LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA MYSAKS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING

LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA AVDELNINGEN MYSAK Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete MYSAKS UTVECKLINGSPLAN MED UTVÄRDERING LÄSÅRET 2013-2014

Övergripande Avd Antal barn Personal Mysak 18 Christina Jensen Linda Freundt Lena Wennerstrand Mysak är en av två avdelningar på förskolan Långtäppan. Här arbetar 3 pedagoger fördelat på 2 förskollärare (100%+75%) och 1 barnskötare (100%). Vi har i dagsläget 18 barn mellan 1 och 5 år, varav flera barn är nyinskolade. Könsfördelningen är 12 st. flickor och 6 st. pojkar och åldersfördelningen är, 4 barn födda-08, 6 barn födda -10, 4 barn födda -11 och 4 barn födda - 12. Vi är inhyrda i en hyresfastighet och har 4 rum till förfogande. Dessutom har vi två inglasade balkonger som extra lekrum sommarhalvåret. Vi anpassar lekmaterialen i rummen efter barngruppens behov. Vår utemiljö inbjuder till olika aktiviteter och till många motoriska utmaningar. En eller ett par gånger i veckan har vi inplanerade rörelseaktiviteter både inne och ute. I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten och utgår från den reviderade Läroplanen 2010, FNs: Barnkonvention och Agenda 21. T.ex. är barnen med i det dagliga arbetet med att källsortera vårt avfall. Vi lär barnen att vara rädda om våra saker och hushålla med våra resurser. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. I förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi arbetet med jämställdhet, mångfald och diskriminering. Vi kommer att arbeta utifrån ett tematiskt arbetssätt där innehållet blir mångsidigt, sammanhängande och innehållsrikt. Vi kommer att arbeta med temat: Kroppen. Under detta tema kommer vi att utgå från barnet självt och arbeta med allt som rör och berör barnen själva. Som vi ser det, får vi in alla våra utvecklingsområde i detta arbete. Under läsåret ska vi fokusera på fem utvalda utvecklingsområden som är gemensamma för alla enheter på Rud, språk, naturvetenskap/teknik, kommunikation/omtanke och målstyrda processer På avd. Mysak använder vi oss av inskolningsformen föräldraaktiv inskolning, populärt kallad 3-dagars inskolning. Barnen skolas in i ett socialt sammanhang av föräldrarna som är specialister på sina egna barn. Vi har kommit fram till att vi gör många vinster både för barn, föräldrar och oss själva. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I vår systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen, på det sättet fokuserar 2

vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål. Kriterierna är kända för alla medarbetare vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2014 utvärderar och granskar särskilt utvalda delar gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Tydliga mål innebär att man väljer olika åtgärder och metoder för att nå målen. Nuläge inom våra utvecklingsområden Språk- Vi ser att en del barn i vår grupp behöver extra stöd och träning i tal- och språkutvecklingen. De flesta barn behöver också språkstimulering för att utveckla begrepp och utöka sitt ordförråd. Vi har sett över vår språkliga miljö och kommer att vidareutveckla den. Vi sjunger, pratar och diskuterar medvetet under hela dagen. Vi ser rutinsituationerna som den bästa miljön och förutsättningen för en god språkutveckling. Naturvetenskap och teknik Vi är bara i startfasen när det gäller arbetet med detta utvecklingsområde. Sopsortering fungerar bra, men kan utvecklas betydligt. Naturkunskap jobbar vi med kontinuerligt, men främst under våra regelbundna skogsbesök. Vårt val av tema kroppen, utgår från barngruppens behov, där vi kan se att många behöver utveckla och stärka jaget samtidigt som vi kommer att undervisa om kroppens funktioner. Kommunikation Vi tycker själva att vi kommunicerar ut information på ett tillfredsställande sätt, men enligt brukarundersökningen visas motsatsen. Vi måste arbeta fram en dialog som fungerar och hitta nya metoder som når både föräldrar, barn och kollegor. Omtanke. Vi hade två utbildningstillfällen under förra läsåret och kommer att ha ytterligare tre under året som kommer. Målstyrda processer I nuläget har vi svårt att få tid till planering och där ligger grunden till målstyrda processer. Vi hoppas på lösningar snarast! Viljan att utveckla planeringsarbetet med lärandeobjekt och målstyrda processer är stort. Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2014. Språk Bakgrund Utvärderingarna 2012/2013 visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns språkliga förmågor från en tid till en annan. När det gäller medarbetarnas uppnåendemål i verksamheten finns det arbete att göra. Framför allt när det gäller arbetets genomförande och bibehållande av det man redan har kommit överens om. 3

Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. leka med språket ( språkleker - rim, rams, stavelser, ordpussel m.m.) 2. använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 3. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 4. visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. o Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen. Senast den 2013-10-15 ska arbetslaget använda områdets språkliga kartläggningsmaterial på sina respektive ansvarsbarn. Arbetslagen bestämmer själva vilket kartläggningsmaterial de väljer att använda. Alternativen är: koltis, språksnabben eller svapp. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet innan överenskommen tid, 2013-10-15. Senast den 2014-02-15 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga kartläggningsmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn. o Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, 2014-02-15. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2013-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Senast den första november 2013 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla (se kriterierna) och i relation till den barngrupp man har o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2013-11-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Förändringarna ska dokumenteras. Arbete för att nå mål/målkriterier Vi fortsätter vårt arbete med språklådor. Där finns det sagor, rim och ramsor, rimord, stavelselekar, m.m. som inspirerar och stimulerar barnens språkutveckling. 4

Våra musikstunder är stora inspirationskällor till språket. En gång i veckan har vi en planerad sångsamling och däremellan spontana sång-och musik-stunder. Oftast väljer vi ut sånger som ett komplement till begreppsbildning och de utvecklingsområden vi jobbar med. Detta läsår kommer vi att lägga tyngden på visor om kroppen. Vi kommer att fortsätta med vårt bokprojekt i samarbete med biblioteket och därmed också våra boklån. Där försöker vi få föräldrarna delaktiga genom att be dem läsa böckerna hemma för sina barn. Vi tar också tillvara de dagliga dialogerna, speciellt i smågrupper och i alla dagliga rutinsituationer. Den språkliga miljön ska vara öppen för talutrymme, ligga på rätt språknivå och ha kvalité. Därför: Använder vi måltiderna och rutinsituationer (påklädning, blöjbyte, mm) som bra tillfällen att medvetet arbeta med språket och dialogen. Samlingar i mindre grupper där alla kommer till tals ger språkutveckling Vi arbetar i åldersindelade grupper, där fokus ligger på språket På avdelningen finns material som riktar sig till olika åldrar och som stimulerar intresset för ljud och bokstäver. Den språkliga miljön kan alltid förbättras och vi tittar kontinuerligt på vad som kan utvecklas. Språkutvecklingsmaterialet Bornholm är ett material som vi startade upp förra läsåret och som vi kommer att fortsätta arbeta med. I vårt arbete kommer upprepningar och ett långsiktigt arbete att ligga till grund för våra mål Hur följer vi upp arbetet extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Genom observationer över tid Under januari kommer vi att göra en utvärdering av vår språkliga miljö En översyn av arbetsmaterial görs kontinuerligt för att barnens behov av utveckling ska tillfredsställas. 5

Mysaks utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Språk Utvärdering av kriterierna i verksamheten. I spontana samlingar har vi använt oss av våra språklådor och vår förhoppning är att vi ska kunna använda och utöka detta kommande år. Våra musikstunder har varit givande på många olika sätt. Barnen har utvecklat sina begrepp och sitt ordförråd. Alla våra visor om kroppen har utvecklat barnens kunskap om sin egen kropp och vi har medvetet valt sånger där barnen själva har ett inflytande över vilka kroppsdelar vi sjunger om. Det har varit ett sätt för barnen att visa sin egen kunskap och där vi sett att alla barnen blivit mer och mer delaktiga allt eftersom tiden gått. Några enstaka barn har fortfarande engagemang i bokvalet och vi ser det som en bra språkträning att tillsammans med en vuxen läsa en bok som man sedan berättar om för sina kompisar. Det känns dock som om våra föräldrar har tappat det engagemanget. Inför höstterminen kommer vi att fråga föräldrarna hur de ställer sig till en fortsättning. Vi har alltid haft givande dialoger med våra barn och framför allt i rutinsituationer. Barnen har oftast haft en vuxen att vända sig till för att diskutera olika frågor och för att kunna berätta det som varit viktigt för dem. Därför: o Har vi använt måltiderna och rutinsituationer (påklädning, blöjbyte, mm) som bra tillfällen att medvetet arbeta med språket och dialogen. Vi har haft samlingar i mindre grupper där alla kommit till tals Vi har arbetat i åldersindelade grupper, där fokus ligger på språket På avdelningen har funnits material som riktat sig till olika åldrar och som stimulerat intresset för ljud och bokstäver. Den språkliga miljön kan alltid förbättras och vi har kontinuerligt tittat på vad som kan utvecklas. Språkutvecklingsmaterialet Bornholm är ett material som vi fortsatt att arbeta med. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Under höstterminen kände vi att arbetet med lärandeobjekt och målstyrda processer för att utveckla språket fungerade tillfredsställande men i takt med att barnantalet ökat och alla utvecklingssamtalen tagit en stor del av planeringstiden, har lärandeobjekten och dess analys blivit lidande. Det första tillfället av våra språkliga kartläggningsmaterial användes på alla barn över 3 år innan oktober månad var slut. Det andra tillfället med kartläggningsmaterialet drog ut lite på tiden beroende på arbetsbelastningen, men har nu slutförts Vi har fortsatt vårt arbete med Bornholmsmodellen 6

