2012-03-02 Samtliga nämnder (ej valnämnden) Samtliga förvaltningschefer KSAU Mål och budget 2013-2015 uppdrag till nämnderna Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2013-2015. Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2012 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor enligt tidigare fastställd plan. Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden 2013-2015. Befolkningen fortsätter att minska och befolkningstalen per den 1/11 året innan respektive budgetår sattes till 29 500, 29 400 och 29 300 invånare. Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna, med undantag för byggnation av ny gymnasieskola och brandstation. Uppdrag utifrån nämndgenomgångarna Uppdrag till kommunstyrelsen Redovisa hur man kan inarbeta den regionala utvecklingsstrategins indikatorer i styrningen. Redovisa hur kommunstyrelsen kan finansiera en tjänst som integrationssamordnare. Uppdrag till socialnämnden Redovisa vad det skulle innebära om kostnaderna för dagvårdsresor överflyttas till socialnämnden. Redovisa orsaker till individ- och familjeomsorgens kostnader jämfört med standardkostnaden (avvikelse +17,6 % 2010). Redovisa antal/andel, kostnader m.m. för hemsjukvården (HSL) och hemtjänst (SoL) för personer mellan 18-65 år. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 202 71 MALMÖ 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991
2012-03-02 2 (4) Uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Utreda förutsättningar och möjligheter med att utrusta varje elev i grundskolan med egen dator/läsplatta eller dylikt. Uppdrag till kultur- och föreningsnämnden Utreda möjligheten att engagera föreningarna i att anordna aktiviteter för att främja integration. Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden Redovisa hur/om framtida omstrukturerings- och rivningskostnader utifrån lokalutredningen kan täckas genom avyttring av kommunal egendom. Uppdrag till myndighetsnämnden Redovisa möjligheten att differentiera bygglovstaxan i syfte att jämna ut arbetstoppar/väntetider över året. Uppdrag till folkhälsonämnden Redovisa hur kommunen kan utveckla yrkesutbildningar/färdigheter i svenska i syfte att integrera individer på arbetsmarknaden. Uppdrag till gymnasienämnden Redovisa hur nämnden kan anpassa programutbudet i förhållande till prognostiserad sökbild. Uppdrag utifrån fullmäktigemål med styrmått Antalet mål och styrmått på nämndnivå har haft en tendens att öka över tid. KSAU föreslår därför, som ett första steg, att antalet fullmäktigemål reduceras från nuvarande sju till sex. Detta kan göras eftersom nuvarande ekonomiska fullmäktigemål (Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt) kan inordnas i målet om en hållbar utveckling, där det ekonomiska perspektivet ingår. Styrmåtten 1 behöver ses över både till antal och till kvalitet. Antalet styrmått behöver minskas. Generellt sett behöver styrmåtten dessutom i högre grad än i dagsläget beskriva resultat (t.ex. nöjdhet, volymer, kvalitet och effektivitet). Vi behöver också värdera om befintliga styrmått på fullmäktigenivå och på nämndnivå säger något om målen. KSAU vill därför, som ett första steg, att antalet styrmått på fullmäktigenivå minskar, dock utan att tappa fokus på målen. Följande fullmäktigemål föreslås gälla för 2013 2015: Medborgar-/brukarperspektiv 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. 1 Styrmått - det vi mäter och utifrån vars resultat vi gör bedömningen om ett mål har uppnåtts eller inte.
3 (4) 2012-03-02 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Medarbetarperspektiv 3. Karlskoga är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Utvecklingsperspektiv 4. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. 5. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. 6. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Uppdrag till samtliga nämnder Prioritera vilka av befintliga styrmått till fullmäktigemålen ska finnas kvar. Välj ut de tre viktigaste och prioritera från 1-3 i bilaga 1. Övriga uppdrag till samtliga nämnder Beskriv hur nämnden kan arbeta in Ålborgåtagandenas handlingsplan och CEMR-deklarationens prioriterade principer (nr 6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 25 och 29) i styrning och ledning av verksamheten. Ramar för drift och investeringar Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett förslag på drift- och investeringsramar för respektive facknämnd. I ramarna har kompensation lagts till för ökade hyror avseende Möckelngymnasiet (Karlskogas andel), Strandbadet samt socialnämndens nya omsorgsboende. Drift Plan Plan Plan Driftbudget (tkr) 2013 2014 2015 Kommunfullmäktige 2 496 2 496 2 496 Kommunstyrelsen 103 510 105 009 105 009 Socialnämnden 549 457 546 542 547 047 Barn- och utbildningsnämnden 379 114 379 314 378 968 Gymnasienämnd 143 008 142 155 143 101 Kultur- och föreningsnämnden 79 131 79 131 79 131 Samhällsbyggnadsnämnden 56 314 56 314 56 314 Folkhälsonämnden 1 148 1 148 1 148 Myndighetsnämnden 325 325 325 Summa 1 314 503 1 312 434 1 313 539 Uppdrag till nämnderna Nämnderna/styrelsen ska ange åtgärder och konsekvenser för att klara verksamheterna inom föreslagen ram samt ange beräknad kostnad för att undvika allvarliga konsekvenser. Åtgärderna ska vara realistiska och inte innebära kostnadsökningar för andra nämnder. Använd mall i bilaga 2.
