Kollektivtrafikförvaltningen UL 2013-02-11 Årsredovisning 2012 Viktiga händelser År 2012 var första året med ny lagstiftning för kollektivtrafiken. Den nya lagstiftningen innebär att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län och för Uppsala län beslutades att landstinget ska vara den myndigheten. Den verksamhet som Upplands Lokaltrafik AB bedrivit sedan 1978 överfördes till Kollektivtrafikförvaltningen UL och blev en del av landstinget. För att dra nytta av det välkända varumärke som under åren byggts upp är UL fortsatt det begrepp som används i all kontakt med kunder och i all extern kommunikation. Under våren blev den nya regionbussdepån i Uppsala klar. Depån ägs av landstinget och hyrs av Nobina som flyttade in i samband med tidtabellskiftet i juni. Det finns plats för 80 bussar och depån har tankanläggning för både diesel och fordonsgas. Vid tidtabellskiftet i juni började ett nytt avtal med Nobina att gälla. För kunderna innebar det att närmare 130 nya bussar sattes i trafik. De nya bussarna har säkerhetsbälten på alla platser, bekvämare säten och klimatanläggning som ska klara både varma sommardagar och vinterns kyla. Tolv av de nya bussarna är dubbeldäckare med sittplats för 86 personer. En stor del av arbetet under 2012 inriktades på de tågtrafiknyheter som infördes 9 december. SL-pendeln började då trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö - Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. Tåget har uppehåll vid alla SL:s pendeltågstationer på sträckan och är därför ett bra resealternativ för länsinvånare som arbetar i norra storstockholm. En effekt av att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala är att det nu finns tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Den nya trafiken har varit efterfrågad och innebär klart förbättrade resmöjligheter för invånarna i Morgongåva, Heby och Sala. Sammanfattande bedömning Efter bara ett år som egen förvaltning kan det konstateras att de flesta av de uppsatta målen kom att bli uppfyllda. Under 2012 har verksamheten som tidigare bedrivits i bolagsform flyttats in i landstinget och bedrivs nu i en förvaltningsform. Det innebär också en anpassning till nya mål och styrformer. Förutom landstingets övergripande mål styrs förvaltningen också av målen i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som kollektivtrafiknämnden beslutade om den 20 september 2012. Där finns målen om ett fördubblat resande respektive fossilfritt drivmedel. Medborgare och kund Antalet resor med länets kollektivtrafik ökade med totalt 3 procent. Den största ökningen svarar Upptåget för, 8,0 procent. För regionbusstrafiken och Stadsbussarna i Uppsala ökade resandet med 2,0 procent. Övriga tätortslinjer har oförändrat resande jämfört med 2012. Det nya trafikavtal med Nobina som började gälla i juni innebar också att alla bussar i UL:s regiontrafik nu har säkerhetsbälte på alla sittplatser. Under förutsättning att dessa bälten används, vilket lagen kräver, innebär det en klart ökad säkerhet i regionbusstrafiken.
2 (12) Kollektivtrafiken ska ha bra tillgänglighet för människor med funktionshinder. Sedan tidigare är alla bussar som kör stadstrafik i Uppsala av så kallad låggolvstyp. Det innebär att bussens golv är i nivå med hållplatsen. De bussar som används i regiontrafik har lågt golv i den främre halvan eller är utrustade med lyftanordning vid bakre dörren. Alla bussar och tåg har automatiska hållplatsutrop och inre ljusskylt. Inredningen har kontrastfärger som underlättar för synskadade. Ekonomi Förvaltningen har en årsplan för verksamheten och för varje verksamhetsområde finns en detaljerad aktivitetsplan. Uppföljning av den ekonomiska utvecklingen görs varje månad. Stor vikt läggs vid att hitta effektivare trafiklösningar som ger mervärde för kunderna utan ökade kostnader för verksamheten. Ett annat viktigt område är att öka intäkterna från trafiken genom enkla och bra försäljningskanaler för biljetter. Kollektivtrafikförvaltningen redovisar ett underskott om 19,5 mnkr. Underskottet går att hänföra till ersättningsnivån för stadsbusstrafiken i Uppsala. Det budgeterade vagntimmepris som baserades på den givna ekonomiska ramen och förutsättningarna i budgetarbetet var lägre än det vagntimmepris som Gamla Uppsala Buss AB debiterat. Mot bakgrund av ovanstående ska förvaltningen anses ha uppnått målet om ekonomi i balans. Intäkter Det ekonomiska utfallet per december 2012 visar att förvaltningens totala intäkter på 684 mnkr (exklusive anslaget från landstinget) är 2,1 mnkr bättre än budget. Biljettintäkterna för regiontrafiken är 4,2 % (13,4 mnkr) högre än budget medan stadstrafikens intäkter är 7,8 % (15,8 mnkr) lägre än budget. De totala biljettintäkterna på 492 mnkr blev 0,5 % (2,4 mnkr) under budget. Trots en marginell avvikelse har biljettintäkterna utvecklat positivt mot bakgrund av den tuffa intäktsbudget som lades. Jämfört mot förgående år har de totala biljettintäkterna ökat med 50,5 mnkr. Regiontrafiken ökade med 15,4 % (43,7 mnkr) och stadstrafiken med 4,4 % (6,9 mnkr). Utfallet