Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö Genomförd mars-april 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö
Innehåll Inledning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Bakgrundsfrågor... 5 Arbete och arbetssituation... Anställning och arbetstid... 17 Hälsa... 21 Diskriminering och trakasserier... 3 Rapport från Lärarnas Riksförbund 2
Inledning När Lärarnas Riksförbund genomförde sin stora arbetsmiljöenkät 11 skickades den ut till drygt 2 av förbundets medlemmar. I urvalet ingick drygt studie- och yrkesvägledare och denna rapport bygger på de 177 svar vi fick från den gruppen. Merparten av de svarande, 123 personer, var kommunalt anställda, 41 var privat och 13 statligt anställda. Vi ser ett yrke som är starkt kvinnodominerat, det går ungefär sex kvinnor på en man bland de svarande. Just den sneda könsfördelningen gör att det blir lite svårt att säkert uttala sig om skillnader mellan kvinnor och män men även om vi inte har några signifikanta skillnader finns några tendenser som kan vara intressanta att belysa. Om vi går utanför undersökningen och tittar på utbildningen till studie- och yrkesvägledare ser vi också att kvinnodominansen troligen kommer att öka framöver då antalet examinerade män stått stilla sedan 198-talet medan antalet examinerade kvinnor har dubblerats. En tendens från undersökningen är att män i något mindre utsträckning upplever att yrket ger status utanför skolan och männen har också en mindre positiv känsla inför sitt arbete. Ingen av de tillfrågade männen arbetar deltid medan 75 procent av kvinnorna gör det. Så gott som alla män arbetar också enligt anställningsavtalet när undersökningen görs medan 15 procent av kvinnorna av olika skäl arbetar mindre än avtalat. Det är framför allt i gruppen 3-39 år som man arbetar mindre än avtalat, en av fyra vägledare i den gruppen är partiellt föräldraledig. Den ojämna arbetsbelastningen för studie- och yrkesvägledare är något som måste diskuteras och hanteras. 75 procent av de svarande uppger att deras arbetsbelastning är ojämn och i de öppna svaren förklaras detta framför allt med de fasta sökdatumen till gymnasieskolan och högskolan. Datumen ligger där de ligger, men det måste gå att anpassa övriga arbetsuppgifter så att arbetssituationen åtminstone blir dräglig. Ett annat problem vi möter i de öppna frågorna är de delade tjänsterna. Många vägledare tjänstgör på flera skolor hos samma huvudman, och har då alltså flera rektorer, många kollegor och extremt många elever att arbeta med. Det förekommer också att studie- och yrkesvägledare har deltidstjänster hos flera olika huvudmän. Skolverket anger bristen på studievägledning som en orsak till avhopp och byten i gymnasieskolan, det borde därför vara möjligt att ge fler av våra medlemmar möjlighet att få utökad tjänstgöring. När det gäller längre sjukskrivningar är det något färre studie- och yrkesvägledare än lärare som uppger att de är eller har varit sjukskrivna minst fyra veckor det senaste året. Däremot uppgav samtliga studie- och yrkesvägledare som var långtidssjukskrivna när undersökningen gjordes att de då hade varit sjukskrivna i minst tio veckor. Samtliga långtidssjukskrivna är dessutom kvinnor. Det ser också något sämre ut med rehabiliteringsutredningar och arbetsanpassning för studie- och yrkesvägledare än för lärare. När det gäller just rehabiliteringsutredning har detta försämrats drastiskt sedan 3. Studie- och yrkesvägledare tycks vara utsatta för diskriminering (av arbetsgivare) och trakasserier (av arbetsgivare eller kollegor) på arbetsplatsen i samma utsträckning, sju-åtta procent, som lärare. Däremot tycks vägledarna i sin relation till elever vara något mindre utsatta för hot och kränkningar och knappt alls för våld. Detta kan säkert förklaras på flera sätt, dels att deras uppdrag är av mer resonerande karaktär. Behovet av att korrigera elevernas beteende, och därmed utsätta sig för konflikter är mindre. Vägledare träffar också mer sällan eleverna i helklass vilket borde medföra en mindre risk för att behöva agera i elevkonflikter. Men, det är trots allt ett arbetsmiljöproblem att nästan en av tio studie- och yrkesvägledare blivit utsatta för hot från elever. 3 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Metod När Lärarnas Riksförbund genomförde sin stora arbetsmiljöenkät 11 skickades den ut till ett urval om 2 2 av förbundets medlemmar. Av dessa var 2 personer studie- och yrkesvägledare. Resultaten för lärare har redovisats i en separat rapport. Utifrån registeruppgifterna var fördelningen i registret enligt följande: - Lärare, kommunal: 1 personer - Lärare, privat: 5 personer - Studie- och yrkesvägledare, kommunal: 3 personer - Studie- och yrkesvägledare, privat: 2 personer Svarsfrekvens Studie- och yrkesvägledare Personer i urvalet Antal svar totalt Antal svar inom målgruppen Svarsfrekvens totalt Kommunal 3 158 144 53 % Privat 2 48 37 47 % I gruppen kommunal ingår även ett fåtal statligt anställda Enkäten Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Lärarnas Riksförbund. Vissa av frågorna är mindre relevanta för gruppen studie- och yrkesvägledare och ingår därför inte i denna rapport. Enkäten i sin helhet återfinns i rapporten Arbetsmiljöundersökning 11. Viktigt att veta rörande resultatredovisningen Samtliga resultat är viktade. 1 I diagram redovisas basen för uträkningarna, det vill säga vilka respondenters svar som ligger till grund för resultaten. Resultaten redovisas i procentuella andelar (avrundade till närmaste heltal). Förbundet genomförde en liknande undersökning 3 och vissa jämförelser med den undersökningen kommer att redovisas i resultatavsnittet. - 1 Urvalet av personer är riksrepresentativt och vi har försökt att genomföra intervjuerna jämnt inom olika undergrupper. För att totalresultaten exakt ska motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Rapport från Lärarnas Riksförbund 4
Resultat Bakgrundsfrågor Könsfördelning 8 84 6 16 Kvinna Man Vi ser att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning är kvinnor och andelen kvinnor kommer framöver troligtvis att öka eftersom en liten andel av de nyutbildade är män. Bland de svarande männen är endast någon enstaka under år och detsamma gäller för dem som har mindre än fem års erfarenhet av yrket. I SCB:s statistik över antal examina från studie- och yrkesvägledarutbildningen kan vi se att antalet examinerade män har legat konstant på dryga -talet sedan slutet av 198-talet medan antalet examinerade kvinnor ökat i och med att antalet platser har utökats. Läsåret 1989/9 examinerades 61 kvinnor och 26 män, 9/ var det 1 kvinnor och 24 män. Samtidigt har andelen kvinnor ökat på så gott som alla högskoleutbildningar men för studie- och yrkesvägledare är det dessutom en ökning av andelen män från en redan hög nivå. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Åldersfördelning 35 36 3 33 25 15 19 11 5 1-29 år 3-39 år -49 år 5-59 år 6 år eller äldre Ytterst få av vägledarna är under 3 år, ändå ser vi i nästa diagram att 19 procent av de svarande arbetat mindre än fem år som vägledare. I SCB:s statistik över antal examina inom högskolans grundutbildning efter examen, ålder och tid kan vi se att andelen äldre bland dem som tar examen från utbildningen till studie- och yrkesvägledare ökat och är högre än för många andra utbildningar. Läsåret 89/9 examinerades 87 personer varav 23 procent var år eller äldre. Läsåret 9/ examinerades 164 personer varav 38 procent var år eller äldre, 12 personer av dem var 5 år eller äldre. Studie- och yrkesvägledare är alltså ett yrke många utbildar sig till som redan besitter både livs- och yrkeserfarenhet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 6
