Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Ljungnässkolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ljungnäs fkl/grundskola/fritids/öppen förskola Intäkter -30 000-820 418 2734,7% Personalkostnader 16 415 546 15 836 314 96,5% Övriga kostnader 438 785 493 571 112,5% Ljungnäs fkl/grundskola/fritids/öppen förskola Summa 16 824 331 15 509 468 92,2% Ljungnäs särskilt stöd Intäkter 0-203 560 0,0% Personalkostnader 862 363 1 448 188 167,9% Ljungnäs särskilt stöd Summa 862 363 1 244 628 144,3% Ljungnäs övrigt Intäkter -120 000-126 916 105,8% Personalkostnader 2 140 095 2 034 379 95,1% Övriga kostnader 376 333 540 050 143,5% Ljungnäs övrigt Summa 2 396 428 2 447 513 102,1% Resultat 20 083 122 19 201 609 881 513 Ljungnässkolan förbrukade 95% av budget. En orsak till överskottet är den nyrekrytering skolan stod inför i augusti. Vissa funktioner stod tomma i väntan på uppsägningstid, andra bemannades med vikarier som var betydligt billigare än ordinarie personal. Statsbidragen blev långt högre än förväntat. Särskilt stöd har gått över budget. Orsaken till detta är det nya resursfördelningssystemet där budgeten för extra stöd minskade kraftigt. Gömd i siffrorna finns även en personal som under del av året låg felaktigt konterad på särskilt stöd. Posten, Ljungnäs övrigt, är överskriden då skolans omorganisation fört med sig betydande kostnader vid flytt. Skolan har även nyinvesterat i fler smartboards. Idag har alla klassrum, inklusive förskoleklasserna på Ljungnässkolan smartboards. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer På Ljungnässkolan genomförs ett flertal tester under elevens år på skolan. Under 2014 kom skolorna i Mönsterås kommun överens om kontrollstationer i matematik och svenska som ska genomföras på alla skolor. På Ljungnässkolan har vi förtydligat vem som är ansvarig för genomförandet av testerna. Syftet med kontrollerna är att kartlägga elevernas kunskapsnivå. Det gör att vi kan fördela skolans resurser på ett sätt som gör att de elever som är i behov av stöd får det stöd som krävs för att de ska utvecklas så långt det är möjligt. Testerna minimerar även risken för att en elev i behov av stöd inte uppmärksammas i tid. Sida 1 av 12

Resultaten analyseras av skolans elevhälsoteam varpå rektor beslutar om åtgärder. Inte sällan har den ansvarige läraren sett elevens behov långt innan testerna görs. Skolan har då en tydlig ärendegång för hur vi arbetar kring de elever som är i behov av särskilt stöd. Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Svenska Ljungnässkolan Mönsterås kommun Flickor 100% 99% Pojkar 88% 89% Total andel 93% 94% Antal elever 43 124 Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Matematik Ljungnässkolan Mönsterås kommun Flickor 95% 91% Pojkar 92% 79% Total andel 93% 86% Antal elever 43 125 Andel elever (%) med godkänt provbetyg per ämnesprov Antal elever Ljungnäs som skrev Ämnesprov - ämne provet Engelska åk 6 - EN 91 37 Matematik åk 6 - MA 91 37 NO-ämnen åk 6 75 37 SO-ämnen åk 6 83 37 Svenska åk 6 - SV 90 30 Svenska åk 6 - SVA 57 7 Ljungnässkolans år 3 har en förbättring av resultaten med 6% i svenska och 3% i matematik från 2013 till 2014. Det är andra året i rad vi höjer våra resultat. Analys: Resultaten visar att det arbete vi gör med kontrollstationer, uppföljning kopplat till åtgärder samt resultatanalyser i arbetslagen ger resultat. Satsningen på matematiklyftet samt en läsande klass torde även vara en faktor gällande ökningen. Noteras bör även att eleverna haft samma lärare under sina tre skolår. Sida 2 av 12