för skolkortsintäkterna på 120 mnkr blev 1 mnkr under budget. Avvikelsen beror främst på lägre skolkortsintäkter inom stadstrafiken. Farhågorna om lägre volymer som noterades under hösten har utfallit mer positiv i samband med slutregleringen. Jämfört mot föregående år är utfallet 3,0 mnkr bättre. Övriga intäkter bestående främst av intäkter från angränsande län, sjukresor, särskild trafik, ersättning för depåhyra i Fyrislund samt övriga diverse intäkter blev 6,0 mnkr bättre än budget. Trafikkostnader De totala trafikkostnaderna om 1 176 mnkr blev 42 mnkr över budget. Avvikelsen hänförs till: Kostnaderna för Stadsbusstrafiken i Uppsala blev 28,0 mnkr högre (se ovan). Upptågstrafikens kostnader blev 3,0 mnkr högre beroende på de incitamentskostnader som grundar sig på antal resor. Kostnaderna för uppstarten av SLpendeln har utfallit med 11 mnkr över budget. När budgeten upprättades var kostnadsnivån inte helt känd då det inte var klart om hela kostnaden skulle infalla under 2012. Kostnaderna för regionbusstrafiken blev 5,0 mnkr lägre än budgeterat. Övriga trafikkostnader blev 5,0 mnkr högre än budgeterat och beror på att kostnaderna för stationsavgifter och förarlokaler inte omfattades av skatteväxlingen vid övergången till landstinget. Trafikkostnaderna var 102 mnkr högre under 2012. Vid en jämförelse med 2011 är det dock viktigt att observera skillnader i förutsättningarna. I huvudsak är det att buss och tågtrafiken upphandlades vid olika tidpunkter. Kostnaderna under 2011 speglade upptågstrafiken som en mix av nya och gamla avtal medan region busstrafiken reflekterade dels gamla avtal och dels det
3 (12) interimsavtal som gällde till och med 11 juni 2012. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader består av försäljningskostnader och förvaltningskostnader. Utfallet är 9,0 mnkr lägre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen har åstadkommits under hösten för att balansera de ökade trafikkostnaderna. I verksamhetskostnaderna har förvaltningen inte medtagit kostnader för pågående rättegångsprocess angående en tidigare upphandling. Hittills har utfallet varit 3,5 mnkr. Kostnaderna har balanserats eftersom pågående skadeståndprocess skall finansieras solidarisk av Upplands Lokaltrak AB:s tidigare ägare enligt ett separat avtal. Avskrivningar Avskrivningar har utfallit med 11,0 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på lägre investeringstakt än planerat samt att budgeten beräknats på helår avseende Fyrislundsdepån. Avskrivningarna för Fyrislundsdepån kom att ingå i hyran som landstingsservice har debiterat förvaltningen för. Debiteringen har skett från den 12 juni då entreprenören flyttade till depån. Detta gör att kostnaden avser halvårshyra istället för helårshyra som ingick i budgetkalkylen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 681,8 684,0 2,2 Personalkostnader 45,0 40,4 4,6 Övr kostn (inkl avskr) 1221,8 1248,5-26,7 Nettokostnad -585,0-604,9 19,9 Fast ersättning 585,0 585,4-0,4 Övrigt 0 0 0 Finansiering 0 19,5 19,5 Produktion Kollektivtrafikförvaltningens uppdrag är att erbjuda länets invånare en bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg. I flera av de starka stråken har busstrafiken utökats och flera linje har 20-minuterstrafik under morgon- och eftermiddagsrusning. Stadsbussarna i Uppsala har fått ytterligare en stomlinje där bussarna avgår med tio minuters mellanrum större delen av dagen, under morgonrusning var femte minut. Den stora satsning som gjordes på tågtrafik i slutet av året har förbättrat resmöjligheterna i stråket Uppsala - Arlanda Stockholm. Förbättringarna gäller också sträckorna Uppsala Sala och Uppsala Tierp Gävle. Arbete pågår för standardisering av processer. Förvaltningen kommer att påbörja arbetet med policy respektive plan för likabehandling Att erbjuda resmöjligheter som upplevs ha god kvalitet är en viktig fråga för kollektivtrafikförvaltningen. Därför pågår ständigt ett utvecklingsarbete tillsammans med de företag som upphandlats för att utföra trafiken. Den upplevda kvaliteten, Nöjd Kundindex, mäts via kollektivtrafikbarometern. Resultatet för 2012 visar på en positiv utveckling. Stadsbussarna i Uppsala ökar till 69 procent (66) och regionbuss och Upptåget får 66 procent (64) av kunder som ger betyg 4 och 5 på en femgradig skala. Förnyelse En tydlig strategisk inriktning är att utveckla kollektivtrafiken i starka stråk. Ett mål för 2012 var att öka kapaciteten i tågtrafiken där det i högtrafik varit platsbrist. Den förändring som genomfördes 9 december innebar en tredubbling av antalet sittplatser i tågtrafiken söder om Uppsala. Antalet turer ökade på sträckan Uppsala Tierp Gävle och ny tågtrafik startade mellan Uppsala och Sala. I flera av de större regionbusstråken ökades antalet avgångar i rusningstid. Stadstrafiken i Uppsala har nu fyra stombusslinjer, tidigare tre, och antalet resor på dessa linjer utvecklas positivt. Ett ständigt pågående arbete syftar till att hitta nya trafiklösningar som effektiviserar kollektivtrafiken samtidigt som kundnyttan ökar.
