De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare.

Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset. Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. De första nio sidorna har var sin egen färg och hänvisar till att de skall skrivas ut på papper med motsvarande färg. Det finns 3 gröna, 3 blåa, 1 gult och 2 orange pappersark. De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare. Spelbrädet finns i två olika format: Som ett horisontalt ark som kan skrivas ut och därefter kopieras in i A3-format, eller som två vertikala A4-ark som kan limmas eller tejpas tillsammans. Det är viktigt att varje deltagare har var sitt spelbräde i A3-format. Skriv ut spelreglerna gärna i färg, även om det fungerar också i svartvitt. Se till att det finns lika många spelbräden och spelreglerkort som det finns deltagare. Njut av Decide! För ytterligare frågor eller information, vänligen skriv e-post till: info@playdecide.org

C O M M O N S D E E D Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Du får: På följande villkor: kopiera, distribuera, visa och framföra verket Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger. Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket. Vid all återanvändning och distribution måste du informera om licensvillkoren som gäller för verket. Undantag från dessa villkor kan meddelas av upphovsrättsinnehavaren. Dina lagstadgade rättigheter påverkas inte av denna licens. Detta är ett sammandrag från Legal Code (den fullständiga licensen) Den finns på http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/legalcode Disclaimer: http://creativecommons.org/licenses/disclaimer-popup

Infokort 01. Utvecklande hjärna För 20 år sedan trodde forskarna att hjärnan förblir oföränderlig efter barndomen med undantag av nervcellernas död när man blir gammal. Nuförtiden vet vi att hjärnan är under ständig utveckling under hela vårt liv p g a inlärning och anpassande till omgivningen. Infokort 02. Vad är medvetenhet? Forskarna säger att när vi är medvetna om att vi gör något har vår hjärna redan slutfört den aktiviteten. Med detta avses att vår hjärna kontrollerar hur vi beter oss och att medvetenheten inte kontrollerar vårt beteende men det är ett sätt hur hjärnan förklarar sina verkningssätt. Infokort 03. Länken mellan hjärnans anatomi och beteende När forskarna letade efter länken mellan beteendet och hjärnans anatomi eller biologi, upptäckte de att 21 individer som "betedde sig osocialt" hade 11 % mindre volym i en hjärnsdel än människor i genomsnitt. Infokort 04. Djurmodeller När forskarna studerade beteendemönster såsom addiktion, aggression och föräldrarskap hos djur upptäckte de att dessa kan modifieras genom läkemedel. Några av dessa forskningsresultat tillämpas redan till människor. Infokort 05. Läkemedelsrecistens Människor med Parkinsons sjukdom kan inte alltid kontrollera deras rörelser. Sjukdomen alstras av celldöden i den delen av hjärnan som står för rörelsekontroll. Det finns läkemedel för behandlingen av Parkinsons sjukdom, men problemet är att man blir resistent mot dem. Infokort 06. Behandling av biologiska och psykiska problem Stimulatorer i djupa hjärnan har använts för att behandla Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som påverkar rörelsesystemet. För nuvarande testas denna metod till att behandla psykiska sjukdomar såsom depression och obsessivkompulsiv störning (OCD). Infokort 07. Stamcellbehandling Parkinsons sjukdom är en lämplig kandidat för stamcellbehandling, eftersom det drabbade hjärnområdet är litet och lätt att identifieras. Kunde man ersätta skadade nervceller genom stamceller skulle det leda till att sjukdomen lindras eller t o m botas. Infokort 08. Frontallobotomi Mellan 1930- och 1950-talet behandlades schizofreniska patienter genom att ta bort en del av deras hjärna, vilket ändrade deras personlighet för gott. Moderna djupa hjärnstimulationstekniker är mera avancerade och deras verkningssätt är selektivare och dessutom är ingreppet reversibelt. Infokort 09. Transkranial Magnetisk Stimulation (TMS) Det förefaller som om TMS skulle förbättra minnes- och slutledningsfunktioner, lindra följder av allvarlig utmattning eller hjälpa lära sig nya kunskaper.

Infokort 10. Medikaliseringstrenden När vi förser ickemediciniska tillstånd med en medicinsk eller psykisk stämpel försöker vi med detsamma behandla dem med ordinerade läkemedel? Infokort 11. Stimulerande läkemedel Vissa, sk stimulerande läkemedelsbehandlingar kan göra normala människor bättre än normala. Stimulerande läkemedel finns redan för sinnesstämning, minne, kognition och för centrala funktioner som sömn, matlust och sex. Infokort 12. Nya antidepressiva läkemedel Dessa är mycket tryggare än tidigare, vilket bidrar till att man använder dem mer och mer. Ännu flera människor, även om de skulle vara helt friska, vill använda dem för att känna sig "bättre än bra. Infokort 13. Behandlingar utan symptom Depression kommer och går, och mellan depressionsperioder kan det vara flera års symptomfria mellanrum. Idag behandlas patienter sannolikt med nya generationens antidepressiva för en period av flera år, även om det inte förekommer några symptom. Infokort 14. Fiktion och fakta I Aldous Huxleys roman "Brave New World, som han skrev i 1930-talet, tog läkemedlet Soma bort alla smärtkänslor. I dag finns det ett flertal antingen receptfria eller ordinerade hjärnläkemedel. Infokort 15. Depressionsepidemin WHO har nämnt depression till seklets största hälsorisk. Psykiska åkommor är en av de ledande orsakerna till sjukdomar och handikapp både inom och utanför Europa. Infokort 16. Receptfria läkemedel Man tar hjärnläkemedel inte bara för att behandla vissa sjukdomar. Vissa människor som tar antiångestmediciner är inte speciellt ängsliga. Infokort 17. Läkemedel för inlärning Ritalin och andra psykostimulativa läkemedel har provat sig förbättra tålamod, reaktionstid, problemlösnings- och planeringsförmåga. Ritalin anses vara det mest använda stimulerande läkemedlet på amerikanska campuser. Infokort 18. Minnesstimulerande läkemedel Flera medicinföretag investerar just nu enormt i forskning för att utveckla minnesstimulerande läkemedel. Minnesstimulerande näringstillägg är redan en enorm guldgruva för industrin, även om det finns ringa prov på att de verkligen har någon effekt.

Infokort 19. Kraft för soldater Infokort 20. Militärexperiment Infokort 21. Supermänniskan Läkemedel för sömnstörningar kan förlänga vakenhet för flera dagar. Deras användning hos friska människor har forskats i militären. Armén använder 20 miljoner dollar för att forska nya sätt att förebygga trötthet och hjälpa soldaterna stanna vakna, varsamma och effektiva upp till sju dagar utan att lida av något slags följder alls. Amerikanska armén har föreslagit att människan behöver en uppdatering. De utför forskning för att göra soldaterna smartare, tuffare, snabbare och starkare d v s supermänniskor. Infokort 22. Faran vid minnesstimulerande läkemedel Kanske är det inte bra att vi tar in minnesförbättrande läkemedel varje dag för resten av livet. De kan förorsaka psykiska biverkningar t ex genom att man kommer ihåg aktivt för mycket saker. Infokort 23. Receptfritt Flera läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner togs fram för att behandla medicinska sjukdomar, men de har provat sig vara tillräckligt trygga för att användas vid flera olika sammanhang. Infokort 24. Media Vi vet inte hur den överflödiga informationen från media påverkar hjärnan som utvecklas hela tiden. Några hävdar att medias inverkan på hjärnan är värre än läkemedlens inverkan.

Temakort 01. Reglering av olika tekniker Borde man tillåta hjärnbildgivning vid andra ändamål än diagnosering och behandling av en sjukdom? Vem borde ha tillståndet att använda den? Temakort 02. Elektroder och piller Finns det någon skillnad mellan att ha en elektrod implanterad i hjärnan och att ta en piller? Temakort 03. Människans frihet och respekt Kan individuella rättigheterna och respekt överträdas av ett domstolsbeslut om att behandla aggressivt och sexuellt olämpligt beteende med läkemedel? Och om detta innebär att man implanterar en elektrod i hjärnan? Temakort 04. Om att göra mig själv bättre Vilket av följande områden skulle jag vilja förbättra om det var möjligt genom konstgjorda metoder (piller, elektrod, TMS osv.): Minnet? Intelligens Sinnesstämning? Är somliga metoder lättare att godkännas än andra? Temakort 05. Läkemedel och samhället Kunde hjärnstimuleringen ha omfattande sociala påverkningar? Kunde somliga grupper dra mera nytta om stimulerande läkemedel än andra? Temakort 06. Läkemedel för makthavarna Skulle vi också tillåta presidenter och premiärminister, som fattar t o m världsomfattande beslut, ta läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner? Temakort 07. Inflytande på evolutionen Kan vi inverka på mänsklighetens evolution genom att artificiellt ändra människohjärnan? Temakort 08. Att bedöma riskerna Hur kan vi veta psykoaktiva läkemedlens långfristiga risker, i synnerhet om människorna börjar ta dem när de är unga och om de använder dem under en lång tid? Temakort 09. Kontroll på bruket av läkemedel Efter att ett läkemedel godkänts och accepterats, utnyttjar andra människor dem för andra ändamål.

Temakort 10. Kommer människorna att bli tvingade att stimulera sin hjärna? Det finns en fara att arbetsgivare och skolor, som letar efter medarbetare och elever som presterar bättre, tvingar dem stimulera sin hjärna. En sådan trend måste man stoppa. Temakort 11. Läkemedlets effekt Är jag fortfarande den samma person efter att ha tagit medicin som påverkar min hjärna? Temakort 12. Läkemedel eller terapi? Borde man behandla depression med piller eller terapi? Temakort 13. Var befinner sig botemedlet? Ligger själva problemet i hjärnan borde man också hitta botemedlet i hjärnan? Temakort 14. Att dra linjen Inom ramar av sinnesstörningar, hur kan vi dra linjen mellan frisk och sjuk? Temakort 15. Vad för en störning är depression? Är depression en störning hos en individ eller hos ett samhälle? Temakort 16. Att gömma problemet Finns det en risk att bruket av hjärnläkemedel bara döljer sociala problem? Temakort 17. Samhällets inställningar Hur stor är vår sociala acceptans mot variationer hos människobeteendet? Temakort 18. Förlägenheten med läkemedel De flesta av oss älskar att leva glatt, att fokusera som en laserstråle på arbetet och att ha dånande sex varje natt. Emellertid har vi förlägenheten om blotta idén att åstadkomma dessa saker med läkemedel. Varför det?

Temakort 19. Vem tar ansvaret? Vem definierar beteendet och en beteendestörning, vem borde kontrollera behandlingen? Temakort 20. Att skärpa sig Är det etiskt rätt att använda läkemedel för att få fördelar som andra inte kan uppnå? Temakort 21. Förbättring av hjärnan och justhet Utbildning stimulerar kognitionen på ett sätt som är ojust tilldelat, men samhället är inte mot utbildningen. Och tvärtom, neurokognitiva stimulerande läkemedel kunde vara relativt lätta att sprida vitt. Temakort 22. Läkemedel för att klara sig av examen Lyckas man med att utveckla mediciner som förbättrar kognition, hur skulle de påverka människor som använder dem för att klara sig av examina? Temakort 23. Kaffe och andra stimulanter Finns det någon skillnad mellan att ta ett piller före examen eller att ha en rejäl kopp kaffe? Temakort 24. Kunde domstolens makt ökas Domstolen kan redan tvinga kriminella till läkemedelsbehandlingar. Kan detta innebära att i framtiden vem som helst som samhället anser avvikande tvingas till behandlingen?

Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på.

Berätta gruppen vem du tycker måste betala (kostnaderna eller följderna) och på vilket sätt. Förklara kort de andra spelare vad du tycker att hur de kommande generationerna påverkas av våra val. Hur tänker du att media kommer att hantera detta tema? Finns det risker i detta? Tänk på en risk, berätta gruppen och be två andra spelare tänka på en annan risk. Tänk vad dina storföräldrar hade sagt om detta! Berätta gruppen. Är gruppen artig och ovillig att tala om ett tabu ämne i Om du tycker det, säg: Nu talar vi inte om... och. Påverkar detta naturen? Berätta gruppen vad du tycker. Uttryck känslor om detta som du inte ännu har berättat. Välj ett kort med en personlig livshistoria. Uppträda som den person som presenteras på kortet, förklara gruppen dina åsikter om temat.

Kan vi justera att satsa på denna typs forskning i hänsyn till att det råder en stor förvändhet mellan hälsovården i Europa och u-länder? Tycker du att mänskliga behov är viktigare än deras behov som inte har en egen röst naturen, djur, embryon? Vi borde maximera människolivet och använda oss av all forskning för att hjälpa sjuka människor. Håller du med? Välj ett kort med en livshistoria som är annorlunda än vad gäller dina egna åsikter. Berätta de andra i din grupp hur du anser dina egna åsikter vara likadana eller olika än personen på kortet. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Hitta ett argument som stöder hans eller hennes åsikter. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Argumentera mot deras åsikt. Välj ett kort med en livshistoria du anser vara främmande i hänsyn till dina egna åsikter. Uppträda som den person som presenteras på kortet och kort berätta gruppen dina åsikter om det ni talar om.

Person 01. Kevin Person 02. Olive Person 03. Rose Jag avtjänar livstids fängelse i Texas för mordet jag åtalades för. Även om jag är oskyldig kunde jag inte hitta någon evidens för att stöda min case för tjugo år. Sedan, i fjol tog jag Brain Fingerprinting -tester. Jag fick ett något slags mössa med elektroder på mitt huvud och jag visades bilder från brottplatsen tillsammans med bilder som saknade betydelse helt och hållet. Jag berättades att även om jag försökte dölja mina reaktioner, skulle elektroderna upptäcka om min hjärna kom ihåg denna händelse. Och naturligtvis hittade man ingenting. Äntligen har jag hopp! Jag har haft Parkinsons sjukdom för åtta år; mina lemmar skakar, darrar och knycker. Läkemedel jag tar har inte fungerat på sistone som de borde ha gjort, och lemmarna rör sig ofrivilligt utan att jag har kontroll på dem. Min läkare säger att medicineringen har nått sin gräns. Det är därför han föreslagit Deep Brain Stimulation. För att kontrollera symptom kunde jag ha en elektrod implanterad i min hjärna. Jag kunde slå den av och på med ett slags pacemaker som placerats i min bröst. Resultaten av denna operation lär vara goda. Men månne det inte gör mig till ett slags robot? Jag är 63 år. På sistone har jag haft problem med mitt minne. Testerna har avslöjat att jag har MCI (Mild Cognitive Impairment) mild kognitiv svikt som läkarna säger vara ett tillstånd som föregår demens. Sannolikt kommer jag att drabbas av Alzheimers sjukdom inom nästa fem år, även om det inte är säkert. Läkaren har ordinerat medicin som saktar sjukdomen men kan inte bota den. Jag vill ha läkemedlet till vilket pris som helst, eftersom blotta tanken av demens är skrämmande både till mig och min familj. Medicinen är dock väldigt dyr och jag vet inte hur länge jag kan betala för den. Vita kortet Vita kortet Vita kortet

Person 04. Susan Person 05. Dr. Anderson Person 06. Margaret Jag har haft depression för flera år. Min läkare ordinerar antidepressiva för att jag kunde betrakta livet mera positivt. Jag kan inte ens föreställa mig hur livet kunde vara utan dessa piller. Vad som sysselsättar mina tankar är att hurdan person skulle jag vara utan piller. Vem är jag, sist och slutligen? Hjälper medicinen mig att hitta min verkliga personlighet? Eller gör den mig till en annan person, alltid lycklig och leende men främmande till mig själv? För tre år sedan vittnade jag för Lee, då 17 år, som var åtalad för att försöka döda en femtonårig. Jag berättade domstolen att jag trodde Lee hade ingen kontroll på sitt våldsamma beteende eftersom han hade vuxit i ett hem där våldet var vardagligt. Jag använde mig av vissa hjärnbildgivningstekniker för att bevisa att hans prefrontala hjärnlob hade färre grått ämne än normalt. Detta överensstämmer med klassiska fall av våldsam personlighet. Juryn blev övertygad och Lees åtal för mordförsök upphävdes och lindrades till ett åtal för ett våldsamt överfall. Jag är lärare vid en grundskola. Fast varje tredje pojke i mina klasser använder Ritalin, även om de flesta av dem inte har några problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll (ADHD, Attention Deficit and Hyperactivity Disorder). Ännu flera välbärgade föräldrar ger sina barn denna medicin för att hjälpa dem studera och koncentrera sig. Skall man en dag vara tvungen att lämna en urintest i samband med examenspappren för att reda ut om prestationen baserar sig på hårt arbete eller medicin? Vita kortet Vita kortet Vita kortet

Person 07. Sybil Person 08. Barbara Vita kortet John och jag fick just vårt första barn, en underbar liten pojke, Oliver. Nu måste jag fortsätta mitt jobb som frilansskribent. Det gör ont i hjärtat att lämna Oliver i dagvården. Dagispersonalen är kunnig och professionell men jag har läst att bebisarna som går i dagvården i mycket tidig ålder utsättas för risken att bli brottslingar senare i livet. Har jag honom hemma måste han å andra sidan titta på TV och video, vilket också är skadligt. Min son Kevin råkade i en motorcykelolycka för fem år sedan. Han var 22 år gammal. Ända sedan har han legat i ett vegetativt tillstånd, ett slags koma. Hans hjärnkortex är död och han kan aldrig tänka eller känna någonting. Den enda hjärndelen som fortfarande fungerar är den primitiva hjärnan som upprätthåller pulsen och andningen. Han har inga chanser att få tillbaka sin medvetenhet. Jag förstår inte vad jag skulle tänka om detta. Ibland känner jag att han är vid liv, ibland känner jag att han är död och ibland vet jag inte längre vad är skillnaden. Vita kortet Vita kortet Vita kortet Vita kortet

Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

Inställningarna till neurovetenskap Stöder 1. 2. 3. 4. 5. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten, men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att stimulera normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska sammanhang dvs. behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Denna grupps egen inställning: Acceptabelt Inte acceptabelt Lägger ned sin röst Ladda upp För att ladda upp röstningsresultat, gå till: www.playdecide.org Lösenord: vote

on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Person Infokort Infokort Lägg personen här Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Temakort Temakort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Preliminära tankar Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Utmaningskort Lägg utmaningskortet här Riktlinjer Tre steg Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede.... plus ett steg till Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan uttrycka dina argument för varje tema. formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 30 MIN. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till www.playdecide.org för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.

on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Person Lägg personen här Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Riktlinjer Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet Tre steg 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede. 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att uttrycka dina argument för varje tema. ± 30 MIN.

Infokort Infokort Preliminära tankar Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Temakort Temakort Utmaningskort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Lägg utmaningskortet här... plus ett steg till Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till www.playdecide.org för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.