Brukarsamverkan, Tolkanvändare. Minnesanteckningar Tid: , kl Plats: Regionhuset, Malmö

Transkript

1 Ulla Mårtensson Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar Tid: , kl Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson, HRF Franziska Larsson, HRF Helen Molnar, SDR Patrik Holmström, SDR Krister Weidenmark, VIS Natallia Vasilevski Tryfanava, DHB Arne Lorentzon, FSDB Datum Dnr Karin Bengtsson, divisionschef Helén Holmström, verksamhetschef syn-, hörsel- och dövverksamheten Peter Farkas, tolkchef Mikael Reingsdahl, verksamhetschef hjälpmedel Pernille Holck, FoU-chef Ulla Mårtensson, sekreterare Valresultatet Karin Bengtsson informerar om valresultatet. Det blir en minoritet S och MP som styr regionen, se Region Skånes hemsida: / I Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden blir Ewa-Pihl Krabbe (S) ordförande. 1:e vice ordförande blir Kjell Stjernholm (MP) och 2:e vice ordförande blir Lars Lundberg (KD). Förslaget till budget 2015, är en besvikelse. Den kan leda till personalneddragningar trots att fler insatser görs av färre personer redan idag. Beslut om budgeten kommer att tas den 8 9 december i Regionfullmäktige. Arbetet med budget 2016 kommer snart att påbörjas och föreningarna kan bidra genom att påtala för politiker vikten av ökade resurser till funktionsnedsatta personer. Fou-medel Pernille Holck berättar om de projektansökningar som inkommit från personalen och nästa gång kommer hon att berätta om de som blivit beviljade. Föreningarna är välkomna med idéer. Kristina Olsson föreslår att man tittar på de som fick ci-implantat för många år sedan. Får de information/utbildning kring den nya tekniken? Habilitering & Hjälpmedel, Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Hemsida: Bankgiro: Org.nr:

2 2 Hjälpmedelsutredningen Mikael Reingsdahl berättar att man ser över hjälpmedelsförsörjningen som Region Skåne har ansvar för. Den skall samordnas i en organisation. En konsult har gjort en analys och man behöver jobba vidare för att få jämlika möjligheter för brukarna. Nästa steg blir hur man skall kopplas samman med kommunernas hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken Mikael Reingsdahl informerar om pågående arbete med att se över hjälpmedelshandboken tillsammans med kommunerna. Det skall vara tydligt för förskrivarna. För brukarna kommer det att finnas mer lättillgänglig information på Arne Lorentzon tar upp att en upphandlad väckarklocka nu är sämre än tidigare upphandlad. Den fungerar sämre för de som även ser dåligt. Helen Holmström svarar att upphandlingar görs för stora grupper. Om man uppfyller kriterierna för att få en viss typ av hjälpmedel och det inte finns produkt i det upphandlade sortimentet som täcker ett speciellt behov, kan man överväga att göra undantag för annan produkt. Inför upphandlingar tar man med de synpunkter som finns på de produkter man redan har. Patientlagen Karin Bengtsson informerar om den nya patientlagen som träder i kraft den 1 januari. Den ger patienten större möjlighet att välja vård, t ex i annat landsting. En genomgång av lagen görs vid nästa möte. Frågor från föreningarna SDR Helen Molnar: Det tog lång tid att få tillbaka bildtelefon från reperationen. Mikael Reingsdahl: Ibland får teknikerna vänta på reservdelar och då kan det ta lite längre tid. Man får låna en bildtelefon under tiden. Man skall lämna den trasiga bildtelefonen till förskrivaren, som har en skyldighet att stämma av, att det inte är ett handhavandefel. Därefter lämnas telefonen för reparation. DHB Natallia Vasilevski Tryfanava: Man behöver mer än en platta i familjen. Miaekl Reingsdahl: Den person som blir ordinerad bildtelefon får välja surfplatta istället. Den är personlig. Det kanske finns fler i familjen som är berättigade och kan bli ordinerade en telefon och sedan välja surfplatta istället. SDR Helen Molnar: Dolda kostnader för reparation av hjälpmedel för dörringning, telefon m.m. Det skulle vara kostnadsfritt om man får tekniska hjälpmedel. Det är informationsbrist när det gäller tekniska hjälpmedel. Helén Holmström: Man ger information när man lämnar ut hjälpmedel till brukaren. Det kan missas när en tekniker kommer hem och installerar. Rutinerna skall förbättras så att informationen säkert når brukarna.

3 3 SDR Helen Molnar: En enkätundersökning om tolkbeställningar, har visat att våra brukare har problem att förstå hur det fungerar att logga in till vårdkontakt eller liknande. Peter Farkas: Information har getts vid flera tillfällen om hur man loggar in till Mina vårdkontakter. Man vet att brukarna vill kunna maila sin beställning, men enligt juridiken kan man inte ha denna beställningsform. Tolkcentralen får inte uppmana brukarna att bryta sekretessen. Svar kan heller inte ges på mail, eftersom man inte vet vem som sitter framför datorn. Säker kommunikation är inom Mina vårdkontakter. HRF Kristina Olsson: 1. Betalningsansvaret vid vardagstolkning resp myndighetstolkning o dyl. Peter Farkas: Teckenspråkiga tolkar utför bara det som Region Skåne ansvarar för. Det finns alternativ för myndigheter att beställa ifrån. När det gäller skrivtolkar, finns det inget alternativ. Tolkcentralen utför uppdrag och tar betalt. 2. Resursfördelning skrivtolkning/tss-tolkning De flesta av våra vuxendövtolkar har kompetens för både skrivtolkning och TSS-tolkning. Hur ofta beställs TSS-tolkning vid t ex föreläsningar och får man TSS-tolkar även om det finns skrivtolkning vid samma tillfälle? Kan det alltså komma 4 tolkar till samma föreläsning? Peter Farkas: Det är en resursfråga och man kan beställa både skrivtolk och TSS. Det kan komma fyra tolkar. 3. Möjlighet till tolk för att kunna uträtta sitt arbete Man har ju möjlighet att få tolk till t ex ett arbetsplatsmöte eller till fackliga uppdrag, men hur är möjligheten att få tolk för att kunna uträtta sitt arbete, t ex hålla i ett möte, ta emot kunder, bedriva undervisning etc? Erbjuder Region Skåne tolk till sådana uppdrag? Peter Farkas: Arbetsplatsen ansvarar för tolk till vanligt arbete. Man skall kunna få tolk, men arbetsgivaren får betala för det. 4. CI-rehabilitering HRF-distriktet anordnade en CI-konferens den september med tema teknik. Det framgick då att personer, som blivit opererade de senaste åren, har fått mycket mer och bättre teknisk support än de, som blivit opererade längre tillbaka. Eftersom teknikutvecklingen både i fråga om CI-processorerna och över huvud taget sker väldigt snabbt, är det ett måste att hålla sig à jour med denna, för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig sin CI-utrustning. Många har varit vuxendöva en längre tid innan operationen och har kanske helt slutat använda telefon, lyssna på radio och TV m m, och vet ofta väldigt lite om möjligheterna hos den teknik, som finns idag och hur man ska välja t ex mobil samt använda de tillbehör som finns för att få ut mesta möjliga nytta av sitt CI. Vi talade på ett tidigare brukarrådsmöte om att hörselskadade/vuxendöva personer, som tidigare tackat nej till rehabilitering, själva kunde ta kontakt med hörselenheten. -Gäller möjligheten till återkommande rehabilitering/uppföljning också för CIopererade, som känner att de fått otillräcklig rehabilitering/inte kunnat eller velat delta i rehabiliteringskurserna tidigare?

4 4 -Skulle man inte kunna skräddarsy en teknikkurs för dem som opererats för år sedan och framåt, där man får kunskap om de landvinningar som kommit hörselskadade och CI-opererade till godo? Helén Holmström: Själva tekniken är sjukhusets ansvar. Habilitering & Hjälpmedel ansvarar för att man har nytta av tekniken och kan använda den i vardagen. Om man har ett behov i vardagen är man alltid välkommen att ta kontakt och komma på besök. 5. Kostnader om man tappar bort sin hörapparat Efter ungefär fyra år har man rätt till en ny hörapparat, om man så behöver. Men om man skulle råka tappa sin/a hörapparat/er efter t ex två år, får man stå för hela kostnaden själv. Då gäller inte det offentliga sortimentet och kostnaderna blir helt andra. Redan utprovningsavgiften är betydligt högre, kr i ställer för 900. Samma apparat, som inte kostat brukaren något kan betinga ett pris på åtskilliga tusenlappar. Vi tror att många brukare inte är medvetna om dessa prisskillnader. Borde det inte framgå av den information man får i samband med utprovningen? Det är självklart svårt att ange ett belopp på en hörapparat, men man borde åtminstone få information om att utprovningsavgiften är Många har naturligtvis försäkringar som ska täcka en eventuell förlust, men självrisken är ofta kr och dessutom skrivs värdet i regel av med 20 % per år. Helén Holmström: Informationen finns med i den skriftliga informationen, som man får skriva under när man får sin hörapparat. Man rekommenderas också att se över sitt försäkringsskydd. Det kommer att publiceras en annons den 7 december med information i en bilaga till Sydsvenskan. 6. HRF Skånes invandrarprojekt Skånedistriktet drev ett arvsfondsstött sk invandrarprojekt lokaliserat till Malmö. Syftet var att få kommunen att starta hörselscreening av alla elever som började på SFI (Svenska för invandrare). Kommunen erbjuder nu detta till alla som vill. Vid uppföljning av projektet framgår att det finns stora brister i kunskap om hörsel och hörselskador hos berörd personal. Många aktörer har varit inblandade, förutom olika SFI-enheter bl a Invandrarservice, Vägledningscentrum, Röda korset, IrisHadar (där man har en sfi-grupp för synoch hörselskadade). Flera av dessa aktörer är intresserade av mer information och utbildning och vill gärna fortsätta samarbetet med HRF m fl. Vi undrar nu hur regionens hörselvård ställer sig till att medverka vid utbildningsdagar för framförallt personal vid dessa enheter? Helen Holmström: Om vi utbildar måste vi ta betalt och vi kan bara utbilda om vi har överkapacitet. Hör av er och diskutera vad ni vill ha. FSDB Arne Lorentzon: Finns det numera möjlighet till tolk utomlands? Peter Farkas: Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har beslutat att det skall finnas möjlighet. Man får ansöka. Det skall vara vardagstolkning och svenska till svenska. En bedömning görs i varje enskilt fall.

5 5 Brukarenkät Peter Farkas informerar om pågående brukarenkät 5 november 5 december. Företaget Indikator ställer frågor om det senast utförda tolkuppdraget. Utifrån inkomna svar kan verksamheten utvecklas. Det finns vissa frågor som brukare har reagerat på. Hör av er vilka frågor det gäller för att man ska kunna påverka den nationella enkäten. Teckenspråkstolkar Peter Farkas berättar att det är svårt att rekrytera skrivtolkar. Man har ett försök tillsammans med Örebro att utbilda teckenspråkstolkar i skrivtolkning. Möten 2015 Preliminärt är nästa års möten bestämda: 24 mars, eftermiddagen 2 september, gemensamt möte på eftermiddagen 25 november, eftermiddagen