4 (4) 2012-03-02 Investeringar enligt KSAU 2011-11-22 (tkr) Investeringsbudget 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen 3 000 3 000 2 000 Socialnämnden 4 270 4 270 3 370 Barn- och utbildningsnämnden 5 000 5 000 5 000 Gymnasienämnden 1 000 1 500 1 400 Kultur- och föreningsnämnden 1 000 1 000 1 000 Samhällsbyggnadsnämnden 78 000 31 000 43 000 Folkhälsonämnden 2 250 3 680 2 530 Summa 94 520 49 450 58 300 Uppdrag till nämnderna 1. Nämnden/styrelsen ska ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom ovan föreslagen ram samt ange beräknad investeringskostnad för att undvika allvarliga konsekvenser. Använd mall i bilaga 3. 2. Nämnden/styrelsen ska ange kommande investeringsbehov för åren 2016-2020. Använd mall i bilaga 4. Percy Carlsbrand Brittmarie Ahlm Bilagor 1. Förslag till kommunfullmäktiges mål samt prioritering av styrmått inför 2013-2015 2. Driftramar - konsekvenser 3. Investeringsramar - konsekvenser 4. Kommande investeringsbehov 2016-2020 5. Ålborgåtagandena för en hållbar stadsutveckling 6. CEMR-deklarationen 7. Handledning till CEMR-deklarationen
Tjänsteskrivelse 1(12) 2012-04-10 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. Socialkansliet Socialnämnden Mål och budget 2013-2015 svar på uppdrag från KSAU till socialnämnden Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 april 2012 Bilaga 1-4 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 2 mars 2012 Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari 2012 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 9 januari 2012 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2013-2015. Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppdrag till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2012 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor. Redovisa vad det skulle innebära om kostnaderna för dagvårdsresor överflyttas till socialnämnden Budget och kostnader för dagvårdsresor ligger idag på samhällsbyggnadsnämndens ansvar för kostnader inom lokaltrafiken. Sedan 2010 har kostnaderna för resandet ökat med ca 1 mnkr per år. Budgeten för dagvårdsresor har inte höjts i samma takt som kostnaderna ökat, vilket ger ett underskott på 870 tkr för 2011 och ett förmodat underskott även för 2012. Dagvårdsresor beslutas inom socialnämndens lagrum. De ökade kostnaderna beror till stor del på fler beslut inom handikappomsorgen (HO) vilket är en följd av att man inom HO har ett ökat antal boenden samt dagliga verksamheter. Resor till och från boende och daglig verksamhet hamnar under kostnader för dagvårdsresor. Eftersom rätten till resor är lagstyrd är socialnämndens möjlighet att påverka kostnaderna mycket liten. c:\documents and settings\bcaa\skrivbord\mål och budget 2013-15 svar på uppdrag från ksau till socialnämnden.doc
Tjänsteskrivelse 2 (12) 2012-04-10 Om kostnaderna för dagvårdsresor flyttas till socialnämnden innebär det därmed en risk för att socialnämnden får en underfinansierad verksamhet överförd till sig. Redovisa orsaker till individ- och familjeomsorgens kostnader jämfört med standardkostnaden (avvikelse +17,6 % 2010) Standardkostnader är grunden i kostnadsutjämningssystemet och används för att utjämna strukturella skillnader mellan kommuner. Strukturella skillnader är sådana faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Kostnadsutjämningssystemet ska däremot inte utjämna för skillnader i ambitionsnivå, avgiftssättning eller effektivitet. Om en kommuns standardkostnad ligger över rikets genomsnittliga standardkostnad får kommunen ett bidrag och vice versa. I Vad kostar verksamheten i din kommun jämförs kommuners strukturårsjusterade standardkostnader, nettokostnader och nettokostnaden för riket, för att på så vis få fram om en kommuns nettokostnad är högre eller lägre för en verksamhet än vad som är motiverat utifrån de strukturella faktorerna. Det vill säga om en kommun har en positiv eller negativ avvikelse från standardkostnaden. De strukturella faktorer som ingår i individ- och familjeomsorgens beräkningsmodell för standardkostnad är uppdelade i två modeller som vägs samman, modellerna är övrig IFO och barn och ungdom: Övrig IFO Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3 9 år samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige i högst 19 år Arbetssökande utan ersättning Ensamstående kvinnor i åldern 18 44 år med barn 0 17 år Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2005 Män 25 64 år med årsinkomst under 140 000 kronor Barn och ungdom Andel barn 0 12 år som bor med ensamstående föräldrar Antal lagförda ungdomar 15 17 år per hemkommun i genomsnitt under en treårsperiod. Därefter beräknas den andel av befolkningen per den 31 december som dessa ungdomar utgör Antal barn 16 19 år som är födda utanför Norden och EU (2003 års medlemsländer) eller barn 16 19 år som är födda inom Norden och EU med minst en förälder som inte är född där Roten ur kommunens folkmängd upp till 75 000 invånare (den maximala folkmängd som beräkningen grundar sig på) För Karlskoga är nettokostnaden för individ- och familjeomsorg 2010 cirka 15 procent under den genomsnittliga nettokostnaden i riket. Enligt
Tjänsteskrivelse 3 (12) 2012-04-10 standardkostnadsmodellen har Karlskoga däremot sådana strukturella förutsättningar att kostnaden bör ligga cirka 28 procent under rikets. Detta ger en avvikelse på 17,6 procent. Avvikelser från standardkostnaden kan bero på att en kommun bedriver verksamhet med en annan effektivitet eller ambition än riket i genomsnitt, eller på strukturella faktorer som inte ingår i beräkningsmodellen för standardkostnaden. En ambitionsskillnad kan exempelvis vara praxis vad gäller placeringar på institution. I Karlskoga kommun har avvikelsen från standardkostnad för individoch familjeomsorg gått från + 0,6 procent 2008 till + 17,6 procent 2010. Individ- och familjeomsorg 2008 2009 2010 Strukturårsjusterad standardkostnad kr/inv Avvikelse från standardkostnad 2 349 kr 2 526 kr 2 455 kr +0,6 % + 4,9 % +17,6 % Nettokostnad kr/inv 2 362 kr 2 651 kr 2 887 kr Nettokostnad kr/inv (riket) 3 079 kr 3 282 kr 3 409 kr I tabellen ses att den strukturårsjusterade standardkostnaden ökade med 7,5 procent mellan 2008 och 2009 men att den minskade med 2,8 procent mellan 2009 och 2010. Däremot ökade nettokostnaden med 12,2 procent mellan 2008 och 2009 och med 8,9 procent mellan 2009 och 2010 samtidigt som nettokostnadsökningen i riket var 6,6 procent mellan 2008 och 2009 samt 3,9 procent mellan 2009 och 2010. Således har nettokostnaden ökat mer för individ- och familjeomsorgen i Karlskoga än snittet i riket. Nettokostnadsökningen i Karlskoga är också betydligt större än vad som motiveras utifrån de strukturella faktorerna i standardkostnadsmodellen. Att kostnaden ökat så mycket beror främst på att utbetalningen av ekonomiskt bistånd ökat med 5,1 mnkr mellan 2008 och 2009 och med 4,8 mnkr mellan 2009 och 2010. Det har även varit en kostnadsökning för institutionsplaceringar och familjehem (barn och ungdom) samt institutionsplaceringar, tillnyktring och kontaktperson (vuxna). På grund av ökad arbetsbelastning när fler söker ekonomiskt bistånd har också personalen utökats med en person. Standardkostnadsmodellens förklaringsgrad är låg för individ- och familjeomsorg Modellerna för att beräkna standardkostnader skiljer sig åt mellan olika verksamheter och modellernas förklaringsgrad skiljer sig också åt. Förklaringsgraden R 2 visar hur stor andel av variationen i nettokostnad som förklaras av variationen i standardkostnad. Om R 2 = 0,83 så
Tjänsteskrivelse 4 (12) 2012-04-10 förklaras 83 procent av variationen i nettokostnad mellan kommunerna av deras varierande standardkostnad. För äldreomsorg var förklaringsgraden just 83 procent för 2010. För individ- och familjeomsorg var förklaringsgraden dock bara 46 procent för 2010. De strukturella faktorerna kan enligt modellen för individ- och familjeomsorg därmed bara förklara 46 procent av variationen i kommunernas nettokostnad. När modellen infördes 2005 kunde den förklara 66 procent av kostnadsskillnaden och 2007 kunde den förklara 52 procent. Det är främst förklaringsgraden för barn och ungdomsvård som sjunkit och den låg 2010 på knappt 20 procent. Kommunernas nettokostnad för individ- och familjeomsorg överstiger också standardkostnaden inom samtliga kommungrupper förutom storstäder och förortskommuner till storstäder. På grund av modellens i dag låga förklaringsgrad är den inte ett bra sätt att direkt jämföra kommuners kostnader på, detta genom att över 50 procent av variationen i kommunernas nettokostnader förklaras av andra faktorer än de som finns med i beräkningen av standardkostnaden. Kostnadsutjämningssystemet är under överseende och i Utjämningskommitténs betänkande 2011 konstateras att den nuvarande utjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg (IFO) ger oacceptabelt stora skillnader i förhållande till de faktiska kostnaderna i olika typer av kommuner varför modellen bör förändras. De förändringar av individ- och familjeomsorgens strukturella faktorer som har föreslagits av Utjämningskommittén ger en förklaringsgrad på 68,5 procent, vilket fortfarande är långt ifrån förklaringsgraden för äldreomsorgens beräkningsmodell. En ny beräkningsmodell har också föreslagits för äldreomsorgen, denna ger en förklaringsgrad på 85 procent. Redovisa antal/andel, kostnader med mera för hemsjukvården (HSL) och hemtjänst (SoL) för personer mellan 18-65 år. Hemtjänst/hemsjukvård Under februari månad 2012 har 40 personer under 65 år fått insatser utförda av omvårdnadspersonal från hemtjänsten/hemsjukvården. För 12 av dessa personer har kompensation utgått genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den beräkning som gjorts visar att två procent av resurserna inom hemtjänsten/hemsjukvården gick till SoL-insatser samt ordinerade HSL-insatser för de 28 personerna under 65 år där ersättning inte utgår från LSS. Detta ger en uppskattad kostnad på 3 mnkr för hela året för hemtjänsten/hemsjukvården. Sjuksköterskor och arbetsterapeuter HSL-insatser utförda av sjuksköterskor och arbetsterapeuter för personer under 65 år har uppskattats under februari månad. Resultatet visar att drygt fem procent av sjuksköterskornas och sex procent av arbets-
Tjänsteskrivelse 5 (12) 2012-04-10 terapeuterna totala resurser går till personer under 65 år. Sjuksköterskorna gav insatser till tio stycken brukare och arbetsterapeuterna till 40 stycken brukare. Detta ger en uppskattad kostnad på drygt 1 mnkr för hela året. Jämförelse med andra kommuner i länet Vid en jämförelse med andra kommuner i länet har Karlskoga också få sjuksköterskor och arbetsterapeuter i förhållande till antalet invånare som är 65 år eller äldre. I Karlskoga går det 185 personer (65 år och äldre) på varje sjuksköterska. Detta är den högsta siffran bland de sju kommuner som jämförts 1. Laxå kommun ligger närmast Karlskoga med 175 personer över 65 år per sjuksköterska. Lägst antal äldre per sjuksköterska har Örebro kommun med 97 personer per sjuksköterska. En liknande situation råder beträffande arbetsterapeuterna. Här ligger Karlskoga kommun på näst sista plats bland de kommuner som jämförts 2. Hallsberg har 577 invånare över 65 år per arbetsterapeut och Karlskoga har 563. Lägst antal personer över 65 år per arbetsterapeuter har Örebro som har 286 personer per arbetsterapeut. Båda dessa yrkesgrupper har under de senaste åren fått nya krav att vara drivande i kvalitetsarbete, registrering, dokumentation och patientsäkerhetsarbete. För att komma till ett medelvärde av de jämförda kommunerna vad gäller antalet personer (65 år och äldre) per sjuksköterska och arbetsterapeut så krävs det en utökning med 9-10 sjuksköterskor och tre arbetsterapeuter i Karlskoga. Kostnaden för detta uppgår till 6,5 7,1 mnkr. Prioritera vilka av befintliga styrmått till fullmäktigemålen som ska finnas kvar. Välj ut de tre viktigaste och prioritera från 1-3. Se bilaga 1. Beskriv hur nämnden kan arbeta in Ålborgsåtagandenas handlingsplan och CEMR-deklarationens prioriterade artiklar (6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 25 och 29) i styrning och ledning av verksamheten Socialnämnden har planerat in en heldag den 5 juni för att diskutera hur Ålborgsåtagandena och CEMR-deklarationen kan arbetas in i nämndens styrning och ledning. Anledningen till att en heldag bokats in är att det ska finnas en politisk diskussion som underlag för hur detta ska ske så att det inte blir en ren tjänstemannaprodukt. 1 Askersund, Degerfors, Hällefors, Lekeberg, Laxå, Nora och Örebro. 2 Askersund, Degerfors, Hallsberg, Laxå, Lindesberg och Örebro.
Tjänsteskrivelse 6 (12) 2012-04-10 Driftsramar Demografi Socialnämndens budget förändras utifrån befolkningsutvecklingen för de invånare i kommunen som är 65 år och äldre. Befolkningen är uppdelade i fem åldersintervall i budgetmodellen 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år, 85-89 år samt 90 år eller äldre. Varje person i varje åldersintervall genererar en viss poäng: 65-74 år = 1 poäng 75-79 = 6 poäng 80-84 = 12 poäng 85-89 = 25 poäng 90 år w = 50 poäng En person som är 90 år eller äldre är således 50 gånger så tung i modellen som en person som är mellan 65-74 år. För varje år summeras poängen för varje åldersgrupp till en totalpoäng, om totalpoängen stiger mellan två år innebär det en utökad budget utifrån demografin och vice versa. Budgetförändringen beräknas genom att den prognostiserade befolkningen ett år (exempelvis 2012) jämförs med den prognostiserade befolkningen nästkommande år (exempelvis 2012). Detta innebär således att man aldrig utgår ifrån den verkliga befolkningen, vilket är orsaken till att socialnämnden tidigare fått för liten budget då antalet äldre i verkligheten stigit mer än vad prognosen visat. Enligt den tidigare befolkningsprognosen (från 2009) så skulle socialnämnden få en minskad ram utifrån demografin med cirka 1,1 mnkr 2013 och cirka 2,9 mnkr för 2014. Enligt den nya befolkningsprognosen (från 2012) så ska socialnämnden få en minskad ram utifrån demografin med cirka 0,9 mnkr 2013, cirka 2,6 mnkr 2014. Skillnaden i belopp mellan den nya och gamla prognosen är således inte så stor för 2013 kan tyckas, men, det beror på att man i den nya prognosen utgår ifrån att det finns fler personer som är 80 år eller äldre 2012 än vad man gjorde i den gamla prognosen och därför räknar man utifrån en högre poäng. Detta beror på att den nya prognosen bygger på hur befolkningen såg ut i verkligheten den sista december 2011, och då fanns det fler 80 år eller äldre än vad den gamla prognosen visade. I budgetmodellen innebär det att befolkningen 2012 enligt den äldre prognosen ger 58 245 poäng medan den nya ger 59 986 poäng för samma år. Se tabell 1 för att se skillnaden i poäng 2011-2013 för de två prognoserna.
Tjänsteskrivelse 7 (12) 2012-04-10 Gammal prognos 2011 2012 2013 58 491 poäng 58 245 poäng 57 999 poäng Ny prognos 60 112 poäng (verkligt utfall) 59 986 poäng 59 817 poäng Tabell 1. Antal poäng som befolkningen genererar enligt budgetmodellen för de olika prognoserna. Problemet med att direkt jämföra prognoserna är att man då inte gör någon avräkning för att det finns fler äldre 2012 enligt den nya prognosen än enligt den gamla. Skillnaden mellan att beräkna budgetförändringen för 2013, utifrån 58 245 poäng istället för 59 986 poäng, är att det ger ett tillskott i budgeten på cirka 8,5 mnkr istället för ett minus på cirka 0,9 mnkr, en differens på 9,4 mnkr. Om ingen avräkning görs mellan prognoserna utan att man bara skriver upp befolkningen 2012 och börjar fördela budget utifrån den nya prognosen så innebär det därigenom att socialnämnden förlorar över 9 miljoner kronor. Ett sätt att undvika detta i framtiden är att stämma av med den verkliga befolkningsutvecklingen varje år samt att göra en ny befolkningsprognos varje år. Försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat markant under senare år. De omvärldsfaktorer som påverkar försörjningsstödet är främst den arbetsmarkandspolitiska situationen samt det faktum att andra myndigheter förändrar i regelsystem som påverkar människors möjlighet till inkomst. Det är därför förenat med stora svårigheter att beräkna framtida kostnader. Kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under ett flertal år och har även överstigit budgeten. 2009 var budgetbeloppet 16 mnkr. Socialnämnden erhöll ett tillägg med 4,6 mnkr och budgetbeloppet höjdes därmed till 20,6 mnkr. Kostnaderna uppgick till 22,4 mnkr vilket innebar ett underskott på 1,8 mnkr. 2010 var budgeterat belopp 21,5 mnkr. Då kostnaden för året uppgick till 26,7 mnkr kompenserades nämnden med 4 mnkr i samband med bokslutet. Trots detta blev det ett underskott på 1,2 mnkr. 2011 budgeterades försörjningsstödet med 25,5 mnkr. Kostnaden vid årets slut uppgick till 27,7 mnkr, ett underskott motsvarande 2,2 mnkr. 2012 är försörjningsstödet budgeterat till 25,5 mnkr. För de tre första månaderna 2012 är kostnaden 143 tkr högre än motsvarande period 2011. Prognosen för försörjningsstödet tyder således på att kostnaden kommer att överstiga budgeten med uppskattningsvis cirka 2,5 mnkr.