Hur länge har du arbetat som lärare/ studie- och yrkesvägledare? 5 3 29 29 19 22 Mindre än 5 år 5- år 11- år Mer än år Inom vilken skolform arbetar du? 5 42 3 33 25 Grundskola Gymnasie- Vuxen- Annan skola utbildning 12 Av männen uppger 16 procent att de arbetar i grundskolan mot 36 procent av kvinnorna. I gymnasieskolan är andelarna i stort sett desamma för kvinnor och män medan en större andel män arbetar i vuxenutbildning och annan (29 respektive 16 procent mot 24 och elva bland kvinnorna). 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Vilken omfattning har din anställning enligt anställningsavtalet? 8 79 7 6 5 3 21 Heltid Deltid Av de svarande männen har procent en anställning på heltid, av kvinnorna är det 75 procent. Om vi kopplar det till nästa fråga, ifall man just nu arbetar enligt anställningsavtalet så gör 96 procent av männen det mot 85 procent av kvinnorna. Samtliga män som inte gör det är lediga på grund av hel föräldraledighet medan kvinnorna är tjänstlediga av olika orsaker, sjukdom, hel föräldraledighet, partiell föräldraledighet och andra skäl. Ingen, vare sig man eller kvinna, är ledig för studier. Bland lärarna som ingick i undersökningen var två procent lediga för studier. Även i undersökningen från 3 var samtliga män heltidsanställda medan andelen kvinnor med heltidsanställning har minskat något. Då var andelen med heltidsanställning 84 procent. Rapport från Lärarnas Riksförbund 8
Arbetar du just nu enligt anställningsavtalet? 8 86 6 14 Ja Nej 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Arbete och arbetssituation Är din kompetens kartlagd/inventerad av arbetsgivaren? 6 5 55 3 31 14 Ja Nej Vet ej Av de svarande männen uppger 63 procent att deras kompetens är kartlagd mot 53 procent av kvinnorna. Samtidigt uppger en något större andel män än kvinnor att de inte får den kompetensutveckling de anser sig behöva. Detta är ett mönster vi känner igen från lärarna i undersökningen där 78 procent uppgav att deras kompetens var kartlagd men endast 41 procent uppgav att de fick den kompetensutveckling de anser sig behöva. Hur viktigt det kan vara med kompetenskartläggning ser vi dock om vi prövar svaren på dessa två frågor emot varandra. Av de studie- och yrkesvägledare som uppger att deras kompetens är kartlagd är 77 procent nöjda med sin kompetensutveckling. Av dem som inte fått sin kompetens kartlagd är i stället hela 56 procent missnöjda med kompetensutvecklingen. 2 2 Detta samband återfinns inte om man gör samma körning på de svarande lärarna, så det tycks som om studie- och yrkesvägledarnas kompetenskartläggningar varit mer lyckosamma, det kanske är lättare att kartlägga och tillgodose deras behov. Rapport från Lärarnas Riksförbund
Får du den kompetensutveckling du anser dig behöva? 6 6 5 3 34 Ja Nej Vet ej 6 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur väl stämmer följande in på ditt arbete? studie- och yrkesvägledare Är fritt och självständigt 13 6 39 51 Tillför andra/samhället något positivt 1 8 45 44 Är intellektuellt stimulerande 14 43 32 Nytänkande och initiativ värderas högt 5 25 29 3 Ger arbetsgemenskap 4 11 15 43 27 Ger mig möjlighet att påverka viktiga beslut 4 14 21 39 21 Utrustning och lokaler är ändamålsenliga 7 21 22 33 16 Ger mig möjlighet att specialisera mig 18 37 26 9 Ger möjlighet till yrkeskarriär 22 24 3 14 9 Mitt yrke ger mig status även utanför skolan 7 21 3 5 6 7 8 9 26 6 1 = Stämmer inte alls 2 3 4 5 = Stämmer helt Studie- och yrkesvägledarna upplever i stor utsträckning att deras arbete är fritt och självständigt. De upplever också att de tillför andra/samhället något positivt. Något som dock inte avspeglas i deras syn på yrkets status utanför skolan. Med tanke på hur viktig den vägledande rollen är, oavsett om det rör sig om en 15-åring som ska göra sitt gymnasieval, en 19-åring som väljer mellan att bli ingenjör eller matematiklärare eller en 45-åring som behöver ompröva sitt yrkesval är det trist att se att just yrkets status hamnar på bottennoteringar. Det är också uppenbart att man upplever få möjlighet till yrkeskarriär, något som i sig inte är så konstigt eftersom det sällan finns någon hierarki mellan yrkesutövarna, något som kanske i stället återspeglar sig i upplevelsen att yrket är fritt och självständigt. Man kan inte göra karriär men har heller ingen som står över en i karriärstegen och styr ens dagliga arbete. När det gäller synen på yrkets status ser vi också en skillnad mellan män och kvinnor, vilket kanske i sig kan förklara att andelen män i yrket tycks minska. Medan åtminstone 37 procent av kvinnorna svarar alternativ 4 eller 5 på frågan svarar tio procent av männen alternativ 4 och ingen (!) alternativ 5. I undersökningen från 3 var det i stället männen som i något större utsträckning upplevde att yrket gav status utanför skolan. Rapport från Lärarnas Riksförbund 12
Har du haft något medarbetarsamtal under de senaste 12 månaderna? 8 83 6 16 1 Ja Nej Vet ej När det gäller medarbetarsamtal ser vi en stor förändring från undersökningen 3. Då uppgav 63 procent av studie- och yrkesvägledarna att de haft medarbetarsamtal, vi ser alltså en ökning med procentenheter i den här undersökningen. 13 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur väl stämmer följande in på din arbetssituation? studie- och yrkesvägledare Jag har professionell frihet att avgöra hur jag ska arbeta för att eleverna ska nå målen/få bästa möjliga vägledning 15 13 39 43 Jag har tillfredsställande lunchförhållanden 3 12 33 32 Jag får den ro och avskildhet som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter 7 27 22 23 Min chef ger mig det stöd jag behöver 9 19 17 31 23 Jag har tillräckligt med pauser för återhämtning under arbetsdagen 8 14 25 32 22 Jag är nöjd med min totala arbetssituation 7 11 41 21 Min chef ger mig återkoppling så att jag vet att jag gör ett bra jobb 15 18 23 26 18 Mina kollegor ger mig stöd och återkoppling 3 13 24 42 18 Jag känner förtroende för min skolledning 11 16 24 31 18 Tilldelade resurser är tillräckliga för att jag ska kunna uppnå god kvalitet i mitt arbete 11 24 34 18 13 På min arbetsplats tar vi itu med våra konflikter i stället för att sopa dem under mattan 13 22 36 23 6 På min arbetsplats är det tydligt klargjort vem som har vilket ansvar och vilka befogenheter 11 24 37 23 5 3 5 6 7 8 9 1 = Stämmer inte alls 2 3 4 5 = Stämmer helt Studie- och yrkesvägledarna tycks vara mest nöjda med sin professionella frihet och minst nöjda med tilldelade resurser, konflikthanteringen på arbetsplatsen och tydlighet när det gäller ansvar och befogenheter på arbetsplatsen. Om man granskar svaren uppdelat på kön ser vi att männen i större utsträckning än kvinnorna upplever att de har tillräckligt med pauser under dagen (66 procent alternativ 4 eller 5 mot 51 procent). Det är också färre män som är missnöjda med sina lunchförhållanden. Kvinnorna är mer nöjda än männen när det gäller stödet från sin chef (57 procent alternativ 4 eller 5 mot 36 procent) och även när det gäller återkopplingen från chefen (48 procent alternativ 4 eller 5 mot 26 procent). Kvinnorna tycks också generellt sett mer nöjda med sin jobbtillvaro, något som syns i svaren på nästa fråga. 78 procent av kvinnorna svarar starkt positiv eller positiv känsla på väg till jobbet mot 63 procent av männen. Rapport från Lärarnas Riksförbund 14
Vad har du vanligtvis för känslor inför ditt arbete när du är på väg till jobbet? 6 5 55 3 21 16 Starkt Positiv Vare sig Viss olust Stor positiv positiv eller olust negativ känsla 7 1 15 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur har din arbetssituation förändrats de senaste 12 månaderna? 6 5 55 3 25 Förbättrats Den är Försämrats oförändrad Bland studie- och yrkesvägledarna som uppger att deras arbetssituation förbättrats har många bytt arbetsplats eller chef. Några uppger också bättre relation med chefen, men det är oklart om det är med en annan chef eller samma som tidigare. Oavsett vilket är det tydligt att förhållandet till chefen har stor betydelse. Det är också flera av dem som uppger att deras situation försämrats som uppger just försämrad relation till chefen eller byte till en sämre chef som orsak. Allra vanligast bland dem som upplever försämringar är dock ökad arbetsbörda, inte minst administrativt. En privat anställd vägledare förklarar den förbättrade arbetssituationen: jobbar på två skolor i stället för tre medan en annan förklarar försämringen med: Nuvarande arbete: procent, 3 procent, 3 procent = procent. Tre uppdragsgivare = tre förhållningssätt, varav en av dem är urdålig ( procent) och tillhandahåller varken arbetsmaterial eller relevanta kontor. En tredje skriver: jag har flera adresser att åka till och olika uppdrag på dessa. Det är tydligt att just uppdelningen av tjänster på flera skolor, eller till och med flera arbetsgivare, är ett arbetsmiljöproblem som behöver belysas och hanteras. Rapport från Lärarnas Riksförbund 16
Anställning och arbetstid Hur kompenseras du i huvudsak om det uppstår övertid? 8 91 6 4 5 Pengar Tid Inte alls Vet ej Det är uppenbart att de flesta studie- och yrkesvägledare tar ut eventuell övertid i ledighet. Positivt är att det tycks vara ovanligt med övertid som inte ersätts. 17 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har du tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om följande arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt? Undervisning respektive vägledning 5 13 26 35 21 Elevsociala kontakter 6 14 26 37 17 Administrativa uppgifter 8 19 3 27 16 Förberedelser och efterarbete 21 25 3 14 Samarbete med kollegor/arbetslag 8 22 33 24 13 Egen utveckling 15 23 3 22 3 5 6 7 8 9 1 = Stämmer inte alls 2 3 4 5 = Stämmer helt De flesta tycks nöjda med tiden för vägledning och elevsociala kontakter. Minst nöjd är man med tiden för egen utveckling, vilket också återspeglas i att 36 procent inte är nöjda med sin kompetensutveckling. Nästan en tredjedel av studievägledarna är också relativt missnöjda med tiden till för- och efterarbete och samarbete med kollegor. Rapport från Lärarnas Riksförbund 18
På vilket sätt har dina arbetsuppgifter förändrats jämfört med för fem år sedan? - Bas: De som har samma typ av tjänst i dag som för fem år sedan Administrativa uppgifter 58 36 6 Elevsociala kontakter 32 53 16 Samarbete med kollegor/arbetslag 25 57 18 Förberedelser och efterarbete 18 68 15 Egen utveckling 13 45 42 Undervisning respektive vägledning 12 74 3 5 6 7 8 9 14 Mer Oförändrat Mindre Ovanstående resultat baseras på svaren bland de 55 procent av studie- och yrkesvägledarna uppgav att de har samma typ av tjänst i dag som för fem år sedan. Vi ser att det är vanligt att administrationen ökat och att tiden för huvuduppdraget, vägledning, för de allra flesta är oförändrad. Det som minskat för flest studie- och yrkesvägledare är tiden för egen utveckling. Totalt sett ser det också ut som om arbetsbelastningen har ökat, det är i alla fall fler som uppger att de gör mer av olika arbetsuppgifter än som uppger att de gör mindre av något i dag än för fem år sedan. En undersökning genomförd av Ex quiro Market Research www.exquiro.se 19 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Anser du att du har en jämn arbetsbelastning över läsåret? 8 7 75 6 5 3 22 3 Ja Nej Vet ej Det är uppenbart att studie- och yrkesvägledarnas arbetsbelastning är ojämn över året. Det är ingen större skillnad mellan dem som arbetar på grund-, gymnasie- eller högskolan. Orsaken är i huvudsak att alla val genomförs under en viss period och om man har sin tjänst hos olika arbetsgivare ligger ändå dessa arbetstoppar samtidigt. En viss ojämnhet är naturligtvis ofrånkomlig men det behöver ändå föras en diskussion med arbetsgivarna om hur man kan arbeta för en rimligare fördelning av arbetet under arbetsåret. Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hälsa Om du varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom en kortare tid (upp till en vecka), hur stor del av dina arbetsuppgifter måste du ta igen när du är tillbaka på arbetet? 8 82 6 9 3 7 I stort Ungefär En mindre Inget Vet ej sett allt hälften del alls Många studie- och yrkesvägledare är ensamma på sin arbetsplats, det finns alltså ingen som kan ta över vid kortare frånvaro. Det är också ovanligt, och kanske inte ens praktiskt möjligt, att ta in vikarier. Som vi ser i de två nästa diagrammen leder detta till att ungefär hälften av vägledarna relativt regelbundet går till arbetet trots att de är sjuka. 21 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du gått till arbetet trots att du med tanke på ditt hälsotillstånd egentligen borde ha sjukskrivit dig? 5 38 3 28 14 Ja, Ja, Ja, Nej, det har 1 gång 2-5 gånger fler än aldrig varit 5 gånger aktuellt Rapport från Lärarnas Riksförbund 22
När du arbetat trots att du borde ha sjukskrivit dig, vad har det berott på i första hand? - Bas: De personer som gått till jobbet trots att de egentligen borde ha sjukskrivit sig 5 46 3 33 Måste ändå Ansvaret Ekonomiska Belastar Vikarie- Annat ta igen så för orsaker redan problem pass mycket eleverna tyngda av mina kollegor arbetsuppgifter 3 1 12 Ovanstående resultat baseras på svaren bland de 72 procent av studie- och yrkesvägledarna som uppgav att de under de senaste 12 månaderna gått till jobbet trots att de egentligen borde ha sjukskrivit sig. 23 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Sjukskrivningar bland studie- och yrkesvägledare 8 6 4 4 2 3 3 Är långtidssjuk- Har på grund av Har på grund av skrivna just nu sjukdom varit sjukdom varit frånfrånvarande varande från arbetet från arbetet sex eller fler gånger mer än fyra under de senaste veckor i följd 12 månaderna de senaste 12 månaderna Tre procent av studie- och yrkesvägledarna uppger att de när de besvarade enkäten var långtidssjukskrivna, det är samma andel som hos de svarande lärarna i undersökningen. Här är det dock anmärkningsvärt att alla varit sjukskrivna tio veckor eller mer, att det är vanligast att orsaken är psykisk och att de flesta upplever sjukdomen som arbetsrelaterad. I undersökningen 3 uppgav nio procent av studie- och yrkesvägledarna att de var långtidssjukskrivna, det tycks alltså ha skett en rätt så betydande minskning. Samtidigt har vi också nya regler kring sjukskrivningar så det är inte helt jämförbart. Men att andelen som varit borta mer än fyra veckor i följd sjunkit från tio till fyra procent och andelen som varit borta sex gånger eller fler från sju till tre procent, tyder på att hälsoläget har förbättrats något. Inte minst eftersom att andelen som uppger att de arbetat trots att de varit sjuka också har minskat. 3 uppgav procent att detta aldrig varit aktuellt mot 28 procent i denna undersökning. Rapport från Lärarnas Riksförbund 24
Hur länge har du varit långtidssjukskriven? - Bas: Personer som är långtidssjukskrivna just nu 6 6 5 3-3 veckor 4-9 veckor -19 veckor veckor eller mer Ovanstående resultat baseras på svaren bland de tre procent av studie- och yrkesvägledarna som är långtidssjukskrivna just nu. 25 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Orsaker till sjukskrivningar - Bas: Personer som är långtidssjukskrivna just nu 8 7 6 6 6 5 3 Psykisk Fysisk Andel personer som upplever att orsaken är arbetsrelaterad Ovanstående resultat baseras på svaren bland de tre procent av studie- och yrkesvägledarna som är långtidssjukskrivna just nu. Rapport från Lärarnas Riksförbund 26
Har det gjorts någon rehabiliteringsutredning? - Bas: De personer som är långtidssjukskrivna just nu eller varit sjukskrivna mer än fyra veckor i följd eller sex eller fler gånger under de senaste 12 månaderna 8 8 7 6 5 3 Ja Nej Vet ej Till dem som var långtidssjukskrivna vid frågetillfället ska läggas fyra procent som varit frånvarande minst fyra veckor det senaste året och tre procent som varit frånvarande sex veckor eller mer. Av dessa, som alla borde ha genomgått en rehabiliteringsundersökning, är det ändå bara två av tio där detta gjorts. Det är hälften så stor andel som bland lärarna som ingick i undersökningen. Det är också en dramatisk förändring från 3 då 6 procent av studie- och yrkesvägledarna i samma situation uppgav att det genomförts en rehabiliteringsundersökning. 27 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har det vidtagits någon arbetsanpassning? - Bas: De personer som är långtidssjukskrivna just nu eller varit sjukskrivna mer än fyra veckor i följd eller sex eller fler gånger under de senaste 12 månaderna 8 8 7 6 5 3 Ja Nej Vet ej Det tycks inte heller vara vanligt att man genomfört någon arbetsanpassning för att underlätta för den som är eller tidigare varit sjukskriven att utföra sitt arbete. Rapport från Lärarnas Riksförbund 28
Hur påverkas du av din arbetssituation? Är så trött efter arbetet att mitt sociala liv blir lidande 9 25 47 19 Har sömnsvårigheter 19 27 14 Upplever att fritiden påverkas negativt 16 27 45 12 Känner fysiska besvär, till exempel magont eller huvudvärk 25 31 34 9 Drabbas av sjukdom under helger och ferier 32 8 Tar lugnande medel eller alkohol för att varva ner 73 21 5 1 3 5 6 7 8 9 Aldrig Sällan Ibland Ofta Fler än hälften av studie- och yrkesvägledarna upplever att deras arbetssituation medför att de är så trötta att det sociala livet blir lidande, har sömnsvårigheter och att fritiden påverkas negativt. Det är också relativt vanligt med fysiska besvär, nästan en av tio uppger att det ofta förekommer. För tre av tio händer det ofta eller ibland att man blir sjuk när man äntligen blir ledig. Det är ovanligt men förekommer att man tar till alkohol eller lugnande medel för att varva ner. En undersökning genomförd av Ex quiro Market Research 3 www.exquiro.se 29 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Diskriminering och trakasserier I vilken utsträckning utsätts lärare respektive studie- och yrkesvägledare för diskriminering, trakasserier, hot och våld? 3 25 21 15 5 8 7 Andel personer som Andel personer Andel personer som de senaste 12 må- som de senaste de senaste 12 månaderna utsatts 12 månaderna naderna blivit utsatt för diskriminering utsatts för tra- för hot, våld, sexuella av sin arbetsgivare kasserier av trakasserier eller på grund av någon arbetsgivare annan kränkning i av de sju grunderna eller kollegor anknytning till sitt för diskriminering på grund av arbete någon av de sju grunderna för diskriminering När det gäller diskriminering och trakasserier ser situationen ungefär likadan ut för studie- och yrkesvägledarna som för lärarna. Knappt en av tio uppger att de utsatts för något av detta det senaste året. För både diskriminering och trakasserier är det flest som uppger att de utsatts på grund av sin ålder. Några uppger kön och ytterligare några könsöverskridande identitet och uttryck som grund för diskriminering eller trakasserier. Rapport från Lärarnas Riksförbund 3
Har du de senaste 12 månaderna utsatts för följande i anknytning till ditt arbete? 15 12 5 1 Hot Våld Sexuella Annan trakasserier kränkning 1 När det gäller hot och de få fallen av våld är det i huvudsak elever som utsatt studie- och yrkesvägledaren för detta. När det gäller annan kränkning är det vanligast att det är en kollega eller arbetsgivare, men nästan lika vanligt är att det är en elev. Det finns å andra sidan betydligt fler elever än vuxna i skolan så det är egentligen rätt anmärkningsvärt att fler ändå uppger att de utsatts för kränkning av andra vuxna. 31 Rapport från Lärarnas Riksförbund
I vilken utsträckning söker personer hjälp eller stöd efter att ha utsatts för hot, våld, sexuella trakasserier eller annan kränkning personer som utsatts för något av ovanstående de senaste 12 månaderna 8 88 6 58 36 32 Vände sig till Vände sig Fick hjälp Fick hjälp eller någon för att till arbets- eller stöd stöd av arbetsfå hjälp eller givaren för av arbets- givaren (bland de stöd att få hjälp givaren som vände sig till eller stöd arbetsgivaren) Det tycks vara rätt så lyckosamt att vända sig till arbetsgivaren när man blivit utsatt för hot, våld, sexuella trakasserier eller annan kränkning på arbetsplatsen. Av den tredjedel som säger att de sökte stöd av arbetsgivaren fick nio av tio hjälp. Det är ändå oroväckande att många, ungefär fyra av tio, inte vänder sig till någon alls, och att många hellre vänder sig till någon annan än arbetsgivaren. Bland dem som valde bort att vända sig till arbetsgivaren uppger några att det var för att det var arbetsgivaren som stod för kränkningen och några andra svarar att inte var ett så stort problem, någon pratade med eleverna i stället och någon tog upp det i elevvårdsteamet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 32
Vet du hur du ska hantera hot- och våldssituationer? 8 7 69 6 5 3 31 Ja Nej Tre av tio studie- och yrkesvägledare vet inte hur de ska hantera hot- och våldssituationer. Eftersom fler än en av tio uppger att de utsatts är det uppenbart att alla behöver kunskap om detta. Det handlar naturligtvis dels om hur man agerar i stunden, men också om vilka rutiner som finns för uppföljning och vilket stöd man kan få i efterhand. Andelen som vet hur de ska hantera dessa situationer har ökat sedan 3, då var det 52 procent av studieoch yrkesvägledarna som svarade ja. Det är en förbättring eftersom de är bättre förberedda, men också en försämring så tillvida att det antagligen därmed också finns ett större behov av kunskapen. 33 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Åtgärdas brister i arbetsmiljön på din arbetsplats? 5 44 36 3 21 Ja Nej Vet ej Att så många som 36 procent svarar vet ej för tankarna till det som många vägledare beskriver, att de på grund av sin arbetssituation, med till exempel flera arbetsplatser, inte känner sig fullt insatta i hur arbetsmiljöarbetet fungerar. Det är något fler vägledare än lärare som svarar ja, vilket i stället kanske kan bero på att studie- och yrkesvägledarens fysiska arbetsplats/arbetsrum är något lättare att definiera, eftersom de inte rör sig mellan olika klass- och arbetsrum på samma sätt som lärarna. Samtidigt tycks detta ha försämrats sedan 3. Då fanns inte alternativet vet ej men det var 6 procent av vägledarna som svarade ja på frågan, alltså en minskning i årets undersökning med 16 procentenheter. Rapport från Lärarnas Riksförbund 34
Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra cirka 85 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. www.lr.se Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund 11-12 Upplaga 25 ex.