Vi har inrättat en rit-och skrivbänk med samtliga bokstäver och symboler uppsatta på väggen ovanför. o Alla våra sånger finns med text och bilder uppsatta på väggen i röda rummet. o Vi har en vägg/dörr i tamburen där vi dokumenterar våra gruppaktiviteter både i ord och bild. o Vi har gjort inköp som är relaterade till våra temaarbeten, bl.a. böcker, pussel, bildmaterial, undervisningsmaterial, mm. o Vi har lånat material från andra förskolor. o Vi har hängt upp barnens eget temamaterial, vilket har lett till många lärande samtal, både spontant och planerat. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. I vårt temaarbete Kroppen har vi mycket tydligt sett att barnen utökat sitt ordförråd och olika begrepp. Detta har vi sett genom att vi under oktober månad lät barnen rita sin egen kropp och benämna kroppsdelar och sedan under mars månad gjorde ett likadant arbete och såg en klar utveckling hos samtliga barn. Barnen pratar om och använder sig av olika begrepp i dialog med oss och med varandra. Intresset har varit stort och barnen har varit otroligt positiva till allt arbete. I vårt sidotema där vi arbetat med miljö och nedsmutsning i naturen har vi också sett en klar utveckling av barnens språk när de under arbetets gång diskuterar med varandra och använder ord som de inte använt tidigare. I båda dessa arbeten har vi sett att barnen fått både mer faktakunskap och ett större ordförråd, vilket också leder till diskussioner och slutledningsförmågor som vi inte sett tidigare. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Arbetet med att stärka jaget är oerhört viktigt för alla. Vi upplever att många av de lite tystare barnen vågar ta för sig mer när tryggheten i den egna kroppen stärks. Alla vågar uttrycka sina tankar och berätta inför grupp om sin egen kunskap om kroppen. Ex. vi andas in syre och blåser ut koldioxid. Kunskap om den egna kroppen har stärkt alla. Inför nästa hösttermin har vi valt att fortsätta med detta tema, eftersom det finns mycket kvar att jobba med och intresset är så stort. Naturvetenskap/Teknik Bakgrund Utvärderingarna från förra läsåret visar att alla har uppnått graden av måluppfyllelse när det gäller att planera in och organisera kriterierna i verksamheten, för att öka barns tekniska och naturvetenskapliga förmåga från en tid till en annan. Ett kriterium bör alla arbetslag arbeta mer medvetet med. Det handlar om källsortering och dess betydelse i ett större sammanhang. 7

När det gäller medarbetarnas måluppfyllelse har man nått upp till 91 %. Precis som förra året blir det tydligt i utvärderingarna att individuell dokumentation vid experiment är komplicerat. Att arbeta utifrån ett hypotestänk, - lyssna in barnen, skriva ner, ta kort, diskutera resultat är spännande men kräver tid och bra arbetsstrategier för att hinna med. Här får vi arbeta vidare med pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå. Naturvetenskap och teknik är ett område som ska redovisas till huvudmannen 2014. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Senast den första april 2014 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns tankar runt ett experiment. 8

