresor 15 %. Resornas fördelning över olika ärenden, inkl. hemresor (%) 41 1 17 15 1 1 14 3 7 4 Arbete Tjänsteärende Skola/utbildning Hämta/lämna barn/annan Inköp Vård/sjukhus/tandläkare Bank/post/myndighetsärende Fritid Semesterresa med övernattning Hemresa Figur 8.2: Resornas fördelning mellan olika ärenden, inkl. hemresor (n=8483 total ). 40
8.2 Färdsätt och ärenden Sannolikheten att resan sker med bil är starkt beroende av vilket typ av ärende man har. Allra störst andel av resorna görs med bil när man ska hämta eller lämna någon, följt av tjänsteärenden och inköpsresor. Kollektivtrafiken, liksom cykel, står för störst andel bland skolresorna. Även tjänsteärenden har en förhållandevis stor andel kollektivresor (12 %). 0% 20% 40% 60% 80% 100% HELA VECKAN 65 7 21 14 VARDAG Hämta/lämna Tjänsteärende Inköp Arbete Vård Fritid Bank/post Skola 18 42 64 81 73 66 62 58 56 20 7 7 3 6 8 6 14 43 21 14 1 12 10 4 9 10 2 11 20 23 9 13 19 2 21 16 37 17 1 Bil Kollektivt Cykel Till fots Annat HELG Hämta/lämna Inköp Fritid Arbete 66 68 61 62 82 6 5 6 3 20 1 11 18 23 10 14 8 18 15 8 Figur 8.3: Använt färdsätt för olika typer av ärenden (n=76 bank/vardag -8483 total ). 0% 20% 40% 60% 80% 100% HELA VECKAN Bil Kollektivt Cykel Till fots VARDAG Bil Kollektivt Cykel Till fots HELG Bil Kollektivt 27 5 7 11 22 21 27 7 2 14 23 21 28 10 26 1 10 4 1 35 1 18 6 12 1 17 4 10 7 29 3 4 32 8 3 15 21 21 29 11 27 1 9 3 2 37 1 20 6 11 21 19 5 12 7 27 3 5 10 31 11 30 10 43 18 4 18 0 15 10 1 35 26 24 21 25 27 18 18 21 23 Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Figur 8.4: Ärendefördelning för resor med olika färdsätt (n=77 kollektivt/helg -4136 bil/vardag ). 41
9. Resor med byten I detta kapitel beskrivs resekombinationer, dvs.: resor där flera färdmedel kombineras eller kedjor av flera på varandra följande resor, t.ex. på väg till eller från arbetet. 9.1 Resor med flera färdmedel Den stora majoriteten av resor genomförs med ett färdmedel (kombinationer med gång ej räknade som flera färdmedel och buss/tåg i olika kombinationer eller med byten räknade som färdmedel kollektivt ). Endast 1 % av det totala antalet resor är kombinationsresor där man byter från cykel till kollektivtrafik och 1 % är resor där man byter från samåkning i bil till kollektivt (t.ex. blir skjutsad till hållplats/station). Dock utgör kombinationsresor med bil + buss/tåg, eller cykel + buss/tåg hela 28 % av den i sig låga andelen kollektivtrafikresor. Utanför staden görs ytterligare 1 % av resorna som ensam bilist där man parkerar bilen för att ta buss eller tåg. 0 10 20 30 40 50 60 70 Bil, ensam Cykel Till fots Bil, samåker Buss/tåg (inkl. till fots + buss/tåg) Cykel + buss/tåg Bil, ensam + buss/tåg Bil, samåker + buss/tåg 1 1 1 0 0 1 1 1 1 4 4 4 7 8 13 15 11 11 12 19 23 44 49 65 Bor i Växjö kommun Bor i Växjö stad Bor utanför staden Figur 9.1: Fördelning av samtliga resor efter ett eller flera färdmedel i kombination (n=-8483 totalt ). 42
10. Reslängd och restid I detta kapitel beskrivs hur kommuninvånarnas resor fördelas efter resornas längd i km och restid i minuter. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 1500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en delsvarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. 10.1 Reslängd Totalt reser kommunens invånare 2,5 miljoner kilometer varje dygn. Medianreslängden, både under veckan och på helgerna, är ca 5 km. För samtliga typer av ärenden ligger medianresan på 3-6 km. TOTALT 0 10 20 30 40 50 5 15 VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank 3 4 5 6 7 6 6 5 6 4 5 3 3 11 13 11 41 Km (medel) Km (median) HELG Fritid Arbete Inköp 5 6 6 6 4 11 17 17 Figur 10.1: Ärende och uppskattad reslängd i km, medelvärde (n=76 bank/vardag -7056 vardag ). Eftersom en mindre del av resorna är mycket långa ligger medeldistansen betydligt högre; 11 kilometer på vardagarna och 17 km på helgerna. Hela 59 % av alla resor är under 5 km långa, 15 % är 5-10 km och 26 % är resor som är längre än 10 km. 43
0% 20% 40% 60% 80% 100% Totalt 19 24 18 15 5 5 6 4 5 0-1 km 1-3 km Bil som förare 7 21 19 18 7 6 9 5 6 3-5 km Bil som passagerare 9 19 16 20 4 8 8 7 10 5-10 km 10-15 km Buss Tåg 5 7 19 1 4 24 18 87 4 7 8 9 6 15-20 km 20-30 km 30-50 km Cykel 29 38 22 9 1 >50 km Till fots 67 24 6 2 Figur 10.2: Färdmedel och uppskattade reslängder i km (n=29 MC/moped -4760 bil/förare ). 0% 20% 40% 60% 80% 100% VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård/sjukhus Bank/post/myndighet Fritid Återresa till hemmet HELG Arbete Inköp Fritid Återresa till hemmet 19 25 18 14 4 5 6 4 5 15 21 17 14 5 6 10 6 5 14 19 17 7 2 6 3 7 24 33 26 14 11 4 5 3 31 23 25 34 28 16 22 11 14 6 6 21 2 4 2321 19 41 12 12 5 4 4 31 34 23 17 16 1 7 12 0 18 27 19 16 5 4 6 2 4 18 24 18 14 4 4 7 4 5 16 23 15 17 6 5 5 4 8 9 20 18 14 17 17 31 23 12 21 15 19 20 3 5 4 3 19 19 4 3 312 20 6 7 6 4 8 15 6 6 4 4 11 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-15 km 15-20 km 20-30 km 30-50 km >50 km Figur 10.3: Ärende och uppskattade reslängder i km (n=76 bank/vardag - 6970 vardag ). 44
10.2 Biltrafikens andel av resor under 5 km Växjö kommun har ett mål på att biltrafiken ska stå får under 45 % av alla resor under 5 km. Idag står resor med bil (ensam eller samåkning) för ca 48 % av avtalet gjorda resor under 5 km. År 2002 var andelen 52 %. Av antalet producerade resekilometer utgör bilresorna 58 %. 52,1 39,3 Bil, ensam förare Bil, samåker Andra färdmedel 8,7 Figur 10.4: Biltrafikens andel av alla resor under 5 km antal resor (% av kommuninvånarnas resor) (n=3924). 42,1 47,9 Bil, ensam förare Bil, samåker Andra färdmedel 10 Figur 10.5: Biltrafikens andel av alla resor under 5 km trafikarbete i km (% av kommuninvånarnas resor) (n=3924). 45
10.3 Genomsnittlig reslängd med bil per kommundel Det finns mycket stora skillnader i hur många bil-kilometer kommunens invånare färdas, beroende på i vilken del av kommunen de bor. Tabell 10.1: Genomsnittlig reslängd med bil per efter bostadsområde (n=169 boende i Ör 3647 boende Växjö kommun ). Total reslängd med bil per person/dygn (km, medel) Växjö kommun 27,8 km Stadsdelar i Växjö stad Araby/Hov Centrum/Söder/Väster/I11/Västra Mark Hovshaga/Östra Lugnet/Sjöudden Norr/Hov Sandsbro/Norremark Teleborg Öjaby/Bergsnäs/Räppe Öster/Högstorp/Sankt Sigfrid Utanför staden Gemla Ingelstad Rottne Braås Lammhult-Björnö Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga Övrig landsbygd/mindre tätorter 9,1km 32,0 km 26,1 km 36,8 km 26,4 km 25,2 km 31,4 km 22,7 km 28,6 km 36,0 km 28,2 km 37,1 km 27,4 km 51,7 km 34,7 km Allra mest avviker boende i Araby/Hov de reser i genomsnitt endast 8,2 km per dagen med bil. Detta kan jämföras med 24 km som genomsnitt i kommunen och hela 45 km för de som bor i analysområdet Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga den grupp som reser fler bil-kilometer per dag. 46
10.4 Restid För att undvika att extremvärden som tillkommit av misstag ska påverka resultaten alltför mycket har värden över 600 min filtrerats bort i analyseran nedan. Observera ändå, att eftersom restiden beräknas utifrån start- och sluttid, vilka ofta angivits ganska ungefärligt, finns en betydande osäkerhet i analysen. Medelresan varar ca 24 min på vardagarna. På helgerna gör man längre resor medelresan är då drygt 30 minuter lång. I genomsnitt spenderar Växjöbor (12-84 år) 1 timma och 10 min under förflyttning varje vardag. Räknat på dem som faktiskt gör resor blir tiden en vanlig vardag istället knappt en och en halv timme. 0 10 20 30 40 50 60 TOTALT 26 VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank 22 24 23 23 20 15 18 30 51 Min (medel) HELG Fritid Arbete Inköp 21 32 29 33 Figur 10.6: Ärende och uppskattad restid i minuter (n=76 bank/vardag -5285 vardag ). Genomsnittligt längst är alltså tjänsteresorna, kortast är resorna för att hämta/lämna barn. 47
0% 20% 40% 60% 80% 100% Bil som förare 17 44 16 23 Bil som passagerare 17 42 13 29 Buss 1 15 22 62 < 9 min 9-19 min 20-30 min Tåg 30 5 92 >30 min Cykel 24 45 18 13 Till fots 35 38 12 15 Figur 10.7: Färdmedel och uppskattade restider i min (n=63 tåg -3601 bil/förare ). Extremvärden >600 min är bortfiltrerade. 0% 20% 40% 60% 80% 100% VARDAG 20 41 16 23 Arbete 17 40 20 22 Tjänsteärende 19 30 8 43 Skola 24 29 22 24 Hämta/lämna 36 38 16 10 Inköp Vård/sjukhus Bank/post/myndighet Fritid Återresa till hemmet 26 15 22 19 18 43 37 42 42 49 17 14 17 16 9 16 24 27 22 25 < 9 min 9-19 min 20-30 min >30 min HELG 20 41 13 26 Arbete 15 38 12 36 Inköp 23 49 10 17 Fritid 17 40 16 26 Återresa till hemmet 19 38 14 29 Figur 10.8: Ärenden och uppskattade restider i minuter (n=76 bank/vardag -5285 vardag ). Extremvärden >600 min är bortfiltrerade. 48
10.5 Genomsnittlig restid med bil per kommundel Den genomsnittlige kommuninnevånaren gör 1,6 bilresor per dag. Bilresandet är relativt likartat över olika delar av kommunen, men med några markanta undantag. Araby ligger mycket klart under genomsnittet, medan t.ex. Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga ligger klart över. Tabell 10.2: Genomsnittlig restid med bil per efter bostadsområde (n=169 inv i Ör 3547 inv i kommunen ) Reslängd för bilresor (min, medel) Växjö kommun 44 minuter Stadsdelar i Växjö stad Araby/Hov Centrum/Söder/Väster/I11/Västra Mark Hovshaga/Östra Lugnet/Sjöudden Norr/Hov Sandsbro/Norremark Teleborg Öjaby/Bergsnäs/Räppe Öster/Högstorp/Sankt Sigfrid Utanför staden Gemla Ingelstad Rottne Braås Lammhult-Björnö Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga Övrig landsbygd/mindre tätorter 22 minuter 50 minuter 45 minuter 50 minuter 43 minuter 42 minuter 50 minuter 40 minuter 41 minuter 50 minuter 45 minuter 47 minuter 36 minuter 57 minuter 56 minuter Extremvärden på >600 minuter är bortfiltrerade. 49
