Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 14 mars 2013

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 14 mars 2013 Lokal: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas Med vänlig hälsning Johan Örjes Ordförande KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde torsdagen den 14 mars 2013 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Johan Örjes (C), ordförande Fredrik Ahlstedt (M), 1:e vice ordförande Börje Wennberg (S), 2:e vice ordförande Lena Bjuhr Erngren (M) Anna-Lena Söderblom (M) Stefan Olsson (M) Leif Hällström (FP) Petra Karlå (KD) Erik Pelling (S) Margareta Widén-Berggren (S) Håkan Collin (S) Niclas Malmberg (MP) Tove Fraurud (V) Ersättare Kurt Johansson (M) Ann-Cathrin Larsson (FP) Dick Pettersson (C) Björn-Owe Björk (KD) Helena Proos (S) Agneta Hägglund (S) Jenny Lundström (MP) Emma Wallrup (V) Nr 11. Ärende Val av justerare. 12. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 13. Årsrapport 2012 KTN Stadsbusstrafik från informationsärende KTN Förslag till yttrande över remiss om komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram 16. Förslag till yttrande över utställningshandling Kommunplan 2012, översiktplan Heby kommun KTN KTN Månadsrapport KTN Kvartalsrapport försäljning/marknad KTN Trafikdirektörens information 20. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (10) Sida 11 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser xx att jämte ordföranden Johan Örjes (C) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx kl. xx.xx på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (10) KTN Sida 13 Årsrapport 2012 Beslut Kollektivtrafiknämnden fastställer kollektivtrafikförvaltningens årsredovisning Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagd rapport avseende resandet Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagd rapport avseende uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer. Ärendet Trafikdirektören avger årsrapport för kollektivtrafikförvaltningens verksamhet Bilaga 13 Kollektivtrafikförvaltningens årsredovisning 2012 Resandet i kollektivtrafiken 2102 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9 Kollektivtrafikförvaltningen UL Årsredovisning 2012 Viktiga händelser År 2012 var första året med ny lagstiftning för kollektivtrafiken. Den nya lagstiftningen innebär att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län och för Uppsala län beslutades att landstinget ska vara den myndigheten. Den verksamhet som Upplands Lokaltrafik AB bedrivit sedan 1978 överfördes till Kollektivtrafikförvaltningen UL och blev en del av landstinget. För att dra nytta av det välkända varumärke som under åren byggts upp är UL fortsatt det begrepp som används i all kontakt med kunder och i all extern kommunikation. Under våren blev den nya regionbussdepån i Uppsala klar. Depån ägs av landstinget och hyrs av Nobina som flyttade in i samband med tidtabellskiftet i juni. Det finns plats för 80 bussar och depån har tankanläggning för både diesel och fordonsgas. Vid tidtabellskiftet i juni började ett nytt avtal med Nobina att gälla. För kunderna innebar det att närmare 130 nya bussar sattes i trafik. De nya bussarna har säkerhetsbälten på alla platser, bekvämare säten och klimatanläggning som ska klara både varma sommardagar och vinterns kyla. Tolv av de nya bussarna är dubbeldäckare med sittplats för 86 personer. En stor del av arbetet under 2012 inriktades på de tågtrafiknyheter som infördes 9 december. SL-pendeln började då trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö - Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. Tåget har uppehåll vid alla SL:s pendeltågstationer på sträckan och är därför ett bra resealternativ för länsinvånare som arbetar i norra storstockholm. En effekt av att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala är att det nu finns tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Den nya trafiken har varit efterfrågad och innebär klart förbättrade resmöjligheter för invånarna i Morgongåva, Heby och Sala. Sammanfattande bedömning Efter bara ett år som egen förvaltning kan det konstateras att de flesta av de uppsatta målen kom att bli uppfyllda. Under 2012 har verksamheten som tidigare bedrivits i bolagsform flyttats in i landstinget och bedrivs nu i en förvaltningsform. Det innebär också en anpassning till nya mål och styrformer. Förutom landstingets övergripande mål styrs förvaltningen också av målen i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som kollektivtrafiknämnden beslutade om den 20 september Där finns målen om ett fördubblat resande respektive fossilfritt drivmedel. Medborgare och kund Antalet resor med länets kollektivtrafik ökade med totalt 3 procent. Den största ökningen svarar Upptåget för, 8,0 procent. För regionbusstrafiken och Stadsbussarna i Uppsala ökade resandet med 2,0 procent. Övriga tätortslinjer har oförändrat resande jämfört med Det nya trafikavtal med Nobina som började gälla i juni innebar också att alla bussar i UL:s regiontrafik nu har säkerhetsbälte på alla sittplatser. Under förutsättning att dessa bälten används, vilket lagen kräver, innebär det en klart ökad säkerhet i regionbusstrafiken.

10 2 (12) Kollektivtrafiken ska ha bra tillgänglighet för människor med funktionshinder. Sedan tidigare är alla bussar som kör stadstrafik i Uppsala av så kallad låggolvstyp. Det innebär att bussens golv är i nivå med hållplatsen. De bussar som används i regiontrafik har lågt golv i den främre halvan eller är utrustade med lyftanordning vid bakre dörren. Alla bussar och tåg har automatiska hållplatsutrop och inre ljusskylt. Inredningen har kontrastfärger som underlättar för synskadade. Ekonomi Förvaltningen har en årsplan för verksamheten och för varje verksamhetsområde finns en detaljerad aktivitetsplan. Uppföljning av den ekonomiska utvecklingen görs varje månad. Stor vikt läggs vid att hitta effektivare trafiklösningar som ger mervärde för kunderna utan ökade kostnader för verksamheten. Ett annat viktigt område är att öka intäkterna från trafiken genom enkla och bra försäljningskanaler för biljetter. Kollektivtrafikförvaltningen redovisar ett underskott om 19,5 mnkr. Underskottet går att hänföra till ersättningsnivån för stadsbusstrafiken i Uppsala. Det budgeterade vagntimmepris som baserades på den givna ekonomiska ramen och förutsättningarna i budgetarbetet var lägre än det vagntimmepris som Gamla Uppsala Buss AB debiterat. Mot bakgrund av ovanstående ska förvaltningen anses ha uppnått målet om ekonomi i balans. Intäkter Det ekonomiska utfallet per december 2012 visar att förvaltningens totala intäkter på 684 mnkr (exklusive anslaget från landstinget) är 2,1 mnkr bättre än budget. Biljettintäkterna för regiontrafiken är 4,2 % (13,4 mnkr) högre än budget medan stadstrafikens intäkter är 7,8 % (15,8 mnkr) lägre än budget. De totala biljettintäkterna på 492 mnkr blev 0,5 % (2,4 mnkr) under budget. Trots en marginell avvikelse har biljettintäkterna utvecklat positivt mot bakgrund av den tuffa intäktsbudget som lades. Jämfört mot förgående år har de totala biljettintäkterna ökat med 50,5 mnkr. Regiontrafiken ökade med 15,4 % (43,7 mnkr) och stadstrafiken med 4,4 % (6,9 mnkr). Utfallet för skolkortsintäkterna på 120 mnkr blev 1 mnkr under budget. Avvikelsen beror främst på lägre skolkortsintäkter inom stadstrafiken. Farhågorna om lägre volymer som noterades under hösten har utfallit mer positiv i samband med slutregleringen. Jämfört mot föregående år är utfallet 3,0 mnkr bättre. Övriga intäkter bestående främst av intäkter från angränsande län, sjukresor, särskild trafik, ersättning för depåhyra i Fyrislund samt övriga diverse intäkter blev 6,0 mnkr bättre än budget. Trafikkostnader De totala trafikkostnaderna om mnkr blev 42 mnkr över budget. Avvikelsen hänförs till: Kostnaderna för Stadsbusstrafiken i Uppsala blev 28,0 mnkr högre (se ovan). Upptågstrafikens kostnader blev 3,0 mnkr högre beroende på de incitamentskostnader som grundar sig på antal resor. Kostnaderna för uppstarten av SLpendeln har utfallit med 11 mnkr över budget. När budgeten upprättades var kostnadsnivån inte helt känd då det inte var klart om hela kostnaden skulle infalla under Kostnaderna för regionbusstrafiken blev 5,0 mnkr lägre än budgeterat. Övriga trafikkostnader blev 5,0 mnkr högre än budgeterat och beror på att kostnaderna för stationsavgifter och förarlokaler inte omfattades av skatteväxlingen vid övergången till landstinget. Trafikkostnaderna var 102 mnkr högre under Vid en jämförelse med 2011 är det dock viktigt att observera skillnader i förutsättningarna. I huvudsak är det att buss och tågtrafiken upphandlades vid olika tidpunkter. Kostnaderna under 2011 speglade upptågstrafiken som en mix av nya och gamla avtal medan region busstrafiken reflekterade dels gamla avtal och dels det

11 3 (12) interimsavtal som gällde till och med 11 juni Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader består av försäljningskostnader och förvaltningskostnader. Utfallet är 9,0 mnkr lägre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen har åstadkommits under hösten för att balansera de ökade trafikkostnaderna. I verksamhetskostnaderna har förvaltningen inte medtagit kostnader för pågående rättegångsprocess angående en tidigare upphandling. Hittills har utfallet varit 3,5 mnkr. Kostnaderna har balanserats eftersom pågående skadeståndprocess skall finansieras solidarisk av Upplands Lokaltrak AB:s tidigare ägare enligt ett separat avtal. Avskrivningar Avskrivningar har utfallit med 11,0 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på lägre investeringstakt än planerat samt att budgeten beräknats på helår avseende Fyrislundsdepån. Avskrivningarna för Fyrislundsdepån kom att ingå i hyran som landstingsservice har debiterat förvaltningen för. Debiteringen har skett från den 12 juni då entreprenören flyttade till depån. Detta gör att kostnaden avser halvårshyra istället för helårshyra som ingick i budgetkalkylen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 681,8 684,0 2,2 Personalkostnader 45,0 40,4 4,6 Övr kostn (inkl avskr) 1221,8 1248,5-26,7 Nettokostnad -585,0-604,9 19,9 Fast ersättning 585,0 585,4-0,4 Övrigt Finansiering 0 19,5 19,5 Produktion Kollektivtrafikförvaltningens uppdrag är att erbjuda länets invånare en bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg. I flera av de starka stråken har busstrafiken utökats och flera linje har 20-minuterstrafik under morgon- och eftermiddagsrusning. Stadsbussarna i Uppsala har fått ytterligare en stomlinje där bussarna avgår med tio minuters mellanrum större delen av dagen, under morgonrusning var femte minut. Den stora satsning som gjordes på tågtrafik i slutet av året har förbättrat resmöjligheterna i stråket Uppsala - Arlanda Stockholm. Förbättringarna gäller också sträckorna Uppsala Sala och Uppsala Tierp Gävle. Arbete pågår för standardisering av processer. Förvaltningen kommer att påbörja arbetet med policy respektive plan för likabehandling Att erbjuda resmöjligheter som upplevs ha god kvalitet är en viktig fråga för kollektivtrafikförvaltningen. Därför pågår ständigt ett utvecklingsarbete tillsammans med de företag som upphandlats för att utföra trafiken. Den upplevda kvaliteten, Nöjd Kundindex, mäts via kollektivtrafikbarometern. Resultatet för 2012 visar på en positiv utveckling. Stadsbussarna i Uppsala ökar till 69 procent (66) och regionbuss och Upptåget får 66 procent (64) av kunder som ger betyg 4 och 5 på en femgradig skala. Förnyelse En tydlig strategisk inriktning är att utveckla kollektivtrafiken i starka stråk. Ett mål för 2012 var att öka kapaciteten i tågtrafiken där det i högtrafik varit platsbrist. Den förändring som genomfördes 9 december innebar en tredubbling av antalet sittplatser i tågtrafiken söder om Uppsala. Antalet turer ökade på sträckan Uppsala Tierp Gävle och ny tågtrafik startade mellan Uppsala och Sala. I flera av de större regionbusstråken ökades antalet avgångar i rusningstid. Stadstrafiken i Uppsala har nu fyra stombusslinjer, tidigare tre, och antalet resor på dessa linjer utvecklas positivt. Ett ständigt pågående arbete syftar till att hitta nya trafiklösningar som effektiviserar kollektivtrafiken samtidigt som kundnyttan ökar.

12 4 (12) Medarbetare Personalomsättningen på kollektivtrafikförvaltningen är låg vilket talar för att medarbetarna trivs. Det framgår också av resultatet i personalenkäten. Det finns ett stort engagemang bland personalen för att förbättra och utveckla olika delar inom vars och ens ansvarsområde. Eftersom 2012 var första verksamhetsåret för förvaltningen så finns inga jämförelsetal med tidigare personalenkäter. Vid jämförelse med de mål som gäller för hela landstinget kan dock konstateras att förvaltningens resultat överträffar målen på samtliga angivna måltal. Kompetensförsörjningsplan kommer att upprättas under Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultatet återredovisat - - % 2,12% X 0 mnkr 0 mnkr 100% Antalet årsarbetare vid förvaltningen är 60. Vid förvaltningen arbetar i huvudsak administrativ personal. Administratörer utgör 30 årsarbetare, handläggare 16 årsarbetare och resterande är ledning, tekniker samt ingenjörer. Antalet kvinnliga årsarbetare är 32 och manliga 28. Personalrörligheten är generellt låg, vid kundtjänst varierar den något eftersom de har behov av timavlönade medarbetare. Timlönekostnaden är 191,27. Jämförelser mot tidigare år kan inte göras. Under året har några medarbetare slutat på grund av pensionsavgång och egen uppsägning medan några nyrekryteringar har slutförts. Nya medarbetare har specialistkompetenser, främst från kollektivtrafikområdet. Utvecklingen av verksamheten ställer ökade krav på kompetens inom kollektivtrafik och teknik. Denna utveckling kommer att bestå. Förvaltningens totala sjukfrånvaro 2012 är 2,12 procent. En smärre ökning med 0,08 procent jämfört med november Målet i styrkortet var 4,50 procent. Den korta sjukfrånvaro 2-14 dagar är 0,98 procent. Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och längre är 0,68 procent. Administratörer har det högsta sjuktalet 3,74 procent. Interna kontrollplaner Den av kollektivtrafiknämnden antagna planen innehåller 6 st kontrollmoment. Fyra moment kopplade till trafikproduktionen och två moment kopplade till ekonomi. Avtalsuppföljning görs både genom förvaltningens system men också genom egna kontroller och revisioner. Rapportering sker skriftligt. Kvalitetsuppföljning av alla trafikslag sker månadsvis vad gäller regularitet, punktlighet och kundsynpunkter. Resultatet rapporteras skriftligt. Uppföljning av ersättningen till trafikföretagen görs månadsvis i samband med fakturering. Efterkontroll sker månaden efter. Rapporteringen sker skriftligt. Uppföljning av alla inköp av väsentlig storlek görs efter upphandlingar. Eftersom detta också kontrolleras i samband med uppföljning av avtal, kvalitet och ekonomi föreslås den särskilda kontrollpunkten utgå ur planen. Uppföljning av resultat och kontroll mot budget sker månadsvis. Skriftlig rapportering sker både internt och till landstingets ledningskontor varje månad samt tertial. Kontroller av leverantörsavtalen sker genom kontroll av ersättning och budgetuppföljning. Förvaltningen har därför

13 5 (12) föreslagit att denna särskilda punkt utgår ur planen. Egenkontroll Kollektivtrafikförvaltningen har ett antal verksamhetskritiska system för trafikdrift, kundinformation, ekonomi och försäljning. Systemen för trafikdrift (trafikdatabas, realtid och trafikledning) har stor betydelse för den operativa, dagliga verksamheten och behöver därför ha hög driftsäkerhet. I samband med uppgraderingar av systemens programvaror under året har driftavbrott förekommit men avhjälpts snabbt. Ett fåtal personer har behörighet att arbeta i dessa system viket är viktigt för säkerheten. Den viktigaste kanalen för information till kunder är förvaltningens webbplats, ul.se. Under 2012 ersattes den tidigare webbplatsen med en helt ny version. Hög beredskap finns för att avhjälpa driftstörningar. Behörighet att göra förändringar av innehållet på webbplatsen innehas av få personer. olika delar av systemet kontrolleras noga. En väl inarbetat rutin tillämpas för att säkerställa att behörigheter ändras vid personalförändringar. Biljettsystemet som är det viktigaste försäljningssystemet är föråldrat och kommer att bytas ut under Systemet är viktigt för att förvaltningen ska få kontroll över biljettintäkterna som till övervägande del finansierar verksamheten. Såväl driftsäkerhet som informationssäkerhet är avgörande för förvaltningen och därför väl utvecklad. För samtliga system gäller att säkerheten hela tiden ifrågasätts och utvecklas. Bilagor 1. Finansiellt bokslut, Bilaga RR + noter 2. Produktion ÅR Måluppfyllnad 4. Intern kontroll Förvaltningen använder landstingets ekonomisystem Agresso och behörighet till

14 6 (12) BILAGA 1 RESULTATRÄKNING ÅR 2012 Kollektivtrafikförvaltning Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag Ersättning från HSS - Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Effekt av prishöjning från 1 mars 2012 samt volymökning. 2) 2012 nya trafikavtal - incitament baserade. Jämförelsen mot 2011 är svår att göra då förutsättningarna är inte lika. 3) Alla medel överförda till Landstinget ) Anslagen för 2011 redovisas exklusive ett koncernbidrag från GUB om tkr (se resultatet nedan) till AB Uppsalabuss avseende Stadstrafiken i Uppsala. 5) Av investeringar 2012 utgör 20,4 mnkr av immateriella tillgångar och 87,8 mnkr i maskiner och inventarier övertagna från UL AB och UB AB. Under 2012 investerade KTF 17,0 mnkr i INIT (realtidssystem) jämfört med 8,2 mnkr under 2011, utbyte av talväxel med 1,3 mnkr, inventarier med 1,4 mnkr vid Fyrislundsdepån, övriga diverse investeringar med 1,0 mnkr samt investeringar i pågående biljettsystem BIMS med 6,4 mnkr jämfört med 2,8 mnkr under 2011.

15 7 (12) BILAGA 2 PRODUKTION ÅR 2012 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Mål 2012* Avvikelse - 12 mål -12 (%)* Förändr (%) Not Kollektivtrafikförvaltningen Tillförlitlighet kollektivtrafik - Stadsbusstrafik - 99, , Regional busstrafik - 99, , Regional tågtrafik - 98, ,88-1 Andel resor - Stadsbusstrafik 29,76 32,61 högre än föregående år 2,85 - Regional busstrafik 21,24 20,35 högre än föregående år -0, Regional tågtrafik 2 Antal resor - Stadsbusstrafik Regional busstrafik Regional tågtrafik * Om mål för produktionen finns anges dessa Not 1. Avser antal körda planerade turer. Not 2. I mätningen saknas uppdelning mellan regional buss- och tågtrafik.

16 8 (12) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLNAD = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 MÅLUPPFYLLELSE MÅL Mål prognos Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Minst 41 % (40 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är prisvärd. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 39 %. Minst 78 % (79 %) av kunderna tycker att det är tryggt att resa med UL-trafiken. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Total-NKI ska vara minst 67 % (65 %) enligt kollektivtrafikbarometern. Resultat 67 %. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Minst 75 % (73,5 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är enkel. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 75,5. Ökad faktisk tillgänglighet Minst 85 % (64 %) av alla bussar i UL-trafik är tillgänglighetsanpassade (uppfyller kraven ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats). Fler reser med kollektivtrafiken Antalet resor har ökat med minst 5 % jämfört med Resultat 3 % ökning. Andelen resor med kollektivtrafik har ökat jämfört med Resultat 26,5 % (25,5 %) Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Upplevd tydlighet beträffande planering, styrning och uppföljning hos chefer. Ekonomi i balans. Baserat på de förutsättningar som gavs under budgetarbetet hade det ekonomiska resultatet varit i balans. Se ekonomiavsnittet. Minst 90 % av UL:s kostnader är trafikrelaterade. Intäktsökningen för UL-trafiken ska vara minst 10 % jämfört med Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % Ingen särskild kommentar från förvaltningen.

17 9 (12) Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Alla förv Produktionskostnaden är något högre jämfört med föregående år. Detta beror på nya entreprenörsavtal där högre krav ställts angående fordonskvalitet och den allmänna kostnadsutveckling som varit inom kollektivtrafiken. Kommentar/lägesbeskrivning Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. Arbetet med att identifiera och beskriva huvudprocesser pågår. Finna former för att mäta samarbetsklimatet med kollektivtrafikens parter. Genomförda aktiviteter för att nå gemensamma värderingar. Uppsalapendeln och Upptåget Uppsala Sala har startart Minst 99 % av alla buss- och tågturer körs som planerat. Förnyelse Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Minst två större trafikutvecklingsprojekt med konkret kundnytta har genomförts Etablerat utvecklingssamarbete med universitet/högskola. Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle. Resultatet för 2012 blev 24 % av kilometerproduktionen som utfördes med fossilfritt bränsle. Under året har minst 4 medarbetarinitierade konkreta utvecklingsprojekt startats Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Förvaltningens resultat: 4,0 % Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Förvaltningens resultat: 3,8 % Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Förvaltningens resultat: 4, 1 % Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Görs under Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 2,12 %

18 10 (12) Miljömål Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle Målet ej uppnått.

19 11 (12) BILAGA 4 INTERN KONTROLL Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Avtalsuppföljning Har konstaterats Avvikelser rapporteras kontinuerligt Har vidtagits Löpande Kvalitetsuppföljning Normala Rapporteras månadsvis Debiterade viten Varje månad Ersättning till trafikföretag Ingen Efterkontroll mot avtalsuppföljning och kvalitetsupp- Normala justeringar Varje månad följning månadsvis. Inköp Ingen Kontrolleras genom övriga kontrollmoment Uppföljning leverantörsavtal Budgetuppföljning Ingen Kontrolleras genom budgetuppföljning och ersättning till trafikföretag Ingen Se budgetuppföljning Budgetavvikelse Månadsvis avstämning Kostnadsbesparingar Varje månad Varje månad Kvartal

20 12 (12)

21 PM Strategisk utveckling Resandet i kollektivtrafiken 2012 En översikt av resandet och dess förändringar i den landstingsfinansierade trafiken Inledning I tidigare trafikförsörjningsplaner avsattes ett stort utrymme årsredovisning av resandet och dess ekonomi. Kollektivtrafikförvaltningen avser att fortsätta traditionen med att redovisa resande och andra viktiga variabler för att förstå och kunna följa upp kollektivtrafikens årsvisa utveckling. Den årliga rapporten kommer att utvecklas successivt i takt med att statistikuppföljning utvecklas. Årets rapport för 2012 kommer att fokuseras på resandet under året redovisat totalt och per trafikslag. Att mäta resandet Resandet kan mätas på olika sätt beroende på möjligheter och syfte. Idealet är att mäta antal resor som görs. En resa definieras normalt som den förflyttning som görs från när en individ börjar resa i systemet och till den lämnar systemet. Detta kräver dock att det är möjligt att följa samtliga resenärers hela resande, vilket inte är möjligt. Definitionen av resandet är istället det vi kan mäta, det vill säga antalet påstigande. Om en person byter fordon under en resa räknas det som två resor/påstigningar. Biljettsystemet har brister för passagerarräkning Biljettsystemet används ofta som grund för passagerarstatistik. Fördelen är att det finns ett incitament att biljetter makuleras i systemet och försäljning registreras. Nackdelarna är större. Ett biljettsystem är gjort för att registrera biljettransaktioner och inte resande. Biljettsystemet håller också sällan reda på var personer går av och det finns ofta biljetter som inte registreras ombord i fordonen vid påstigningen. Förändringar av viseringsregler, som i sig kan vara nödvändiga, påverkar direkt antalet resande. Till exempel har resandet med Stadsbussarna Uppsala minskat under 2012 vilket förklaras av att gymnasieelevernas skolkort inte längre registreras i systemet. En tänkbar fördel med biljettsystemet är att det ger möjlighet att följa resenären under en resa, under förutsättning att biljetten registreras. Kollektivtrafikförvaltningen UL Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Drottninggatan 7 Tel Fax E-post info@ul.se Hemsida ul.se Org nr Landstinget i Uppsala län

22 2 (13) Automatisk passagerarräkning (APR) Automatisk passagerarräkning räknar antalet passagerare som stiger på och av fordonen. Detta innebär att det förutom antalet passagerare också går att beräkna antalet personer ombord, kapacitetsutnyttjandet, vid varje given tidpunkt. För trafik- och fordonsplanering är detta en viktig information. Fördelarna med att räkna passagerare istället för biljetter är flera. Systemet är robust mot förändringar i biljettsystemet och viseringsregler. Det APR-system som Kollektivtrafikförvaltningen använder innebär också att föraren inte behöver utföra någon aktiv åtgärd för att systemet skall fungera APR installerades i regiontrafiken under 2009 och När trafikavtalen med dåvarande trafikföretag upphörde 2011 har trafiken utförts under tillfälliga avtal i två omgångar och APR-systemet inte varit i full funktion. Detta innebär att antalet fordon med installerade APR-enheter har minskat kontinuerligt under 2011 och Data har inte varit tillräckligt omfattande för att kunna användas för resanderedovisning. För planeringsändamål har det fungerar bättre. Sedan sommaren 2012 finns ett långsiktigt trafikavtal ikraft. Våren 2013 förväntas antalet installerade och driftsatta enheter vara tillräckligt många för att säkerställa en god statistisk kvalitet och från halvårsskiftet 2013 skall APRdata vara främsta källan till passagerarstatistik. Undantaget är den trafik som KR kör på landsbygden då dessa fordon inte utrustas med APR. En pragmatisk lösning Kollektivtrafikförvaltningens redovisning av resande skall främst baseras på passagerarräkning. När det inte finns APR-data tillgängligt för en linje används biljettdata istället. Detta för att få en så heltäckande bild som möjligt. Under 2012 fanns endast APR-data för Upptåget. De installerade enheterna i Regionbussarna togs bort under våren då en ny operatör tog över ansvaret för trafiken. I Stadsbussarna fanns inga enheter installerade under Då SMSbiljetter för regiontrafiken inte kan fördelas mellan tåg och buss har vi valt att inte redovisa dem som resor, eftersom det finns stor risk för dubbelräkning, då tåget redovisas med APR. Källor till resandedata 2012: Upptåget APR. Regionbuss Biljettsystemet och Resplusbiljetter. Stadsbuss Biljettsystemet, Resplus och SMS-biljetter.

23 3 (13) Resande som redovisas Traditionellt har UL AB redovisat resande och annan data utifrån den trafik som beställts. Detta har bland annat inneburit att Upptågets resande redovisats från Upplands Väsby till Gävle. I och med att SL från och med den 9 december 2012 kör pendeltåg via Arlanda till Knivsta och Uppsala kommer, enligt denna princip, resandet på den sträckan inte att redovisas, vilket minskar resandet i länet radikalt. Under 2013 kommer förvaltningen att övergå till att redovisa resandet inom länet. Undantaget är den trafik som KR-Trafik kör på landsbygden. Dessa linjer kommer inte utrustas med APR utan biljettsystemet kommer att vara källan till resanderedovisningen. Detta innebär sämre kvalitet i data, men då dessa linjer har lågt resande påverkas inte slutresultatet allt för mycket. Resandet i hela systemet Totalt resande i trafik beställd av UL Mellan 2006 och 2012 har resandet med kollektivtrafiken i Uppsala län ökat med nästan 25 procent, till 30 miljoner resor per år. Den största delen av denna resandeökning beror på ökat resande på Upptåget. Även stadsbussarna i Uppsala har ökat resande. Totalt såldes SMS-biljetter för regiontrafiken Antalet SMS-biljetter kan förklara det minskande redovisade resandet med regionbuss från Tabell 1 Totalt resande inom UL-trafiken, miljoner resor År Stadsbuss Regionbuss Tåg Tätortstrafik Skolskjuts Totalt ,0 6,4 1,2 0,3 2,4 24, ,4 6,5 2,9 0,3 2,4 25, ,6 6,6 3,4 0,3 2,4 26, ,4 6,3 3,5 0,4 2,2 26, ,6 6,4 3,8 0,3 2,2 28, ,5 6,1 4,3 0,3 2,2 29, ,8 6,2 4,7 0,3 2,2 30,2 Källa: Kollektivtrafikförvaltningen vid Landstinget i Uppsala län. Fördubblingsmålet Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har som mål att fördubbla det totala resandet med kollektivtrafik mellan 2006 och En fördubbling av antalet resor kommer inte ske jämt över trafikslag eller stråk. För att förstå dynamiken bakom resandeutvecklingen följer vi upp fördubblingsmålet utifrån trafikslag och stråk. Under flera år har kollektivtrafiken växt i en takt som gjort att fördubblingsmålet synbart verkar vara på väg att uppfyllas. Detta positiva besked berodde på ett kraftigt ökat tågresande. Den potentiella volymen på tågresande är dock inte tillräckligt stort för att enskilt kunna ge ett fördubblat resandet. Resandet med regiontrafiken har varit konstant och ökningen av resandet i Uppsala stad legat under fördubblingsmått. Detta har inneburit att det totala

24 4 (13) resandet inte håller en fördubblingstakt, sett till en rak trendframskrivning av resandet från 2006 till år Resandet med Regionbuss i stråken visar på var det är angeläget att göra insatser för att nå ett ökat resande i enlighet med de uppsatta målen. Av de stora stråken är det Östhammar-stråket som har störst problem att nå fördubblingsmålet då resandet i stort har varit konstant. I stråket Västerås Enköping Uppsala har resandeutvecklingen vänt. Detta stråk förväntas inte kunna fördubbla resandet fram till 2020, men resandeökningen är i en takt som kommer innebära ett fördubblat resande några år efter Totalt resande per trafikslag och stråk Utvecklingen av resandet skiljer sig åt mellan trafikslagen. Tätortstrafiken i Enköping och Bålsta ligger på en stabil låg nivå. Utvecklingen kommer inte att påverka helhetsutvecklingen i någon större omfattning. Resandet med regionbuss ligger konstant på omkring 6 miljoner resor. Stadstrafiken i Uppsala har i huvudsak ett ökat antalet resor från 2006 med omkring 2 miljoner. Nedgången under 2011 och 2012 beror på att resor med skolkort inte registrerats i biljettsystemet sedan Intressant är att resandet med tåget har ökat kraftigt och börjar närma sig resandet med regionbuss hade tåget hälften så många resenärer som regionbuss men under 2012 är det mer än 2/3 av regiontrafiken, det vill säga 4,2 miljoner mot 6 miljoner. Figur 1 Antal resande uppdelat på trafikslag. Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Kollektivtrafiken i länet är geografiskt koncentrerad till några få stråk. Ungefär hälften av resorna görs i stråken Stockholm till Uppsala och Uppsala till Tierp. Ytterligare tre stråk, Västerås Enköping Uppsala, Östhammar Uppsala och Tierp Gävle står för en fjärdel av resandet. De fem största stråken står därmed för 75 procent av resandet i länet.

25 5 (13) Figur 2 Resande per stråk 2012, sorterat i storleksordning Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Tåget Tåget är det trafikslag som utvecklats mest under de senaste åren. Utvecklingen skiljer sig mellan olika delsträckor. Den södra delen mellan Upplands Väsby och Uppsala har haft ett starkt ökat resande. Den traditionella Upptågssträckan, Uppsala Tierp, har haft en mindre uppgång. Stråket Tierp Gävle har haft en stor resandeökning men från en låg nivå. Utvecklingen i detta stråk speglar det ökade utbudet i form av fler turer.

26 6 (13) Figur 3 Resandeutvecklingen per stråk med Upptåget, Upplands Väsby - Gävle, totalt påstigande per månad Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Utvecklingen ovan speglas bra av antalet resande per station. De resandemässigt största stationerna är Uppsala C och de söderut samt Tierp och Gävle. Örbyhus är en ytterligare station som har ett relativt stort resande. Resandet med Upptåget går tydligt i riktning mot Uppsala. Den genomsnittliga beläggningsgraden på tåget är i genomsnitt mellan 25 procent till 50 procent, beroende på station.

27 7 (13) Figur 4 Genomsnittligt antal passagerare och beläggningsgrad vid avgång, per tur måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Regionbuss Regionbussarna har olika uppgifter i länet. Den viktigaste uppgiften är att trafikera de stora stråken i länet, detta görs av stråklinjer, eller huvudlinjer. Dessa linjer står för den större delen av resandet med regionbussar. De linjer som matar till stråklinjerna, matarlinjer, har också ett relativt stort resande. Övriga linjetyper har ett marginellt resande. Förutom de registrerade resorna nedan tillkommer cirka resor i månaden för skolelever vars färdbevis inte registreras i systemet. Alla dessa resor tillfaller dock inte regionbuss utan skolungdom, främst gymnasieelever, använder också tåget för resor till och från skolan. Resandet med regionbuss är starkt säsongsberoende med en nedgång under sommaren och en liten nedgång under storhelgerna i december och januari.

28 8 (13) Figur 5 Resande med regiontrafiken uppdelat på linjens uppgift Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet varierar starkt mellan olika linjer. Den största linjen är 811 mellan Östhammar och Uppsala med drygt resor. Linje 804, Enköping Uppsala har knappt resenärer, men det beror främst på att expresslinjen 774 har drygt resenärer på samma sträcka. De fem största regionbusslinjerna står för nästan 40 procent av regionbussresorna. De 15 största linjerna transporterar 75 procent av resenärerna. Tabell 2 De 15 största regionbusslinjerna Linje Linjens namn Antal Ackumulerad Andel Påstigande andel 811 Öregrund - Östhammar - Gimo - Alunda - Uppsala ,5% 10,5% 848 Sala - Heby - Vänge - Uppsala ,4% 18,9% 804 Enköping - Örsundsbro - Uppsala ,0% 27,0% 774 Västerås - Enköping - Uppsala ,8% 33,8% 809 Knutby - Almunge - Uppsala ,3% 39,0% SKUTSKÄRSPENDELN Älvkarleby - Skutskär - Furuvik - Gävle ,0% 44,0% FLYGBUSS Uppsala - Ar - Arlanda ,4% 48,4% 844 Östervåla - Harbo - Uppsala ,3% 52,8% 886 Alunda - Gåvsta - Uppsala ,3% 57,1% 823 Österbybruk - Skyttorp - Vattholma - Uppsala ,9% 61,0% 821 Tierp - Månkarbo - Uppsala ,3% 64,3% 101 Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Vassunda - Knivsta ,1% 67,4% 803 Enköping - Ekolsund - Bålsta ,6% 70,1% Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Danmark - Alsike station - Knivsta ,6% 72,6% Tierp - Skärplinge - Älvkarleby - Skutskär - Gävle ,4% 75,0% Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas I Figur 6 visas denna linjekoncentration på ett annat sätt. Samtliga linjer är sorterade efter antalet resande. Vi ser att en stor del av regionbusslinjerna har

29 9 (13) få resenärer. Drygt 10 procent av linjerna har fler än resande per år, vilket motsvarar ungefär 200 resor per dag, eller fyra regionbussar. Figur 6 Svansen av resande per linje, helår 2012 Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med Regionbuss sker främst dagtid. Mellan 6:00 och 19:00 en måndag till fredag reser det drygt personer med regionbussarna. Och resten av dygnet reser det cirka personer. Helgresandet ligger totalt på cirka personer.

30 10 (13) Figur 7 Resande med regiontrafik, per dygn och dygnsperiod Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas. Observera att tidsintervallerna är olika långa. I avsaknaden av APR-data går det inte att redovisa beläggningsgraden för regiontrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen avser att återkomma under året med fördjupade analyser om resandet sett till kapacitetsutnyttjande per tur och timma. Tätortstrafiken Tätortstrafiken omfattar trafik inom länets tätorter förutom Uppsala tätort. Antalet resandet är omkring i Enköping och Bålsta och knappt hälften i Knivsta. Antalet registrerade resor i Bålsta har minskat kraftigt på grund av att SL-biljetter är tillåtna för resor inom Bålsta tätort och dessa kan inte registreras i biljettsystemet sedan sommaren 2011.

31 11 (13) Figur 8 Antal resande per månad i tätortstrafiken per tätort Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Stadsbussarna i Uppsala Resandet med stadsbussarna i Uppsala redovisas utifrån registrerade biljetter. En betydande del av resandet med stadsbussarna är skolungdomars resor med skolkort. Sedan 2011 registreras inte grundskoleeleverna resor och sedan hösten 2012 registreras inte gymnasieelevernas resor. Detta innebär att i den redovisade statistiken nedan fattas cirka 0,6 miljoner resor för 2011 och cirka 1,6 miljoner för Antalet resande i Tabell 1 inkluderar dessa resor. Resandet med stadsbussarna har ökat kontinuerligt sedan 2005, med en liten minskning 2007.

32 12 (13) Figur 9 Resande med Stadsbussar i Uppsala, Registrerade biljetter och SMS. Vissa skolbiljetter redovisas ej Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet på stadsbussarna har ett liknande mönster som regionbussarna. Ett fåtal linjer dominerar resandet. Tendensen är inte lika tydlig eftersom antalet stadsbusslinjer är färre. De 10 största linjerna står för 70 procent av allt resande. Till det kommer SMSbiljetter om inte kan fördelas på linje, vilket motsvarar 12 procent av det totala resandet. Tabell 3 De 10 största stadsbusslinjerna Linje Antal Påstigande Ackumulerad andel av påstigande % % % % % % % % % % Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med stadsbussar har två stora toppar mellan 5:00 och 8:00 på morgonen och 14:00 och 17:00 på eftermiddagen. Under övriga dygnet minskar resandet per timme till mindre än hälften av rusningsresandet.

33 13 (13) Figur 10 Resandet över dygnet med stadsbussar i Uppsala 2012, måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Nöjd kund index Tillsammans med Svensk kollektivtrafik mäter Kollektivtrafikförvaltningen kundernas nöjdhet i ett nöjd kund index, nki. Frågan ställs till ett urval av invånarna i länet och de svarar på en femgradig skala. Andelen som svarat nöjd och mycket nöjd redovisas som nöjd kund index. Andelen av allmänheten, oberoende om de rest eller inte rest med kollektivtrafik, som är nöjd med kollektivtrafiken har ökat, från 49 procent 2011 till 51 procent Även andelen nöjda kunderna, de som rest med kollektivtrafik minst en gång i veckan, har ökat, från 59 procent till 61 procent. På frågan om hur nöjd man var med senaste resan svarade 80 procent att de var nöjda.

34

35 Dnr "Skriv nr" Strategisk utveckling Cecilia Forslund Tfn E-post Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer Bakgrund I september 2012 antogs det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Programmet har en målhorisont till år 2020, med utblick mot Uppföljning ska ske årligen. Mål, medel och mätbarhet Trafikförsörjningsprogrammet har sex huvudsakliga mål. Fördubblingsmålet är mätbart i sig, medan fem funktionsmål har kopplats till indikatorer som är mätbara. Indikatorerna konkretiserar funktionsmålen och ska ha måltal för 2020 och Totalt finns 20 indikatorer. Utifrån nulägesanalys och mål pekar trafikförsörjningsprogrammet även ut inriktningar inom ett antal områden som är särskilt angelägna att utveckla. Uppföljningen av programmet bör på sikt svara mot hela upplägget med mål, indikatorer och inriktningar. I en sådan ansats är uppföljning av indikatorerna ett delmoment. Uppföljning av indikatorer 2013 Indikatorerna har följts upp i den mån det i dagsläget varit möjligt och utfallet presenteras i tabellform på nästa sida. Detta ska ses som ett första försök att på ett strukturerat sätt överblicka utvecklingen mot målen och det är givet den korta tid som passerat svårt att dra några slutsatser av utfallet. Av olika anledningar (se fotnoter) har vissa indikatorer fått sitt utgångsläge justerat, förändringar från TFP 2012 är i dessa fall marginella och påverkar inte måltalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

36 SE ANGIVEN SIDA I TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET FÖR UTFÖRLIGARE BESKRIVNING AV RESPEKTIVE INDIKATOR 3) Justerat för helår ) Justerat med ny uträkningsmetod 1) Justerat med data för år Historisk data ej komplett. Följs upp fr o m Popularitet (kan tänka sig att rekommendera) 40% 3 Helår % Helår % 80% 2 Kvalitet 46% Helår % Helår % 90% 3 Prisvärdhet 33% Helår % Helår % 75% 4 Fullt tillgängliga fordon (buss) 77% % 100% 5 Fullt tillgängliga prioriterade hållplatser Inventering behöver genomföras 100% Att vilja resa kollektivt (TFP s 20) 3 Relevans (finns resmöjligheter) 42% 3 Helår % Helår % 65% 2 Produktfördel 49% 3 Helår % Helår % 65% 1 Kunskap 60% 3 Helår % Helår % 80% 3 Jämställdhet 1,23 2 Helår ,29 Helår ,2 1 4 Färdtjänstberättigade 3,6% Publiceras i juni ,5% 3,4% Resmöjligheter för en miljömässigt hållbar utveckling (TFP s 18) 1 Energianvändning Förvaltningen genomgår miljöcertifiering och avvaktar med att ta fram värden för dessa indikatorer 2 Emissioner 3 Förnybar energi 20% Helår % Helår % 100% Individ Att kunna resa kollektivt (TFP s 20) 1 Säkerhetsutrustade fordon (buss) 80% % 100% 2 Trygghet 70% Helår % Helår % 80% Oförändrat eller går åt fel håll Går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt Går åt rätt håll i tillräcklig eller snabbare takt Samhälle Utgångsläge Avser datum/period Utfall 2012 Avser datum/period Mål 2020 Mål 2030 Resmöjligheter för en ekonomiskt hållbar utveckling (TFP s 17) 1 Restidskvoter kollektivtrafik/bil Fortsatt utredning 2 Genomsnittlig hastighet för stomlinjer i Uppsala vilka resrelationer avses för turtäthet och restidskvot (indikator 1, 3, 4) 3 Turtäthet medelstor tätort - kommunhuvudort hur ser utgångsläget ut 4 Turtäthet kommunhuvdort - regionala orter hur ska restidkvoter beräknas 5 Turtäthet stomlinjer i Uppsala måltal för 2020 och 2030 Resmöjligheter för en socialt hållbar utveckling (TFP s 18) 2 (2) Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer

37 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (10) Dnr KTN Sida 14 Stadsbusstrafik informationsärende Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning. Ärendet I december 2014 löper nuvarande trafikavtal ut med Gamla Uppsala Buss AB. Kollektivtrafikförvaltningen har inlett arbetet med att ta fram ett förslag för organisationen av stadsbusstrafiken i Uppsala från Bilaga 14 Stadsbusstrafik från 2015 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38

39 Johan Wadman Tfn E-post Stadsbusstrafik från 2015 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning Ärendet I december 2014 löper nuvarande trafikavtal ut med Gamla Uppsala Buss AB. Kollektivtrafikförvaltningen har inlett arbetet med att ta fram ett förslag för organisationen av stadsbusstrafiken i Uppsala från Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

40 2 (4) Stadsbusstrafik från 2015 Bakgrund Stadsbusstrafiken i Uppsala, inklusive trafik till Storvreta och Bälinge utförs av Gamla Uppsala Buss AB (GUB). Trafiken regleras genom ett avtal (Trafikavtalet) daterat november Trafikavtalet är mellan AB Uppsalabuss (UB) som beställare och GUB som utförare. Vid tidpunkten ägdes bägge bolagen av Uppsala kommun genom moderbolaget Uppsala Stadshus AB. Bakgrunden till Trafikavtalet var att kommunfullmäktige i Uppsala i april 2000 gav ett ägardirektiv till UB att handla upp stadstrafiken i Uppsala av GUB, samt gav ett ägardirektiv till GUB att genom upphandlingen omförhandla då gällande avtal omförhandlades det då gällande avtalet (augusti 2002) till det nu gällande avtalet. Orsaken till omförhandlingen var att kodifiera den praxis som växt fram. Avtalet gäller fram till Från 1 januari 2012 är Landstinget i Uppsala län Regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län. Myndigheten styrs genom Kollektivtrafiknämnden (KTN) och förvaltas genom Kollektivtrafikförvaltningen UL (KTF). Landstinget är också ägare till GUB och UB. Trafikavtalet gäller fortfarande, men rent praktiskt har KTF trätt in i UBs roll som beställare av trafiken. Allmän trafikplikt Den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKTM, har som ett av sina huvuduppdrag enligt den nya kollektivtrafiklagen att med utgångspunkt från det regionala trafikförsörjningsprogrammet, fatta beslut om allmän trafikplikt för sådan regional kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för och teckna avtal om. Alla beslut om allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Beslut om allmän trafikplikt är ett särskilt beslut som endast får fattas av RKTM och får bara avse regional kollektivtrafik. Med allmän trafikplikt menas enligt EU-förordningen (1370/2007) om kollektivtrafik, de krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor.

41 3 (4) Endast RKTM får besluta om allmän trafikplikt. Myndigheten upprättar en handling och fattar beslut. Beslutet om allmän trafikplikt ska delges av RKTM och åtföljas av en besvärshänvisning. Beslut om allmän trafikplikt kan överklagas hos förvaltningsdomstol inom 3 veckor. Genom att beslutet om allmän trafikplikt delges får allmänheten och trafikföretagen kunskap om vilken trafik RKTM tänker avtala om. Beslutet ska ge möjlighet att bedöma om myndigheten agerar inom sin befogenhet. Trafikföretagen kommer också att utgå från beslutet som underlag för sin egen planering. Ett avtal om allmän trafik får ingås utan att grunda sig på ett beslut om allmän trafikplikt om tilldelningsbeslut har fattats före den 1 juli 2012 och om upphandlingen inleddes innan lagen trädde i kraft. Innebörden av detta är bland annat att det inte krävs något beslut om allmän trafikplikt för de avtal som gäller vid lagens ikraftträdande eftersom upphandlingen av dessa avtal har inletts innan årsskiftet och tilldelningsbeslut fattats före den 1 juli Det innebär att nuvarande avtal med GUB inte kräver något beslut om trafikplikt, men för den trafik som ska bedrivas från och med den 1 januari 2015 krävs det trafikplikt. Allmän trafik Med allmän trafik menas den avtalsreglerade trafik som RKTM efter beslut om allmän trafikplikt tar ansvar för genom tecknat avtal med trafikföretag eller utför i egen regi och som står till allmänhetens förfogande med gällande färdbevis. RKTM beslutar om trafiken skall upphandlas genom en offentlig upphandling eller utföras i egen regi. Senast ett år innan ett eventuellt anbudsförfarande inleds ska RKTM avisera sin avsikt att ingå avtal i Europeiska unionens officiella tidning. Myndigheten skall vid avisering bland annat ange planerad tilldelningsmetod samt tjänster och geografiska områden som kan omfattas av avtalet. Om RKTM avser att genomföra en offentlig upphandling bör en sådan annonsering ske ca 3 år innan trafikstart för att hinna med att ta fram förfrågningsunderlag, genomföra upphandling, tilldela beslut, ha en marginal för överklagan samt förbereda för trafikstart. Om däremot RKTM avser att utföra trafiken i egen regi krävs inte lika lång framförhållning, utan det bör då räcka med ca 1,5 år.

42 4 (4) Egen regi I enlighet med kommunallagen (2 kap 1 ) får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. I 3 kap 16 anges också att man får lämna över vården av en sådan angelägenhet till ett aktiebolag. Vid upphandling av transporter tillämpas Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). I enlighet med 1 kap gäller inte LUF när en upphandlande enhet tilldelar uppdraget ett anknutet företag. Ett av landstinget ägt bolag är att betrakta som ett anknutet företag. Det innebär att KTN som en del av Landstinget är upphandlande enhet och kan tilldela uppdraget till GUB som är ett anknutet företag. Uppdraget bör regleras genom ett trafikavtal mellan KTN och GUB där branschens gemensamma Avtalsrekommendationer kan användas i tillämpliga delar. Tidplan Under våren 2013 återkommer Kollektivtrafikförvaltningen med ett förslag till beslut om allmän trafikplikt. Därefter, eller i samband med trafikpliktsbeslutet tas beslut om i vilken regi trafiken skall genomföras. Efter det sker annonsering och därefter upphandling eller tilldelning.

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (10) KTN Sida 15 Förslag till yttrande över remiss om komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram Beslut Kollektivtrafiknämnden fastställer framlagt förslag till remissyttrande angående komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram (SL ) Ärendet Kollektivtrafiknämnden har för yttrande emottagit förslag till komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram med målsättningar och strategiska inriktningar för regional kollektivtrafik på vatten. Kollektivtrafiken inom Landstinget i Uppsala läns ansvarsområde berörs inte av den aktuella kompletteringen och har därmed inget att invända mot förslaget. Bilaga 15 Remiss angående komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram (SL ) Kollektivtrafikförvaltningens förslag till yttrande Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Dnr KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Cecilia Forslund Tfn E-post Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Stockholm Remissvar angående komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram (SL ) Remissen föreslår en komplettering av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram, med målsättningar och strategiska inriktningar för regional kollektivtrafik på vatten. Kollektivtrafiken inom landstinget i Uppsala läns ansvarsområde berörs inte av den aktuella kompletteringen. Landstinget har därmed inget att invända mot förslaget och ser fram emot en fortsatt god samverkan i gemensamma utvecklingsfrågor. För Landstinget i Uppsala län Johan Örjes Ordförande kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör kollektivtrafikförvaltningen UL Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

82

83 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (10) Dnr KTN Sida 16 Förslag till yttrande över utställningshandling avseende Kommunplan 2012, översiktplan Heby kommun Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att avstå från yttrande över utställningshandling från Heby kommun med förslag till ny översikts- och kommunplan med hänvisning till de synpunkter de som framkommit i beslut LS bilaga (CK ). Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen UL har för yttrande tagit emot utställningshandling från Heby kommun med förslag till ny översikts- och kommunplan. Kollektivtrafikförvaltningen har inga ytterligare synpunkter avseende Kommunplan 2012, översiktplan för Heby kommun, än de som framkommit i beslut LS bilaga (CK ). Bilaga 16 Utställningshandling Kommunplan 2012, översiktplan för Heby kommun Beslut LS bilaga (CK ) Kollektivtrafikförvaltningens förslag till yttrande KTF Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

84

85

86

87 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Kommunplan 2012, kommunomfattande översiktsplan för Heby kommun Samrådsredogörelse Samrådet Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde 3 april 2012 att sända samrådshandlingar för Kommunplan 2012 på remiss. Samrådstid för planförslaget har varit 16 april till 30 juni Inbjudan till samråd har skickats ut till ett 100 tal remissinstanser samt annonserats i ortspress och på kommunens hemsida. Sändlista för remissen bifogas sammanställningen. Under remissperioden har två öppna möten kring planförslaget hållits, 15 maj i Östervåla samt 24 maj i Heby. Yttranden Länsstyrelsen Uppsala län Svar från ett 30 tal remissinstanser har inkommit. Nedan redovisas i sammanfattad form de yttranden som inkommit tillsammans med mark och planeringsenhetens kommentarer. Övergripande Översiktsplanen ska användas i den framtida planeringen i Heby kommun och ska ange riktlinjer och stöd till tjänstemän inom kommunen, statliga verk och Länsstyrelsen. Översiktsplanen ska också ge information till dem som bor och verkar i kommunen om hur kommunen ser på den framtida mark och vattenanvändningen. Översiktsplanen bör därför ha tydliga riktlinjer och strategier. De riktlinjer som finns i samrådsförslaget behöver bli mer konkreta och tydliga för att översiktsplanen ska kunna fungera som ett bra stöd och ge den information som både myndigheter, företag och enskilda behöver. Riktlinjerna behöver få en tydligare geografisk koppling så att det går att utläsa vilka riktlinjer som gäller för olika områden i kommunen. Kommunen behöver också redogöra för sina avvägningar och prioriteringar mellan motstående mål, för att översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska bli tydliga. Översiktsplanen ska, enligt PBL (2010:900) 3 kap 6, utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Länsstyrelsen ser det som viktigt att förbättra tydligheten beträffande planens riktlinjer för att efterföljande planering och handläggning ska kunna bli effektiv och ha tillräckligt stöd för beslut. Planens konsekvenser behöver också beskrivas på ett tydligt sätt. Det gäller såväl miljökonsekvenser, vilka ska beskrivas i den MKB som ska upprättas, som sociala och ekonomiska konsekvenser. I flera av kommunens orter finns gällande detaljplaner som inte har realiserats.

88 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Kommunen bör redovisa hur gamla dessa detaljplaner är och göra bedömningar av om det fortfarande är lämpligt att exploatera enligt dessa planer, eller om de bör ändras eller upphävas. Inom många områden har det under senare år kommit fram ny kunskap, ny lagstiftning och nya mål, vilket kan ha gjort detaljplanerna inaktuella. Planens användbarhet och läsbarhet Kommunplan 2012 har ett pedagogiskt upplägg med en del som redovisar kommunens vision och mål och förutsättningar på en övergripande nivå och en del som behandlar planeringsförutsättningar, strategier och riktlinjer. Kartorna är generellt sett tydliga och lättlästa, samtidigt som flera av dem innehåller mycket information. Kartorna över kommunens tätorter skulle öka i tydlighet om vägnummer, namn på sjöar och liknande fanns med på plankartorna. För de utvecklingsområden som redovisas på kartorna bör anges om de omfattas av gällande detaljplaner, och för dessa områden bör planområdenas faktiska utbredning redovisas. För att öka planens tydlighet bör det för respektive tätort anges hur många invånare orten har idag och hur stor ökning av antalet boende som ryms inom föreslagna utvecklingsområden. Detta bör också relateras till vilken befolkningsökning som orterna och deras omland kan bära utifrån nuvarande och planerad kommunal service, exempelvis skolor, förskolor, va system, räddningstjänst m.m. Till översiktsplanen saknas en översiktlig markanvändningskarta över hela kommunen. Det gör att det är svårt att utläsa vilka riktlinjer som gäller för olika geografiska områden i kommunen, och därmed också svårt att överblicka översiktsplanens konsekvenser. Kommunen behöver klargöra hur den kommunomfattande översiktsplanen förhåller sig till de antagna fördjupade översiktsplaner som finns för Morgongåva och Julmyra. Hushållningsbestämmelserna Översiktsplanen ska tydliggöra vad kommunen anser är hållbar mark och vattenanvändning utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Länsstyrelsen anser att detta behöver förtydligas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. En bebyggelseutveckling som främst sker i anslutning till befintliga orter och/eller i stråk är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta ökar också möjligheterna att bevara de områden som har högst natur eller kulturmiljövärden. I samrådshandlingen anger kommunen både att man vill möjliggöra ett ökat boende på landsbygden och att bebyggelsen om möjligt bör styras till goda kommunikations och servicelägen. Kommunen pekar också ut utbyggnadsområden i anslutning till befintliga tätorter. Länsstyrelsen anser att tydligare riktlinjer behövs för i vilka geografiska områden kommunen anser det är lämpligt med tillkommande bebyggelse i större eller mindre omfattning. Länsstyrelsen ser positivt på kommunens intention att se natur och kulturmiljöer som en resurs och som ett kriterium för livskvalitet. Det behövs dock en beskrivning av hur dessa resurser ska tas tillvara för att kunna vara ett stöd i framtida plan och bygglovshandläggning. I detta sammanhang är det viktigt att

89 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 grunda sina ställningstaganden på relevant och uppdaterat planeringsunderlag. Kommunen hänvisar i översiktsplanen till sitt kulturminnesvårdsprogram från Detta program behöver uppdateras för att hantera dels de fysiska förändringar som skett sedan dess, dels för att spegla dagens kunskaper och värderingar kring värdefulla kulturmiljöer. Kommunen anger riktlinjer för att hänsyn ska tas till områden som är värdefulla på grund av sina naturvärden, kulturmiljövärden eller värden för friluftslivet. Dessa riktlinjer bör kopplas tydligare till hushållningsbestämmelserna i 3 kap 6 MB och i vissa fall behöver riktlinjerna skärpas för att uppfylla dessa bestämmelser. Riksintressen Översiktsplanens påverkan på riksintressen behöver beskrivas tydligare. Kommunen behöver även ange hur, inte bara att, hänsyn avses tas till olika områden av riksintresse. Eventuella konflikter mellan föreslagen markanvändning och riksintressen behöver beskrivas. Kommunens bör ge sin syn på hur dessa konflikter ska hanteras och hur stor påverkan bedöms bli på riksintressena Vattendirektivet Kommunen bör tydligare redogöra för vilket arbete som bedrivs eller behöver bedrivas inom vattenförvaltningen. Ett sätt att lyfta frågan om vattenförvaltning kunde vara att på kartor visa de olika vattenförekomsternas status i kommunen för att hänsyn ska kunna tas vid framtida planering, lov och tillståndsgivning. Kommunen bör särskilt redovisa inom vilka områden särskild hänsyn behöver tas till vattenfrågorna, exempelvis vad gäller tillkomst av nya bostäder och verksamheter eller var avloppsfrågorna behöver ses över. LIS I föreliggande samrådsversion pekas endast ett LIS område ut. Kommunen avser att inför utställningen eventuellt komplettera planen med fler områden. Länsstyrelsen anser att kommunen då behöver förtydliga hur kommande LISområden bidrar till landsbygdsutvecklingen. Vilken service avser man att upprätthålla, stötta eller skapa. Kommunen bör översiktligt ange vilket serviceunderlag som finns idag och vilket tillskott som behövs för att bidra till utvecklingen. Kommunen anger bland annat VA försörjning som skäl till landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Länsstyrelsen anser inte att det är tillräcklig motivering till landsbygdsutveckling i strandnära lägen att enbart hänvisa till att det ekonomiskt möjliggör storskaliga vatten och avloppslösningar. Däremot kan det vara en positiv följdeffekt när det gäller vattenstatusen. Omfattningen av tillkommande bebyggelse eller anläggningar är också viktig vid bedömningen av den långsiktiga påverkan på strandskyddets syften. Så som det sägs i samrådsförslaget hyser Östaområdet mycket höga värden för både naturvård och friluftsliv. Detta är också vad strandskyddet syftar till att bevara. På och i anslutning till Östahalvön finns områden som skyddas som naturreservat, nationalpark, Natura 2000 område samt riksintresseområden för friluftsliv och naturvård (enligt MB 3 kap 6 ). Nedre Dalälven är också utpekad som riksintresse enligt MB 4 kap 2 på grund av de höga natur och kulturvärdena. Nedre Dalälven är också utpekat som biosfärområde, ett av tre i Sverige. Biosfärområden är områden med höga natur och kulturvärden. Östa med omgivningar förefaller på grund av sina höga värden vara ett av de mer välmotiverade områdena i kommunen att skydda med strandskydd.

90 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Det tematiska tillägget för LIS anger att utvecklingen i det föreslagna området vid Östa exempelvis kan innefatta byggnation/anläggande av båtplatser, badbryggor, lägerplatser med vindskydd eller liknande, uthyrningsstugor samt fritids och permanentboende. En utveckling av området som innebär att det exploateras i varierande grad bör i översiktsplanearbetet föregås av en bedömning av hur strandskyddets syften kan komma att påverkas, även på lång sikt. En sådan analys har vad länsstyrelsen kan se inte gjorts. Kommunen bör också översiktligt visa var på Östahalvön tillkommande bebyggelse och anläggningar föreslås och vilken omfattning de behöver ha för att uppfylla syftet att bidra till utvecklingen av landsbygden. Placeringen och omfattningen av tillkommande bebyggelse och anläggningar kan ha stor betydelse för deras påverkan på strandskyddets syften. Föreslaget LIS områdes påverkan på de riksintressen som finns i området behöver bedömas och beskrivas. På grund av områdets läge nära kommun och länsgräns behöver kommunen även beakta vilka konsekvenser föreslaget får i angränsande kommuner. Mellankommunala frågor Ämnena strandskydd (LIS området Östa), vattenstatus och vindkraft bör behandlas som mellankommunala frågor. Miljö, hälsa, säkerhet och risk för olyckor Beredskap och krishantering Det stora arbete som årligen genomförs i kommunen kopplat till lagen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap finns inte presenterat. Länsstyrelsen anser att Heby kommuns risk och sårbarhetsanalys är en viktig parameter att ta hänsyn till vid upprättande av översiktplanen och att underlaget bör antigen presenteras på ett mer omfattande sätt i planen, alternativt hänvisa till risk och sårbarhetsanalysen. Risker på grund av transport av farligt gods Inom 100 meter från transportled med farligt gods (väg, järnväg) bör risksituationen bedömas vid exploatering. Det är inte lämpligt att lokalisera känslig bebyggelse såsom bostäder, sjukhus, vårdlokaler, förskolor och skolor i direkt anslutning till transportleder för farligt gods. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från väg eller järnväg och om risk föreligger bör en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Risksituationen kan under särskilda omständigheter även behöva utredas utanför 100 meters avstånd. Buller Länsstyrelsen anser att Boverkets allmänna råd angående buller i planeringen (2008:1), som kommunen refererar till, ska följas vid lokalisering av bostäder. Kommunen bör förtydliga i vilka områden de anser att avstegsfall enligt dessa allmänna råd ska kunna tillämpas och hur stora avsteg från huvudregeln (55 dba) som anses lämpliga. Hantering av allmänna intressen och nationella mål Transportpolitiska målen Riksdagen reviderade år 2009 målet för transportpolitiken. Målet beskrivs i Trafikverkets yttrande. Länsstyrelsen anser att kommunen bör nämna de nationella transportpolitiska målen, och redogöra för hur översiktsplanen förhåller sig till dessa mål.

91 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Elektroniska kommunikationer Elektroniska kommunikationer är ett av de fem nya allmänna intressena som tillkom i den nya plan och bygglagen som trädde i kraft 2 maj Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen har behandlat elektroniska kommunikationer. Kommunen bör dock tydligare och mer strategiskt behandla elektroniska kommunikationer och relatera detta till det nationella målet, om att minst 90 procent av Sveriges befolkning och fasta verksamheter ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år Kommunen bör i kartbilaga komplettera karta 3 om ADSL kapacitet till att även innefatta fiber, Kabel tv med mera. ADSL klarar nämligen inte att leverera 100 Mbit/s. Klimatanpassning Det har under 2012 kommit två nya planeringsunderlag för klimatanpassning som länsstyrelsen har tagit fram: Den regionala klimatanpassningsplanen och klimatanpassning i fysisk planering vägledning från länsstyrelserna. Klimatanpassning är en del av det allmänna intresset klimataspekter som kommunen ska ta hänsyn till i planarbetet. Klimatanpassning handlar både om klimat och väderrelaterade risker som kan påverka samhällssystem i stort, men det handlar också om hur människors hälsa kan påverkas av t.ex. värme och nederbörd och hur man genom bra planering kan undvika att skapa risker i samhället. Heby kommun har inte i sin översiktsplan visat hur kommunen förhåller sig till dessa riskfaktorer som har det längre tidsperspektivet. Länsstyrelsen anser att det bör beskrivas, i alla fall översiktligt, hur kommunen arbetar strategiskt med denna fråga. Den europeiska landskapskonventionen Kommunen bör i översiktplanen ange hur man förhåller sig till den europeiska landskapskonventionen. MKB Det är svårt att bedöma konsekvenserna av översiktsplanen och dess olika mål och riktlinjer utan att ha en medföljande MKB. Hur planen förhåller sig till och bidrar till att uppfylla olika nationella mål är också svårt att bedöma utan att ta del av bedömningar av planens konsekvenser. En bedömning av konsekvenserna av både planens huvudriktning, att ett nordligt och ett sydligt centra stärks, och de alternativa inriktningarna, att Heby stärks som centralort eller att en flerkärnig ortsstruktur stärks, kommer därför att tittas närmare på när en MKB har tagits fram. Kommentar: Konsekvenser av planförslagets strategier och riktlinjer ska till utställningsskedet förtydligas genom en miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas planen. I det fortsatta arbetet kommer planförslagets riktlinjer att ses över utifrån synpunkter från länsstyrelsen. Övergripande anser mark och planeringsenheten, med stöd från kommunens bygg och miljöförvaltning, dock att riktlinjerna är kan utgöra ett bra stöd vid planläggning och lovgivning. En intention i arbetet är att översiktsplanens riktlinjer inte ska utformas på detaljnivå, utan ge en övergripande inriktning utifrån vilken avvägningar i det enskilda fallet kan göras. Till utställningsskedet skärps de riktlinjer som inte fullt ut uppfyller miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Tydligare redovisning av befintliga detaljplaner och omfattning av planerad utbyggnad i respektive tätort ska tillföras planförslaget. Planförslaget ska vidare

92 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 kompletteras med en översiktlig redogörelse för möjlig utbyggnad i befintliga detaljplaneområden kopplat till uppsatta mål för befolkningsutvecklingen. I det fortsatta arbetet förtydligas också i vilka områden fördjupningar av planen ska fortsätta att gälla samt för vilka områden kommunen har för avsikt att upprätta fördjupade översiktplaner. För befintliga, men ännu inte utbyggda, detaljplaneområden görs en översyn av respektive områdes lämplighet för exploatering utifrån eventuella nytillkomna förutsättningar. Mark och planeringsenheten delar länsstyrelsens uppfattning att strategier kring nyttjande av natur och kulturmiljöer som en värdefull resurs för att få genomslag bör brytas ner i tydligare redogörelser för olika handlingsalternativ och åtgärder. Dock är detta inte något som översiktsplanen kan behandla, utan blir en fråga för efterkommande planerings och utvecklingsarbete. Översiktsplanens påverkan på riksintressen kommer i det fortsatta arbetet att förtydligas dels genom att planförslaget miljöbedöms och dels genom en fördjupad analys av utpekat LIS områdes möjliga påverkan på miljöerna kring Östahalvön. Text om riksintresse för totalförsvaret tillförs planen. Planförslagets text som rör miljökvalitetsnormer för vatten ska ses över. Särskild utredning inom ramarna för framtagandet av en kommunal VA plan har slutförts under Slutsatser från VA plan och särskild dagvattenutredning kommer att tillföras översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att Östa med omgivningar på grund av sina höga värden förefaller vara ett av de mer välmotiverade områdena i kommunen att skydda med strandskydd. Mark och planeringsenheten vill dock poängtera att det är just på grund av områdets höga värden som Östahalvön är intressant att utveckla, och att en utveckling givetvis behöver ta sin grund i en förståelse för vilka faktorer som gör området unikt och som gör att människor vill vistas där. Tematiskt tillägg om landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska i det fortsatta arbetet tillföras en djupare analys av lokalisering och omfattning av det utvecklingsförslag som presenteras. Utvecklingsförslaget ska kvantifieras och utifrån detta görs en fördjupad bedömning av effekter på service, sysselsättning m m. Kommunen är väl medveten om risken för att föreslagen utveckling eventuellt kan hamna i konflikt med höga värden i området, för att minimera negativ miljöpåverkan från en eventuell exploatering kommer en särskild utredning och bedömning av utvecklingsförslagets effekter på riksintressen och andra höga naturvärden i området att genomföras. Översiktsplanens avsnitt om mellankommunala frågor utvecklas i enlighet med synpunkter från länsstyrelse och grannkommuner. Koppling till kommunens risk och sårbarhetsanalys ska arbetas in i planen. Gällande avsteg från allmänna råd för buller har kommunen för avsikt att förtydliga planens intentioner och utveckla de riktlinjer som anges. Avsnitt om elektroniska kommunikationer ses över utifrån kopplingen till nationella målet om 90% ig täckning. Kommunen vill dock inte föregripa slutsatser från arbetet med en digital agenda för länet. Kartredovisningen ses över.

93 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Koppling till den europeiska landskapskonventionen arbetas in i planförslaget. Planförslagets hantering av förordnanden kompletteras utifrån länsstyrelsens synpunkter. Planförslagets kartredovisning ses över utifrån synpunkter från länsstyrelsen. Trafikverket Riksdagen reviderade år 2009 målet för transportpolitiken. Det nya transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns uppsatt ett funktionsmål och ett hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Trafikverket anser att översiktsplanen bör nämna de nationella transportpolitiska målen. Avseende planerad ombyggnad av riksväg 56 önskar Trafikverket tillägga att det i dagsläget finns arbetsplan framtagen för båda delprojekten Heby Stingtorpet samt Stingtorpet Tärnsjö. Arbetsplanerna är dock ännu ej lagakraftvunna. Trafikverket ser positivt på kommunens intentioner att förbättra för gång och cykeltrafikanter att nå viktiga målpunkter för exempelvis kollektivtrafik. Därtill är det även av godo att följa intentionen att planera för nya bostäder i redan kollektivtrafiknära lägen. För att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas och förbättras är det en förutsättning att resandeunderlaget också utökas. Fler som använder kollektivtrafiken gör att det tunga bilberoendet inte växer sig starkare. Kommentar: Översiktsplanen har att förhålla sig till de transportpolitiska målen, och en tydligare koppling mellan nationella mål och planens inriktning ska utvecklas i det fortsatta planarbetet. Planens strategier syftar till att öka tillgängligheten till viktiga målpunkter och att underlätta arbetspendling med kollektiva färdmedel. Att jobba för utveckling av nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen är en övergripande strategisk inriktning och goda förutsättningar i form av mark tillgänglig för byggande finns i flera av kommunens orter. Svenska kraftnät Svenska Kraftnät har två kraftledningar tillhörande stamnätet inom kommunen. I kommunens östra del från norr till söder har Svenska Kraftnät en 400 kv ledning och i kommunens västra del har Svenska Kraftnät en 220 kv ledning. Ledningarna såväl som Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy beskrivs i samrådsunderlaget. Angående Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy kan förtydligas att policyn anger magnetfältsvärde (0,4 mikrotesla) i byggnader där människor vistas varaktigt (inte nödvändigtvis dagligen). Avstånden som anges är schablonvärden för att säkert innehålla magnetfältspolicyn. Dessa avstånd är baserade på maximerat årsmedelströmvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. Magnetfältsvärdet kan också beräknas utifrån en lednings faktiska strömlast Så länge rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med Svenska Kraftnät, har vi inga invändningar mot aktuell översiktsplan.

94 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Kommentar: Förtydligande kring magnetfältspolicy arbetas in i översiktsplanen. Sveriges geologiska undersökning Redovisning av vattenskyddsområden och grundvattenresurser För att vattenförsörjningen ska säkerställas även i framtiden är det viktigt att samhällsplaneringen genomförs med hänsyn till befintliga vattenresurser. SGU rekommenderar att vattenskyddsområden och viktiga grundvattenresurser redovisas i text och på kartor i översiktsplanen (bl a i kapitlet "Tätorter och bygdecentra") för att hänsyn ska kunna tas vid planering av bostadsbebyggelse, industri, väg, järnväg, avloppsinfiltration, ledningsdragning med mera. I översiktsplanen finns kommunens vattenverk markerade på en karta. Att ha vattenverken markerade på plankartor medför att de uppmärksammas vid planering och ökar därmed möjligheten att hänsyn tas. Vi vill dock uppmärksamma att det kan finnas säkerhetsrisker med att redovisa vattenverkens placering. Grundvattenresurserna bör beskrivas med avseende på bland annat läge, kvalitet och sårbarhet. Vi har tagit fram karta och beskrivning som kan användas som underlag "Grundvattenförekomster i Heby kommun med beskrivning" (SGU serie K 91). Beskrivningen och karta kan beställas via SGUs kundtjänst. Kartor kan dessutom genereras via kartgeneratorn på Dessutom har vi ett flertal databaser med information som kan användas som underlagsmaterial: SGUs brunnsarkiv med information från borrningar som utförts för energi eller dricksvattenförsörjning En hydrogeologisk databas med information från hydrogeologiska undersökningar SGUs vattentaktsarkiv med information om Sveriges vattenverk och vattentäkter med tillhörande rå och dricksvattenkvalitet Vattenskyddsområden För att säkra vattenkvaliteten förordar SGU generellt att alla allmänna vattentäkter har ett skydd och att kommunen ser över befintliga vattenskyddsområden och behovet av skydd för de viktiga grundvattentillgångar där vattenskyddsområde ännu inte fastställts. I Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområden (Handbok 2010:5) fastställs att vattenskyddsområden även får inrättas för reservvattentäkter och vattenförekomster tänkbara att användas för framtida vattenförsörjning. Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer I översiktsplanen bör miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer samt samhällsplaneringens betydelse för möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålen redovisas. SGU ser positivt på att översiktsplanen behandlar miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomster samt redovisar kommunens vattenförekomster och deras statusklassning. Vattenförsörjningsplan För att planera vattenförsörjningen i hela kommunen förordar SGU att en fördjupning görs i översiktplanen i form av en vattenförsörjningsplan. Som underlag och hjälp för kommunerna förordar SGU vidare att länsstyrelsen tar fram en regional vattenförsörjningsplan. Rapporten "Vattenförsörjningsplan Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning", SGU rapport

95 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/ :24 (tillgänglig på har tagits fram för att stödja kommuner och länsstyrelser i deras arbete med vattenförsörjningsplanering. SGU anser att översiktsplanen bör kompletteras med ett avsnitt om dricksvattenförsörjningen, t.ex. i kapitlet "Teknisk försörjning". I detta avsnitt bör nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning samt reservvattenförsörjningen beskrivas. Beskrivningen kan utgöras av en sammanfattning av en separat framtagen vattenförsörjningsplan. Enskild vattenförsörjning SGU vill även uppmärksamma att det i detta planeringsskede kan vara lämpligt att ta upp frågor som rör den enskilda vattenförsörjningen. En undersökning som gjorts av Socialstyrelsen och SGU visade på att kvaliteten på det vatten som används för enskild vattenförsörjning i stor utsträckning inte uppfyller gällande riktvärden. Beroende på om kvalitetsproblem finns kan det vara ytterligare en anledning för kommunen att överväga om den enskilda vattenförsörjningen bör ersättas med nätet för den allmänna vattenförsörjningen. I översiktsplanen kan även möjligheterna till geoenergi belysas. Geoenergi (jord, berg och grundvattenvärme) kan vara ett bra alternativ för uppvärmning av både enskilda och större fastigheter Materialförsörjning Det är viktigt att man i den kommunala planeringen ar medveten om behovet av ballast och planerar för materialförsörjning på kort och lång sikt, även om den bör ses i ett regionalt perspektiv. En sådan redovisning av kommunens vision och strategi saknas i översiktsplanen idag. Enligt SGU:s statistik från 2009 framgår att kommunens uttag av naturgrus överstiger 40% av det totala ballastuttaget, vilket vida överskrider det nationella naturgrusuttaget. I översiktsplanen bör därför redovisas dels befintliga aktiva täkter, och dels kommunens möjligheter att nå hållbar naturgrushållning vilket ryms inom miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Här bör också en koppling till länets pågående arbete för att ta fram en regional materialförsörjningsplan kunna göras. Radon i mark och vatten Det är bra att man beaktar radon vid byggnation, eftersom det alltid finns tillräckligt med radon i marken för att orsaka halter i inomhusluft över gällande riktvärdet 200 Bq/m3. Vid allt bostadsbyggande gäller det att se till att konstruktionen är tät runt marken och att man tätat runt rördragningar m.m. Försiktighet bör också iakttas vid om och tillbyggnader. Det har t.ex. hänt att fjärrvärmeinstallationer har orsakat för höga radonhalter inomhus på grund av bristfallig tätning, även i områden där husen inte tidigare haft problem med radon ("lågriskområden"). Värdefulla ämnen och mineral Planhandlingarna tar upp riksintressena på ett nöjaktigt satt under denna rubrik. Kommentar: Planens förslag till tätortsutveckling utvecklas med avseende på dricksvattenförsörjning. Redovisning av vattenverk på karta tas upp för diskussion. Kartunderlag som visar grundvattenförekomster uppdateras. Översyn av vattenskyddsområden i kommunen pågår och översiktsplanen uppdateras löpande utifrån arbetsläget. Parallellt med översiktsplanearbetet pågår arbete med en kommunal VA plan. Översiktsplanens avsnitt om vattenstatus och

96 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 teknisk försörjning (bland annat med avseende på verksamhetsområden för vatten och avlopp) kommer att kompletteras med slutsatser från utredning i VA planen. Frågan om materialförsörjning bör ses i ett regionalt perspektiv. Mark och planeringsenheten anser inte att det är lämpligt att genom planering på kommunal nivå föregripa en utredning av förutsättningar regionalt. När en regional materialförsörjningsplan finns framtagen har kommunens översiktsplan underlag att förhålla sig till i frågan. Sjöfartsverket Regionförbundet Uppsala län Inget att erinra. Regionförbundet anser att greppet att koppla en övergripande strategi till översiktsplanen är god och ökar förutsättningarna för att översiktsplanen utvecklas till ett mer strategiskt dokument, såsom intentionerna i den ny plan och bygglagen säger. Angående scenarierna är det är viktigt att i det fortsatta arbetet visa kommunens viljeriktning och mot vilken typ av scenario man vill arbeta, eller hur icke önskvärda scenarier ska kunna undvikas. Oavsett valet av huvudscenario bör detta få följdverkningar på förslag och prioriteringar i övriga delar av kommunplanen. I denna del återstår det att skapa röd tråd från identifierade omvärldsfaktorer och utmaningar, val av strategi till prioritering av insatser. Här finns enligt Regionförbundets mening utrymme för förtydligande och vässning av förslagen. Enligt Regionförbundets bedömning har Heby på ett övergripande plan att se fram emot en positiv framtid då det i huvudsak är positivt med en konkurrensstark regionkärna i Uppsala. Svagt befolkningsunderlag är ett hot mot pendeltågstrafiken och pendeltågstrafikens konkurrenskraft beror i stor utsträckning på hur mycket kommunen aktivt jobbar med bebyggelseutvecklingen och dess geografiska lokalisering. Regionförbundet anser att planförslagets huvudriktning med ett nordligt och ett sydligt kommuncentrum är bra. Dock är det viktigt att man med olika verktyg arbetar för att stärka Heby och Östervåla tätorter, till exempel med bebyggelse och tillgänglighet. Det kan finnas målkonflikter mellan planförslagets olika strategier. Att arbeta för minskade avstånd, eller förbättrad tillgänglighet, kan vara viktigt ur ett tillväxtperspektiv, men det kan också innebära att kommunen mer aktivt måste arbeta med strategier som rör detta än med strategier som rör en levande landsbygd. Att arbeta för en långsiktigt hållbar pendeltågstrafik kräver att kommunen också arbetar för en viss koncentration av bebyggelse till stationsorter. Kommunplanen pekar ut ett antal GC vägar längs statligt vägnät. Det är viktigt att dialog sker mellan kommunen, Regionförbundet och Trafikverket kring genomförandet av GC vägar. I kommunplanen görs koppling till det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet. Regionförbundet ser även att kommunplanen skulle kunna hämta inspiration i några av de utmaningar och konkreta målsättningar som ingår i det nu föreliggande förslaget till regional utvecklingsstrategi.

97 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Kommentar: Regionförbundet har under året presenterat förslag till ny regional utvecklingsstrategi. Kommunens förslag till översiktsplan kommer att ses över utifrån föreslagen inriktning för regionen. Kommunen kommer att jobba vidare med planförslagets strategier och utvecklingsriktning för att få en tydligare koppling mellan befolkningsutveckling och angivna utbyggnadsområden. I det vidare planarbetet ska också föreslagna strategier arbetas om så att de sammantaget bildar en samlad utvecklingsriktning. Landstinget Uppsala län Landstinget förordar generellt att bebyggelseutveckling sker i anslutning till befintliga kollektivtrafikstråk och att landsbygdsutveckling sker i områden med bra länkar till överordnad infrastruktur som vägar och järnväg. Genomgående finns i översiktsplanen ett kollektivtrafikperspektiv och de olika kommundelarnas och orternas möjligheter till och behov av kollektiva förbindelser belyses på ett rationellt sätt. Det är angeläget att hålla plan och markberedskap i orter som är strategiskt viktiga att utveckla, särskilt orterna längs Dalabanan. Eventuella nya stationsuppehåll kräver en uttalad ambition och inriktning från kommunen vad gäller bebyggelsens utveckling och koncentration. Kommunens förordade förslag med en utveckling av ett nordligt och ett sydligt kommuncentrum, bedöms vara en balanserad avvägning för att kunna lokalisera och tillhandahålla service åt kommuninvånarna. Med en regelbunden pendeltågstrafik längs Dalabanan höjs i planförslaget frågan om ett nytt resecentrum vid Heby station för att bättre knyta ihop buss och tåg i ett system. Landstinget anser att detta är en betydelsefull fråga som behöver utredas under den närmaste tiden. Akademiska sjukhuset och ambulanssjukvården har sedan ett par år en ambulansstation i Huddunge. Valet av Huddunge togs i syfte att nå acceptabla insatstider till det flertal av orter som finns i Heby kommun. Ambulanssjukvården har framfört önskemål om att vägen mellan Östervåla och Heby bör förbättras på vissa sträckor. Kommentar: En strävan i förslaget till översiktsplan är att stärka underlaget för kollektivtrafiken i utpekade stråk. För sträckan längs Dalabanan kommer planförslaget att kompletteras utifrån ambitionen att även Vittinge på sikt bör bli en stationsort. Några närmare preciserade planer för utveckling av Heby station kommer inte att behandlas i den kommunövergripande översiktsplanen, dock är detta en angelägen fråga som förmodligen i ett första skede lämpligast hanteras i kommande tätortsfördjupning av översiktsplanen. Kommunen är inte väghållare för väg 858 mellan Heby och Östervåla via Huddunge, dock är det av stor vikt att utryckningstider för ambulansen blir så korta som möjligt och kommunen kommer att komplettera intentionerna i översiktsplanen utifrån ambulanssjukvårdens synpunkter. Handelskammaren Länets positiva utveckling innebär stora möjligheter för Heby kommun att positionera sig som ett attraktivt etablerings och boendealternativ.

98 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Uppsala län De övergripande förutsättningarna kan Handelskammaren i stort instämma i. Till de uppräknade vill vi dock foga den dynamiska, allmänna teknikutvecklingen. När det gäller turismen vill Handelskammaren också tillfoga observationen att det är fjärrturismen som genererar de stora intäkterna inom besöksnäringen. Handelskammaren välkomnar också att kommunen betonar vikten av välskötta kommunala verksamheter. På förslag lyfts detta fram som ett eget stycke i utvecklingsplanen. Handelskammaren förutsätter att den slutliga planen tar hänsyn till skrivningarna i den nya regionala utvecklingsstrategin. Avsnittet om utvecklingsresurser bör kompletteras med fler avsiktsförklaringar om hur kommunen avser ta till vara var och en av dessa. Utmaningarna som förtecknas är reella. Till utmaningarna bör också en analys av den storregionala konkurrensen fogas. Utvecklingen är stark och snabb i huvudstadsregionen, vilket ställer krav på alla kommuner att vara uppdaterade på och aktivt delta i utvecklingen. Avsnittet om hållbarhet fokuserar på miljö, inte hållbarhetens tre delar. Den sociala hållbarheten fångas upp i andra avsnitt. Men hållbarhetsarbetet vinner på att även den ekonomiska aspekten beaktas. Kommunikationsavsnittet bör även betona fler perspektiv än medborgarperspektivet. Både företag och ideell sektor bör inkluderas i skrivningarna. Det som sticker ut i planeringsförutsättningarna är den prognostiserat stagnanta befolkningsutvecklingen. Handelskammaren anser att kommunen har goda förutsättningar att ta del av den tillväxt som sker i huvudstadsregionen, men att det i så fall kräver fokuserade satsningar på främst utvecklingen av kommunens attraktivitet, företagsetableringar och bostäder/tomter. Handelskammaren delar analyserna i infrastruktur och kollektivtrafikavsnittet, men noterar att möjligheterna med den tillkommande UL pendeln borde lyftas fram. Utöver de mellankommunala planeringsobjekt som nämns noterar vi att väg 272 finns med i LTP och ställer frågan om kvaliteten på tvärförbindelser i norra kommundelen mellan väg 56 och nya E4. Frågan om attraktiviteten hos och gestaltningsambitioner för kommunens tätorter berörs inte. Handelskammaren upplever att ett tydligt program skulle vara en väg att samordna offentliga och privata ambitioner i riktning mot ökad attraktivitet. Särskilt Heby som centralort skulle må väl av ett mer tilltalande helhetsintryck. Handelskammaren ser nödvändigheten i att skapa kritisk massa i några av kommunens orter. Det innebär att vi inte avvisar tanken på två primära centra, ett i norr och ett i söder, men tror att mer kraft fås ut av satsningar om Heby stärks som centralort. I de kommuner där vi sett spridning på fler små orter tenderar dragningskraften att vara svagare än i kommuner med starka, mer profilerade centralorter.

99 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Handelskammaren tillstyrker i övrigt planförslaget. Kommentar: Mark och planeringsenheten instämmer i stort i Handelskammarens synpunkter. Dock är det ett medvetet val att planen genomgående utgår från ett medborgarperspektiv och att strategier för utveckling i första hand lyfter kommunens potential som bostadsort. Ett snävare fokus ger möjlighet till starkare genomslag och effekt av de strategier som föreslås. Översiktsplanen del 1 kommer att ses över utifrån Handelskammarens synpunkter. I del 2 kommer utvecklingsriktning och utbyggnadsförslag att arbetas om för att bättre samspela med inriktning på regional nivå. Skogsstyrelsen Under rubriken Naturvård, i del 2 av översiktsplanen, skriver kommunen om formellt skydd av naturmiljön. Även naturvårdsavtal räknas till formellt skyddade områden och ingår i arealen för skyddade områden i miljömålet Levande skogar. I texten står om ytterligare planeringsunderlag att beakta. Inventeringen av nyckelbiotoper borde finnas med där. Kommentar: Tillägg till planhandlingarna görs utifrån Skogsstyrelsens synpunkter. VafabMiljö VafabMiljö menar att kommunens avfallshantering bör hanteras tydligare i planen. Många av grundförutsättningarna för en god avfallshantering bestäms i och med den fysiska planeringen och övrigt planarbete i kommunen. Översiktsplanen bör därför innehålla beskrivningar av markanvändning inom avfallsområdet. För Heby kommuns del handlar det om mark för återbruken samt nedlagda deponier. Det är viktigt att mark vid återbruken reserveras för detta ändamål och att undvika etablering av störningskänslig verksamhet i närområdet med hänsyn till eventuella behov för utbyggnad av verksamheten. Att nedlagda deponier bör inkluderas i en översiktsplan beror på att dessa utgör en potentiell risk för människor och miljö. Deras läge, inklusive eventuella skyddszoner, bör därför markeras i en översiktsplan för att undvika att dessa områden oavsiktligt exploateras eller glöms bort. Varje kommun är skyldig att upprätta en avfallsplan som beskriver kommunens avfallshantering och målsättningar för framtiden. Det är dock bra om detta dokument får stöd i andra, mer övergripande, planer, såsom kommunens översiktsplan. Avfall är en viktig del av ett samhälles tekniska försörjning och genom att kortfattat beskriva kommunens avfallshantering och sätta upp inriktningsmål och riktlinjer i översiktsplanen kan avfallshanteringens roll i samhällsutvecklingen stärkas. Det bör i översiktsplanen framgå: Hur avfallshanteringen i kommunen och regionen fungerar. Vilka översiktliga mål eller riktlinjer som kommunen har för att förbättra avfallshanteringen. Att planen refererar till den aktuella avfallsplanen. Att läget för återbruken markeras på kartor för markanvändning, Att läget för nedlagda deponier markeras i kartor för markanvändning.

100 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Kommentar: Övergripande riktlinjer för avfallshanteringen arbetas in i översiktsplanen och kopplingen mellan översiktsplanen och de planer som reglerar avfallshanteringen tydliggörs i det fortsatta arbetet. Sandvikens kommun Bygg och miljöförvaltningen vid Sandvikens kommun anser att Kommunplan 2012 som helhet känns väl genomarbetad och med en trevlig layout. Sandvikens kommun har inte så många beröringspunkter mot Heby kommun. Arbetspendling i Sandvikens kommuns södra delar (Österfärnebo, Gysinge) har vissa mellankommunala beröringspunkter längs väg 272 och väg 56. Att se till att ha god trafiksäkerhet längs dessa vägar är av intresse för båda kommunerna. Sandvikens kommun önskar se en fortsatt diskussion om projektet Nedre Dalälven (NEDA). Några politiska beslut kring NEDA finns inte i dagsläget. Nationalparken Färnebofjärden är givetvis ett välbesökt utflyktsmål som både Heby och Sandvikens kommun ska värna och utveckla i framtiden. Kommentar: Planen behandlar frågor om infrastruktur och utveckling av området kring Nedre Dalälven som mellankommunala frågor. Samarbete kring riksväg 56 sker i intresseföreningen Räta Linjen gruppen. Utrymme för utökat samarbete kring landsbygdsutveckling i anslutning till Dalälven finns. Enköpings kommun I Enköpings kommuns gällande översiktsplan, antagen år 2001, finns natur och kulturmiljöintresseområden utpekade längs kommunens gräns mot Heby kommun. Enköpings kommun arbetar med en ny översiktsplan, som varit ute på samråd våren Även i förslaget till ny översiktsplan kännetecknas gränsen mellan Enköping och Heby kommuner framförallt av intressen för natur och kulturmiljö. Väg 256 mellan Fjärdhundra och Heby omgärdas av såväl riksintresse för natur och kulturmiljövård, högsta värde i länsstyrelsens naturvårdsprogram, Natura 2000, riksintresse naturvård, värdefull landskapsbild. Det finns också fornlämningar i området. Enköpings kommun pekar i förslag till ny översiktsplan ut väg 256 som rekommenderad väg för farligt gods. Förslaget till ny översiktsplan för Enköpings kommun pekar ut ett antal opåverkade områden varav ett angränsar till Heby kommun mellan väg 254 och Skattmansöån. Kommunstyrelsekontoret ser inte att Heby kommuns förslag till översiktsplan har någon negativ inverkan på Enköpings kommun. Kommentar: Planförslaget anger ingen särskild markanvändning för områden som gränser mot Enköpings kommun, dock finns i dessa områden en del platser med mycket höga naturvärden vilka beaktas i planarbetet. Sala kommun I stora drag har Sala kommun inga större synpunkter. Några mindre frågor listas. I tematiskt tillägg om landsbygdsutveckling i strandnära lägen saknar Sala kommun det regionala perspektivet kring utvecklingsområdet Dalälven. Samarbetsprojekt kring LIS inom intresseföreningen NeDa finns påbörjat och området är Biosfärområde. Sala kommun saknar ett tydligare regionalt perspektiv i översiktsplanen. Sala och

101 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Heby har många frågor gemensamt och Sala kommun ser gärna att dessa beskrivs mer i översiktsplanen. Sala kommun önskar gärna i framtiden föra en utvecklad dialog kring gemensamma frågor, t ex handel, kommunikationsstråk, materialhushållning samt de landskapsvärden som finns på båda sidor kommungränsen. Kommentar: Mark och planeringsenheten noterar att planförslagets avsnitt om mellankommunala frågor ska tillföras ytterligare frågor så som arbetet med LISområden, vattenstatus samt vindkraftsplanering. Uppsala stad är den enskilt viktigaste influensen i omlandet kring Heby kommun. Det är därför en utvecklingsfråga av högsta vikt att ytterligare utveckla sambanden österut, dock kommer planförslagets behandling av de mellankommunala sambanden västerut att ses över utifrån de synpunkter som Sala kommun framfört. V Dala miljö och bygg Tierps kommun Avesta kommun har inga synpunkter på planförslaget. Tierps kommun har i stort inget att erinra angående Heby kommuns översiktsplan. Tierps kommun saknar dock ett mer konkret ställningstagande till icke lagskyddad natur såsom vitryggslandskapet och skogsvärdetrakten i Dalälvsområdet. Tierps kommun instämmer i att förvaltning av vatten inte ska begränsas av länseller kommungränser, den ska ske avrinningsområdesvis. Tierps kommun ser fram emot ett samarbete om gemensamma vatten. Kommentar: Kommunen har för avsikt utanför översiktsplanen arbeta vidare med strategier som rör värdefulla natur och kulturmiljöer och bryta ner strategierna i ett tydligare resonemang kring hur dessa kan tillvaratas och nyttjas för en ökad livskvalitet i kommunen. Avsnitt om mellankommunala frågor utvecklas i det fortsatta arbetet. Fastighetsägare Vikbolandet södra Yttrandet avser skogsområdet mellan fritidsområdets södra del och vägen ned mot Ingboviken. Området ligger inom strandskydd vilket måste upphävas i händelse av bebyggande. Vidare är det ett Natura 2000 område. Det menas också att området inte har några särskilt utpekade värden. Att upphäva strandskyddet på 300 m för ett sådant vackert skogsområde skulle vara en stor besvikelse för vårt fritidsområde. Vidare kan vi inte förstå att man överväger att göra detta i ett Natura 2000 område. Vi tror att detta tyvärr är ett kortsiktigt tänkande tvärtemot kommunens egna visioner. För området gäller att tillgången till stränder för fastighetsägare och allmänheten samt för ett rikt växt och djurliv inte tillgodoses långsiktigt. Vi invänder alltså starkt emot ett upphävande av strandskydd på 300 m. Vi ser det som ytterst tveksamt om området direkt eller indirekt kan bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden. Det finns ingen garanti för att eventuella nya ägare kommer att tillhöra Heby kommun

102 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 och därmed utgöra ett skatteunderlag för Heby. Krav finns att ett LIS område skall utnyttja befintlig infrastruktur eller åtminstone ligga så att det går enkelt att nå. Detta gäller exempelvis tekniska försörjningssystem, kollektivtrafik, service. Inget av detta ser ut att gälla för ovanstående område enligt vår uppfattning. Vi menar att även om översiktsplanen inte är bindande, så bör tänkbara områden utpekas i översiktsplanen för att minska folks spekulationer och oro. Om områden inte pekas ut förrän i detaljplaneprocessen blir föreslaget område definitivt utan att något samråd kan äga rum. Detta torde inte vara förenligt, om inte området har angivits i översiktsplanen. Översiktsplanen skall utgöra ett styrmedel för människor för framtida byggnationer. Kommentar: Tematiskt tillägg om landsbygdsutveckling i strandnära lägen pekar ut Östahalvön som ett framtida utvecklingsområde. Utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet kommer planförslaget att omarbetas så att utvecklingsriktning i föreslaget LIS område ytterligare preciseras vad gäller omfattning och geografisk avgränsning. Specifika områden där nytillskott av bebyggelse kan komma att ske pekas i det vidare planarbetet ut och konsekvenser av föreslagen utveckling ska utredas ytterligare. Vittinge byalag Om kommunens vision skall kunna uppfyllas krävs offensiva satsningar och politiskt mod som saknar motstycke i kommunens historia. Detta är något som Vittinge byalag och många andra oförtröttligt har påtalat. Det är helt rätt att kommunen behöver en bättre sammanhållning för att kunna tackla de enorma utmaningar som vi står inför. Bymentaliteten är dock ganska naturlig. Heby kommun är på sätt och vis ett antal socknar som blev över vid den stora kommunreformen. Eftersom kommunen under större delen av sitt liv har lidit av dålig ekonomi med ständiga skattehöjningar och besparingsprogram som följd, är det naturligt att respektive samhälle, eller by, i första hand ser till sitt eget hus. Att få behålla det lilla vi har. Det här problemet kommer inte att kunna avhjälpas förrän kommunen kommer i en fortfarighet av tillväxt och innevånarna kan känna stolthet över sin kommun och inte bara stolthet över sitt samhälle eller sin by. Det geografiska läget är som det är med en naturlig samhörighet mellan samhällena efter väg 72, Heby, Morgongåva, Vittinge, med Sala i väster och Uppsala i öster. På samma sätt tyr sig Harbo och Östervåla mot Uppsala. Det är naturligt att en framtida stark Heby kommun behåller en norra och en södra koncentration. Det är inget man skall försöka styra. Vittinge byalag har vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten av att Heby kommun aktivt måste arbeta för att öka befolkningen genom inflyttning. Kommunen har attraktiva samhällen som med den närhet, trygghet och livskvalitet som erbjuds kan bli ytterst attraktiva boendemiljöer för, på kortare sikt, i första hand arbetspendling mot Uppsalaområdet. Men kommunen måste satsa på bostadsbyggande i stor skala. Det går inte att hoppas på privata aktörer när kommunens eget bostadsbolag inte vill, eller törs, bygga för att det blir för dyrt, ingen kommer att ha råd. Den ståndpunkten är oacceptabel och leder ofrånkomligt till att kommunens stagnation fortsätter. Ej heller räcker det med att tro att enbart bättre tågförbindelser på ett avgörande sätt kommer att locka till sig

103 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 nya kommuninnevånare. Kommunikationer och bostäder är och kommer att bli avgörande. Det är hög tid att inse att Heby kommun är en del av centrala Sverige, att kostnader för boende här inte kan vara markant lägre än på motsvarande platser med samma närhet till Mälardalen. Kommunens samhällen är varken Sörgårdareller Bullerbyar. Kommunens samhällen är integrerade delar av ett modernt Mellansverige och kan inte ha sina egna ekonomiska villkor. Vittinge byalag vill uppmana de politiker som läser detta remissvar att på ett förutsättningslöst, professionellt och detaljerat sätt låta analysera alla de konsekvenser som kommunens egna prognoser medför. Ett sådant arbete kräver extern expertis från exempelvis Sveriges Kommuner och Lansting (SKL) eller Kommunrevision. Det är ett absolut krav från de medborgare som Vittinge byalag representerar att kommunen låter göra en fullständig konsekvensanalys och att kommunledningen med krafttag börjar göra allt det som är nödvändigt för vår framtid. För att kunna ge de äldre god omsorg och service måste befolkningen, genom framför allt inflyttning av yngre, år 2030 vara i storleksordningen innevånare. Kommunen måste också med tydlig nödvändighet snarast genomföra en strukturrationalisering för att sänka sina kostnader. Det är denna bistra verklighet kommunens egen statistik med all klarhet visar, en verklighet som rimligen måste ha varit förstådd av kommunledningen under minst ett decennium Heby kommun kommer, om ingen vändning kan åstadkommas, att tvingas till upplösning och införlivning i de större grannkommunerna. Detta kan bli en konsekvens inom 5 år eller mindre. Kommunplan 2012 blir i ett sådant scenario minst lika viktig som vision och rättesnöre för bygdens framtid även om den då kommer att tillhöra olika större kommuner. Kommentar: Ambitionen i översiktsplanens strategier har siktet inställt på ett växande Heby kommun där fler väljer att bosätta sig. Ett invånarantal på personer år 2030 ser mark och planeringsenheten som orealistiskt, dock har kommunen för avsikt att i det vidare arbetet med översiktsplanen närmare ange vilken befolkningsutveckling planen tar sikte på och på så sätt tydliggöra realistiska utbyggnadsalternativ. Många av de frågor Vittinge byalag lyfter i sitt yttrande ligger utanför översiktsplanens ramar, varför dessa synpunkter inte föranleder någon ändring i planförslaget. Anita Söderberg Orterna Harbo, Huddunge och Vittinge står tillsammans för 93 % av kommunens befolkningsökning sedan Kommunledningens agerande de senaste femton åren har inte varit givande för Harbo, snarare har Harbo motarbetas. Harbo är den ort som står för den största delen av kommunens befolkningsökning och orterna Harbo och Vittinge ligger närmare Uppsala än vad Östervåla respektive Heby gör. Kommunledningen bör beakta statistiken i kommande version av Kommunplan Kommentar: Översiktsplanen har som uppgift att på ett övergripande sätt behandla funktionella samband i kommunens som helhet. Mark och planeringsenhetens bedömning är att

104 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 orterna Heby och Östervåla har bättre möjligheter att fungera som servicepunkter för ett större omland, detta ställningstagande innebär dock inte att byggnation på andra orter motarbetas. Planförslagets strategier syftar till att förbättra förutsättningarna för boende på samtliga orter genom att knyta orterna i norr och orterna i söder närmare sitt respektive kommuncentrum. Östervåla Harbo kyrkliga samfällighet Skola, kyrka samt andra organisationer bidrar tillsammans till att ge möjlighet för barn att uppleva hemkänsla i en bygd. Svenska kyrkan i Östervåla Harbo ser att det för att stärka barns hemkänsla är av stor betydelse att förskola och skola finns kvar och utvecklas i Harbo. Kommentar: Planförslaget tar inte ställning i fråga om skolverksamheten på någon enskild ort. Mark och planeringsenheten noterar Östervåla Harbo kyrkliga samfällighets synpunkter men synpunkterna föranleder inte någon ändring i planförslaget. Harbo hembygdsförening Till översiktsplanen för Heby kommun bör en befolkningsstatistik tillföras, som visar utvecklingen av de olika samhällena inom kommunen de senaste 30 åren. Man bör ta bort fokuseringen på att utveckla de två stora tätorterna Heby och Östervåla och lägga en del av det på de samhällen som har en närhet till Uppsalaregionen, Harbo Morgongåva och Vittinge, där det också visat sig att folk vill bo. Man bör också uttryckligen tillåta byggnationer utanför de stråk som nämns i planen, och på det sättet skapa en levande landsbygd. Planen borde ta upp pendlingsstråken mot den nybyggda E4, vägsträckningen Harbo Björklinge, vägsträckningen Östervåla Månkarbo och andra sträckningar som går in till kommunen. Planen borde också tillföras en lite mer positiv anda där kommunen inte bara ligger i skuggan av de stora regionerna Uppsala och Stockholm, utan också kan vara en kommun där man kan leva, bo och verka inom. Kommentar: Planförslagets strategier syftar till att genom att stärka orterna Heby och Östervåla ge förutsättningar för en god utveckling även på övriga orter. En tydlig gemensam syn på kommunens ortsstruktur skapar en grund för utveckling i kommunen som helhet. Siktet är inställt på en god tillgänglighet till service för alla kommunens medborgare. I syfte att skapa en hållbar ut veckling med god resurshushållning och förstärkt underlag för service och kollektivtrafik är en viss grad av samling av nytillkommande bebyggelse en ambition från kommunens sida. Planförslaget omöjliggör inte spridd byggnation på landsbygden, men vill visa på fördelarna med en gemensam syn på strategisk bebyggelseutveckling. För respektive ort behandlas kommunikationsstråk av större betydelse. I syfte att lägga fokus på kommunens intentioner för framtiden kommer kommande version av planförslaget inte att innehålla någon större mängd historisk statistik, planeringsunderlag i form av befolkningsstatistik och annat kommer istället att gå att läsa i underlag till översiktsplanen.

105 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Harbo sockenråd Se till att kommunplan blir ett levande dokument och att det anpassas till vad vi inom kommunen har att erbjuda i form av tomter, dagis, skolor, industritomter och serviceinrättningar samt annat som kan locka folk att flytta hit. Se möjligheter inte problem med att starta om på nytt och utveckla på de platser folk vill flytta till, låt det som har varit vara och satsa framåt, gå inte med ändan först in i framtiden utan öppna armarna och välkomna en ny era av folkvilja och släpp in folket i vår kommun. Ni är ansvariga att sälja de möjligheter vi har genom att annonsera och på annat sätt dra till Er folks intresse för Heby kommun, vi ser inga annonser, vi ser inget agerande, vi ser Er inte och det dra inte hit något folk. Låt oss hjälpas åt att utveckla och få kommunen att nå högre höjder så att vi får en ljus framtid i kommunen att se fram emot, vi kan inte och vill inte bara läsa negativa omdömen om Heby kommun utan vi ska styra mot att vara undantaget som visar att va kan och vi vill lyfta fram möjligheter samtidigt som vi tillvaratar de resurser vi har. Ni i Heby kommunstyrelse har en jättechans här och sitter ju faktiskt på ett antal guldägg i kommun dit folk flyttat och flyttar in utan att något genomförts. Ta chansen. Harbo sockenråd kräver följande förändringar i kommunplan: 1. Att kommunplan ses över ytterligare en gång och anpassas till verkligheten. 2. Att plan för utveckling av skola redovisas. 3. Att plan för ökad dagisverksamhet redovisas i planen. 4. Att kommunen visar en plan för hur man skall sälja Harbo. 5. Att kommunen redovisar tänkta satsningar i de områden folk vill flytta till (Vittinge och Harbo). 6. Att kommunen redovisar hur de äldre skall omhändertas i sina samhällen. 7. Att kommunen stödjer våra kommunikationer så att områden blir attraktiva för alla, detta skall framgå i plan. 8. Att kommunen delar vår uppfattning om fördelen med boendemöjligheter i tätort och landsort. 9. Att vi får svar från Er och att Ni för en dialog med oss gällande utvecklingen av Heby kommun. Kommentar: 1. Planförslaget utgår från kända planeringsförutsättningar, och visar utifrån dessa kommunens syn på sin utveckling fram till år Frågan ligger utanför översiktsplanens omfattning. 3. Frågan ligger utanför översiktsplanens omfattning. 4. Frågan ligger utanför översiktsplanens omfattning. 5. Översiktsplanen visar på övergripande nivå kommunens intentioner för utvecklingen i kommunens åtta orter. Utbyggnadsområden i orterna Harbo och Vittinge redovisas på karta. 6. Frågan ligger utanför översiktsplanens omfattning. 7. Planförslaget syftar till att skapa förutsättningar för förbättrade pendlingsmöjligheter för kommunens invånare. Strategier i planen behandlar detta särskilt. 8. För att skapa ett förstärkt underlag för bland annat kollektivtrafik är en viss grad av samling av nytillkommande bebyggelse en ambition från kommunens sida.

106 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 20 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Planförslaget omöjliggör inte spridd bebyggelse på landsbygden, men vill visa på fördelarna med en gemensam syn på strategisk bebyggelseutveckling. 9. Mark och planeringsenheten välkomnar en utökad dialog i frågor som rör enhetens verksamhetsområden. PRO Tärnsjö Skulle det inte vara ett mål för kommunen att förbättra kommunikationerna för oss i Tärnsjö? Som det är nu så är det dålig harmoni ang. bussturer från och till Tärnsjö. Kunde det inte vara bra att någon med normalt ordningssinne tittade över turlistorna så att det blir bättre balans vid bussbyten i Östervåla. Fiktivt exempel: Buss från Tärnsjö anländer kl 11,10 till Östervåla. Bussen till Uppsala avgår 11,05 från Östervåla En resande från Tärnsjö får vänta i bästa fall en halvtimme innan nästa buss avgår till Uppsala. Varför är det så? Skulle det gå att Tärnsjöbussen till Östervåla stannade till vid vårdcentralen innan den kom till terminalen. Det skulle säkert uppskattas av många. Man kunde kalla det för samhällsservice. Utveckla kommunikationerna mellan Tärnsjö och Östervåla vårdcentral genom att förbättra transporterna mellan orterna. Om det är Kommunens målsättning att utveckla Tärnsjö samhälle, är det kommunikationer till omvärlden som man bör ge resurser till. Vad har kommunen för planer ang. detta? Kommentar: Översiktsplanen behandlar inte frågor om tidtabell och ruttplanering för kollektivtrafiken, men syftar till att på olika vis främja en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik som möjliggör resande från och mellan kommunens orter. Planering av kollektivtrafiken ligger hos landstingets kollektivtrafikförvaltning UL, frågor kring tidtabell m m bör ställas direkt till UL. Moderaterna Heby kommun Heby kommuns förutsättningar är i många avseenden unika. Vår grannkommun Uppsala är Sveriges största samlade kunskapscentrum med två universitet och flera expansiva kunskapsföretag. Huvudstaden Stockholm med dess stora och skiftande utbud på arbetsmarknaden, men också på t.ex. kultur och nöjessidan, ligger inom räckhåll. Närheten till Arlanda gör att vi i Heby kommun dessutom har nära till hela världen. En utveckling av Heby kommun förutsätter bättre kontakter med Uppsalaområdet, som vi näringsgeografiskt och kommunikationsmässigt naturligt hör hemma i. Vi får inte slå oss till ro med att länsbytet är genomfört. Nu måste Heby kommun på allvar marknadsföras och placeras på den uppländska kartan. Heby kommun har lokalsamhällets fördelar. Vi har nära till våra medmänniskor och nära till en rik natur och kulturmiljö. Kombinationen mellan närheten till storstäderna och kommunens egen landsbygdskaraktär skapar särskilt goda förutsättningar för en rik livsmiljö. Det är dessa speciella förutsättningar vi moderater vill utnyttja och bygga på, för en framtid i hela Heby kommun. Det är viktigt att möjligheten att bo och bygga finns över hela kommunens yta. Inte bara längs de s.k. stomlinjerna. Dock måste man vara medveten om att service av olika slag varierar, beroende var man bor. Sedan länge har vi talat om vikten av att kommunens service koncentreras till ett fåtal orter. Vi anser att kvalitet måste gå före närhet. Det behöver däremot inte

107 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 21 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 nödvändigtvis vara så att all kommunal service koncentreras till samma orter. Det är viktigt att man tar hänsyn till de olika orternas särskilda förutsättningar. Det är av högsta prioritet att Heby kommun utvecklas så att kommunen fortsätter att vara en levande bygd. Goda kommunikationer är en förutsättning för detta. En väl tillgänglig kollektivtrafik såväl inom kommunen som till våra grannkommuner, är nödvändig för att ge goda möjligheter både för arbetspendling och för privata aktiviteter. Vi behöver också återfå direkta tågförbindelser med Arlanda Stockholm. Såväl Upptågets som Dalabanans utveckling kan ge möjligheter för en sådan utveckling. Valfrihet i resandet är nödvändigt för Heby kommuns innevånare. Bilresande är av avgörande betydelse för Heby kommuns utveckling. Vi tror på utvecklingen av mer miljövänliga bilar. Vägnätet såväl inom och som till kommunen måste hålla hög standard. En ny trafik och miljösäkrare utformning och sträckning av väg 56 är viktig dels för att säkra grundvattentillgångarna och dels för att höja trafiksäkerheten. Kollektivtrafik skall finnas efter vissa stråk genom kommunen. Där bör finnas strategiska belägna parkeringsplatser för de resande. Tele och datakommunikationerna måste hålla en god standard, vilket underlättar för såväl distansarbete som för företagande. Jordbruket är betydelsefullt för Heby kommun. Närheten till de befolkningstäta områdena ger många möjligheter till lokala producenter och förädlare. Ekologisk odling och kortare transporter är viktiga konkurrensmedel för våra jordbruk. Kvalitet och närhet är nyckelord. För oss moderater är det viktigt att Heby kommun utvecklas som en sammanhållen kommun. En delning, som vissa personer talar om, riskerar att allvarligt försämra de olika kommundelarnas framtid. En sådan utveckling vill vi inte medverka till. Ur ett byråkratiskt perspektiv är det förvisso ett problem att Heby kommun inte har en självklar och naturlig centralort. Samtidigt ger detta en styrka och möjligheter för alla orter i kommunen att utvecklas efter sina förutsättningar. Dock får man inte blunda för att befolkningsunderlaget och ekonomin inte räcker till för all service i varje ort. Med vetskap om det engagemang och den företagsamhet som finns runt om i hela vår kommun, känner vi en stor tillit och framtidstro för Heby kommuns fortsatt goda utveckling. Kommentar: Översiktsplanen lyfter och betonar Heby kommuns starka kopplingar till Uppsala stad. Arbetspendling är en nyckelfråga och strategier för detta behandlas i planförslaget. För att få till stånd långsiktigt hållbar och attraktiv kollektivtrafik kan krävas att kommunen också strävar efter en viss koncentration av bebyggelse i strategiskt viktiga stråk. Planförslagets strategier syftar till att genom att stärka orterna Heby och Östervåla ge förutsättningar för en god utveckling även på övriga orter. En tydlig gemensam syn på kommunens ortsstruktur skapar en grund för utveckling i kommunen som helhet. Det ger till exempel grund för effektivare infrastruktursatsningar. Lokala partiet Tio negativa trender styr Heby kommun till långsam kvävning om inget beslutsamt, kraftfullt och målinriktat inträffar för att motverka dessa

108 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 22 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 samverkande trender. Dessvärre finns inte denna aktiva motkraft i det politiska ledarskapet och har egentligen aldrig funnits. Som en KONSEKVENS är det därför inte frågan OM, utan NÄR kommunen måste avvecklas och sammanslås med andra kommuner, precis som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förespeglar. Det gäller f.ö. ett stort antal kommuner i Sverige. Kommunplan 2012 med sitt framtidsperspektiv på 20 år borde därför kompletteras med ett särskilt avsnitt om kommunavveckling. Där bör redovisas principer för hur kommunen under kontrollerade former avvecklas och sammanslås med andra kommuner. Insikten om och den mentala beredskapen för en sådan händelse bör alltså medvetandegöras. Det kan för några ögonblick framstå som att en kommunavveckling skulle innebära slutet för allt inom kommunens gränser. Men för samhällen och socknar kan det istället innebära en pånyttfödelse och utveckling att organiseras inom andra mer framgångsrika kommuners gränser. Kommentar: Mark och planeringsenheten delar inte den negativa framtidsbild som Lokala partiet målar upp. Regionen förespås öka i befolkning, och det finns inte anledning att tro annat än att Heby kommun också kommer att kunna ta del av befolkningstillväxten. Översiktsplanen siktar på att skapa förutsättningar för ett växande Heby kommun. Östervåla centeravdelning VA och avfallsenheten Vi vill först framföra ett stort tack för ett väldigt bra och belysande arbete som redovisas i detta material. Det är en bra och nyttig genomgång av vår kommun och ger utmärkta underlag för framtida planeringar. Vi förordar även linjen att vi skall ha två kommuncentra i kommunen, Heby och Östervåla. Avfallshantering och VA verksamhet är mycket viktiga delar av samhällets tekniska försörjning och kan ses som grundförutsättningar för det som i Kommunplan 2012 handlar om bland annat "Det goda boendet" och "En hållbar utveckling". Genom att kortfattat beskriva Kommunens avfallshantering och satta upp mål och riktlinjer i översiktsplanen kan avfallshanteringens roll i samhällsutvecklingen förstärkas. I samrådsunderlaget finns inget återgivet i text som rör verksamheten avfall/renhållning och hanteringen av inom Kommunen uppkommet avfall. Enligt Plan och Bygglagen (PBL) och den nationella avfallsplanen skall översiktsplanen inkludera information om avfallshanteringen i Kommunen. Koppling mellan Heby Kommuns renhållningsordning inklusive avfallsplan och översiktsplan behöver tillkomma på ett tydligt sätt och en grundförutsättning är att i översiktsplanen göra denna koppling. Mark för hantering och behandling av avfall behöver reserveras och markeras på kartor i enlighet med annan markanvändning för Kommunen. Det är av vikt att mark finns detaljplanelagd och att det finns fysiska förutsättningar att utveckla denna mark. I avsnitt som handlar om riktlinjer för mark och vattenanvändning borde det ses som självklart att redogöra aven för avfallsverksamhet. En långsiktig utbyggnadsplanering och tydlig politisk viljeinriktning är ett måste för att vara det redskap VAhuvudmannen behöver för sin verksamhetsområdesplanering. Investeringsbehov bör kopplas ihop med de planer och visioner som presenteras, för att bättre vinkla om det är realistiskt och genomförbart. Ur kommunalekonomisk synvinkel borde förtätning vara att föredra, eftersom befintlig infrastruktur nyttjas och tillkommande bebyggelse kan ske utan större investeringskostnader i tekniska

109 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 23 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 försörjningssystem som gator, VA och energi. Sammanhållen bebyggelse som kan påverka miljö och/eller människors hälsa negativt kan bli aktuella som verksamhetsområde för VA, vilket kan innebära mycket stora kostnader för den enskilde brukaren och/eller VA kollektivet. Innan beslut om LIS områden tas kräver VA och Avfallsenheten att fullgott underlag tas fram där kommunala kostnader noga presenteras. I förslag till ÖP saknas mer detaljerad information om hur användningen av vatten ser ut i Kommunen, antal enskilda vatten och avloppsanslutningar respektive kommunalt anslutna samt kvalitet och kvantitet. Kopplingen till det framtida VAplandokumentet samt dagvattenstrategi bör finnas i ÖP. Presentation av Kommunens VA anläggningar bör ske i form av kartor. VA & Avfallsenheten vill att Kommunen i översiktsplaneringen säkerställer att mark som Kommunen anser intressant ur dricksvattensynpunkt för framtiden inte tillåts att exploateras, för att på så vis ge förutsättning för framtida dricksvattenförsörjningen för kommunen. Kommentar: Ett avsnitt om avfallshantering kommer att tillföras planförslaget. Planens övergripande riktlinjer för avfallshanteringen kommer också att kopplas till intentioner i kommunens avfallsplan och renhållningsordning. Att i översiktsplanen redovisa mark för avfallshantering anser mark och planeringsenheten inte vara nödvändigt, däremot är detta en viktig fråga att beakta vid detaljplaneläggning. Riktlinjer i översiktsplanen bör avspegla detta. Inriktning i kommande VA policy och slutsatser från utredningsarbete i VA plan kommer att tillföras översiktsplanen. Miljö och byggnämnden Planen är ett väl genomarbetat dokument som i sin struktur kan göra det lättare att revidera och hålla översiktsplanen mer aktuell. En översiktsplan är ett vägledande dokument och ett viktigt stöd för myndigheters beslut med avseende på mark och vattenanvändning. En väl genomarbetad översiktsplan underlättar och effektiviserar miljö och byggnämndens prövningar. Heby kommuns vision är en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Visionen ska genomsyra det arbete kommunen bedriver där flera frågor faller inom miljö och byggnämndens områden. Bygg och miljöförvaltningen anser att ytterligare en av Heby kommuns framtida utmaningar även kan vara att åstadkomma ett hållbart långsiktigt resursutnyttjande och kretsloppstänkande. Under rubriken Utmaningar i avsnitt 3 i utvecklingsplanen konstateras att för att kunna tackla framtidsfrågor på ett mer hållbart sätt behöver sammanhållningen på kommunnivå stärkas. Bygg och miljöförvaltningen håller med om att detta är en viktig fråga och tror därför att det är avgörande att man i avsnitt 7 i översiktsplanen, Strategier för en växande landsortskommun, i stället för strategin Kommunstrukturen med ett nordligt och ett sydligt kommuncentra stärks vågar välja strategin Heby tätorts roll som kommuncentrum stärks. Med en tydlig huvudort dit merparten av serviceutbudet förläggs främjas sammanhållningen på kommunnivå och effektiviseras resursutnyttjandet. I kommunplanens olika delar beskrivs att ny bebyggelse ska placeras i stråk på ett sådant sätt att underlaget för kommunal och kommersiell service samt kollektivtrafik stärks. Bygg och miljöförvaltningen förutsätter att det i möjligaste

110 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 24 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 mån anordnas möjlighet till anslutning för kommunalt avlopp och vatten. Byggoch miljöförvaltningen ser mycket positivt på att Heby kommun högt prioriterar utbyggnad av kommunalt avlopp i fritidshusområdena Östa, Vansjö och Nordsjö. I översiktsplanens avsnitt 8, Riktlinjer för mark och vattenanvändningen, anges tydligt hur man vid planläggning och lovgivning ska ta hänsyn till olika intressen. I de delar som handlar om de olika tätorterna anges att nya bostäder bör förläggas till befintliga planområden och att man därutöver vid lokalisering av ny bebyggelse i mesta möjliga mån bör sträva efter att hitta lämpliga lägen för förtätning inom ortens befintliga struktur. För att tätorterna ska utvecklas på ett positivt och hållbart sätt bör texterna kompletteras med en markering av att tillkommande bebyggelse i dessa fall bör föregås av planläggning För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen fastställer regeringen etappmål inom prioriterade områden. Etappmålen ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. Regeringen beslutar även om preciseringar av de olika miljökvalitetsmålen Preciseringarna förtydligar målen och de kommer att användas i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Etappmålen och preciseringarna visar vilka områden inom miljöarbetet som regeringen tycker att länsstyrelser, myndigheter, kommuner och näringsliv ska prioritera. Heby kommun har framtagna lokala miljömål vilka finns beskrivna i dokumentet Utvecklingsplan. Bygg och miljöförvaltningen anser att det bör förtydligas hur Heby kommun kommer att bryta ned de av regeringen fattade miljökvalitetsmålen och etappmål så att de kan nås samt redovisas hur de kommer att följas upp. För de intressenter som kommer att använda översiktsplanen kommer det att vara nödvändigt med en sådan redovisning i samma dokument för att var och en ska kunna ta ställning till hur kommunen jobbar för att bidra till måluppfyllandet. Ett Tematiskt tillägg Landsbygdsutveckling i strandnära lägen är framtaget för att ge en bild av hur arbetet kan göras för att ta fram landsbygdsutvecklingsområden. Ett område har utretts, Östa. Om ytterligare områden föreslås anser bygg och miljöförvaltningen att dessa ska utredas på liknade sätt. Den kartbilaga som hör till kommunplanen redovisar på ett antal kartor olika natur och kulturmiljöer, naturvårdsprogram, våtmarksinventering, förorenade områden mm. Dessa kartor är ett viktigt hjälpmedel vid behandling av bygglovärenden och förhandsbesked, men många gånger är skillnaderna mellan de olika färgnyanserna så små att det kan vara svårt att avgöra vilken klass ett visst område tillhör. Man bör överväga om det finns möjlighet att underlätta användningen av kartorna genom att göra denna redovisning tydligare, med kraftigare färgnyanser, skrafferingar eller på annat sätt. Kommentar: Mark och planeringsenheten håller med miljö och byggnämnden i resonemanget om att en stark centralort förmodligen skulle kunna främja sammanhållningen på kommunnivå, dock ger de naturgivna förutsättningarna och befolkningens fördelning över kommunytan en rationell indelning i ett nordligt och ett sydligt kommuncentrum. Översiktsplanens avsnitt om tätortsutveckling ska förtydligas gällande

111 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 25 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 utbyggnadspotential på redan detaljplanelagd mark och utbyggnadsförslag vilka ska föregås av planläggning. Heby kommun har ett arbete framför sig i att bryta ner och precisera de lokala miljömålen. Detta är dock inte ett arbete som kommer att kunna genomföras inom ramarna för översiktsplanen. Mark och planeringsenheten är medvetna om problemet med att på analoga kartor på ett tydligt och överskådligt vis redovisa stora mängder information. Översiktsplanens kartskikt kommer för miljö och byggförvaltningens handläggare efter planens antagande att finnas tillgängliga via kommunens karttittskåp. Beredningen för miljö och samhällsbyggnad Beredningen vill lyfta fram behovet av pendlarparkeringar vid stomlinjer för kollektivtrafik. G/C väg ska också finnas för anslutning till busshållplatser (vid stomlinjer). Det ska finnas möjlighet att ta sig till busshållplatsen på ett säkert sätt. Beredningen önskar se att avfallsområdet inkluderas i planen att och hänvisar till VA och avfallsenhetens yttrande gällande kommunplanen. Beredningen vill även påpeka att Riktlinjer för mark och vattenanvändning är rubriksättning men planen nämner inte något om vattenanvändning (utöver bad). Planen nämner till exempel inte hur många som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. I tätortsavsnitt pekas huvudhållplats på respektive ort ut och inriktning i planförslaget anger att tillgängligheten till dessa punkter är viktig. Strategier i planförslaget anger också att hela resekedjor, från hemmet till arbetet, behöver beaktas planeringen, dock hanteras inte specifika pendlarparkeringar då detta är en fråga för den mer detaljerade planeringen. Avsnitt om avfallshantering tillförs planförslaget. I avsnitt om mark och vattenanvändning redogörs för användningen av grundvatten samt ytvatten. Avsnitt om vattenanvändningen ska utvecklas med avseende på vattenkvaliteten. Trygghetsrådet Beredningen för skolfrågor Trygghetsrådet avstår från att yttra sig i samrådet. Beredningen för skolfrågor har inget att erinra över planförslaget.

112 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 26 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Sändlista samrådshandlingar Miljö och byggnämnden Beredningen för miljö och samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för kultur och fritidsfrågor Beredningen för skolfrågor Berednignen för äldre och omsorgsfrågor Sociala nämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet Trygghetsrådet Vård och omsorgsförvaltningen VA enheten Räddningstjänsten Sala Heby Barn och utbildningsförvaltningen Hebygårdar AB Staben Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Lokala partiet Moderata Samlingspartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Morgongåva byalag Vittinge byalag Runhällens byalag Östervåla utvecklingsråd Harbo sockenråd Nya Tärnsjöbygdens framtid Huddunge hembygdsförening Västerlövsta hembygdsförening Nora hembygdsförening Östervåla hembygdsförening Enåkers hembygdsförening Harbo hembygdsförening Företagarna i Heby kommun Vittinge hembygdsföreing PRO Heby Västerlövsta PRO Tärnsjö PRO Östervåla Harbo PRO Vittinge Sandvikens kommun Gävle kommun Tierps kommun Uppsala kommun Sala kommun Avesta kommun

113 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 27 (27) - MARK & PLANERING Dnr 2007/054 Enköpings kommun Länsstyrelsen Försvarsmakten Trafikverket Sveriges geologiska undersökning Svenska kraftnät Post och telestyrelsen Statens goetekniska institut Lantmäteriet Regionförbundet Landstinget Upplands lokaltrafik Handelskammaren Uppsala län Upplandsmuseet Skogsstyrelsen Naturskyddsföreningen, Heby Villaägarna Sala Heby Riksantikvarieämbetet Hyresgästföreningen De Handikappades Riksförbund SHE Bjöklinge energi Vattenfall eldistribution Enåkers församling Harbo församling Huddunge församling Vittinge församling Västerlövsta församling Östervåla församling Nora församling LRF Heby Upplandsstiftelsen Naturskyddsföreningen Heby Friluftsfrämjandet Heby Friluftsfrämjandet Morgongåva Vittinge Friluftsfrämjandet Harbo Östervåla Tärnsjö Fullmäktigeledamöter

114

115

116

117

118

119

120

121