Tjänsteskrivelse 8 (12) 2012-04-10 För närvarande finns det inga signaler i Karlskoga, eller nationellt, som tyder på någon förändring av försörjningsstödskostnaden, vilket kan innebära en fortsatt kostnadsökning. Att åtgärda ett samhällsproblem, som bland annat innebär högre kostnader för försörjningsstöd, är inget som bara åligger socialnämnden. För att undvika högre kostnader samverkar förvaltningen med andra förvaltningar och myndigheter samt driver/deltar i olika projekt vars syften är att ge människor möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Åtgärder som syftar till ett bra integrationsarbete är också ett viktigt område för att undvika att människor hamnar i arbetslöshet. Detta är dock en kommunövergripande angelägenhet. Placering barn och unga på institution Det går inte att förutsäga hur många ungdomar som är i behov av insatser på institution och kostnaden är därför svår att beräkna. Under en följd av år kan det konstateras att det i genomsnitt verkställts drygt sju årsplaceringar. De flesta av dessa är beslutade av förvaltningsdomstolen efter ansökan från socialnämnden. 2007 = 7 årsplaceringar 2008 = 8 årsplaceringar 2009 = 5 årsplaceringar 2010 = 9 årsplaceringar 2011 = 8 årsplaceringar Många ungdomar har idag en komplex problembild vilket kräver större insatser som kan leda till längre placeringar. Insatserna borde kunna förbättras genom ett nära samarbete med psykiatrin. Tyvärr är det svårt att få till detta samarbete utifrån psykiatrins nuvarande regelverk. Detta i kombination med institutionernas ökade dygnsavgifter, medför ökade kostnader för kommunen. I genomsnitt kostar en årsplacering för närvarande 1,4 mnkr vilket innebär att kostnaderna med dagens dygnsavgifter, räknat på sju årsplaceringar, uppgår till cirka 9,8 mnkr. Det kan konstateras att kostnaderna för institutionsplaceringar avseende barn och unga under flera år varit betydligt högre än budget och 2011 överskreds budget med 2,5 mnkr. Budgeten för placering av barn och unga på institution är lika stor 2012 som 2011 och kostnaderna för årets första månader motsvarar 2011 års kostnader. Detta tyder på att budgeten även detta år kommer att överskridas med cirka 2,5 mnkr. Då antalet placerade ligger relativt konstant samtidigt som dygnsavgifterna stiger kan det antas att även budgeten 2013 kommer att överskridas med samma belopp.
Tjänsteskrivelse 9 (12) 2012-04-10 Socialförvaltningen i Karlskoga inledde 2011 ett samarbete med Statens institutionsstyrelse, SIS, i syfte att korta placeringstiderna. Detta arbetssätt har sedan vidareutvecklats i samarbete med Regionförbundet i Örebro, SIS samt Örebro och Kumla kommuner och ska pågå till och med 2013. Bemanningskrav inom demensboende Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till föreskrift och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Exempelvis finns förslag om utökad bemanning dag och natt, biståndsbedömning för samtliga hemtjänstinsatser och utökad uppföljning av beslutade insatser. Socialstyrelsen har beräknat (med hjälp av Äldrecentrum) att kostnaden för förslaget, om det blir verklighet, ligger på mellan 4-13 miljarder kronor för alla Sveriges kommuner. Socialstyrelsen skriver också att detta bara är ett exempel och att kostnaderna för enskilda kommuner både kan bli högre och lägre bland annat beroende på hur bemanningen på boendena ser ut idag i de enskilda kommunerna. Om man grovt räknar på hur stor del av Sveriges befolkning som finns i Karlskoga så innebär det en kostnadsökning för socialnämnden på mellan 12,5-40,5 mnkr. I Karlskoga är dock bemanningen låg på de särskilda boendena idag varför det finns en risk att kostnaden kan komma att bli ännu högre. En mer exakt beräkning är svår att göra innan något beslut fattats om bindande regler. Demensboende Befolkningen lever längre och med stigande ålder ökar risken att drabbas av en demenssjukdom. Antalet platser i gruppboende för personer med demenssjukdom är idag inte tillräckligt. I dagsläget är det 27 personer som väntar på att få sina beslut verkställda. För att tillgodose behoven och undvika sanktionsavgifter kan servicelägenheter omvandlas till gruppboende. Eftersom boende i gruppboende kräver högre personalbemanning än boende i servicelägenheter måste personalresursförstärkningar göras. Det krävs även lokalmässiga förändringar vilket ökar hyreskostnaden. En konvertering av 26 servicelägenheter till boende för personer med demenssjukdom ger en beräknad kostnadsökning motsvarande 3,5 miljoner kronor.
Tjänsteskrivelse 10 (12) 2012-04-10 Driftkostnad för gruppbostad (handikappomsorgen) 2013 I samband med arbetet med långsiktig investeringsbudget 2010-2012 lämnade socialnämnden in ett framtida investeringsbehov avseende gruppbostad för yngre personer med utvecklingsstörning. Behovet var att gruppbostaden skulle vara inflyttningsklar 2012. Byggstarten har försenats något och man räknar idag med att boendet ska vara klart för igångsättande under våren 2013. Socialnämnden har fått ett tillskott i budget 2013 som avser hyreskostnader på 800 tkr men de driftkostnader som beräknades uppgå till 2,82 mnkr avseende personalkostnader samt 50 tkr övriga kostnader har inte beaktats. Driftkostnadskonsekvenserna beräknades då enligt 2010 års personalkostnader och priser. Omställningskostnader En del i Karlskoga kommuns lokalutredning handlar om boende för äldre. Beslut har fattats att tillskapa ett nytt vårdboende om 60 platser och att Geologen och Högehus ska avvecklas som servicehus i samband med att vårdboendet finns på plats. Hyresbostäder har fått uppdraget att bygga boendet som beräknas vara färdigt för inflyttning i december 2013. I samband med denna förändring uppstår omställningskostnader, vilket även lokalutredningen har påtalat. Socialnämnden har i sitt yttrande till lokalutredningen, delrapport 1, framfört att socialnämnden bör kompenseras för de omställningskostnader som kommer att uppstå. Omställningskostnader utgörs av tomhyror, dubbelhyror och flyttkostnader. Flyttkostnader avser både flytt av verksamhet och flytt av de boende och deras bohag. Då det är känt att Geologen och Högehus kommer att läggas ned som servicehus vill inte personer flytta dit utan väljer att vänta på en lägenhet i något annat servicehus. Detta orsakar redan i dag kostnader för tomhyror för nämnden. Hur stora kostnaderna kommer att bli för tomhyror, dubbelhyror och flyttkostnader är väldigt svårt att beräkna. Faktorer som påverkar detta är bland annat hur stor omsättningen av boende på dessa servicehus kommer att vara under tiden fram till flytten och om bygget av det nya vårdboendet kommer att följa planen och bli klart till utsatt tid. Av denna anledning bör kommunen budgetera för dessa tillfälliga omställningskostnader centralt. Andra kostnadsökningar Socialnämnden har kostnadsökningar, som inte kompenseras i budgetramarna för 2013, för uppräkning av hyreskostnader och övriga interna kostnader för kost och städ. Totalt innebär det att det finns ofinansierade kostnadsökningar på drygt 1 mnkr för 2013.