11. Reseströmmar till/från/inom Växjö kommun I detta kapitel redovisas: Resor till/från omgivande kommuner och län. Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen. De största enskilda reserelationerna inom staden De största enskilda reserelationerna till/från och inom kommunen. Resandet till/från och inom Växjö stad uppdelat på typreserelationer Reseströmmarna i detta kapitel visar både strömmar till och från respektive områden. De baseras på hela resvaneundersökningen i regionen. Delvis inkluderas även resor gjorda av invånarna i Jönköpings kommun, baserat på Jönköpings RVU 2009. Då den senare har en låg geografisk detaljeringsgrad vad gäller start/mål utanför Jönköpings kommun, påverkar den de olika figurerna i olika grad. T ex ger den ingen information alls till figur 11.6 som är helt baserad på start/målkoder på analysområdesnivå medan figur 11.5 berörs endast i relationerna mellan Växjö stad och övriga kommuner. V g se figurtexten till respektive figur för ytterligare information kring detta. Reseströmmarna redovisas även i två Excelmatriser. I den ena av dessa, är Växjö stad definierad som en samlad enhet. Där har tätortskoden för staden använts i analysen av reserelationerna. I den andra matrisen är staden uppdelad i analysområden. Ytterligare detaljer kan alltså fås där 11.1 Resor till/från omgivande kommuner och län Figur 11.1 Resor till/från Växjö kommun och andra kommuner/regioner. Kartan redovisar samtliga 224 000 resor till/från/inom kommunen gjorda av personer 16-84 år. (Inklusive Jönköpings kommun (RVU 2009)). Tjockleken på pilarna som visar reseströmmarna är proportionell till antalet resor, utom inom Växjö kommun. 50
Resor inom Växjö stad svarar för drygt hälften av alla resor till/från/inom kommunen. Övriga resor inom Växjö kommun svarar för ca 19 %. De resterande ca 28 % är alltså resor ut ur/in till kommunen. Resor till/från övriga kommuner i Kronoberg utgör totalt ca 15 %: Växjö kommun Alvesta kommun: ca 7 % Växjö kommun Lessebo kommun ca 2 % Växjö kommun Tingsryd kommun ca 2 % Växjö kommun Uppvidinge kommun ca 2 % Växjö kommun Ljungby kommun ca 1 % Växjö kommun Älmhult kommun ca 1 % Växjö kommun Markaryd kommun <1 % Resor till/från destinationer utanför Kronoberg utgör totalt ca 13 %: Växjö kommun Kalmar län ca 5 % Växjö kommun Jönköpings län ca 4 % Växjö kommun Skåne <1 % Växjö kommun övriga destinationer ca 3 % Utav de 224 000 resor som görs till/från/inom kommun varje genomsnittsdygn, görs ca 80 % av kommunens invånare. Observera vi här räknar enbart de resor som görs av invånarna 16-84 år i Småland, Öland och Blekinge. Vi saknar alltså de resor som görs av andra svenskar. Om dessa vore inkluderade skulle de andelar som rör start/mål utanför det undersökta området öka. Man kan ändå med säkerhet konstatera att dessa resor utgör en mycket ringa del av de resor som berör Växjö kommun under icke semestertid. Vi har för jämförbarheten med den totala RVU:n för regionen även uteslutit ungdomar 12-15 år. 51
11.2 Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen Figur 11.2: Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen Kartan redovisar samtliga c:a 260 000 resor till/från/inom kommunen som görs av personer 12-84 år. (Jönköpings kommun (RVU 2009) inkluderas ej). Tjockleken på pilarna som visar reseströmmarna är proportionella till antalet resor, utom inom Växjö stad. Observera att här inkluderas kommunens ungdomar 12-15 år. (dvs siffrorna i kartan är ej exakt jämförbara med Excel-matriserna över samtliga reserelationer i regionen, eftersom dessa inte inkluderar kommunens ungdomar). Majoriteten av kommunens resor (54 %) görs inom Växjö stad. Ytterligare en stor andel (30 %) görs till/från Växjö stad. Totalt sett görs de flesta resorna med bil (62 %); framförallt utanför Växjö stad (72 %). Inom staden är andelen gång- och cykelresor (42 %) betydligt högre än bland resor till/från/utanför staden (13 %). 52