Arbete för att nå mål/målkriterier Vi kommer att inhandla material som stimulerar barnens kunskap och intresse för den egna kroppen, t.ex. pussel och böcker. Vi fortsätter att tillsammans med barnen källsortera papper, matrester, kartong, förpackningar mm, och hoppas få barnen att förstå vikten av att sortera. Vi lyfter tekniken i vardagen, ex bakar, smälter snö, bild och form, mm Vi kommer att gå ut i skogen regelbundet för att upptäcka naturens olika fenomen, årstidsväxlingar, växter och djur. Skogen ger också möjligheter att upptäcka och fundera över kemiska och fysiska experiment Vi kommer att använda oss av boken och materialet Leka och lära matematik ute (utgiven av naturskoleföreningen) i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet. Genom bokbussen har vi möjlighet att låna böcker i ämnet. Med böckers hjälp hoppas vi kunna diskutera och inspirera olika områden inom naturvetenskap. Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vårt dokumentationsarbete kommer att ha fokus på detta område. På så sätt följer vi kontinuerligt upp och utvärderar arbetet. Mysaks utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Naturvetenskap och teknik Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Vi har inhandlat material som stimulerat barnens kunskap och intresse för den egna kroppen, t.ex. pussel och böcker och andra undervisningsmaterial. Vi har fortsatt att tillsammans med barnen källsortera papper, matrester, kartong, förpackningar mm, och barnen har bättre förstått vikten av att sortera. Vi har lyft tekniken i vardagen, ex bakat, smält snö, använt bild och form och olika byggtekniker, mm Vi har gått ut i skogen ibland för att upptäcka naturens olika fenomen, årstidsväxlingar, växter och djur. Skogen har också gett möjligheter att upptäcka och fundera över kemiska och fysiska experiment 9

Vi har använt oss av boken och materialet Leka och lära matematik ute (utgiven av naturskoleföreningen) i vår undervisning för att nå mål/målkriterierna i vår verksamhet. Genom bokbussen har vi haft möjlighet att låna böcker i ämnet. Med böckers hjälp har vi kunnat diskutera och inspirera olika områden inom naturvetenskap. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Vi har arbetat med ett sidotema under några månader där vi jobbat med naturen och miljöförstöring o Vi har jobbat med våra sinnen där vi jobbar med olika fysiska material o Vi har jobbat med återvinning och också gjort eget papper av gamla äggkartonger. I vår verksamhet är det svårt att få undervisningen att fungera i utemiljö, eftersom vi inte räcker till. o Vi har försökt att lösa detta genom att ta en liten grupp till skogen efter lunch (om alla raster fungerar som de ska.) Där har vi varje dag ett litet undervisningsmoment där alla våra utvecklingsområden ingår. Vi har dokumenterat ett experiment om hur man gör smör, där varje barn först öppet fick reflektera över vad som händer om man vispar grädde väldigt länge. Sedan repeterade de händelsen i ord med hjälp av bilder. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Barnen har under en längre tid fått jobba med våra miljöfrågor. Ett tema som vi valde att jobba med efter att ha sett en film som fångat barnens intresse. De har flitigt diskuterat med varandra om rena och smutsiga hav, d.v.s. miljöförstöring. Allteftersom barnen haft frågor och funderingar har vi utvecklat arbetet med att konkret bygga upp tre olika miljöer, (ett rent hav, ett smutsigt hav och en sandstrand där små skölpaddor kläcks). Framför dessa miljöer har många dialoger mellan barnen ägt rum och nya frågor har uppkommit. För att ge barnen möjlighet att möta olika slags material har vi använt oss av så mycket variation som möjligt när vi byggt våra miljöer. Vi pratar mycket om sopsortering och där lär barnen en del av varandra. För att de skulle få en djupare förståelse för ordet återvinning bestämde vi oss för att använda äggkartonger och försöka tillverka papper och det lyckades riktigt bra. Efter vårt experiment kunde vi på ett djupare sätt diskutera olika sätt att återvinna olika material och barnen kunde också förstå vinsten av att återvinna. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Djur och natur står barnen väldigt nära och det är väldigt tacksamt att arbeta med. Barnen har haft ett brinnande intresse för vårt arbete och fått många nya insikter. Eftersom vårt arbete 10

med Kroppen varit en röd tråd i hela verksamheten har även detta utvecklingsområde innefattat detta tema. Även miljötemat har ingått i vårt vardagliga arbete. I båda dessa arbeten har vi sett att barnen fått både mer faktakunskap och ett större ordförråd, vilket också leder till diskussioner och slutledningsförmågor som vi inte sett tidigare. Vi har förstått att en del av barnen inte sopsorterar i hemmet och det leder till att vi anstränger oss lite extra för att få alla att förstå betydelsen av att sortera. Inför hösten planerar vi att få in föräldrarna lite mer i miljöfrågor. Kommunikation Bakgrund Vår utvärdering från förra läsåret visar att det finns en diskrepans mellan vad medarbetarna tror och upplever när det gäller informationen till vårdnadshavare och vad vårdnadshavare egentligen tycker. Det syns tydligt när vi jämför KBU med vad medarbetarna har svarat på våra förskolor. Vi ska utveckla vår information till våra brukare. Vi måste använda vårt kartläggningsmaterial systematiskt för att få professionella utvecklings- och föräldrasamtal och digitalisera viss information. Vi bör förenkla och förnya kommunikationen genom att använda kunskapen vi får genom projektet OMTANKE IKT. Vår förhoppning är att förse alla avdelningar med I-pads. Den fysiska och digitala kommunikationen kan samverka med varandra. Omtanke är ett område som kommer att redovisas till huvudmannen 2014. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska förbättras. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. o Målet är uppnått när arbetslaget har portfolios där vi kan följa barnets utveckling från en tid till en annan. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtal. Arbetslagen ska förbättra sina utvecklingssamtal bättre dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet o Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt 11

Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi lyfter frågan på föräldramötet. Inför våra utvecklingssamtal ställer vi frågan hur föräldrarna vill ha informationen och utvecklingssamtal. Vi använder stora anslagstavlan för pedagogisk dokumentation Arbetslaget ska genom att alltid ha anteckningsblock tillgängligt, både ute och inne, kunna skriva ner observationer och annat som händer, för att ha som underlag i både dokumentation och samtal. Vi strävar efter att få ett bättre underlag för samtal med föräldrar, där vi kan vara både tydliga och mer konkreta. I ett första utvecklingssamtal tas frågan upp hur föräldrarna önskar få information. Hur följer vi upp arbetet Externvlan Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Vi gör vi en uppföljning av hur vi lyckats nå ut med information på utvecklingssamtal nummer 2. Mysaks utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Kommunikation Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Vi har lyft frågan på föräldramötet. Inför våra utvecklingssamtal ställde vi frågan hur föräldrarna vill ha information och utvecklingssamtal. Vi har använt stora anslagstavlan för pedagogisk dokumentation Arbetslaget har genom att alltid ha anteckningsblock tillgängligt, både ute och inne, kunnat skriva ner observationer och annat som händer, för att ha som underlag i både dokumentation och samtal. Svårigheten blir att kunna följa upp och genomföra arbetet till slutpunkten när inte vår tid räcker till. Vi har strävat efter att få ett bättre underlag för samtal med föräldrar, där vi kan vara både tydliga och mer konkreta. I ett första utvecklingssamtal togs frågan upp hur föräldrarna önskar få information. 12

Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Genom att vi synliggjort vår planerade verksamhet på flera olika platser i lokalen anser vi att målet är uppnått. Vårt arbete med portfolio sackar alltjämt efter. Ett arbete som fått vika för andra prioriterade områden. (den planeringstid vi har, har gått åt till lärandeobjekt och utvecklingssamtal) Genom att vi använt ipaden och filmat barnen i olika aktiviteter, har vi på ett tydligt sätt kunnat konkretisera utveckling och visat detta för föräldrarna på utvecklingssamtalen. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat kommunikationen mellan föräldrar och förskola från en tid till en annan. Angående kommunikation förskola-hemmet: På vårt föräldramöte lyfte vi frågan om information till föräldrarna och hur de vill ha till sig den och på utvecklingssamtalen (både 1 och 2) har alla blivit särskilt tillfrågade. Svaret vi fått var att alla varit nöjda, men någon lyfte frågan om månadsbrev. Under vårterminen började vi att skriva ett månadsbrev som vi delar ut den sista dagen i varje månad. Där beskriver vi enbart arbetet tillsammans med barnen. Då har föräldrarna också en chans att återkoppla till det vi arbetat med, även hemma. Detta har varit uppskattat. Enligt KBU finns det dock fortfarande föräldrar som vi inte når ut till, vilket vi tycker är beklagligt och det betyder att vi får jobba ännu hårdare för att nå ut till samtliga. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi har alltid goda intentioner och höga ambitioner, men vad gäller kommunikationen till föräldrarna har vi inte lyckats, om vi ska se till resultatet av KBU. Vi kommer därför att på nästa föräldramöte ännu tydligare informera om våra nationella mål och hur vi jobbar med målstyrda processer, mm. Omtanke Bakgrund Förskolan ska ligga i tiden med sitt arbete och i takt med att IT, datorer och surfplattor utvecklas. Det är viktigt att förskolan använder dessa verktyg som ett naturligt hjälpmedel i sin verksamhet. Det är viktigt att alla känner till och förstår vad som händer i denna omvälvande tid och kan därmed skapa en bild om var vi befinner oss och hur vi ska skapa en rörelse i riktning mot det önskade 13

IKT Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn genom IKT utvecklar: intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utmanar barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: Kriterier 1. använda IKT tillsammans med barnen som ett verktyg för att visa bilder och texter 2. använda IKT tillsammans med barnen för att utmana barns nyfikenhet, kommunicera och tolka. 3. använda IKT tillsammans med barnen för att visa hur enkel teknik fungerar. 4. använda IKT tillsammans med barnen inom språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. 5. barnen själva får använda IKT ta kort och dokumentera, ljudupptagning m.m. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhe 1. Arbetslagen ska använda IKT sin vardag på förskolan, i den omfattning de har tillgång till IKT. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer, Ipads, fotoramar m.m. i sin undervisning, utvecklingssamtal, skrivande av utvecklingssamtal, handlingsplaner och i sina dokumentationer m.m. 2. Arbetslagen ska ha med IKT i sin verksamhet med barnen. o Målet är uppnått när arbetslagen använder datorer och Ipads tillsammans med barnen i ett pedagogiskt syfte och beskriver vad de har gjort tillsammans med barnen. 3 Arbetslagen deltar i OMTANKE Karlstad. o Målet är uppnått när arbetslagen deltar aktivt läser in texter och broschyrer. 4 Alla i arbetslaget bidrar i processen - med reflektioner, tankar och frågor på its - innan träffar inom OMTANKE. o Målet är uppnått när arbetslagen läser in sig på träffens texter och reflekterar, ställer frågor eller funderingar på its. Alla ska använda its. Arbete för att nå uppnåendemål/målkriterier Vi vill att IKT ska bli ett självklart verktyg i vårt arbete och att arbetet ska flyta på naturligt Vi stöttar och lär av varandra i arbetet. Redan idag använder vi IKT i vårt arbete med barnen relativt ofta, men där kommer vi att öka användningen succesivt under kommande läsår. 14

Alla i arbetslaget ska fr.o.m. detta läsår skriva utvecklingssamtalen med hjälp av datorer och ipad. I vårt arbete med Omtanke kommer vi att avsätta tid under höstens kvällsplaneringar för att komma vidare. Vi påminner varandra om frågor att diskutera och ventilera på It s inför varje Omtanke-träff Hur följer vi upp arbetet Extern Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Utvärdering av vårt arbete i januari Mysaks utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Omtanke Utvärdering av kriterierna i verksamheten. IKT är på väg att bli ett självklart verktyg i vårt arbete, men vi jobbar vidare på att arbetet ska flyta på naturligt Vi har stöttat och lärt av varandra i arbetet. Vi använder IKT i vårt arbete med barnen relativt ofta, men här kan vi att öka användningen Alla i arbetslaget har fr.o.m. detta läsår skrivit utvecklingssamtalen med hjälp av datorer och ipad. I vårt arbete med Omtanke avsatte vi tid under höstens och vårens kvällsplaneringar för att komma i mål. Vi har haft svårt att använd It s inför Omtanke-träffarna. Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Samtlig personal i arbetslaget använder IKT i undervisning, utvecklingssamtal, handlingsplaner, planeringar, dokumentation samt skriver alla utvecklingssamtal på datorn. Alla laddar också våra fotoramar regelbundet. All personal på Mysak använder IKT vid dokumentation som sätts upp. Vi har gemensamt gått igenom OMTANKE, för att på bästa sätt komma i mål. Vi har inte i den utsträckning som önskats haft tid för att fördjupa oss i OMTANKE och gjort reflektioner på it s. Däremot har vi gemensamt gått igenom materialet och reflekterat tillsammans. 15

Hur ser vi på barnen eller i verksamheten utvecklingsområdena- att IKT har utvecklat barnens förmågor från en tid till en annan. Vi vet faktiskt inte om det är vårt arbete som utvecklat barnens kunnande eller ökat deras intresse gällande IKT. Vad vi kan säga generellt är att barnen idag är väldigt duktiga på Ipads, men vårt mål har samtidigt varit att visa på att vi på förskolan arbetar med ipaden. Vi använder ofta ipaden tillsammans med barnen när vi har diskussioner och vi behöver ta reda på fakta. Bilder från vår egen kamera som vi eller barnen tagit tar vi gemensamt fram för att visa i digitala fotoramen bl.a. I vårt miljöprojekt var ipaden ett utmärkt verktyg för att se på bilder, förstå samband och tolka intryck för att sedan själva kunna skapa i olika material. Oftast använder vi datorn för att koppla ihop olika tekniker. De barn som är intresserade är med och hjälper till. Inom språkområdet används ipaden till de mindre barnen. Dels för att språkträna, men också för att kartlägga vad de minsta barnen utan verbal kommunikation förstår. Vi har inte kommit så långt än att barnen själva använder IKT, så där har vi ett mål inför hösten. Målstyrda processer Bakgrund Undervisning - målstyrda processer lärandeobjekt: Läroplanen beskriver att det ska finnas undervisning i förskolan. Det vill säga målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Därför ska ni använda er av målstyrda processer. Att planera, dokumentera och utvärdera sin undervisning och utgå från de nationella målen och de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem är nödvändigt för att se barnens förändrande kunnande från en tid till en annan. Det är också nödvändigt för att följa varje barns utveckling och lärande samt kunna få ett kvitto på kvalitén i verksamheten Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet Alla ska under läsåret 2013-2014 planera undervisning lärandeobjekt utifrån de didaktiska frågorna VAD; HUR; VARFÖR och VEM. o Målet är uppnått när arbetslagen arbetar målmedvetet med undervisning utifrån de didaktiska frågorna och kan visa den för ansvarig förskolechef. 16

Arbete för att nå uppnåendemål På vår gemensamma planering, går vi igenom de didaktiska frågorna i vårt temaarbete. Vi kommer att utvärdera för att se hur vi går vidare och gör sedan våra lärandeobjekt tillsammans. Våra planeringar sätts in i planeringspärmen. Hur följer vi upp arbetet Området Granskning av era planer och planeringar samt verksamhetsbesök. Avdelningen Kontinuerlig utvärdering för att kunna utveckla arbetet Mysaks utvärdering av sin lokala utvecklingsplan maj 2014 Målstyrda processer Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Vi har både enskilt och i grupp skrivit lärandeobjekt på våra målstyrda processer. Vi har också haft hjälp av målstyrda processer för att styra upp våra rutinsituationer. Där använder vi oss av de didaktiska frågorna. Svårigheten kan vara att få tillräckligt med tid för att ge svar på frågorna varför och vem och att göra en riktig analys. Hur ser ni att det har skett en utveckling i verksamheten utvecklingsområdetnär ni använder lärandeobjekt. Vi ser att det är lättare att följa upp de nationella målen i lpfö98/10. Vi kan utvärdera både gruppen och individen, vilket gör det lättare att ha ett bra underlag inför utvecklingssamtalen. När vi följer upp ett lärandeobjekt kan vi också se om, hur och vad vi ska jobba vidare med. Det blir ett systematiskt arbete som bara rullar på och där barnens signaler spelar en stor roll för hur fortsättningen blir. Barnens inflytande kan tydligare dokumenteras. 17

Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Vi upplever att arbetet blir mer strukturerat med lärandeobjekt och det synliggör på ett konkret sätt hur många av de nationella målen vi faktiskt får in i alla våra undervisningstillfällen. För att vi ska utveckla verksamheten ytterligare med fullständiga LO behöver vi tid att analysera mera. Inför höstterminen -14 ska vi försöka arbeta mer fullständigt med målstyrda processer för att komma vidare. Mysak en avdelning på Långtäppans förskola: Lena Wennerstrand Christina Jensen Linda Freundt 18