Tjänsteskrivelse 11 (12) 2012-04-10 Total differens Ökad driftskostnad för gruppbostad = 3 mnkr Demografi = 9 mnkr Försörjningsstöd = 2,5 mnkr Placeringar på institution barn och unga = 2,5 mnkr Ökat behov av demensboende = 3,5 mnkr Uppräkning av hyror, kost och städ = 1 mnkr Omställningskostnader =? Omställningskostnaderna är mycket svåra att beräkna och socialnämnden anser att kommunen bör budgetera för dessa tillfälliga omställningskostnader centralt Summa = 21,5 mnkr Möjliga konsekvenser av föreslagen ram Minskad bemanning inom de delar av verksamheten där det inte finns lagstadgade bemanningskrav Lägre kvalitet i verksamheten Fortsatt sjunkande resultat i brukarundersökningar Risk för allvarliga HSL-avvikelser på grund av låg bemanning avseende omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och arbetsterapeuter Sanktionsavgifter på grund av platsbrist Betalningsansvar till landstinget Fler inspektioner och förelägganden om vite från Arbetsmiljöverket på grund av försämrad arbetsmiljö Socialnämndens budget utgörs till största del av personalkostnader, vilka skulle behöva reduceras kraftigt om föreslagen ram blir verklighet. Socialnämnden har dock reducerat sin verksamhet med 47,1 mnkr under de senaste fyra åren och det kommer signaler från verksamheterna om att arbetsbelastningen är hög. Differensen mellan nu föreslagen ram för de kommande tre åren och den beräknade kostnaden för verksamheten är därför allt för stor för att åtgärder ska vara möjliga att vidta utan mycket allvarliga konsekvenser för brukare och personal. Allt tyder dessutom på att det även kommer krav på ökad bemanning inom demensvården. Blir kraven verklighet innebär det en än större kostnadsökning och den totala differensen skulle då bli uppskattningsvis 34 62 mnkr. Se bilaga 2 för en sammanställning av åtgärder och konsekvenser utifrån föreslagen ekonomisk ram.
Tjänsteskrivelse 12 (12) 2012-04-10 Ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom föreslagen ram samt ange beräknad investeringskostnad för att undvika allvarliga konsekvenser. Se bilaga 3. Nämnden ska ange kommande investeringsbehov för åren 2016-2020. Se bilaga 4. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens skrivelse om svar på uppdrag/frågor från kommunstyrelsens arbetsutskott. Karin Björkman Socialchef Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsens arbetsutskott
Bilaga 1 1 (4) Bilaga 1 Förslag till kommunfullmäktiges mål samt underlag för prioritering av styrmått inför 2013-2015 Välj ut de tre viktigaste styrmåtten för respektive mål. Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Fullmäktiges styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index, max 100). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (procent). Berör särskilt SN, BUN, KFN, FHN, SBN, GN. Rapporteras till KF av FHN. 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent). Berör särskilt SBN, KS. Rapporteras till KF av KS. 1.4 Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna (index, max 100). Berör särskilt SBN, KS. Rapporteras till KF av KS. 1.5 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, max 100). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 2011 2012 2013 2014 1 58 1-2 60-62 90 (2009) Inget resultat klart 91-91 - 30 3 60 100 3 60-65 - 70 2 59-62 nytt mått - 62 2015 Fullmäktigemål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Fullmäktiges styrmått 2.1 Hur nöjda brukarna är med kommunens verksamheter (Nöjd-Kund-Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.2 Hur brukarna upplever att kommunen når nivåerna i kvalitetsåtagandena (Nöjd- Kund-Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 2011 2012 2013 2014 1 73-75 - 78 78 80 82-83 2015 1 Mäts vartannat år från och med 2010. 2 Med - vid ett visst år avses att ingen mätning görs detta år. 3 erna är osäkra, då pågående inventering inte är klar och prissatt.
Bilaga 1 2 (4) 2.3 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, NMI) Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.4 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2.5 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index, NII). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 2 57-60 - 62 3 40 av 100 84-88 90 95-41 - 45 Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 3 Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Fullmäktiges styrmått 3.1 Medarbetarindex (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.2 Ledarskapsindex (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.4 Andel medarbetare som känner till att det finns politiska mål som styr verksamheten (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. 3.5 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder med anställd personal. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 1 Tot 66 Kv 67 M 63 Tot 65 kv 66 m 62 Tot 70 kv 70 m 68 2011 3 Nytt mått fr 2012 2 Tot 5,2 kv 5,5 m 3,9 2012 2013 2014-68 - 70-70 - 72-72 - 75 Tot 6,25 Kv 6,65 M 3,8 70 Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,8 - Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,8 90 Tot 5,0 Kv 5,4 M 3,8 2015 Ekonomiskt perspektiv Notera! Detta fullmäktigemål har infogats in i fullmäktigemål 5. Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt.
Bilaga 1 3 (4) Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 4 Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Fullmäktiges styrmått 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Stockholm Business Alliances, Nöjd-Kund-Index, NKI). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av SN, SBN, MN. Rapporteras till KF av KS. 4.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (Svenskt Näringslivs enkätundersökning om företagsklimatet, skala 1-6). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS. 4.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år). Berör särskilt SBN, MN, KS. Rapporteras till KF av KS. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 2011 1-68 utfall 66 3 3,4 3,5 ny skala 2012 2013 2014-70 - 3,6 3,7 3,8 2 4,0 3,4 4,0 4,5 5,0 2015 Fullmäktigemål 5 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Fullmäktiges styrmått 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av FHN. 5.2 Andel barn och unga som för sin egen del ser mycket/ganska ljust på framtiden (procent). Berör särskilt SN, BUN, FHN, KFN, GN, KS. Rapporteras till KF av FHN. 5.3 Kommunens finansiella resultatmål (procent). Berör samtliga nämnder. Rapporteras av KS. 5.4 Andel ärenden som före beslut på nämndnivå har granskats utifrån ett hållbarhetsperspektiv (procent). Bryts ner på nämndnivå och rapporteras på nämndnivå av samtliga nämnder. Rapporteras till KF av KS 5.5 Förbrukning av energi (el och uppvärmning) i den kommunala organisationen (procent, basår 2009 4 ). Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av SBN. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 1 F 81 P 90 (2009) F 86 P 86 (2009) 2011 F 82 P 93 F 89 P 89 2012 2013 - F91 P91 - F92 P92 2014 2 3,2 2,0 1,0 2,0 2,0 3-10 nytt mått 10 25 40 - - - 8-10 - 12 - - 2015 4 Under år 2009 gjordes grundliga mätningar av energiförbrukningen. 2009 års nivå är därmed en bra utgångspunkt för kommande års mätningar.