Mellan åren 2013 och 2014 sjönk resultaten för åk 6 på samtliga delprov. I NO, SO och SVA är försämringen tydligast. Det fanns en del faktorer som kan anges som förklaring till detta. Eleverna (39st) som gick ut 2014 hade flera lärarbyten och vikarier under skolåren 4-6. Klasserna växte med nästan 10 elever från år fem till slutet av år sex. Klasserna hade flera elever med särskilda behov, som inte gynnades av förändringarna. Skolan har haft stora svårigheter med att komma tillrätta med den icke gynnsamma gruppdynamik som stört grupperna under flera år. Under år sex tillkom fem nyanlända elever som helt saknade svenska språket. De har av språkliga skäl inte haft möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen till fullo. Noteras bör att eleverna 2013 hade haft samma lärare under sina tre år på mellanstadiet. Eleverna 2014 fick under sitt år i sexan de lärarna som haft föregående årskull. Åtgärd. Genom skapandet av en organisation där kontinuitet för eleven och samverkan mellan lärare möjliggörs ger vi eleverna större möjligheter till ökade kunskapsresultat. Skolan satsar 50% specialpedagog till förskoleklassen för att tidigt identifiera och åtgärda de hinder för inlärning som finns hos vissa elever. Vi utvärderar kontinuerligt elevernas stödbehov och arbetar med kortare intensiva insatser 3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Sommarskola Ljungnässkolan erbjöd alla elever (10) som inte uppnådde E-nivå i sv, ma eller eng sommarskola. Åtta elever tackade ja. Sex av dessa läste SVA, en läste engelska och en läste matematik. Ingen av eleverna nådde E-nivå under sommarskolan. Flera elever nådde vissa kravnivåer medan andra närmade sig kravnivåer men inte nådde ända fram. Även om eleverna inte nådde E-nivå torde de vara bättre rustade för fortsatta studier i år 7. Eftersom vi inte haft uppföljningskonferens med Parkskolan ännu finns inte underlag för hur utfallet för dessa elever blev. Sida 3 av 12

Andel med betygen A-E i resp ämne åk 6 vt2014 Ämne Ljungnäs Mönsterås kommun Bild 97 97% Biologi 87 89% Engelska 95 88% Fysik 87 91% Geografi 89 86% Hem- och konsumentkunskap 97 99% Historia 87 88% Idrott och hälsa 95 94% Kemi 87 87% Modersmål 100 100% Matematik 95 90% Musik 95 96% Religionskunskap 89 94% Samhällskunskap 87 90% Slöjd 97 96% Svenska 97 91% Svenska som andraspråk 50 53% Teknik 87 93% Meritvärdets medelvärde per skola och kön Kommun: Mönsterås Läsår: 2013-2014 Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Skola Flickor Pojkar Total Ljungnässkolan 209 190 200 Total 191 180 185 Analys: Slutresultaten för Ljungnässkolan år 6 är intressanta. I en jämförelse gällande andelen med betyg A-E kan vi notera en ökning från 2013. Vi ser även en ökning av godkänt provbetyg från nationella prov till betyg. Ändå ser vi en sänkning av meritvärdet mellan 2013-2014. Fler elever uppnår vår lägsta kravnivå men färre når de höga betygen. Att måluppfyllelsen ökar från nationella prov till betyg är en naturlig konsekvens av att eleverna deltagit i mer undervisning vid betygssättning samt att skolan satt in fler stödåtgärder där det visat sig behövas efter nationella proven. Analysen vi gjort gällande nationella proven är lika aktuell här. Resultaten i årskurs 6 visar med stor tydlighet vikten av kontinuitet, struktur och stabilitet för elevers kunskapsutveckling. Vi ser även att det är viktigt att vi tar hänsyn till de elever som kommer in i vårt skolsystem sent och inte har möjlighet att på kort tid tillgodogöra sig språket och därmed undervisningen. Sida 4 av 12

Klasslärarsystemet är ett känsligt system. Eleverna är utlämnande till en lärares skicklighet och kunskaper om elevernas utveckling. I det fall läraren inte fullföljer treårscykeln finns få möjligheter att fortsätta elevens utbildning utan störningar. Det tar tid för en ny lärare som att hitta varje elev kunskapsmässigt och skapa ett gynnsamt lärklimat, tid då eleverna tappar fart i sin kunskapsutveckling. För att skapa kontinuitet behöver en organisation skapas där inte en person är bärare av ovanstående kunskaper. Åtgärder Skapandet av en organisation där kontinuitet för eleven och samverkan mellan lärare möjliggörs vilket syftar till att ge eleverna större möjligheter till ökade kunskapsresultat. Skolan satsar 50% specialpedagog till förskoleklassen för att tidigt identifiera och åtgärda de hinder för inlärning som finns hos vissa elever. Skolan utökar med en specialpedagogtjänst med kompetens för äldre elever och med inriktning matematik. Vi utvärderar kontinuerligt elevernas stödbehov och arbetar med kortare intensiva insatser 4. Åtgärder efter brukarundersökningen Då inga nya resultat finns, följer här endast en utvärdering av åtgärderna från 2013. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, 91%. Åtgärd: En dialog där skolan finner tydliga och goda vägar för att stärka elevernas medvetenhet om sin kunskapsutveckling och uppsatta mål inleds under vt. Ett arbete med elevledda utvecklingssamtal inleds i vissa årskurser. Utvärdering av åtgärd: Ej genomfört. Skolan präglas av arbetsro, 93%. Åtgärd: Elevrådet på skolan ska få i uppdrag att arbeta med begreppet och vi hoppas därigenom förstå varför de vuxnas upplevelse i viss mån skiljer sig från elevernas. Utvärdering av åtgärd: På Hela skolan samtalar har man pratat om skolans regler, förhållningssätt och arbetsro. Resultatet av detta arbete har mynnat ut i förslag på regler som därefter diskuteras på elevrådet. Elevrådet har nu i uppgift att diskutera i sina klasser innan rektor beslutar om fastslagna regler. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, 80%. Åtgärd: Genom att rektor håller en pågående pedagogisk dialog med lärarna och ger dem utrymme till samtal och planering ökas förutsättningarna att vi lyckas undervisa på det sätt som når varje elev bäst. Sida 5 av 12

Utvärdering av åtgärd: I augusti genomfördes en omstrukturering av mötestiden för att gynna dialog mellan lärarna. Istället för en dag där alla lärare har sin arbetsplatstid förlagd till 17 har vi nu två dagar. Detta gör att alla är på plats samtidigt och förbättrar förutsättningarna för dialog. Under denna eftermiddag genomförs möten i teamen. Rektor har även möjliggjort ett planeringstillfälle under dagtid då lärarna och fritidshemmet har gemensam planeringstid. Lärarna har gemensam konferens en gång i veckan. Rektor har infört pedagogiska konferenser var fjärde vecka. Då har förutom lärarna även fritidspedagogerna möjlighet att delta. Föräldraenkäten Skolan präglas av arbetsro, 93%. Analys: Medarbetarna på skolan upplever att det råder arbetsro, rektor delar denna uppfattning. Svårigheten med begreppet är att det betyder olika saker för olika personer vid olika tillfällen. I vissa sammanhang innebär arbetsro fullständig tystnad, i andra sammanhang inte. Åtgärd: Elevrådet på skolan ska få i uppdrag att arbeta med begreppet och vi hoppas därigenom förstå varför de vuxnas upplevelse i viss mån skiljer sig från elevernas. Utvärdering av åtgärd: På Hela skolan samtalar har man pratat om skolans regler, förhållningssätt och arbetsro. Resultatet av detta arbete har mynnat ut i förslag på regler som därefter diskuteras på elevrådet. Elevrådet har nu i uppgift att diskutera i sina klasser innan rektor beslutar om fastslagna regler. Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar, 95%. Åtgärd: Skolan behöver bli tydligare i att informera om hur vi arbetar mot kränkningar och vara mycket lyhörda gentemot de vårdnadshavare och elever som upplever att en kränkning skett. Uppföljning av åtgärd: Skolan har lagt ner ett stort arbete med en ny likabehandlingsplan. I det arbetet har vi haft föreläsning och dialog gällande diskrimineringsgrunderna för all personal. Likabehandlingsplanen har presenterats på skolans samråd och ska publiceras på infomentor. Vi har även påbörjat arbete med DO`s material husmodellen. Skolans egen trivselenkät har utvecklats och innehåller nu även kränkningar gällande diskrimineringsgrunderna. Denna enkät kommer att genomföras första gången januari 15. Fritidshemmet 1. Jag/vi som vårdnadshavare upplever att fritidshemmet bidrar till att komplettera det mitt barn gör i skolan och stimulerar mitt barns utveckling och lärande, 86%. Sida 6 av 12

Åtgärd: Organisationsförändring pågår för att skapa arbetslag där fritidshemmens personal ska ingå i lärararbetslagen och därigenom också skapa gemensamma planeringstillfällen. En översyn av lokalanvändningen på skolan har påbörjats. Fritidshemmen ska fortsättningsvis vara med på utvecklingssamtalen. Fritids deltar redan idag på föräldramöten. Fritidshemmens personal ska genom representation delta i den fortbildning lärarna får för att stärka det samarbete och den samsyn som finns. Gemensamma APT infördes under ht-13. Representanter för fritidshemmet finns nu med i elevärenden som kräver handledning och särskilda möten. Utvärdering av åtgärd: Organisationsförändringen är genomförd, Fritidshemmen ligger idag insprängda i skolan. Fritidshemmen har planeringstid tillsammans med lärarna. Fritidshemmet deltar på pedagogiska konferenser. Flera personer med lärarkompetens arbetar idag i skolan under dagen och få fritidshemmet under eftermiddagen. Fritidspedagogerna deltar genom representation på många fortbildningstillfällen. Fritidspedagoger deltar i hanteringen kring elevärenden då det krävs. Fritidshemmet har ännu inte börjat delta på utvecklingssamtalen. Fritidshemmet lämnar tydlig information om mitt barns utveckling, 55%. Analys: Fritidshemmen har inte haft en tydlig kanal för kommunikation med vårdnadshavarna. Man har inte deltagit på utvecklingssamtal och i önskvärd utsträckning i elevhälsoarbetet. Åtgärd: Från januari kommer fritidshemmet att använda samma kanal för information som skolan, Info Mentor. Fritidspedagogen kommer att delta på utvecklingssamtalen och representanter för fritidshemmet finns nu med i elevärenden som kräver handledning och särskilda möte. Utvärdering av åtgärd: Fritidshemmen använder Info Mentor som informationskanal. Fritidspedagogerna deltar genom representation på många fortbildningstillfällen. Fritidspedagoger deltar i hanteringen kring elevärenden då det krävs. Fritidshemmet har ännu inte börjat delta på utvecklingssamtalen. Skolans egen enkät genomfördes v. 45, veckan efter att samtliga klassrum bytt plats för att skapa skapa närhet till team och fritidshem. Den visade följande resultat: 100% av eleverna trivs bra på skolan. 99% trivs bra i sin klass 82% säger att det finns någon vuxen de kan prata med på skolan om de känner sig ledsna. (Flera elever har kommenterat att de inte behöver prata med någon, resultatet har ändå givit oss orsak att undersöka saken närmare). Ingen elev uppger att det finns någon vuxen på skolan som har varit dum. Sida 7 av 12

På frågan om det finns platser på skolan där eleverna ej känner sig trygga framkommer att toaletterna och omklädningsrummet är platser där mellan 10 och 15% inte känner sig trygga. Bland de yngre eleverna finns elever som inte känner sig trygga i korridoren. Detta har visat oss var vi behöver vara mer synliga som vuxna. I januari 2015 kommer enkäten att genomföras på nytt. 5. Verksamheternas kvalitet Ljungnässkolan är en kommunal grundskola f-6 med 312 elever. Skolan har under året genomgått en större organisationsförändring. Skola är nu organiserad i fyra team. Varje team har både skola och fritidshem. Teamens verksamheter ligger lokalmässigt nära varandra. Inom varje team finns två arbetslag, ett från lågstadiet och ett från mellanstadiet. Skolan har salar för tx, tm-slöjd, musik och bild. Idrottssalen ligger i anslutning till skolan. Skolan fick i oktober en paviljong med tre klassrum som möjliggjort nuvarande organisation. Storleken på elevgrupperna varierar stort mellan de olika årskurserna, elevantalet är störst bland de yngre eleverna. Översynen av behörighet som gjordes i kommunen under våren 2014 innebar att flera medarbetare omplacerades i annan kommunal verksamhet. 2013 hade skolan sex elevassistenter. Denna funktion avskaffades i augusti -14. Istället för elevassistenter förstärktes arbetslagen med lärare. Dessa faktorer samt det ökade elevantalet skapade ett behov av nyrekrytering. Eftersom rekryteringsläget är besvärligt tog det tid innan alla tjänster hade en ordinarie lärare på plats. Rektor valde att öka antalet specialpedagoger på skolan från 2 till 3. En idrottslärare och en bildlärare anställdes. Skolan har utökat SVA undervisningen och har tillsatt en lärare som arbetar riktat med elever utan tidigare skolgång. Två förstelärartjänster tillsattes i augusti. Skolan fick vid årsskiftet tillskott i ledningsfunktion och två biträdande rektorer på vardera 30% tillsattes i april. På Ljungnässkolan finns tre lärare utan behörighet, två av dessa har endast någon poäng kvar till sin examen och har överenskommelser med rektor om när studierna ska vara klara. En person är anställd i avvaktan på att vi får behörig sökande. Skolan ligger i ett socioekonomiskt stabilt område med mindre villor och ett fåtal flerfamiljshus. Skolan ligger med närhet till Mönsterås köping och har nära till natur. Skolan tar emot elever från kringliggande områden. Dessa elever har skolskjuts till skolan. Analyserna i detta dokument baseras på undersökningar, information och resultat som kommit rektor till del genom Barn och ungdomsförvaltningen, dokumentationsverktyget Info Mentor, samt dialog med medarbetare. Skolans lärare har vid två tillfällen (augusti och januari), i sina arbetslag, analyserat de pedagogiska resultat som tas upp i rapporten. Dessa analyser har varit av stor betydelse i rektors arbete med Kvalitetsredovisningen. Sida 8 av 12

6. Andra viktiga händelser Avgörande under 2014 har varit den omfattande organisationsförändring skolan genomgått. Syftet med förändringen är: Förbättrade elevresultat. Förbättrad kontinuitet genom skoldagen och skolåren. Ökad samverkan mellan lärare samt mellan lärare och fritidspedagoger. Effektivare utnyttjande av skolans lokaler. En ökad delegation till medarbetarna och ett ledarskap närmare verksamheten. För att uppnå detta är skolan nu organiserad i fyra olika enheter. Tre enheter har en årskurs från lågstadiet, en från mellanstadiet och ett fritidshem. Förskoleklassen med fritidshem är en egen enhet. Eleven går sitt första år i förskoleklassens enhet och sina följande sex grundskoleår i en av de andra enheterna. I åk f-3 utgör lärarna i respektive årskurs tillsammans med fritidshemmet i enheten ett arbetslag. I åk. 4-6 utgör lärarna i respektive årskurs arbetslaget. Personalen i en enhet utgör ett team och ansvarar gemensamt för eleverna under sex år. De biträdande rektorerna ansvarar för varsin enhet och rektor ansvarar för två av enheterna. I bilaga 1 finns en grafisk modell av skolans organisation.för att organisationen ska fylla sitt syfte är den fysiska närheten för de olika delarna i verksamheten mycket viktig. Därför genomfördes en omfattande flytt under höstlovet då vi fått en ny paviljong på plats. Skolan genomförde en trivselenkät strax efter flytten för att se hur eleverna reagerat på förändringarna. Resultatet står att läsa under punkt 5. Enkäten kommer att genomföras även i januari. En psykosocial enkät gjordes bland medarbetarna strax efter flytten. Den kommer att följas upp våren 2015. Resultatet redovisas inte här. Ljungnässkolan har fortsatt att växa. Under året har elevantalet ökat med 28 elever. De flesta av de nya eleverna är nyanlända. Trycket börjar bli väldigt stort i vissa årskurser. En flyktingförläggning öppnades i slutet av 2014 i Kronmunkens lokaler. Detta kommer sannolikt att ha en stor inverkan på Ljungnässkolan 2015. Elever från Kronmunken kommer att börja på Ljungnässkolan i januari 2015. Arbetet med att ta emot eleverna påbörjades i slutet av 2014. Det finns svårigheter att hantera då skolan saknar adekvata lokaler för undervisning till dessa barn och rekryteringsläget inte är gynnsamt. Sida 9 av 12

