2011-11-03 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, HT2011 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje sida, innan du börjar besvara frågorna! DELOMRÅDE: Forskningsetik (5p) Lärandemål som examineras: - beskriva forskningsetiska principer 1. Nämn minst fem saker som den skriftliga informationen till deltagare i forskningsstudier måste innehålla (5p). Studiens syfte och uppläggning Forskningsmetod och vad medverkan i studien innebär Att deltagandet är frivilligt Rätten att avbryta medverkan utan följder Bevarande av datamaterial Konfidentialitet Namn och telefonnummer på forskare/projektledare för att kunna få ytterligare information Sammanlagda poäng Forskningsetik:... (För Godkänd krävs 3p) 1
DELOMRÅDE: Vetenskapsteori (15p) Lärandemål som examineras: - beskriva olika vetenskapsteoretiska perspektiv 1. Vilket påstående är utmärkande för positivism respektive hermeneutik? Skriv rätt vetenskapsteoretiskt perspektiv vid respektive påstående (8p) Påstående: Urvalet av deltagare ska göras avsiktligt för att få så variationsrik information som möjligt Forskning ska bedrivas på ett systematiskt sätt och med hög grad av kontroll Personens levda erfarenhet studeras i ett helhetsperspektiv Kunskap ska vara generaliserbar Vetenskapsteoretiskt perspektiv hermeneutik positivism hermeneutik positivism Kunskap är att upptäcka den struktur som döljs bakom enskilda företeelser Kunskapen är subjektiv och är beroende av i vilken kultur personen lever i Kunskap erhålls genom beskrivningar av egna erfarenheter Frågeställningar omvandlas till talvärden positivism hermeneutik hermeneutik positivism 2. Det finns tre principståndpunkter när det gäller synen på vetenskapens beständighet. Hur ser den kritiske rationalisten på vetenskapens beständighet? (2p) kritisk relativist säger det vi har nu är det bästa just nu men det kan förändras 2
3. Läs följande exempel: Om en person är utsatt för mässlingsvirus är sannolikheten relativt stor att personen får denna sjukdom. Lennart blev utsatt för mässlingsmitta. Han fick mässlingen. Besvara följande fråga: Vad för slags förklaring illustreras i exemplet? (1p) orsaksförklaring 4. Beskriv skillnaden mellan verifiering och falsifiering? (2p) verifikation försöker bekräfta hypotesen och falsifiering att försöka motbevisa hypotesen 5. Vad för slags den slutledning som beskrivs i följande exempel: (1p) 1. Om patienten har feber så är patienten sjuk 2. Patienten har feber Patienten är sjuk Deduktiv slutledning 6. Vad kallas den kunskap (föreställning och erfarenhet) som forskaren redan har inom det område där forskningen ska göras? (1p) förförståelse Sammanlagda poäng Vetenskapsteori:.. (För Godkänd krävs 9p) 3
DELOMRÅDE: Kvalitativ forskningsprocess (15p) Lärandemål som examineras: - beskriva de olika stegen i forskningsprocessen - identifiera skillnader i omvårdnadsvetenskapliga studier med olika forskningsansats 1. Läs följande text som beskriver en vetenskaplig studie: Syftet med studien var att utforska attityderna till träning och skäl till att inte upprätthålla träningen efter rehabilitering för personer med obstruktiv lungsjukdom. Sex personer rekryterades ur stödgruppen, Andas Lättare, för dessa patienter. Alla personerna hade genomgått ett rehabiliteringsprogram och tränade vid tiden för studien. Data erhölls genom gruppdiskussion. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet testades på andra i samma situation och medlemmar i stödgruppen. Tre huvudteman identifierades: effekt av träningen, träningsfrämjande och hinder för träning. Slutsatsen var att resultatet kan vägleda planering för upprätthållande av träning och bidra till att stärka faktorer som främjar för att övervinna hindren. a) Vilket syfte hade studien? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Deskriptivt syfte Explorativt syfte b) Vilket av följande alternativ för urval av studiedeltagare användes i studien? (1p) Klusterurval Slumpmässigt urval Konsekutivt urval Systematiskt urval Teoretiskt urval Strategiskt urval c) Vilket av följande alternativ för datainsamling användes i studien? (1p) Observation Frågeformulär Skrivna berättelser Intervju Journal studie Fokusgrupp intervju 4
2. Läs följande text som beskriver en vetenskaplig studie: Syftet med denna studie var att belysa innebörden av hopp hos friska vuxna svenskar som uppfattade sig själva icke religiösa. Tjugofyra friska vuxna, 11 män och 13 kvinnor, deltog i studien. För att undvika personlig bekantskap med deltagarna frågade förste författare vänner och kollegor om de kände någon som uppfyllde kriterierna. En variation av åldrar och yrken var önskvärt. Personer som uppfyllde kriterierna tillfrågades om forskaren kunde ringa dem och informera dem om studien. Skriftlig information skickades till dem som var intresserade att delta. De som kom att delta i studien var mellan 18 och 80 år (m=47) och representerade olika yrken. Ingen av dem trodde på en personlig Gud och var inga regelbundna kyrkobesökare. Alla uppfattade sig själva som friska, även om några av de äldre hade, till exempel högt blodtryck, välinställd diabetes, var synligt handikappade eller gick med käpp. Bandinspelade intervjuer genomfördes vilka varierade mellan 45-95 minuter. Deltagarna ombads berätta om situationer när de upplevt hopp. Under intervjun utvecklades en dialog genom frågor som: Kan du beskriva ytterligare, vad kände du då? Intervjuerna transkriberades till text. Analysen påbörjades med att läsa igenom texten för att uppnå en sammanfattande förståelse för helheten. Därefter genomfördes en strukturell analys då texten indelades i meningsenheter och dess innehåll transformerades och kodades. Genom att pendla mellan del och helhet resulterade analysen i tre teman: hopp relaterat till att vara, hopp relaterat till göra och hopp relaterat till livscykeln. Besvara följande frågor: 2 a. Vad är målsättningen för denna typ av forskningsmetod? (1p) Upptäcka ny alternativt fördjupa kunskap 1p b. Vilka var inklusionskriterierna i studien? (2p) friska vuxna > 18 år svenskar som uppfattade sig själva icke religiösa. c. Vilket tillvägagångssätt användes för data analys i studien? Markera rätt svar med ett kryss (1p) Tolkande analys Statistisk analys Beskrivande analys 5
d. Vilken forskningsansats hade studien? Markera rätt svar med ett kryss (1p) Deduktiv ansats Induktiv ansats e. Vad innebär den ansatsen? (1p) induktion innebär att utgå från enskilda företeelser i verkligheten för att dra slutsatser av allmän karaktär/forma teori f. Vilket tidsperspektiv hade studien? Markera rätt svar med ett kryss (1p) Retrospektiv Prospektiv Tvärsnitt 3. Vad menas med manifest och latent nivå i analysförfarande? (2p) Manifest nivå: det synliga i texten; att beskriva vad texten säger Latent nivå: Det som finns bakom texten; att tolka vad texten säger 4. Redogör för vilka huvudsakliga delar som ska vara med i en vetenskaplig artikels abstract? (3p) Syfte är vad man avser att studera mer precist Metod är det tillvägagångssätt man valt för att samla in och bearbeta sina data Resultat är vad som framkommit av data som svarar på syftet Sammanlagda poäng Kvalitativ forskningsprocess:.. (För Godkänd krävs 9p) 6
DELOMRÅDE: Kvantitativ forskningsprocess (15p) Lärandemål som examineras: - beskriva de olika stegen i forskningsprocessen - identifiera skillnader i omvårdnadsvetenskapliga studier med olika forskningsansats 1. Läs följande text som beskriver studien med titel Eating difficulties among stroke patients in the acute state : Tidigare studier har visat att patienter med stroke har ätsvårigheter. Det finns ett fåtal studier som har undersökt om det är skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende och de visar motstridiga resultat. Därför genomfördes en studie med syfte att undersöka skillnader i ätsvårigheter mellan män och kvinnor med stroke. Patienter med diagnosen stroke tillfrågades om deltagande allteftersom de blev inlagda på strokeavdelningen. Exklusionskriterier var om patienten hade sänkt medvetande, var förvirrad eller hade talsvårigheter. Totalt 104 patienter inkluderades i studien, varav 56 kvinnor och 48 män Data samlades in genom observation av patienten vid en måltid. Ätsvårigheter bedömdes utifrån en skala med nio problem. Patienten kunde få poäng från 0(= inga ätsvårigheter) till 9 (= mycket stora ätsvårigheter). Studien visade att kvinnor hade större ätsvårigheter än män men det berodde på att de hade allvarligare funktionsnedsättning till följd av sjukdomen. Slutsatsen av studien blev därmed att kön inte har betydelse för ätsvårigheter hos patienter med stroke. a). Vilken typ av design hade studien. Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Experimentell design Icke-experimentell design b). Vilken typ av metod användes för att inkludera patienterna i studien? Markera ditt svar med ett kryss! (1p) Bekvämlighetsurval Klusterurval Konsekutivt urval Obundet slumpmässigt urval Stratifierat urval Strategiskt urval Systematiskt urval Teoretiskt urval 7
c). Vilka egenskaper hade populationen forskaren fick kunskap om genom studien? (2p) Resultaten i studien gäller för patienter som har Diagnosen stroke Inte har sänkt medvetande, Inte är förvirrade Inte har talsvårigheter. d). Vilken typ av slutledning är det som används i studien för att dra slutsatser? (1p) Induktiv slutledning Deduktiv slutledning e). I texten anges vilken slutsats forskaren drog utifrån sin studie. Redogör för det kausala sambandet som forskaren har undersökt i sin studie. (1p) Kön kan förklara olika grad av ätsvårigheter vid stroke Kön Ätsvårigheter f). Ange vilken som är den oberoende variabeln och vilken som är den beroende variabeln i det kausala sambandet som forskaren undersökt (2p) Oberoende variabel: Kön Beroende variabel: Ätsvårigheter 2. Ange minst två principer som forskaren bör tänka på vid urval av patienter till en studie! (2p) Tillräckligt många ska ingå i urvalet för att ge studien power, dvs för att kunna påvisa skillnader och dra slutsatser Urvalet av deltagare ska göras så att stickprovet blir representativt för populationen. Bästa sättet att åstadkomma detta är att göra ett slumpmässigt urval. Urvalet av deltagare ska göras med tanke på att slutsatser gäller på gruppnivå. Därför bör gruppen vara så homogen som möjligt. Urvalet ska göras med tanke på att få så litet bortfall som möjligt. Urvalet ska vara objektivt och inte styras av forskare. 8
3. De olika stegen i forskningsprocessen vid en kvantitativ studie beskrivs alltid under samma rubriker i en vetenskaplig artikel. Redogör för vilka steg i forskningsprocessen som beskrivs under dessa rubriker (5p): (Poäng endast om alla steg finns med under respektive rubrik) Introduction: Steg 1. Identifiering av problemområde Steg 2. Litteraturgenomgång av det aktuella kunskapsläget Aim (inte alltid en egen rubrik, står ibland sist i Introduction): Steg 3. Hypotesformulering, syfte och/eller frågeställningar Method: Steg 4. Beslut om studiens uppläggning redovisas, dvs design, Steg 5. Beskrivning av urval av studiedeltagare Steg 6. Beskrivning av datainsamling Steg 7. Beskrivning av bearbetning och analys av data Result: Steg 8. Sammanställning av resultat Discussion: Steg 9. Slutsatser och utvärdering av studien, dvs både resultatdiskussion och metoddiskussion ska redovisas. Sammanlagda poäng Kvantitativ forskningsprocess:.. (För Godkänd krävs 9p) 9
DELOMRÅDE: Statistik (15p) Lärandemål som examineras: - beskriva grundläggande statistiska begrepp - tolka deskriptiv statistik 1. Åldersspridningen i grupperna män och kvinnor i studien med titel Eating difficulties among stroke patients in the acute state presenterades i en tabell: Tabell 1. Ålder för kvinnor och män med stroke som deltog i studien Kvinnor (n=56) Män (n= 48) Ålder (år) Md 79 (q 1 55, q 3 86, min 40 max 93) Md 76 (q 1 55, q 3 82, min 27 max 90) a). Redogör för åldersfördelningen i gruppen kvinnor med stroke med ledning av de värden för genomsnitt och spridning som redovisas i tabellen (4p). Md 79 hälften var 79 år eller yngre, hälften var 79 år eller äldre q 1 55 25% var yngre än 55 år q 3 86 25% var äldre än 86 år min 40 max 93 den yngsta var 40 år och den äldsta var 93 år b). Redogör för åldersfördelningen i gruppen män med stroke med ledning av de värden för genomsnitt och spridning som redovisas i tabellen (4p). Md 76 hälften var 76 år eller yngre, hälften var 79 år eller äldre q 1 55 25% var yngre än 55 år q 3 82 25% var äldre än 82 år min 27 max 90 den yngste var 27 år och den äldste var 90 år c). Var det någon likhet mellan män och kvinnor när det gällde ålder under 55 år? Var det någon skillnad när det gällde ålder under 55 år? Redogör för både likheter och skillnader om sådana finns (2 p) Likhet: I båda grupperna var 25% yngre än 55 år. Skillnad: Det fanns män som var yngre, som yngst 27 år. Den yngsta kvinnan var 40 år. 10
d). Resultatet av observationerna av ätsvårigheter redovisades på följande sätt i den vetenskapliga artikeln: Observationerna av ätsvårigheter ägde rum i genomsnitt sex dagar efter insjuknandet i stroke (m 6, SD 2). Majoriteten av patienterna (n=85, 82%) hade mer än ett problem på skalan för bedömning av ätsvårigheter (poäng 1 eller mer). När blev individerna i gruppen observerade för ätsvårigheter? Beskriv utifrån information om medelvärde och standardavvikelse! (2p) m 6 = De observerades i genomsnitt 6 dagar efter insjuknande. Observationerna fördelade sig symmetriskt runt 6 dagar SD 2 = cirka 68 % observerades mellan 4-8 dagar. Cirka 95% mellan 2-10 dagar. För att beskriva ätsvårigheter redovisades frekvenser för patienter som hade mer än ett problem på skalan. Vid beskrivningen angavs frekvenser av två olika slag. Ange vad frekvenserna kallas och vad de ger information om! (2p) n= 85 Absolut frekvens, det faktiska antalet som hade mer än ett problem 82% Relativ frekvens, den procentuella andelen som hade mer än ett problem e). Ätsvårigheter bedömdes ursprungligen utifrån en skala med nio problem. Patienten kunde få poäng från 0 (= inga ätsvårigheter) till 9 (= mycket stora ätsvårigheter). Vilken skalnivå hade den ursprungliga skalan? (1p) Ordinalskalenivå. Inga faktiska mätvärden utan subjektiva bedömningar av problem ligger till grund för observationerna. Sammanlagda poäng Statistik:. (För Godkänd krävs 9p) 11
DELOMRÅDE: Förbättringskunskap (5p) Lärandemål som examineras: - definiera kunskapsdomäner för systematiskt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård Genom att ha kunskap om förbättring kan det underlätta att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo. Prof. Paul Batalden har beskrivit kunskapsområdet och delar upp förbättringskunskapen i åtta olika domäner. Namnge fem domäner och ge en kort beskrivning av deras innehåll. (5p) Val kunde göras mellan följande domäner: Vården som process och system De ömsesidigt beroende människorna (patienter, familjer, specificerade populationer, vårdgivare), procedurer, aktiviteter, och hälsoteknologier som samverkar för att möta behoven hos individer och grupper Variation och mätning Användandet av mätning för att förstå variationer mellan och inom system över tid för att förbättra utformningen och omformningen av vården. Kundfokusering Identifiering av person/er eller grupper för vilka vård ges eller kommer att ges i framtiden, en förståelse för deras behov och vad de önskar och hur hälso- och sjukvården möter dessa behov och preferenser. Leda, följa och göra förändringar i vården Metoder och färdigheter för att utforma och testa förändringar i komplexa organisationer inklusive det strategiska ledarskapet av människor och vårdarbetet som de utför i organisationen. Samarbete Kunskaper, metoder och färdigheter som behövs för att förstå och värdera andras perspektiv och ansvar och kapaciteten att inspirera andra till att göra likaledes, inklusive en förståelse för vad det betyder för samarbetet. Vården och dess ansvar i en social kontext En förståelse för vården i ett socialt sammanhang (lokalt, regionalt, nationellt, globalt) och hur förväntningar uppstår från detta. Det inkluderar specifikt en förståelse för ekonomi och kostnadernas inverkan på vården. Utveckla ny, lokalt användbar kunskap Erkännandet av behovet av ny kunskap i det individuella dagliga yrkesutövandet och färdigheten att utveckla ny lokal kunskap genom empiriskt testande. Att kunna omsätta det vi vet till det vi gör. Professionell kunskap Den professionella kunskapen som kan hänföras till en viss disciplin och förmågan att knyta ihop den professionella kunskapen med förbättringskunskapen. Sammanlagda poäng Förbättringskunskap:.(För Godkänd krävs 3p) 12