Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter Blandade diagnoser + vårdformer Symtom Andel Smärta 52,4 % Dyspné 56,7 % Förvirring 50,1 % Rosslig andning 51,4 % Kehl, K. A. & Kowalkowski, J. A. (2012). A Systematic Review of the Prevalence of Signs of Impending Death and Symptoms in the Last 2 Weeks of Life. The American journal of hospice & palliative care. 2012 Dec 24. [Epub ahead of print]
Förvirring i livets slutskede Förvirringstillstånd tidigare i livet Demenssjukdom ex. Förvirring i livets slutskede Mer akut insättande (timmar/dagar) Kan reverseras (Gagnon 2012 ca 50% av alla) Terminal oro/förvirring I samband med döendet (sista dagarna)
Förvirring i livets slutskede Cerebral dysfunktion som uppkommer i livets slutskede Karakteriseras av (ofta fluktuerande) störning av vakenhet, kognition och perception 1. Hypoaktiv sänkt vakenhet, passivitet 2. Hyperaktiv agitation, hallucinationer, motorisk oro 3. Blandform Underdiagnosticerat Misstolkas som depression
Lidande? En av de vanligaste orsakerna till behov av slutenvård i livets slutskede (Cobb 2000) Sänker patientens livskvalitet (Ganzini 2008) Ökad mortalitet (Legrand 2012)
Anledning Komplex och multifaktoriellt CNS-sjukdom Kemiska och metabola rubbningar Infektion Läkemedelsbiverkan opioider, antikolinerga Organsvikt Anemi Eller flera av ovanstående i kombination
Handläggning Icke-farmakologisk behandling Trygg lugn miljö, dygnsrytm, mat, dryck Gott bemötande, multiprofessionellt team Tidigare i sjukdomsförlopp Utreda genes Behandla specifik genes Ex hyperkalcemi, CNS-metastaser Granska läkemedelslistan! Terminalt skede Behandla symtomatiskt
Symtomatisk behandling Neuroleptika Haloperidol (Haldol) visat bäst effekt enligt Cochrane-översikt 1-3 mg/dygn Andra mindre studier visat likvärdig effekt av atypiska neuroleptika (men dyrare) Benzodiazepiner rekommenderas ej Candy, B., Jackson, K. C., Jones, L., Leurent, B., Tookman, A. & King, M. (2012). Drug therapy for delirium in terminally ill adult patients. Cochrane database of systematic reviews (Online), 11, CD004770.
Rosslig andning (terminalt rossel) Drabbar många i livets slutskede (25-92 %) Rosslig andning (death rattle) innebär en ljudlig rosslande andning som drabbar människor i livets slutskede som har sänkt vakenhet och som är för svaga för att hosta
Anledning Slem i luftvägar som inte längre hostas upp av den döende Ljudet beror på sekretets oscillerande rörelse i de övre luftvägarna i samband med in- och utandning Beror inte på vätska i lungorna Men glöm inte hjärtsvikt och lungödem Auskultera?
Lidande? Besvärligt för anhöriga/personal att lyssna på Ej säkert besvärligt för den döende Inte vaken längre Inte uppfattas kopplat till oro/obehag
Farmakologisk behandling Läkemedel 1 timme 24 timmar Glycopyrrolat Antikolinerga läkemedel: Hyoscinbutylbro mid Scopolamin Robinul Buscopan 42 % 60 % Morfinscopolamin 37 % 68 % Cochrane-översikt: ingen evidens för att någon behandling är bättre än annan Rekommenderar kritisk uppföljning av effekt då prep. kan ge biverkningar (oro, muntorrhet) Wee, B. & Hillier, R. (2012). Interventions for noisy breathing in patients near to death. Cochrane database of systematic reviews (Online), (1), CD005177.
Icke-farmakologisk behandling Sidoläge ändra läge Försiktig sugning i munhåla Samtal med anhöriga om symtom
Anhörigas upplevelse Intervjuer med 25 anhöriga som hade vakat hos döende Rosslig andning Antal 17/25 personer Obehagligt 10 st Tolkar som drunkning, kvävning Ej obehagligt 7 st Tolkar som att döden närmar sig Föreslår samtal med anhöriga kring tolkning av rosslig andning och förklara vad som händer Wee, B., Coleman, P. G., Hillier, R. & Holgate, S. H. (2006). The sound of death rattle II: how do relatives interpret the sound? Palliative Medicine, 20(3), 177 181.
Tack!