7. Anmälda kränkningar 16 kränkningar har anmälts under året. I varje fall har det genomförts en utredning och vårdnadshavare har kontaktats. Åtgärder har vidtagits för att kränkningarna inte ska upprepas. Brukarundersökningen/elevenkäten visar att vi lyckas väl i vårt arbete även om varje kränkning är en för mycket. Under 2015 kommer skolan att inrätta ett trygghetsteam som ska arbeta riktat mot kränkningar. 8. Genomförd fortbildning Matematiklyftet i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan Jämställdhetsarbetet SKL matematiksatsning PISA 2015 Ledarskapsutbildning En läsande klass Allmänna råd förskoleklassen Allmänna råd fritidshemmet Diskrimineringsgrunderna Föreläsning om NPF med Erik Donell Smartboardutbildning Utfallet av matematiklyftet har varit gott och vi ser genomslag i undervisningen. Jämställdhetsarbetet har förstärkts med föreläsning om diskrimineringsgrunderna och dialog har förts i personalgruppen. Ledarskapsfortbildningen har fått en del negativ kritik av lärarna på Ljungnässkolan. Förutsättningarna förändrades av Linné efter hand och arbetsuppgifterna upplevdes ansträngande. Man tycker dock många givande diskussioner fördes. Utfallet i undervisningen har inte ännu varit synligt. Samtliga lärare har deltagit i smartboardutbildning, detta har fått ett direkt genomslag och alla lärare använder idag sin smartboard i undervisningen. 9. Barnkulturaktiviteter Arrangemang vt 14 Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: Konsert med musikskolan Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: Konsert med musikskolan, instrumentdemonstration Sida 10 av 12

Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Bronsåldersdag, Konsert med musikskolan Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Medeltidsdag, Konsert med musikskolan Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Konsert med musikskolan Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Filmskapande, Konsert med musikskolan Arrangemang ht 14 Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, Konsert (Jag slog en kille idag) Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, Konsert (Jag slog en kille idag) Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, Kultis Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, Kultis, Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, Kultis 10. Kommunfullmäktiges mål Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Ljungnässkolans målsättning är att vara en skola som lockar människor att bosätta sig i området. 100% av våra elever uppger att de trivs bra i skolan. Det är en fantastisk förutsättning för att åstadkomma en 100% uppfyllelse av kunskapskraven. Genom att organisera oss effektivt med pedagogiken i fokus, arbeta systematiskt med att ständigt förbättra vår undervisning och ständigt fråga oss om vi väljer rätt metoder arbetar Ljungnässkolan för att bli den bästa skolan i kommunen. Sida 11 av 12

Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30% för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Ljungnässkolans sjuktal uppgår till 3,06%. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Se punkt 1. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till år 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Kvalitetsredovisningen är skriven av: Eva Lindvall, Rektor Ljungnässkolan Sida 12 av 12