Bilaga 1 4 (4) 5.6 Förbrukning av fossila fordonsbränslen (procent, basår 2009 5 ) i kommunens fordonspark. Berör samtliga nämnder. Rapporteras till KF av SBN. 5.7 Kostnad för Nöjd-Kund-Index (kr/invånare) 5.8 Kostnad för Nöjd-Medborgar- Index (kr/invånare). - - - 8-15 - 20 622 (2009) 797 (2006) - 630-630 - 788-793 Fullmäktigemål 6 Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Fullmäktiges styrmått 6.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent). Berör BUN. Rapporteras till KF av BUN. 6.2 Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin gymnasieutbildning (procent) Berör BUN, GN. Rapporteras till KF av GN. 6.3 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 i Karlskogas kommunala skolor (meritpoäng, max 320). Berör BUN. Rapporteras till KF av BUN. 6.4 Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent). Berör BUN, GN. Rapporteras till KF av GN. 6.5 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng). Berör GN. Rapporteras till KF av GN. Prio 1, 2, 3 Utfall 2010 2011 2012 2013 2014 1 - - 80 90 100 2 - - 55 70 75 197 6-205 208 7 210-12,5 14,8 16,3 18,8 3 12,9 8-13,3 13,5 13,7 2015 5 Under 2009 gjordes en grundlig mätning av fordonsbränslen. 2009 års nivå är därmed en bra utgångspunkt för kommande års mätningar. 6 År 2010 var riksgenomsnittet i kommunala skolor 205. 7 Från och med 2013 införs ett nytt betygssystem för årskurs 9, vilket innebär att nivåerna för 2013 och 2014 är osäkra. 8 År 2010 var riksgenomsnittet 14,0 betygspoäng.
Bilaga 2 Driftramar - konsekvenser Åtgärder för att hålla verksamheten inom angiven ram Socialnämndens budget utgörs till största del av personalkostnader, vilka skulle behöva reduceras kraftigt om föreslagen ram blir verklighet. Socialnämnden har dock reducerat sin verksamhet med 47,1 mnkr under de senaste fyra åren och det kommer signaler från verksamheterna om att arbetsbelastningen är hög. Differensen mellan nu föreslagen ram för de kommande tre åren och den beräknade kostnaden för verksamheten är därför allt för stor för att åtgärder ska vara möjliga att vidta utan mycket allvarliga konsekvenser för brukare och personal. Att allt dessutom tyder på att det även kommer krav på ökad bemanning inom demensvården innebär att ekvationen inte går ihop. Konsekvenser för verksamheten med föreslagen ram Minskad bemanning inom de delar av verksamheten där det inte finns lagstadgade bemanningskrav Lägre kvalitet i verksamheten Fortsatt sjunkande resultat i brukarundersökningar Risk för allvarliga HSLavvikelser på grund av låg bemanning avseende omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och arbetsterapeuter Sanktionsavgifter på grund av platsbrist Betalningsansvar till landstinget Fler inspektioner och förelägganden om vite från Arbetsmiljöverket på grund av försämrad arbetsmiljö Kostnad för att eliminera bedömda konsekvenser 21,5 mnkr. Vid införande av krav på ökad bemanning inom demensvården blir kostnaden uppskattningsvis 34-62 mnkr.
Bilaga 3 Investeringsramar - konsekvenser Konsekvenser för verksamheten med föreslagen investeringsram Socialnämnden bedöms kunna göra de mest nödvändiga investeringarna med den föreslagna investeringsbudgeten för 2013-2015. Investeringsnivå för att eliminera bedömda konsekvenser
Bilaga 4 Kommande investeringsbehov 2016-2020 Objekt 2016 2017 2018 2019 2020 Summa Reinvesteringar, inventarier, möbler mm 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 10 000 Hjälpmedel 300 300 300 300 300 1 500 Vårdsängar, lyftar mm 760 800 800 800 800 3 960 Nationella IT-strategin 100 100 100 100 100 500 Reinvesteringar IT enligt plan 1 450 450 450 450 450 3 250 IT verksamhetsspecifika system 300 300 300 300 300 1 500 Handikappanpassad buss 700 0 0 0 700 1 400 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 610 3 950 3 950 3 950 4 650 22 110 Bilaga 4 Kommande investeringsbehov.xls Invest.budget 2013-2015 Sammanställning 2011-11-22 Sida 8 (8)
Anmärkning Underhållet har varit eftersatt under lång tid och kostnaden för att åtgärda detta behöver undersökas ytterliggare. Troligtvis blir beloppet högre än angivet när undersökningen är klar. Det kan komma krav på att program ska knytas till e-tjänstekort.då behövs investeringar i form av korthållare, kort och programlicenser som leder till högre kostnad än redovisat. 2016-200 stycken mobila miljöer till VO och eventuellt HO. Är avhängigt på utvecklingen och användningen av surfplattor. Beräknad driftskostnadsökning på en sådan investering är minst 200 tkr. Bilaga 4 Kommande investeringsbehov.xls Invest.budget 2013-2015 Sammanställning 2011-11-22 Sida 8 (8)
2012-03-29 Dnr 7993/2011 1(26) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Regelrådet Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Sammanfattning Ett särskilt boende där en person med demenssjukdom har en bostad ska vara bemannat på ett sådant sätt att varje person med demenssjukdom får de hemtjänstinsatser som har beviljats enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL, och så att insatserna kan genomföras i enlighet med den genomförandeplan som upprättats för personen. Aggregerade data om antalet särskilda boenden och dess bemanning finns i begränsad utsträckning. Omfattningen av de brister som finns när det gäller att tillgodose behov hos enskilda är också svåra att bedöma eftersom uppgifter om behov på individnivå endast finns i begränsad omfattning. Bedömningen av vilka konsekvenser och kostnader författningen får försvåras därför av att underlaget brister. Socialstyrelsen har därför analyserat möjliga kostnadseffekter av de regler vi föreslår utifrån olika räkneexempel där vi antagit vissa förhållanden som jämförs med varandra. Exemplen resulterar i att de sammantagna kostnaderna kan ligga i ett spann mellan 4 och 13 miljarder. Detta är emellertid bara exempel och kostnaderna kan vara både lägre och högre beroende på hur stora bristerna är i dag. Socialstyrelsens utgångspunkt är att meddela föreskrifter om vad som redan gäller enligt socialtjänstlagen och besluta om allmänna råd. Utgångspunkten är att en person med demenssjukdom som bor i ett särskilt boende ska få sina behov tillgodosedda enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. De föreslagna bestämmelserna kommer därför inte att innebära något väsentligt nytt åtagande för kommunerna. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Fax 075-247 32 52 Org.nr 202100-0555 Plusgiro 15616-6