4 (12) Medarbetare Personalomsättningen på kollektivtrafikförvaltningen är låg vilket talar för att medarbetarna trivs. Det framgår också av resultatet i personalenkäten. Det finns ett stort engagemang bland personalen för att förbättra och utveckla olika delar inom vars och ens ansvarsområde. Eftersom 2012 var första verksamhetsåret för förvaltningen så finns inga jämförelsetal med tidigare personalenkäter. Vid jämförelse med de mål som gäller för hela landstinget kan dock konstateras att förvaltningens resultat överträffar målen på samtliga angivna måltal. Kompetensförsörjningsplan kommer att upprättas under 2013. Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultatet återredovisat - - % 2,12% X 0 mnkr 0 mnkr 100% Antalet årsarbetare vid förvaltningen är 60. Vid förvaltningen arbetar i huvudsak administrativ personal. Administratörer utgör 30 årsarbetare, handläggare 16 årsarbetare och resterande är ledning, tekniker samt ingenjörer. Antalet kvinnliga årsarbetare är 32 och manliga 28. Personalrörligheten är generellt låg, vid kundtjänst varierar den något eftersom de har behov av timavlönade medarbetare. Timlönekostnaden är 191,27. Jämförelser mot tidigare år kan inte göras. Under året har några medarbetare slutat på grund av pensionsavgång och egen uppsägning medan några nyrekryteringar har slutförts. Nya medarbetare har specialistkompetenser, främst från kollektivtrafikområdet. Utvecklingen av verksamheten ställer ökade krav på kompetens inom kollektivtrafik och teknik. Denna utveckling kommer att bestå. Förvaltningens totala sjukfrånvaro 2012 är 2,12 procent. En smärre ökning med 0,08 procent jämfört med november 2012. Målet i styrkortet var 4,50 procent. Den korta sjukfrånvaro 2-14 dagar är 0,98 procent. Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och längre är 0,68 procent. Administratörer har det högsta sjuktalet 3,74 procent. Interna kontrollplaner Den av kollektivtrafiknämnden antagna planen innehåller 6 st kontrollmoment. Fyra moment kopplade till trafikproduktionen och två moment kopplade till ekonomi. Avtalsuppföljning görs både genom förvaltningens system men också genom egna kontroller och revisioner. Rapportering sker skriftligt. Kvalitetsuppföljning av alla trafikslag sker månadsvis vad gäller regularitet, punktlighet och kundsynpunkter. Resultatet rapporteras skriftligt. Uppföljning av ersättningen till trafikföretagen görs månadsvis i samband med fakturering. Efterkontroll sker månaden efter. Rapporteringen sker skriftligt. Uppföljning av alla inköp av väsentlig storlek görs efter upphandlingar. Eftersom detta också kontrolleras i samband med uppföljning av avtal, kvalitet och ekonomi föreslås den särskilda kontrollpunkten utgå ur planen. Uppföljning av resultat och kontroll mot budget sker månadsvis. Skriftlig rapportering sker både internt och till landstingets ledningskontor varje månad samt tertial. Kontroller av leverantörsavtalen sker genom kontroll av ersättning och budgetuppföljning. Förvaltningen har därför
5 (12) föreslagit att denna särskilda punkt utgår ur planen. Egenkontroll Kollektivtrafikförvaltningen har ett antal verksamhetskritiska system för trafikdrift, kundinformation, ekonomi och försäljning. Systemen för trafikdrift (trafikdatabas, realtid och trafikledning) har stor betydelse för den operativa, dagliga verksamheten och behöver därför ha hög driftsäkerhet. I samband med uppgraderingar av systemens programvaror under året har driftavbrott förekommit men avhjälpts snabbt. Ett fåtal personer har behörighet att arbeta i dessa system viket är viktigt för säkerheten. Den viktigaste kanalen för information till kunder är förvaltningens webbplats, ul.se. Under 2012 ersattes den tidigare webbplatsen med en helt ny version. Hög beredskap finns för att avhjälpa driftstörningar. Behörighet att göra förändringar av innehållet på webbplatsen innehas av få personer. olika delar av systemet kontrolleras noga. En väl inarbetat rutin tillämpas för att säkerställa att behörigheter ändras vid personalförändringar. Biljettsystemet som är det viktigaste försäljningssystemet är föråldrat och kommer att bytas ut under 2013. Systemet är viktigt för att förvaltningen ska få kontroll över biljettintäkterna som till övervägande del finansierar verksamheten. Såväl driftsäkerhet som informationssäkerhet är avgörande för förvaltningen och därför väl utvecklad. För samtliga system gäller att säkerheten hela tiden ifrågasätts och utvecklas. Bilagor 1. Finansiellt bokslut, Bilaga RR + noter 2. Produktion ÅR 2012 3. Måluppfyllnad 4. Intern kontroll Förvaltningen använder landstingets ekonomisystem Agresso och behörighet till
6 (12) BILAGA 1 RESULTATRÄKNING ÅR 2012 Kollektivtrafikförvaltning Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut 2012 2011 Not VERKSAMHETENS INTÄKTER 718 400 622 904 1 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 316 428-1 181 163 2 AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR -6 006-5 839 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -604 034-564 098 - Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter 35 2 980 3 - Finansiella kostnader -925 0 - Landstingsanslag 585 450 540 746 4 - Ersättning från HSS - Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT -19 474-20 372 ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) 136 724 32 481 5 1) Effekt av prishöjning från 1 mars 2012 samt volymökning. 2) 2012 nya trafikavtal - incitament baserade. Jämförelsen mot 2011 är svår att göra då förutsättningarna är inte lika. 3) Alla medel överförda till Landstinget 2012. 4) Anslagen för 2011 redovisas exklusive ett koncernbidrag från GUB om 20 372 tkr (se resultatet nedan) till AB Uppsalabuss avseende Stadstrafiken i Uppsala. 5) Av investeringar 2012 utgör 20,4 mnkr av immateriella tillgångar och 87,8 mnkr i maskiner och inventarier övertagna från UL AB och UB AB. Under 2012 investerade KTF 17,0 mnkr i INIT (realtidssystem) jämfört med 8,2 mnkr under 2011, utbyte av talväxel med 1,3 mnkr, inventarier med 1,4 mnkr vid Fyrislundsdepån, övriga diverse investeringar med 1,0 mnkr samt investeringar i pågående biljettsystem BIMS med 6,4 mnkr jämfört med 2,8 mnkr under 2011.
7 (12) BILAGA 2 PRODUKTION ÅR 2012 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET 2011 2012 Mål 2012* Avvikelse - 12 mål -12 (%)* Förändr 11-12 (%) Not Kollektivtrafikförvaltningen Tillförlitlighet kollektivtrafik - Stadsbusstrafik - 99,93 99 0,93-1 - Regional busstrafik - 99,85 99 0,85-1 - Regional tågtrafik - 98,12 99-0,88-1 Andel resor - Stadsbusstrafik 29,76 32,61 högre än föregående år 2,85 - Regional busstrafik 21,24 20,35 högre än föregående år -0,89 2 - Regional tågtrafik 2 Antal resor - Stadsbusstrafik 16 500 000 16 800 000 17 500 000-3 2 - Regional busstrafik 6 100 000 6 200 000 6 200 000-3 2 - Regional tågtrafik 4 300 000 4 700 000 4 500 000 3 8 * Om mål för produktionen finns anges dessa Not 1. Avser antal körda planerade turer. Not 2. I mätningen saknas uppdelning mellan regional buss- och tågtrafik.
8 (12) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLNAD = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 MÅLUPPFYLLELSE MÅL Mål prognos Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Minst 41 % (40 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är prisvärd. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 39 %. Minst 78 % (79 %) av kunderna tycker att det är tryggt att resa med UL-trafiken. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Total-NKI ska vara minst 67 % (65 %) enligt kollektivtrafikbarometern. Resultat 67 %. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Minst 75 % (73,5 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är enkel. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 75,5. Ökad faktisk tillgänglighet Minst 85 % (64 %) av alla bussar i UL-trafik är tillgänglighetsanpassade (uppfyller kraven ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats). Fler reser med kollektivtrafiken Antalet resor har ökat med minst 5 % jämfört med 2015. Resultat 3 % ökning. Andelen resor med kollektivtrafik har ökat jämfört med 2011. Resultat 26,5 % (25,5 %) Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Upplevd tydlighet beträffande planering, styrning och uppföljning hos chefer. Ekonomi i balans. Baserat på de förutsättningar som gavs under budgetarbetet hade det ekonomiska resultatet varit i balans. Se ekonomiavsnittet. Minst 90 % av UL:s kostnader är trafikrelaterade. Intäktsökningen för UL-trafiken ska vara minst 10 % jämfört med 2011. Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % Ingen särskild kommentar från förvaltningen.
9 (12) Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Alla förv Produktionskostnaden är något högre jämfört med föregående år. Detta beror på nya entreprenörsavtal där högre krav ställts angående fordonskvalitet och den allmänna kostnadsutveckling som varit inom kollektivtrafiken. Kommentar/lägesbeskrivning Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. Arbetet med att identifiera och beskriva huvudprocesser pågår. Finna former för att mäta samarbetsklimatet med kollektivtrafikens parter. Genomförda aktiviteter för att nå gemensamma värderingar. Uppsalapendeln och Upptåget Uppsala Sala har startart Minst 99 % av alla buss- och tågturer körs som planerat. Förnyelse Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Minst två större trafikutvecklingsprojekt med konkret kundnytta har genomförts Etablerat utvecklingssamarbete med universitet/högskola. Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle. Resultatet för 2012 blev 24 % av kilometerproduktionen som utfördes med fossilfritt bränsle. Under året har minst 4 medarbetarinitierade konkreta utvecklingsprojekt startats Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Förvaltningens resultat: 4,0 % Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Förvaltningens resultat: 3,8 % Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Förvaltningens resultat: 4, 1 % Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Görs under 2013. Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 2,12 %
10 (12) Miljömål Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle Målet ej uppnått.
11 (12) BILAGA 4 INTERN KONTROLL Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Avtalsuppföljning Har konstaterats Avvikelser rapporteras Har vidtagits Löpande kontinuerligt Kvalitetsuppföljning Normala Rapporteras månadsvis Debiterade viten Varje månad Ersättning till trafikföretag Ingen Efterkontroll mot avtalsuppföljning och kvalitetsupp- Normala justeringar Varje månad följning månadsvis. Inköp Ingen Kontrolleras genom övriga kontrollmoment Uppföljning leverantörsavtal Budgetuppföljning Ingen Kontrolleras genom budgetuppföljning och ersättning till trafikföretag Ingen Se budgetuppföljning Budgetavvikelse Månadsvis avstämning Kostnadsbesparingar Varje månad Varje månad Kvartal 3 2012
12 (12)
PM 2013-03-08 Strategisk utveckling Resandet i kollektivtrafiken 2012 En översikt av resandet och dess förändringar i den landstingsfinansierade trafiken Inledning I tidigare trafikförsörjningsplaner avsattes ett stort utrymme årsredovisning av resandet och dess ekonomi. Kollektivtrafikförvaltningen avser att fortsätta traditionen med att redovisa resande och andra viktiga variabler för att förstå och kunna följa upp kollektivtrafikens årsvisa utveckling. Den årliga rapporten kommer att utvecklas successivt i takt med att statistikuppföljning utvecklas. Årets rapport för 2012 kommer att fokuseras på resandet under året redovisat totalt och per trafikslag. Att mäta resandet Resandet kan mätas på olika sätt beroende på möjligheter och syfte. Idealet är att mäta antal resor som görs. En resa definieras normalt som den förflyttning som görs från när en individ börjar resa i systemet och till den lämnar systemet. Detta kräver dock att det är möjligt att följa samtliga resenärers hela resande, vilket inte är möjligt. Definitionen av resandet är istället det vi kan mäta, det vill säga antalet påstigande. Om en person byter fordon under en resa räknas det som två resor/påstigningar. Biljettsystemet har brister för passagerarräkning Biljettsystemet används ofta som grund för passagerarstatistik. Fördelen är att det finns ett incitament att biljetter makuleras i systemet och försäljning registreras. Nackdelarna är större. Ett biljettsystem är gjort för att registrera biljettransaktioner och inte resande. Biljettsystemet håller också sällan reda på var personer går av och det finns ofta biljetter som inte registreras ombord i fordonen vid påstigningen. Förändringar av viseringsregler, som i sig kan vara nödvändiga, påverkar direkt antalet resande. Till exempel har resandet med Stadsbussarna Uppsala minskat under 2012 vilket förklaras av att gymnasieelevernas skolkort inte längre registreras i systemet. En tänkbar fördel med biljettsystemet är att det ger möjlighet att följa resenären under en resa, under förutsättning att biljetten registreras. Kollektivtrafikförvaltningen UL Postadress Box 1400, 751 44 Uppsala Besöksadress Drottninggatan 7 Tel 018-65 99 00 Fax 018-65 99 01 E-post info@ul.se Hemsida ul.se Org nr 232100-0024 Landstinget i Uppsala län
2 (13) Automatisk passagerarräkning (APR) Automatisk passagerarräkning räknar antalet passagerare som stiger på och av fordonen. Detta innebär att det förutom antalet passagerare också går att beräkna antalet personer ombord, kapacitetsutnyttjandet, vid varje given tidpunkt. För trafik- och fordonsplanering är detta en viktig information. Fördelarna med att räkna passagerare istället för biljetter är flera. Systemet är robust mot förändringar i biljettsystemet och viseringsregler. Det APR-system som Kollektivtrafikförvaltningen använder innebär också att föraren inte behöver utföra någon aktiv åtgärd för att systemet skall fungera APR installerades i regiontrafiken under 2009 och 2010. När trafikavtalen med dåvarande trafikföretag upphörde 2011 har trafiken utförts under tillfälliga avtal i två omgångar och APR-systemet inte varit i full funktion. Detta innebär att antalet fordon med installerade APR-enheter har minskat kontinuerligt under 2011 och 2012. Data har inte varit tillräckligt omfattande för att kunna användas för resanderedovisning. För planeringsändamål har det fungerar bättre. Sedan sommaren 2012 finns ett långsiktigt trafikavtal ikraft. Våren 2013 förväntas antalet installerade och driftsatta enheter vara tillräckligt många för att säkerställa en god statistisk kvalitet och från halvårsskiftet 2013 skall APRdata vara främsta källan till passagerarstatistik. Undantaget är den trafik som KR kör på landsbygden då dessa fordon inte utrustas med APR. En pragmatisk lösning Kollektivtrafikförvaltningens redovisning av resande skall främst baseras på passagerarräkning. När det inte finns APR-data tillgängligt för en linje används biljettdata istället. Detta för att få en så heltäckande bild som möjligt. Under 2012 fanns endast APR-data för Upptåget. De installerade enheterna i Regionbussarna togs bort under våren då en ny operatör tog över ansvaret för trafiken. I Stadsbussarna fanns inga enheter installerade under 2012. Då SMSbiljetter för regiontrafiken inte kan fördelas mellan tåg och buss har vi valt att inte redovisa dem som resor, eftersom det finns stor risk för dubbelräkning, då tåget redovisas med APR. Källor till resandedata 2012: Upptåget APR. Regionbuss Biljettsystemet och Resplusbiljetter. Stadsbuss Biljettsystemet, Resplus och SMS-biljetter.
3 (13) Resande som redovisas Traditionellt har UL AB redovisat resande och annan data utifrån den trafik som beställts. Detta har bland annat inneburit att Upptågets resande redovisats från Upplands Väsby till Gävle. I och med att SL från och med den 9 december 2012 kör pendeltåg via Arlanda till Knivsta och Uppsala kommer, enligt denna princip, resandet på den sträckan inte att redovisas, vilket minskar resandet i länet radikalt. Under 2013 kommer förvaltningen att övergå till att redovisa resandet inom länet. Undantaget är den trafik som KR-Trafik kör på landsbygden. Dessa linjer kommer inte utrustas med APR utan biljettsystemet kommer att vara källan till resanderedovisningen. Detta innebär sämre kvalitet i data, men då dessa linjer har lågt resande påverkas inte slutresultatet allt för mycket. Resandet i hela systemet Totalt resande i trafik beställd av UL Mellan 2006 och 2012 har resandet med kollektivtrafiken i Uppsala län ökat med nästan 25 procent, till 30 miljoner resor per år. Den största delen av denna resandeökning beror på ökat resande på Upptåget. Även stadsbussarna i Uppsala har ökat resande. Totalt såldes 630 000 SMS-biljetter för regiontrafiken 2012. Antalet SMS-biljetter kan förklara det minskande redovisade resandet med regionbuss från 2010. Tabell 1 Totalt resande inom UL-trafiken, miljoner resor År Stadsbuss Regionbuss Tåg Tätortstrafik Skolskjuts Totalt 2006 14,0 6,4 1,2 0,3 2,4 24,3 2007 13,4 6,5 2,9 0,3 2,4 25,5 2008 13,6 6,6 3,4 0,3 2,4 26,3 2009 14,4 6,3 3,5 0,4 2,2 26,8 2010 15,6 6,4 3,8 0,3 2,2 28,3 2011 16,5 6,1 4,3 0,3 2,2 29,4 2012 16,8 6,2 4,7 0,3 2,2 30,2 Källa: Kollektivtrafikförvaltningen vid Landstinget i Uppsala län. Fördubblingsmålet Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har som mål att fördubbla det totala resandet med kollektivtrafik mellan 2006 och 2020. En fördubbling av antalet resor kommer inte ske jämt över trafikslag eller stråk. För att förstå dynamiken bakom resandeutvecklingen följer vi upp fördubblingsmålet utifrån trafikslag och stråk. Under flera år har kollektivtrafiken växt i en takt som gjort att fördubblingsmålet synbart verkar vara på väg att uppfyllas. Detta positiva besked berodde på ett kraftigt ökat tågresande. Den potentiella volymen på tågresande är dock inte tillräckligt stort för att enskilt kunna ge ett fördubblat resandet. Resandet med regiontrafiken har varit konstant och ökningen av resandet i Uppsala stad legat under fördubblingsmått. Detta har inneburit att det totala
4 (13) resandet inte håller en fördubblingstakt, sett till en rak trendframskrivning av resandet från 2006 till år 2020. Resandet med Regionbuss i stråken visar på var det är angeläget att göra insatser för att nå ett ökat resande i enlighet med de uppsatta målen. Av de stora stråken är det Östhammar-stråket som har störst problem att nå fördubblingsmålet då resandet i stort har varit konstant. I stråket Västerås Enköping Uppsala har resandeutvecklingen vänt. Detta stråk förväntas inte kunna fördubbla resandet fram till 2020, men resandeökningen är i en takt som kommer innebära ett fördubblat resande några år efter 2020. Totalt resande per trafikslag och stråk Utvecklingen av resandet skiljer sig åt mellan trafikslagen. Tätortstrafiken i Enköping och Bålsta ligger på en stabil låg nivå. Utvecklingen kommer inte att påverka helhetsutvecklingen i någon större omfattning. Resandet med regionbuss ligger konstant på omkring 6 miljoner resor. Stadstrafiken i Uppsala har i huvudsak ett ökat antalet resor från 2006 med omkring 2 miljoner. Nedgången under 2011 och 2012 beror på att resor med skolkort inte registrerats i biljettsystemet sedan 2010. Intressant är att resandet med tåget har ökat kraftigt och börjar närma sig resandet med regionbuss. 2007 hade tåget hälften så många resenärer som regionbuss men under 2012 är det mer än 2/3 av regiontrafiken, det vill säga 4,2 miljoner mot 6 miljoner. Figur 1 Antal resande uppdelat på trafikslag. Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Kollektivtrafiken i länet är geografiskt koncentrerad till några få stråk. Ungefär hälften av resorna görs i stråken Stockholm till Uppsala och Uppsala till Tierp. Ytterligare tre stråk, Västerås Enköping Uppsala, Östhammar Uppsala och Tierp Gävle står för en fjärdel av resandet. De fem största stråken står därmed för 75 procent av resandet i länet.
5 (13) Figur 2 Resande per stråk 2012, sorterat i storleksordning Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Tåget Tåget är det trafikslag som utvecklats mest under de senaste åren. Utvecklingen skiljer sig mellan olika delsträckor. Den södra delen mellan Upplands Väsby och Uppsala har haft ett starkt ökat resande. Den traditionella Upptågssträckan, Uppsala Tierp, har haft en mindre uppgång. Stråket Tierp Gävle har haft en stor resandeökning men från en låg nivå. Utvecklingen i detta stråk speglar det ökade utbudet i form av fler turer.
6 (13) Figur 3 Resandeutvecklingen per stråk med Upptåget, Upplands Väsby - Gävle, totalt påstigande per månad Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Utvecklingen ovan speglas bra av antalet resande per station. De resandemässigt största stationerna är Uppsala C och de söderut samt Tierp och Gävle. Örbyhus är en ytterligare station som har ett relativt stort resande. Resandet med Upptåget går tydligt i riktning mot Uppsala. Den genomsnittliga beläggningsgraden på tåget är i genomsnitt mellan 25 procent till 50 procent, beroende på station.
7 (13) Figur 4 Genomsnittligt antal passagerare och beläggningsgrad vid avgång, per tur måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Regionbuss Regionbussarna har olika uppgifter i länet. Den viktigaste uppgiften är att trafikera de stora stråken i länet, detta görs av stråklinjer, eller huvudlinjer. Dessa linjer står för den större delen av resandet med regionbussar. De linjer som matar till stråklinjerna, matarlinjer, har också ett relativt stort resande. Övriga linjetyper har ett marginellt resande. Förutom de registrerade resorna nedan tillkommer cirka 220 000 resor i månaden för skolelever vars färdbevis inte registreras i systemet. Alla dessa resor tillfaller dock inte regionbuss utan skolungdom, främst gymnasieelever, använder också tåget för resor till och från skolan. Resandet med regionbuss är starkt säsongsberoende med en nedgång under sommaren och en liten nedgång under storhelgerna i december och januari.
8 (13) Figur 5 Resande med regiontrafiken uppdelat på linjens uppgift Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet varierar starkt mellan olika linjer. Den största linjen är 811 mellan Östhammar och Uppsala med drygt 600 000 resor. Linje 804, Enköping Uppsala har knappt 500 000 resenärer, men det beror främst på att expresslinjen 774 har drygt 400 000 resenärer på samma sträcka. De fem största regionbusslinjerna står för nästan 40 procent av regionbussresorna. De 15 största linjerna transporterar 75 procent av resenärerna. Tabell 2 De 15 största regionbusslinjerna Linje Linjens namn Antal Ackumulerad Andel Påstigande andel 811 Öregrund - Östhammar - Gimo - Alunda - Uppsala 632 268 10,5% 10,5% 848 Sala - Heby - Vänge - Uppsala 502 651 8,4% 18,9% 804 Enköping - Örsundsbro - Uppsala 481 916 8,0% 27,0% 774 Västerås - Enköping - Uppsala 407 135 6,8% 33,8% 809 Knutby - Almunge - Uppsala 315 750 5,3% 39,0% SKUTSKÄRSPENDELN Älvkarleby - Skutskär - Furuvik - Gävle 297 659 5,0% 44,0% 501 801 FLYGBUSS Uppsala - Ar - Arlanda 265 467 4,4% 48,4% 844 Östervåla - Harbo - Uppsala 260 461 4,3% 52,8% 886 Alunda - Gåvsta - Uppsala 259 672 4,3% 57,1% 823 Österbybruk - Skyttorp - Vattholma - Uppsala 233 228 3,9% 61,0% 821 Tierp - Månkarbo - Uppsala 199 062 3,3% 64,3% 101 Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Vassunda - Knivsta 185 767 3,1% 67,4% 803 Enköping - Ekolsund - Bålsta 158 016 2,6% 70,1% Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Danmark - Alsike station - Knivsta 153 738 2,6% 72,6% 102 510 Tierp - Skärplinge - Älvkarleby - Skutskär - Gävle 142 510 2,4% 75,0% Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas I Figur 6 visas denna linjekoncentration på ett annat sätt. Samtliga linjer är sorterade efter antalet resande. Vi ser att en stor del av regionbusslinjerna har
9 (13) få resenärer. Drygt 10 procent av linjerna har fler än 50 000 resande per år, vilket motsvarar ungefär 200 resor per dag, eller fyra regionbussar. Figur 6 Svansen av resande per linje, helår 2012 Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med Regionbuss sker främst dagtid. Mellan 6:00 och 19:00 en måndag till fredag reser det drygt 10 000 personer med regionbussarna. Och resten av dygnet reser det cirka 2 000 personer. Helgresandet ligger totalt på cirka 1 000 personer.
10 (13) Figur 7 Resande med regiontrafik, per dygn och dygnsperiod Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas. Observera att tidsintervallerna är olika långa. I avsaknaden av APR-data går det inte att redovisa beläggningsgraden för regiontrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen avser att återkomma under året med fördjupade analyser om resandet sett till kapacitetsutnyttjande per tur och timma. Tätortstrafiken Tätortstrafiken omfattar trafik inom länets tätorter förutom Uppsala tätort. Antalet resandet är omkring 100 000 i Enköping och Bålsta och knappt hälften i Knivsta. Antalet registrerade resor i Bålsta har minskat kraftigt på grund av att SL-biljetter är tillåtna för resor inom Bålsta tätort och dessa kan inte registreras i biljettsystemet sedan sommaren 2011.
11 (13) Figur 8 Antal resande per månad i tätortstrafiken per tätort Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Stadsbussarna i Uppsala Resandet med stadsbussarna i Uppsala redovisas utifrån registrerade biljetter. En betydande del av resandet med stadsbussarna är skolungdomars resor med skolkort. Sedan 2011 registreras inte grundskoleeleverna resor och sedan hösten 2012 registreras inte gymnasieelevernas resor. Detta innebär att i den redovisade statistiken nedan fattas cirka 0,6 miljoner resor för 2011 och cirka 1,6 miljoner för 2012. Antalet resande i Tabell 1 inkluderar dessa resor. Resandet med stadsbussarna har ökat kontinuerligt sedan 2005, med en liten minskning 2007.
12 (13) Figur 9 Resande med Stadsbussar i Uppsala, Registrerade biljetter och SMS. Vissa skolbiljetter redovisas ej Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet på stadsbussarna har ett liknande mönster som regionbussarna. Ett fåtal linjer dominerar resandet. Tendensen är inte lika tydlig eftersom antalet stadsbusslinjer är färre. De 10 största linjerna står för 70 procent av allt resande. Till det kommer SMSbiljetter om inte kan fördelas på linje, vilket motsvarar 12 procent av det totala resandet. Tabell 3 De 10 största stadsbusslinjerna Linje Antal Påstigande Ackumulerad andel av påstigande 7 1 679 364 11% 3 1 659 118 22% 5 1 645 370 33% 2 1 325 808 42% 14 950 339 48% 6 852 278 54% 111 565 149 57% 13 554 517 61% 9 540 626 64% 20 530 734 68% Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med stadsbussar har två stora toppar mellan 5:00 och 8:00 på morgonen och 14:00 och 17:00 på eftermiddagen. Under övriga dygnet minskar resandet per timme till mindre än hälften av rusningsresandet.
13 (13) Figur 10 Resandet över dygnet med stadsbussar i Uppsala 2012, måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Nöjd kund index Tillsammans med Svensk kollektivtrafik mäter Kollektivtrafikförvaltningen kundernas nöjdhet i ett nöjd kund index, nki. Frågan ställs till ett urval av invånarna i länet och de svarar på en femgradig skala. Andelen som svarat nöjd och mycket nöjd redovisas som nöjd kund index. Andelen av allmänheten, oberoende om de rest eller inte rest med kollektivtrafik, som är nöjd med kollektivtrafiken har ökat, från 49 procent 2011 till 51 procent 2012. Även andelen nöjda kunderna, de som rest med kollektivtrafik minst en gång i veckan, har ökat, från 59 procent till 61 procent. På frågan om hur nöjd man var med senaste resan svarade 80 procent att de var nöjda.
2012-03-06 Dnr "Skriv nr" Strategisk utveckling Cecilia Forslund Tfn 018-659 978 E-post cecilia.forslund@ul.se Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer Bakgrund I september 2012 antogs det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Programmet har en målhorisont till år 2020, med utblick mot 2030. Uppföljning ska ske årligen. Mål, medel och mätbarhet Trafikförsörjningsprogrammet har sex huvudsakliga mål. Fördubblingsmålet är mätbart i sig, medan fem funktionsmål har kopplats till indikatorer som är mätbara. Indikatorerna konkretiserar funktionsmålen och ska ha måltal för 2020 och 2030. Totalt finns 20 indikatorer. Utifrån nulägesanalys och mål pekar trafikförsörjningsprogrammet även ut inriktningar inom ett antal områden som är särskilt angelägna att utveckla. Uppföljningen av programmet bör på sikt svara mot hela upplägget med mål, indikatorer och inriktningar. I en sådan ansats är uppföljning av indikatorerna ett delmoment. Uppföljning av indikatorer 2013 Indikatorerna har följts upp i den mån det i dagsläget varit möjligt och utfallet presenteras i tabellform på nästa sida. Detta ska ses som ett första försök att på ett strukturerat sätt överblicka utvecklingen mot målen och det är givet den korta tid som passerat svårt att dra några slutsatser av utfallet. Av olika anledningar (se fotnoter) har vissa indikatorer fått sitt utgångsläge justerat, förändringar från TFP 2012 är i dessa fall marginella och påverkar inte måltalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn 018-65 99 00 fax 018-65 99 01 org nr 232100-0024 www.ul.se
SE ANGIVEN SIDA I TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET FÖR UTFÖRLIGARE BESKRIVNING AV RESPEKTIVE INDIKATOR 3) Justerat för helår 2011 2) Justerat med ny uträkningsmetod 1) Justerat med data för år 2012. Historisk data ej komplett. Följs upp fr o m 2014. 1 Popularitet (kan tänka sig att rekommendera) 40% 3 Helår 2011 39% Helår 2012 55% 80% 2 Kvalitet 46% Helår 2011 48% Helår 2012 70% 90% 3 Prisvärdhet 33% Helår 2011 31% Helår 2012 55% 75% 4 Fullt tillgängliga fordon (buss) 77% 1 2012-12-31-2013-12-31 100% 100% 5 Fullt tillgängliga prioriterade hållplatser Inventering behöver genomföras 100% Att vilja resa kollektivt (TFP s 20) 3 Relevans (finns resmöjligheter) 42% 3 Helår 2011 44% Helår 2012 55% 65% 2 Produktfördel 49% 3 Helår 2011 51% Helår 2012 60% 65% 1 Kunskap 60% 3 Helår 2011 63% Helår 2012 70% 80% 3 Jämställdhet 1,23 2 Helår 2011 1,29 Helår 2012 1,2 1 4 Färdtjänstberättigade 3,6% 2011-12-31 Publiceras i juni 2012-12-31 3,5% 3,4% Resmöjligheter för en miljömässigt hållbar utveckling (TFP s 18) 1 Energianvändning Förvaltningen genomgår miljöcertifiering och avvaktar med att ta fram värden för dessa indikatorer 2 Emissioner 3 Förnybar energi 20% Helår 2011 24% Helår 2012 100% 100% Individ Att kunna resa kollektivt (TFP s 20) 1 Säkerhetsutrustade fordon (buss) 80% 1 2012-12-31-2013-12-31 100% 100% 2 Trygghet 70% Helår 2011 71% Helår 2012 75% 80% Oförändrat eller går åt fel håll Går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt Går åt rätt håll i tillräcklig eller snabbare takt Samhälle Utgångsläge Avser datum/period Utfall 2012 Avser datum/period Mål 2020 Mål 2030 Resmöjligheter för en ekonomiskt hållbar utveckling (TFP s 17) 1 Restidskvoter kollektivtrafik/bil Fortsatt utredning 2 Genomsnittlig hastighet för stomlinjer i Uppsala vilka resrelationer avses för turtäthet och restidskvot (indikator 1, 3, 4) 3 Turtäthet medelstor tätort - kommunhuvudort hur ser utgångsläget ut 4 Turtäthet kommunhuvdort - regionala orter hur ska restidkvoter beräknas 5 Turtäthet stomlinjer i Uppsala måltal för 2020 och 2030 Resmöjligheter för en socialt hållbar utveckling (TFP s 18) 2 (2) Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer