I ~. Landstinget Il DALARNA Central förvaltning LD Hjälpmedel ~ilaga!-s boa BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2015-04-13 Sida 1 (2) Dnr LD15/00905 Uppdnr 1042 2015-03-23 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-04-13 Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse för förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna fastställs. Sammanfattning Från årsskiftet delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse för förvaltning 51, Hjälpmedel Landstinget Dalarna Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Från årsskiftet delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. Ett arbete gällande nya lokaler pågår och målet är att LD Hjälpmedel samlokaliseras i större omfattning. Resultatet visar ett överskott på 4 mkr vars främsta orsak är att de kostnader som budgeteras för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Patientperspektiv Verksamheterna klarar kömiljardens mål och i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Postadress Box712 791 29 Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun -;_\,,- '.:,.-_'::":::: I Kontakt Handläggare 023-490000 Thureson Arne 0243-49 78 56 Verksamhetschef/enhet Org.nr: 232100-0180 schef 070-669 59 10 arne.thureson@ltdalarna.se
Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr 2015-04-13 LD15/00905 Sida 2 (2) Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-03-27. Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi.
Landstingsstyrelsen Hjälpmedel Landstinget Dalarna Hjälpmedel Landstinget Dalarna är en del av landstingets habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedels verksamhet, inom hörsel-, syn-, och tolkornrådet. Hjälpmedel Landstinget Dalarna ger stöd och konsultation samt information, rådgivning och utbildning inom habiliterings-/rehabiliterings- och h j älpmedelsområdet. Hjälpmedel Landstinget Dalarna tillhandahåller tjänster samt säkra och funktionella hjälpmedel som bidrar till att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning samt hörseldiagnostik på uppdrag. Hjälpmedel Landstinget Dalarna bidrar till hälsa, god vård, habilitering/rehabilitering och hållbarhet. Ansvarar för nedanstående funktionsområden: Hörsel Syn Tolk till personer med dövhet, hörselskada och dövblindhet Har samordningsansvar inom nedanstående funktionsområden: Dövblindområdet Hårersättning Ortopedteknik Måluppfyllelse Verksamheterna klarar körniljardens mål och i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Hörcentralen klarar inte vårdgarantins gräns gällande besök inom 90 dagar, till varje enskild hörcentral, men har möjlighet att erbjuda patienter tid till annan hörcentral inom länet för behovsbedömning. Den faktiska väntetiden (tid mellan behovsbedömning och utprovning av hörapparat) visar att hörcentralen når kömiljardens mål med att minst 70 procent av patienterna har påbörjat utprovning inom högst 60 dagar från beslut om behandling. I Dalarna har 90 procent av patienterna påbö1jat utprovning av hörapparat inom 60 dagar från beslut om behandling. I de fall väntetiden blivit längre än 60 dagar handlar det ofta om patientvald väntan eller sjukdom hos patient eller audionom. Orsaken till att väntetiderna till behovsbedömning ökat är att vi inte lyckats rekrytera audionomer till lediga tjänster. Pedagogiska hörselvården uppfyller vårdgarantin. Alla patienter erbjuds tid inom 3 mån. även personer i behov av förskrivning av alternativ telefoni. Målet är att rätt patient ska få rätt insats i rätt tid. Detta innebär att många patienter behöver tidigare insatser än inom 3 mån., vilket pedagogiska hörselvården kan erbjuda. Det finns evidens för att tidiga insatser ger bättre behandlingseffekt och därmed en större nytta för patienten. Tekniska hörselvården arbetar för en god tillgänglighet, väntetider för de olika tjänsterna som ryms inom överenskomna ramar.. b\la&a LS 50 ö Syncentralen följer sin prioriteringsordning. Den är till för att kunna se vilken patient som är i störst behov av hjälp först. Syncentralen har ett framtaget mål när det gäller tillgänglighet på telefon. Målet är 65 %, vilket lätt levs upp till i dag. Målet kommer att ses över under 2015. Tolkcentralen har tagit emot fler tolkbeställningar under och samtidigt minskat bristen. Tolkcentralen har utfört 98 % av de beställda uppdragen. Viktiga händelser under året Från årsskiftet delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel (LDH) med en gemensam förvaltningschef. Ny verksamhetscheftillträdde m1der hösten. Under året lanserades en tjänst på 1177 som heter tema "hjälpmedel". Tjänsten ska förenkla för hjälpmedelsanvändare att hitta information om hjälpmedel på 1177.se. Det innebär att Dalarnas invånare har en möjlighet att söka och hitta information om vilket hjälpmedel som är aktuella i Dalarna, samt även nationellt. Ett arbete har påbörjats gällande att uppdatera prissättning av tjänster, räkna ut timpris på olika yrkeskategorier samt förändra/paketera om tjänster för att de ska passa bättre in i dagens arbetssätt. LD Hjälpmedel har startat upp kontroll av jomnalanteckningar. Med hjälp av systemet kommer varje enhet att bli granskade varje månad. Det är en kvalitetssäkring och en trygghet för våra patienter. Under våren gick hörselvården med i TakeCare, Övergången till TakeCare innebar minskad produktion på hörcentralen p. g. a. utbildning och att längre tid bokades för patientbesöken under några veckor. I samband med övergången till kassan i TakeCare upphörde hörselvården med kontanthantering och med försäljning av batterier och hörapparattillbehör. Batterier finns numera lätt tillgängliga i den öppna marknaden och det finns även möjlighet att beställa över internet. När det gäller tillbehör så får patienterna själva beställa direkt från leverantören. Hörcentralen har infö1t nya rutiner för bokning av årskontroller gällande barn tillsammans med ÖNH-kliniken och pedagogiska hörselvården. Det har medfö1t bättre fungerande processer inom barnhörselvården. Hörcentralen har stora svårigheter att rekrytera audionomer till lediga tjänster. Under har projektet dövblindteam lett till att det nu finns ett landstingsbeslut på att det ska finnas ett dövblindteam i Landstinget Dalarna. Personer med dövblindhet har nu en större möjlighet att bli mötta utifrån sin dövblindhet och inte utifrån sin dövhet och sin blindhet separat. Införande av Windows 7 och dess implementering med Auditbase, verksamhetssystemet inom hörselvården, har tagit mycket tid och resurser i anspråk. Med anledning av audionombrist har bedömningsnivån gällande kassation alternativt reparation av hörapparat ändrats i samråd med Hörcentralen. Tidigare har tekniska hörselvården kasserat hörapparater vars reparationskostnad
varit för hög i förhållande till inköpspris. Nuinera värderar tekniska hörselvården på ett annat sätt än tidigare in kostnaden för en ny utprovning och den fördröjda väntetiden som patienten/brukaren skulle drabbas av. Därför kan en ökning av hörapparatreparationer ses. Syncentralen har investerat i optisk utrustning. I en tonometer som används för att mäta ögontrycket samt i en vertometer som används för att mäta upp styrkan i glasögon. Antalet tolkbeställningar har ökat tmder året. Tolkcentralen har kunnat tillmötesgå det ökade tolkbehovet bl.a. eftersom tillgången på tolkar i Dalarna också bar ökat. Uppföljning besparingsåtgärder Samverkan mellan sju län (7-klövem) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1200 kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 mk:r. Framtiden Ett arbete gällande nya lokaler pågår och målet är att LDH samlokaliseras i större omfattning. Lagändringarna gällande mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel gäller fr.o.m. 1juli och en ny patientlag trädde i kraft den 1januari2015. Lagen ger patienten större inflytande över vait och i vilken form patienten vill ha sin vård. Det ställs också högre krav på den information som lämnas till patienten. Lagen ställer nya krav på sjukvårdshuvudmännen och vi kan idag inte förutse omfattningen. Mycket av samhällsutvecklingen sker idag inom den digitala världen, välfärdsteknologi. För många av de medborgare som bar en funktionsnedsättning innebär den moderna tekniken stora möjligheter att kunna leva ett mer delaktigt liv i dagens samhälle. För att kunna få tillgång till denna "nya världen" måste allt vara anpassat och utformad på rätt sätt. Det ställer höga krav på våra medarbetare som arbetar inom dessa områden. Utvecklingen går fo1t och det gör det utmanande att följa utvecklingen samtidigt som den ekonomiska situationen kräver nya lösningar. En ny hjälpmedelspolicy för Landstinget Dalarna kommer att. presenteras under 2015. LDH hai uppdraget att arbeta för ett nolh"esultat och därför behöver priserna för hjälpmedel och tjänster utvärderas och uppdateras. LDH ska vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, en utmaning som kräver att vi är lyhörda för hur vi lockar till oss nya kompetenta medarbetare och behåller dem vi har. Tillgången av audionomer kommer att ha stor betydelse för om hörcentralen ska kunna uppfylla vårdgarantin gällande utprovning av hörapparat. Rekrytering av audionomer k01mner således att vara en utmaning under 2015, ett arbete som kommer att genomföras tillsammans med HR och där nya ideer och innovativa lösningar kommer att användas. Resultaten av hörapparatupphandlingarna blir allt mer viktiga både ur ekonomisk synvinkel samt för våra möjligheter att hantera patienternas efterfrågan och det fria valet. Väntetider ökar möjligheten för privata vårdgivare att etablera sig i Dalarna. Det finns ett intresse inom LD Hjälpmedel för pedagogiska hörselvårdens kompetens. Det pedagogiska och det psykosociala perspektivet skulle behövas även i andra sammanhang. Organisationen ses över och det kan leda till att verksamhetens uppdrag utökas. Den utvidgade hörselhabiliteringen/-rehabiliteringen kommer framöver att bemannas med nya yrkesgrupper. På vissa ställen i Sverige bar de redan kommit in som t.ex. logopeder och sjukgymnaster. Det pågår ett arbete inom landets syncentraler tillsammans med Eye Net Sweden att staita upp ett kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning (SKRS). Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige. Att utveckla process- och resultatmått efter relevanta evidensbaserade åtgärder samt utgöra underlag för forskning och verksamhetsutveckling samt klinisk förbättringsarbete. Förskrivare behöver ha beslutsstöd för att lättare kunna ta rätt beslut i svåra bedömningar. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen för att patienterna ska få den rehabilitering som de har rätt till. I maj skall resultatet av den statliga utredningen "Tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindbet inom vissa arbetsområden" redovisas. Att följa och delta i arbetet är en mycket viktig uppgift för tolkcentralen i Dalarna. Under 2015 kommer tolkcentralen att arbeta med teknikutveckling, med inriktning på att utveckla distanstolkning. Tolkcentralen bar beredskapstolkar för att tolkanvändare ska känna sig trygga med att tolk kommer till akuta uppdrag även då tolkcentralen är stängd. En utmaning under 2015 är att lösa de brister som råder gällande samai betet med SOS. Brister som leder till stor osäkerhet bland tolkanvändarna i Dalarna, en osäkerhet som i sin tur påverkar arbetsmiljön för de anställda på tolkcentralen Tolkcentralen behöver sära på de uppdrag som är landstingens betalningsansvar, så kallad "vardagstolkning" och vilka uppdrag som ska faktureras andra betalningsansvariga. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 19,3 18,7-0,7 Kostnader -74,6-70,8 3,8 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -37,3-36,1 1,2-55,3-52,2 3, I Landstingsbidrag 55,3 56,1 0,8 Överskott/ underskott 0 4,0 4,0
Arets investering 1,7 1,3 ~ o,4 (antal personer) Den främsta orsaken till överskottet är att de kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Kvinnor Män Åldersfördelning (antal personer) 59 13 Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar 1,7 1,3-0,4 Under 40 år 40-59 år Över 60 år 15 40 7 Personal Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 61,15 62,76 Antal anställda 72 73 Antal årsarbetare och anställda mäts per 31112 respektive år 2012 62,49 71 Medelålder Kvinnor Män Totalt 47 49 48 Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla 104 908 101 353 2012 99 667 Pensionsavgångar (antal personer) - varav timanställda* 143 0 356 Ålderspension 4 - varav mertid/övertid samtlig personal* *Preliminära värden för innevarande år. 591 623 454 Särskild ålderspension Sjukersättning Totalt 0 0 4 Antalet anställda har minskat och samtidigt har antalet arbetade timmar ökat under samma period. Sjukfrånvaro 2012 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,8 Män 100,0 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dagl-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 3,2 1,5 7,3 2,2 6,2 2,8 Totalt 96,5 Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor Män Totalt 0,1 % 0,0% 0,08 % (mkr) Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter -25 Resultat Den totala sjukfrånvaron har minskat, vilket är mycket positivt. Bland annat har de strukturerade rehabi literingsprocesserna under 20 14 gett effekt. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sj ukdagar under ett år, uttryckt i % 45,6% Frisknärvaron är hög, i jämförelse med landstinget Dalarna 56,2 %, vilket är mycket glädjande. Valda personalkostnader Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,02 ' 3,29 Könsfördelning
Verksamhetsstatistik En vecka på LD Hjälpmedel. Några exempel från en genomsnittsvecka år (antal/år delat med 52 veckor). 112 88 hörapparater utprovas till 67 58 patienter 116 124 mätningar utförs på beställning av öron-näsa-hals-kliniken 34 28 personer får enskilt samtal på Pedagogiska hörselvården 11 12 personer deltar i grupprehabilitering på Pedagogiska hörselvården Mindre än Var annan vecka får en person hjälpmedel för varannan alternativ telefoni 67 6 13 100 59 9 12 90 utförda tolkuppdrag patienter får stödsamtal av kurator vid Syn centralen patienter får utprovning av optiska hjälpmedel hörapparater repareras av Teknisk hörselvård Arne Thuresson Förvaltningschef Hjälpmedel Landstinget Dalarna