SOCIALSTYRELSEN 2012-03-29 Dnr 7993/2011 2(26) Detta betyder att om en verksamhet i dag inte lever upp till dagens krav att tillgodose den enskildes behov av insatser enligt SoL så kommer det att medföra kostnader för att åtgärda bristerna. Hur stora kostnaderna blir beror på bristernas storlek. Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (S2010/9174/VS och S2011/2151/FST) att vägleda kommunerna i frågor om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, t.ex. avseende bemanningen. Socialstyrelsen har bedömt att den vägledningen bör ske genom föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden. Skälet till Socialstyrelsens ställningstagande är att vi i vår tillsyn och i övrig uppföljning samt utvärdering sett brister i bemanningen. Dessa brister har medfört att verksamheternas kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde inte har levt upp till socialtjänstlagens krav. Vår bedömning är därför att det krävs föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av socialtjänstlagen. Beskrivning av problemet Personer med demenssjukdom som bor i en särskild boendeform för service och omvårdnad enligt 5 kap. 5 andra stycket SoL, särskilt boende, får inte de hemtjänstinsatser som de har behov av. Det kan t.ex. handla om personlig hygien, möjligheter till utevistelse och nödvändig tillsyn för att inte utsättas för risker. Socialstyrelsen genomförde i november 2010 tillsyn över särskilda boendeformer för äldre i 48 kommuner. Sammanlagt besöktes ca 100 boenden. Bland annat konstaterades att ca 60 procent av de särskilda boenden som inspekterades var obemannade under kortare eller längre tid av natten. Från en pågående tillsyn av 169 särskilda boenden under 2011 som redovisas i maj i år ser vi resultat som pekar i samma riktning. Det är bemanningen och inte de äldres dygnsrytm och vanor som styr när de får duscha, äta, gå ut eller lägga sig. Tillsynens iakttagelser ligger i linje med de erfarenheter som patientorganisationer och enskilda har förmedlat till Socialstyrelsen. Bland annat ansåg mer än 8 000 personer som hösten 2011 fick svara på frågor om huruvida behoven är tillgodosedda hos personer med demenssjukdom att behoven inte tillgodosågs det när det gällde bl.a, förflyttning, mathållning och personlig hygien. Den bristande bemanningen försvårar möjligheten för verksamheten att arbeta kunskapsbaserat. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård
SOCIALSTYRELSEN 2012-03-29 Dnr 7993/2011 3(26) och omsorg vid demenssjukdom konstateras att all vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Detta innebär att arbetet koncentreras på en förståelse för och anpassning till den enskildes person och individuella behov. Relationen mellan omvårdnadspersonalen och den enskilde är av stor vikt och bemötandet bygger på respekt för varje persons integritet och självbestämmande. Arbetssättet förutsätter att det finns en tillräcklig bemanning så att tid kan avsättas för varje enskild person. Enligt Socialstyrelsens bedömning saknas detta i dag. Socialstyrelsen har under hösten 2011 träffat verksamhetsföreträdare, patient- och anhörigorganisationer samt organisationer som företräder profession som har erfarenhet av omsorg om personer med demenssjukdom. Utifrån den analys som vi har gjort av det insamlade materialet har vi kunnat konstatera att en väsentlig orsak till att personer med demenssjukdom inte får de hemtjänstinsatser de har rätt till är att socialnämndens biståndsbeslut i dag ofta endast anger en viss generell insats t.ex. särskilt boende. Beslutet tydliggör däremot inte vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet t.ex. hjälp med hygien och mat, utevistelse och social samvaro m.m. Som en följd av detta råder inte sällan oklarhet om vilka insatser som ska genomföras i det särskilda boendet. Genomförandeplan med uppföljningsbara mål kan ofta saknas eller vara bristfällig. Kommunerna genomför i liten utsträckning uppföljning på individnivå. När kommunen ingår avtal om innehållet i verksamheten med en privat utförare eller ger direktiv till den egna verksamheten görs det därför på bristfälligt underlag. Detta betyder att verksamhetens bemanning inte styrs av den enskildes individuella behov av insatser utan av generella anvisningar. Avtalen och de kommunala riktlinjerna har ofta liten koppling till de verkliga behoven på individnivå. För att bemanningen ska tillgodose behoven av hemtjänstinsatser hos personer med demenssjukdom i särskilt boende krävs därför att behoven utreds och dokumenteras så att de sammantaget kan ligga till grund för ställningstaganden om hur mycket personal i boendet som krävs vid olika tider på dygnet. Att det finns en tillräcklig bemanning kan emellertid inte ensamt säkerställa att personer med demenssjukdom ska få sina behov av hemtjänstinsatser tillgodosedda i särskilda boenden. Det krävs också att personalen har tillräcklig kompetens och att de anställda kontinuerligt får möjlighet till handledning i sitt arbete. Det är också nödvändigt att personalen har tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet.